Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Historievetenskap och lärande
Konsten att aktivera det kollektiva minnet
- Arkivens potential för att utöva pedagogisk verksamhet
How to activate the collective memory
- The potential within archives concerning educational practice
Anna Andersson Bohman
Anna-Karin Leonardsson
Lärarexamen 210hp
Historievetenskap och lärande
2009-02-23
Examinator: Nils Andersson
Handledare: Thomas Småberg
2
Abstract
The purpose with this thesis is to investigate the potential within archives concerning
educational practice. We look at how the archives present themselves and make themselves
available towards pupils and teachers. Our analysis is based on interviews using a qualitative
method and also policy documents from four different types of archives in Sweden.
An important part in this thesis is the concept, historical consciousness. We investigate how
educational practice within archives could develop pupils historical consciousness.
Our investigation reveals that our chosen archives wants to develop their educational practice
towards schools, but to be able to do so they need financial support and increased cooperation
between archives, museums and libraries.
To develop their cooperation with schools we propose that the archives should employ
teachers as a resource for pedagogical purpose.
Key words: Archive, Educational practice within archives, History, Historical consciousness
Sammanfattning
Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi
undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör
sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och
jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande
spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur
arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och
diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande
kursplaner och läroplan. Utifrån vår kvalitativa undersökning har vi funnit att samtliga arkiv
har en vilja att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet, men för att i längden bedriva en
fungerande arkivpedagogisk verksamhet krävs särskilda projektstöd upprättade för ändamålet
samt en ökad samverkan mellan arkiven, museerna och biblioteken. För att utveckla
samarbetet med skolan föreslås en ökad användning av lärare, efter mönster från Tyskland
och Storbritannien, som pedagogisk resurs inom arkivpedagogiken.
Nyckelord: Arkiv, Arkivpedagog, Arkivpedagogik, Historiemedvetande, Historieundervisning
3
4
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...................................................................................................................................................... 7
1.1 Syfte ......................................................................................................................................................... 7
1.2 Avgränsning............................................................................................................................................. 8
2. BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 9
2.1 Forskningsläge ........................................................................................................................................ 9
2.2 Definition av arkiv ................................................................................................................................. 11
2.2.1 Definition av arkivpedagogik ............................................................................................................. 11
2.3 Arkivens framväxt och roll..................................................................................................................... 12
2.4 Arkivpedagogikens framväxt och roll .................................................................................................... 14
2.5 Den arkivpedagogiska verksamheten utanför Sveriges gränser............................................................ 16
2.6 Arkivens möjligheter att nå ut till nya brukargrupper........................................................................... 17
2.6.1 Arkiv, bibliotek och museer i samverkan ............................................................................................ 17
2.6.2 Digitalisering...................................................................................................................................... 19
2.7 Yrket arkivpedagog?.............................................................................................................................. 21
2.8 Kritiska reflektioner kring läroplaner och kursplaner .......................................................................... 21
3. TEORI.............................................................................................................................................................. 25
3.1 Historiemedvetande enligt historiedidaktikerna.................................................................................... 25
3.2 Historiemedvetandet i läroplanen och kursplaner ................................................................................ 30
4. METOD ........................................................................................................................................................... 32
4.1 Urval...................................................................................................................................................... 32
4.2 Forskningsetiska överväganden ............................................................................................................ 32
4.3 Datainsamlingsmetod ............................................................................................................................ 32
4.4 Procedur ................................................................................................................................................ 34
5. RESULTAT ..................................................................................................................................................... 36
5.1 Presentation av arkiven ......................................................................................................................... 36
5.2 Respondenternas definition av arkivpedagogik ..................................................................................... 37
5.3 Respondenterna om medveten pedagogik i verksamheten..................................................................... 39
5.4 Arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet ....................................................... 40
5.5 Hur tillgängliggör sig arkiven gentemot skolan? .................................................................................. 44
5.6 Styrdokumentens påverkan på den arkivpedagogiska verksamheten .................................................... 49
5.7 Arkivpedagogik för att utveckla elevens historiemedvetande ................................................................ 50
6. ANALYS .......................................................................................................................................................... 54
6.1 Analysresultat ........................................................................................................................................ 62
7. SAMMANFATTANDE SLUTSATS ............................................................................................................. 65
8. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING........................................................................................... 68
BILAGA 1............................................................................................................................................................ 72
BILAGA 2............................................................................................................................................................ 73
BILAGA 3............................................................................................................................................................ 75
5
6
1. Inledning
Vi har under vår utbildning, som lärare för grundskolans tidigare år, kommit i kontakt med
begreppen arkiv och arkivpedagogik i kursen Den lilla historien. Detta blev vårt första möte
med arkivpedagogik och vi fick ta del av hur ett samarbete mellan skola och arkiv kan
fungera. Vi har sedan dess blivit intresserade av den arkivpedagogiska verksamheten och
vilket mervärde den kan ge historieundervisningen. Vi började fundera kring vilken potential
denna resurs kan tänkas ha för att stödja utvecklandet av historiemedvetandet.
