Jordbruket och omvärlden
Varför tänka på jordbrukets
påverkan på miljön?
Jordbruket bidrar till olika miljöproblem, t.ex. övergödning
och den globala uppvärmningen (växthuseffekten).
(SMHI, 13 juli, 2005)
1. Övergödning
- tillståndet i haven idag
Syre förbrukas
Syrefria bottnar
1. Övergödning
- tillståndet i haven idag
• 780 000 ton kväve och 36 000 ton fosfor förs till
Östersjön och Västerhavet årligen
• 1/3 av Östersjöns bottnar är syrefria
• Siktdjupet har minskat med runt 4
meter under de senaste 50 åren
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005; www.naturvardsverket.se)
1. Övergödning
- tillståndet i haven idag idag
• Giftalgblomning tycks ha blivit vanligare
• Torsken är kraftigt hotad
Algblomning Fårö, 12 juli 2005. Foto: Kajsa Olofsson
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
1. Övergödning
- vilken roll spelar jordbruket?
I Sverige kommer en tredjedel
av allt kväve som når haven
via vattendragen från
jordbruksmark.
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
1. Övergödning
- vilken roll spelar jordbruket?
I Sverige kommer en fjärdedel
av all fosfor som når haven
via vattendragen från
jordbruksmark.
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
1. Övergödning
- vilken roll spelar jordbruket?
Naturligt och antropogent läckage
Mänsklig aktivitet ger i Sverige upphov till:
• Ca två tredjedelar av kvävet
• Ca 40% av fosforn
Resten av läckaget är naturligt
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
Jordbrukets andel av de antropogena utsläppen:
• Hälften av kvävet
• Knappt hälften av fosforn
(Naturvårdsverket, 2002)
1. Övergödning
- vilken roll spelar jordbruket?
Kväveläckage orsakat av mänsklig aktivitet
30000
25000
Industri
Reningsverk
Enskilda avlopp
Deposition på sjöar
Jordbruksmark
Hygge
15000
10000
Skagerak
Kattegatt
Öresund
Östersjön
0
Bottenhavet
5000
Bottenviken
ton/år
20000
(Efter: Naturvårdsverket, 2002)
1. Övergödning
- vilken roll spelar jordbruket?
Fosforläckage orsakat av mänsklig aktivitet
1200
1000
Industri
Reningsverk
Enskilda avlopp
Dagvatten
Jordbruksmark
Hygge
600
400
Skagerak
Kattegatt
Öresund
Östersjön
0
Bottenhavet
200
Bottenviken
ton/år
800
(Efter: Naturvårdsverket, 2002)
1. Övergödning
- förändringar över tiden
Punktkällor längs kusten
• Reningsverken:
Kväve
-33%
• Industrin: Kväve och Fosfor
Fosfor
ca -90%
-50%
Diffusa källor
• Enskilda avlopp: Kväve; liten minskning. Fosfor; ökning.
• Jordbruket:
Kväve
-12%
Fosfor
(Naturvårdsverket, 2002; Monitor 19,
Naturvårdsverket, 2005; SLU, 2005)
-20%
1. Övergödning
KVÄVE
- förändringar över tiden
100
90
Övrigt
Atm. Dep.Sjöar
Enskilda avlopp
Avlopp
Industri
Jordbruk
80
kton / år
70
60
50
(Naturvårdsverket, 2006)
40
FOSFOR
30
14000
20
10
12000
0
1940-talet
1970-1980
10000
2000
• Total minskning på senare år
ton / år
1860-talet
8000
6000
4000
• Minskning av jordbrukets kväve
2000
0
• Ökningen av jordbrukets fosfor
beror på nya beräkningsmodeller
1860
1950
1970
1985 – 90
2000
1. Övergödning
- förändringar över tiden
Kvävegödsling
• Nedgången på senare år beror på minskad åkerareal
• Lika mycket kväve/ha idag
• Snabb omsättning kräver ständigt nya givor
(www.naturvardsverket.se)
1. Övergödning
- förändringar över tiden
Fosforgödsling
• Fosforberikad mark p.g.a. intensiv gödsling
• Bundet i jorden
• Kan ändå lakas ut vid hög vattenföring
(www.naturvardsverket.se)
1. Övergödning
- Sveriges utsläpp i jämförelse
med andra Östersjöländer
Ton kväve
Kväve, 2000
200 000
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
e
ig
er
Sv
ge ark and len and and and uen and
r
l
o
Po ssl stl ettl ita skl
N anm Fin
L
E
y
L
Ty
D
R
