1
Dvärgflicksländan vid Norra Ledsjön
Nedan följer en beskrivning av två besök vid Norra Ledsjön i Boxholms kommun 21 och 25 juli 2013.
Undertecknad har under senare år letat efter dvärgflickslända (Nehalennia speciosa) i norra Småland
och södra Östergötland, med utgångspunkt från sommarstugan.
Dvärgflicksländan återupptäckts i Sverige 2006 i
Uppland. Mellan 2007 och 2011 hittades tre lokaler i
Östergötland av Tommy Karlsson: Grytkärren,
Skogsgölen och Långkärren. Dessa tre lokaler ligger i
länets skogrikare delar, norr och söder om Sommen.
2011 hade jag själv tur och lyckades håva in ett
exemplar på Hultamaden i Tranås kommun. Således
det första fyndet i Småland. Efterföljande besök där
2011 och 2012 gav dock inga resultat.
En våtmark som jag inte kontrollera 2012 var Norra Ledsjön söder om Boxholm. Tillsynes lämplig
miljö för dvärgflicksländan, med utgångspunkt från tillgängliga flygbilder på nätet. Arten är i Sverige
funnen i mesotrofa kärr med dominans av trådstarr och vattenklöver. Hittills kända lokaler i Sverige
består antingen av väldefinierade gölar med omgivande bred zon av myrmark eller av större starrfält
med grunda översvämningsområden. P g a arten dåliga flygförmåga hittas den oftast nere i den luftiga
starren och inte flygandes fritt, som andra sländarter. Av den anledningen är också svårfunnen, annat
än genom håvning.
Genom sina specialiserade miljökrav och därmed känslighet för miljöförändringar är
dvärgflicksländan betraktad som en av Europas mest hotade arter idag. Igenväxning och uttorkning
torde vara de faktorer som är mest negativa. Om den halvöppna smalbladiga starrvegetationen ersätts
av vass och mer bredbladig starr försvinner dvärgflicksländan förr eller senare.
Norra Ledsjön är en större våtmark som idag består av större starrfält med tillhörande
översvämningsområden, smågölar och gamla diken. Omgivningen består av skog, utom i norr. Den
öppna ytan är ca 30 hektar. Som namnet antyder var våtmarken en sjö på 1800-talet, som genom
sjösänkning förvandlades till en myr. Troligen har slåtter förekommit tidigare. Dikning har skett vid
något tillfälle, gamla diken kan skönjas på flygbilderna, men de är idag igenvuxna ute på myren.
Floran får betraktas som värdefull och mångformig. Stora delar av ytan är av en mesotrof typ med
olika typer av starr, vattenklöver, sjöfräken, kärrspira m m. Endast vissa delar har en fattigare prägel,
med vitmossor i bottenskiktet. De centrala delarna är blöta, och håller troligen öppet vatten året om. På
vissa ställen i kantzonen vandrar björk och vass in och vittnar om eventuella framtida problem med
igenväxning.
Vid det första besöket vid Norra Ledsjön undersöktes endast västra halvan. Nästan genast hamnade
dvärgflicksländor i håven. I nordvästra delen, i partier med vatten, kunde upp till sex stycken fångas i
ett håvdrag. I resterande delen av västra halvan hittades endast enstaka exemplar. De till synes finaste
starrpartierna fanns halvvägs ut till mitten av myren. Längre ut dominerade istället mer bredbladiga
arter inkl bredkaveldun, en vegetation som arten inte verkar trivas i på samma sätt.
Vid det andra besöket genomhåvades östra halvan, från norr till söder i ytterkanten, sedan från söder
mot norr mer centralt. Flest dvärgflicksländor hittades i nordöst och i söder. Vissa centrala delar höll
2
vatten över stövelhöjd. Rester av ett gammalt dike kunde skönjas i de södra delarna och var omöjligt
att gå över.
Sammantaget hittades minst 100 dvärgflicksländor i vardera halvan, och troligen förekommer många
hundra individer ute på myren. Således får Norra Ledsjön betraktas som en av de mest individrika
lokalerna för arten i Sverige och är därför – inte minst genom sin stora yta – synnerligen värdefull och
viktiga att bevara. Det är troligt att variationer i vattennivån är avgörande var man hittar flest sländor
ett enskilt år. Trots den torra sommaren var myren tämligen blöt vid besöket, med grunt vatten på
många ställen.
3
1
2
4
6
5
Flygbild över Norra Ledsjön. De röda partierna visar områden med relativt stor förekomst av
dvärgflickslända. I övriga delar kunde enstaka sländor hittas här och var. Nummer i kartan syftar på
fotonummer.
3
1. Nordvästra delen, mot väster. Starrfält dominerat av trådstarr med vattenklöver.
Dvärgflicksländorna hittades framförallt i glesare partier med grunt vatten, som i förgrunden.
4
2. Nordvästra delen mot söder, mer centralt. Större inslag av mer bredbladig starr samt bredkaveldun.
Få eller inga dvärgflicksländor hittades i denna typ av vegetation.
5
3. Nordöstra delen, mot söder. Stora starrfält dominerat av trådstarr, men utan vattenklöver. Här och
där glesare partier med grunt vatten. Till synes god förekomst av dvärgflickslända i sådana partier.
6
4. Sydöstra delen, mot norr. Stort område med gles starr och tät förekomst av storsileshår. Enstaka
dvärgflicksländor hittades i partier med grunt vatten.
7
5. Södra delarna, mot söder. Tämligen blött. På vissa ställen optimal vegetation, med glesa bestånd av
trådstarr/flaskstarr på grunt vatten. I sådana partier bitvis tät förekomst av dvärgflickslända.
8
6. Sydvästra delen, mot norr. Tydlig spridning och uppslag av björk, vilket är kan vara negativt på
sikt.
Sammanfattning
Den rika förekomsten av dvärgflickslända vid Norra Ledsjön är mycket värdefull, både i ett regionalt
och nationellt perspektiv. Våtmarken bör hållas under uppsikt, liksom sländpopulationen. Alla
tendenser till vattenståndssänkning, näringsbelastning, igenväxning eller förändring av floran bör
motverkas.
Jan Pröjts
Lund
2013-08-07
Kontaktuppgifter:
[email protected]
073-7286340