Under vår utbildning och praktik på grundskolor har vi fått en uppfattning om att arkiven är
en relativt outnyttjad pedagogisk resurs. Vi kommer i denna studie att utreda arkivens
potential för att bedriva en pedagogisk verksamhet. För att kunna genomföra detta har vi
granskat olika typer av arkiv vad gäller tillgänglighet, styrdokument, begreppet arkivpedagog
och arkivpedagogik samt diskussionen kring huruvida historiemedvetandet kan utvecklas med
hjälp av arkiven.
Arkiven bevarar ett för skolans värld användbart och framförallt rikt material. Det behövs en
väl utarbetad och medveten arkivpedagogik samt en pedagogisk kompetens rörande
användandet av arkivens material. Att arbeta utifrån arkiven har stöd i Läroplan för det
obligatoriska skolväsendet 1994 (Lpo94). Där betonas att en medvetenhet om det egna
kulturarvet skapar en trygg identitet hos eleven och en förståelse för andras villkor och
värderingar. Ytterligare ett exempel är att nya metoder ska utvecklas och prövas i
undervisningen vilket ska ske i samspel mellan skolans personal, elever samt i närkontakt
med hemmen och det omgivande samhället. Undervisning utifrån arkiv eller med hjälp av
arkiv passar väl in i en historieundervisning som strävar mot att fördjupa historiemedvetandet
samt arbeta aktivt och problembaserat. En viktig följdfråga är dock om det finns någon
problematik med att använda sig av arkivmaterial i undervisningen. I arbetet kommer vi att ge
exempel på hur nya metoder och samverkan berikat verksamheten.
1.1 Syfte
Syftet med vår uppsats är att sammanställa och utreda den pedagogiska potentialen i olika
typer av arkiv. Vi vill ta reda på hur arkivarierna samt arkivpedagogerna ser på hur
användandet av arkivens material kan stärka elevernas historiemedvetande. Vi koncentrerar
oss på hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs och hur tillgängliga de är gentemot
skolan. Vi kommer även att behandla arkivens styrdokument för att på så sätt kunna jämföra
7
de arkivpedagogiska satsningarna hos arkiven och se vilket stöd den arkivpedagogiska
verksamheten har.
Frågeställningar:
•
Hur ser potentialen ut för arkiven att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet gentemot
skolan?
•
Vad gör arkiven för att synas och göra sig tillgängliga gentemot skolorna?
•
På vilka sätt påverkar styrdokumenten arkivens pedagogiska arbete?
• Hur ser arkivarier och arkivpedagoger på begreppet historiemedvetande?
1.2 Avgränsning
Vår undersökning syftar till att lyfta fram och granska den arkivpedagogiska verksamheten
som är riktad mot skolan, främst årskurs 1-6. Vi har valt att begränsa oss till att endast
undersöka den pedagogiska verksamhet som sker i arkiven utifrån ett arkivperspektiv.
Därmed kommer vi inte att undersöka arkivpedagogiken utifrån skolans brukarperspektiv.