• Både antropogena och naturliga källor • Sverige har lång kuststräcka
• Sverige stod för 21% år 2000
• Mer N/inv. i Sverige än i Polen
• Många invånare och mycket jordbruk i Polen, men större retention
(Efter: Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
1. Övergödning
- Sveriges utsläpp i jämförelse
med andra Östersjöländer
Fosfor, 2000
14000
Ton fosfor
12000
10000
8000
6000
4000
2000
o
D rge
an
m
a
Fi rk
nl
an
d
Po
R len
ys
sl
an
Es d
tla
Le nd
ttl
an
Li d
ta
u
Ty e n
sk
la
nd
N
Sv
er
ig
e
0
• Både antropogena och
naturliga källor
• Sverige stod för 12% år 2000
• Nästan lika mycket fosfor/invånare
i Polen och Sverige
• Högre andel naturligt fosforläckage
i Sverige
(Efter: Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
1. Övergödning
- kväve via luften
(Idé efter: Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
Kväve över land
upptag i växter
transport till havet
Kväve över sjöar och vattendrag
transport till havet
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
1. Övergödning
- kväve via luften
• Från Sverige avgick 54 350 ton ammoniak och 204 000 ton
NOx år 2003
• Jordbruket stod för 85% av ammoniakutsläppen 2003
(www.miljomal.se)
• Totalt ca 300 000 ton kväve till Östersjön och Västerhavet
per år via luften
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
• Sverige står för 8% av det totala kvävenedfallet över
Östersjön
(Naturvårdsverket, 2003)
1. Övergödning
- Kväve via luften
Ammoniakutläpp, 1000 ton
Förbränning
Övrig gödsel
Industriprocesser
Stallgödsel
Transport
Kväveoxidutsläpp, 1000 ton
Stationär förbränning
Transport
Industriprocesser
Avfall (www.miljomal.nu)
2. Orsaker till jordbrukets
miljöpåverkan
- varför läcker näring från jordbruket?
Alla möjliga åtgärder vidtagna: läckage sker ändå!
Problem: att vi odlar, inte bara hur vi odlar
Gödsling
120 kg N/ha
NO3Markpool: Org. N
NH4+
6000 kg N/ha
(Persson, 2003)
Läckage:
35 kg/ha
2. Orsaker till jordbrukets
miljöpåverkan
- varför läcker näring från jordbruket?
Förr: lokal produktion, djur på nästan alla gårdar
”Äng är åkers moder”
2. Orsaker till jordbrukets
miljöpåverkan
- varför läcker näring från jordbruket?
Idag: uppdelning av växtodling och djurhållning och transport
av näringsämnen till städerna
Brutet kretslopp
N
P
Foder
2. Orsaker till jordbrukets
miljöpåverkan
- konsumentens roll
80% av åkermarken används för foderproduktion.
(Greppa Näringen, 2003)
Exempel på kväveutnyttjande
Köttproduktion, svin:
40%
Mjölkproduktion: 25%
Växtodling:
60-90%
(Jordbruksverket,1998)
Kött innehåller mer protein = mer kväve
till avloppet
mer kväve
(Greppa Näringen, 2003)
2. Orsaker till jordbrukets
miljöpåverkan
- konsumentens roll
LCA
• 1 kg av färdig vara
• All påverkan, från
produktionsstart till matbord
• Kött ger större utsläpp av
växthusgaser och näringsämnen
• De största utsläppen sker
på gården
• Potatis: mest växthusgasutsläpp i butiks- och
konsumtionsledet
(LRF, 2002)
2. Orsaker till jordbrukets
miljöpåverkan
- konsumentens roll
• Vi äter 40% mer protein än nödvändigt
(Greppa Näringen, 2003)
• Nötköttskonsumtionen: +54% sedan början av 90-talet
– oförändrad produktion
• Lika stor konsumtion av griskött nu som för 10 år sedan
– minskad produktion
• Kycklingkonsumtionen: +89% sedan 1995,
produktionen: +39%
Resultat: 30-40% av allt kött är importerat
(Edman, 2005)
2. Orsaker till jordbrukets
miljöpåverkan?
- konsumentens roll
Flyttad produktion = flyttade miljöproblem
(Steen Jensen, 2004)
Målkonflikt: Odling bidrar till övergödningen men behövs
för att bevara ett öppet landskap
3. Den globala
uppvärmningen
- lantbrukarens olika roller
Producent
- växthusgaser
CO2
CH4
N 2O
Konsument
- drivmedel etc.