8
2. Bakgrund
2.1 Forskningsläge
I jämförelse med närliggande områden såsom museipedagogiken är antalet rent vetenskapliga
undersökningar inom det arkivpedagogiska området inte så omfattande. Vid en sökning på
Internetsidan LIBRIS finner vi att ordet arkivpedagogik frambringar 23 titlar, varav en stor
del är artiklar.
Det finns dock inom det arkivpedagogiska området en bok som har utvecklats till en
användbar handbok för arkiv runt om i landet. Boken är skriven av Eva Sjögren samt Catarina
Lundström och har titeln Historia på riktigt – arkivpedagogik i praktiken. De båda författarna
har lång erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med arkivmaterial och Sjögren brukar benämnas
som en av dem som introducerade arkivpedagogiken i Sverige.1
I detta stycke kommer vi att presentera tre undersökningar som enligt vår mening har varit
relevanta för vår uppsats. Samtliga undersökningar har avgränsats till att innefatta den
arkivpedagogiska verksamheten i Sverige, vilken även vi har för avsikt att undersöka. Av de
tre undersökningarna utgår två från ett skolperspektiv med exempelvis intervjuer från elever
och lärare, medan den tredje enbart utgår från ett arkivperspektiv.
Vi inleder med att diskutera Patrik Höijs uppmärksammade uppsats Bland reproduktioner och
silverfiskar - ett försök till en definition av arkivpedagogik. Undersökningen har
uppmärksammats inom det arkivpedagogiska området då Höij ifrågasätter den
arkivpedagogiska verksamheten. Syftet med uppsatsen var att försöka analysera och definiera
begreppet arkivpedagogik och yrket arkivpedagog samt undersöka vad verksamheten i själva
verket innebär. Han undersökte även om arkiven inriktade sig på en speciell målgrupp samt
vilken kompetens som krävs för att arbeta arkivpedagogiskt. Undersökningen gjordes genom
intervjuer med fem personer som aktivt arbetade med arkivpedagogik runtom i Sverige. Höij
menar, utifrån de resultat som framkom, att den arkivpedagogiska verksamheten allt som
oftast sker på initiativ från arkiven, där arkivarierna själva tar på sig rollen som pedagog. En
jämförelse gjordes med länder som Storbritannien och Frankrike där arkiven aktivt arbetar i
samverkan med skolan. Han ställer sig frågan om den arkivpedagogik som bedrivs i dag
verkligen innebär ett mervärde för skolan. Utifrån resultatet av hans undersökning kan vi
utläsa att arkiven bedriver en relativt traditionell undervisning med lite ovanligt källmaterial.
1
Källa: http://www.nckultur.org/default.asp?pageid=23285 2009-02-22
9
Höij menar dock att denna undervisning lika gärna skulle kunna bedrivas av skolans egna
lärare2.
Vidare vill vi redogöra för Anna Gustavsson och Therese Mathisen C-uppsats Samhällets
minne – arkiv som pedagogisk resurs i undervisningen som skrevs på Malmö Högskola 2005.
Syftet med uppsatsen var att belysa möjligheten till ett samarbete mellan skola och arkiv samt
att visa hur man kan öka elevens historiemedvetande genom arkivpedagogisk undervisning.
Författarna vill med sin undersökning även visa på vilket sätt arkiven kan vara ett bra
komplement till historieundervisningen. Undersökningen utgår från ett skolperspektiv vilket i
detta fall innebär att intervjuer har gjorts med både pedagoger i skolan samt arkivpersonal. I
undersökningen diskuteras innebörden i läroplanen och kursplanen för historia och den visar
att innehållet till stor del stämmer överens med deras tanke gällande den positiva effekt som
kan uppnås via samverkan mellan skolan och arkiven. De resultat som framkom var att
levandegörandet av historieundervisningen är avgörande för att öka elevens
historiemedvetande. Att levandegöra historieundervisningen kan ske på olika plan men
författarna framhäver i sin uppsats arkivväskor som ett bra komplement till undervisningen.