Producent
- förnyelsebar energi
4. Åtgärder för att minska
lantbrukets miljöpåverkan
- gårdsnivå
Övergödningen
Den globala uppvärmningen
• Odla fånggrödor och
vårbearbeta
• Köra på förnyelsebart bränsle
• Skyddszoner
• Våtmarker och småvatten
• Anpassa proteinutfodring
• Täcka av gödselbrunnar
• Snabb nedbrukning vid
spridning av gödsel
(www.greppa.nu)
• Täcka av gödselbrunnar
• Gödsla med biogödsel
• Producera energi, t.ex.
biobränslen, biogas och etanol
4. Åtgärder för att minska
lantbrukets miljöpåverkan
- systemnivå
Vägvinnare: miljöanpassad produktion av spannmål, svin
och fjäderfä samt odling av energigrödor
Stigfinnare: ekologisk produktion av vall, nöt och mjölk
(Naturvårdsverket, 1997)
Ekologisk produktion: kvävefixering, recirkulation av
näringsämnen, stallgödsel
Konventionell produktion: mineralgödsel, kan bli mer
miljöanpassad
(Bergström & Dahlin, 2005)
4. Åtgärder för att minska
lantbrukets miljöpåverkan
- systemnivå
Vad utmärker:
• ren växtodling? Högt näringsutnyttjande, kväveförluster från
organiskt material, kräver ersättning av fosfor
• intensiv djurhållning? Lågt näringsutnyttjande, kväve- och
metanavgång, stort resursutnyttjande. Stora gårdar = snabb
teknikutveckling
• blandad produktion? Bra utnyttjande av stallgödsel, interna
flöden, kväve- och metanavgång
• betesbaserad köttproduktion? Öppet landskap, interna flöden
och omfördelning, kväve- och metanavgång
(Bergström & Dahlin, 2005)
4. Åtgärder för att minska
lantbrukets miljöpåverkan
- samhällsnivå
Individen
• Mindre köttkonsumtion
• Val av svenska livsmedel
• Val av närodlat
• Val av ekologiskt
• Val av beteskött
Myndigheter
• Förändringar på EU-nivå
• Konsumentkunskap i skolan
• Bort med onödiga fördyringar av svensk basmatsproduktion
• Lag om allmän ursprungsmärkning
• 25% ekomat i offentlig sektor
• Ekonomiskt stöd till storsatsning på nötköttsrancher
(Edman, 2005)
Referenser
Bergström, L. & Dahlin, S., 2005, SLU, Växtnäringshushållning i svenska odlingssystem
– med och utan djur, Sjuhäradsbygdens tryckeri AB
Edman, S., 2005, Bilen, biffen, bostaden – Hållbara laster-smartare konsumtion,
SOU 2005:51, Edita Norstedts Tryckeri AB, Stockholm
www.greppa.nu
Greppa Näringen, 2003, Minska växtnäringsläckaget, en utbildningsfolder från Greppa
Näringen, Tryckeri AB Knappen
Jordbruksverket, 1998, Material framtaget för grundkurs inom REKO: Växtnäring på gården –
vägar att minska förlusterna av kväve och fosfor, Bratts tryckeri, Jönköping
www.miljomal.se
LRF, 2002, Maten och miljön – Livscykelanalys av sju livsmedel, Rolf & Co, Skövde
Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005, Förändringar under ytan – Sveriges havsmiljö granskad
på djupet, Fälth & Hässler, Värnamo
www.naturvardsverket.se
Naturvårdsverket, 2004, Fosforutsläpp till vatten år 2010 – delmål, åtgärder och styrmedel,
Rapport 5364
Naturvårdsverket, 2003, Ingen övergödning – underlagsrapport till fördjupad utvärdering
av miljömålsarbetet, Rapport 5319, elektronisk publikation
Naturvårdsverket, 2002, TRK, Transport – Retention – Källfördelning, Rapport 5247.
Lindblom & Co
Naturvårdsverket, 1997, Naturvårdsverkets framtidsstudie 2021, Det framtida jordbruket,
Rapport 4755, Karléns Tryck Ab, Stockholm
Persson J., 2003, Kväveförluster och kvävehushållning. Förbättringsmöjligheter i praktiskt
Jordbruk. Kortsiktiga och långsiktiga markbiologiska processer med speciell hänsyn till kvävet
SLU, Rapport 207, Uppsala
SLU, 2005, Beräkning av förändringen av kväveutlakningen från åkermark mellan 1995 och
2003, PM, 2005-11-10
SMHI, 13 juli, 2005
www.snf.se
Steen Jenssen, E., 2004, Nutrient cycling in sustainable farming systems, i Ecosystem
services in European agriculture – theory and practice, Kungliga Skogs- och
lantbruksakademiens Tidsskrift, 143:1