Väskorna som lånas ut till skolan kan kopplas till elevernas livsvärld, samtidigt som
användandet kan utveckla elevens tankar om ett nu och då perspektiv. De menar att
arkivpedagogik är ett utmärkt undervisningssätt där en koppling mellan då, nu och sedan
förankras i realiteten. Utifrån detta resultat anser Gustavsson och Mathisen att arkiven är ett
bra komplement till undervisningen3.
Slutligen vill vi redogöra för Ulrika Lundins C – uppsats Arkiv som pedagogiskt hjälpmedel i
skolan som skrevs på Högskolan i Kristianstad 2003. Syftet med uppsatsen var att undersöka
arkiven som ett pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Resultaten som framkom av undersökningen
visar att arkivmaterial kan brukas av många åldersgrupper samtidigt som de uppfyller många
av de krav som formuleras i läroplanen och kursplanerna. Lundins undersökning vittnar om
att skolorna och lärare i många fall har en oklar bild av vad arkiv är och hur arkiven kan
användas i undervisningen. Då andra kulturarvsinstitutioner såsom museer och bibliotek
lyckats skapa kontakter och samarbeten med skolan, anser Lundin att även arkiven kan
utveckla detta. Vidare menar Lundin att det inom varje län borde finnas arkivpedagoger som
2
Höij, Patrik, 2005. Bland reproduktioner och silverfiskar – ett försök till en definition av arkivpedagogik. s. 2628
3
Gustavsson, Anna & Mathisen, Therese, 2005. Samhällets minne – arkiv som pedagogisk resurs till
historieundervisningen. C-uppsats. s. 3, 46, 47
10
arbetar mer aktivt mot skolorna samtidigt som skolorna borde anställa en kontaktperson som
aktivt samarbetar med arkiven. Hon framhåller dock att ett sådant arbete kräver
kompetenshöjande åtgärder på båda sidor, då arkiven bör få mer pedagogiska kunskaper och
de berörda lärarna bör få mer kunskaper om arkiven.4
Vi kommer i vår uppsats att vidareutveckla en del av de resultat som framkommit i de
ovannämnda uppsatserna, samtidigt som vi kommer att försöka finna nya vägar till att svara
på vårt syfte och våra frågeställningar. I uppsatsen kommer vi att använda oss av kvalitativ
intervju samt textanalys och vi begränsar oss till att enbart undersöka den pedagogiska
verksamhet som sker i arkiven utifrån ett arkivperspektiv.
Med utgångspunkt från de ovannämnda undersökningar har vi funnit ett annat perspektiv då
vi syftar till att undersöka arkivens potential att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet. Vi
kommer självfallet att gå in på liknande ämnesområden i följande avsnitt, vilket vi menar är
viktigt för läsaren för att på ett enkelt sätt få en inblick i ämnet. För att på bästa sätt svara på
syftet kommer vi i undersökningen att diskutera den arkivpedagogiska utbildningen,
begreppet historiemedvetande och respondenternas syn på begreppet och hur det förankras i
deras verksamhet, tillgängliggörandet av arkiven samt arkivens styrdokument.
2.2 Definition av arkiv
Ordet arkiv härstammar från både senlatinets archivum och grekiskans archeion och kan
översättas med ”förvaringsplats för officiella register” eller ”byggnad för överheten.”5
Termen kan även användas för att beskriva en samling dokument och handlingar från
förenings -, myndighets-, företagsverksamhet eller privatperson samt för att beskriva själva
lokalen där arkivhandlingar förvaras.6 Ytterligare en definition finner vi i en skrift av Unesco
“the documented, collective memory of the peoples of the world – their documentary
heritage.”7
2.2.1 Definition av arkivpedagogik
Det finns ingen allmänt accepterad eller utarbetad definition av begreppet arkivpedagogik
vilket gör att åsikterna tenderar att gå isär. Vi har valt att redogöra för de vanligast
förekommande definitionerna.
4
Lundin, Ulrika, 2003. Arkiv som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. C-uppsats. s. 31-33
Nationalencyklopedin, 1989. Band nr. 1, s.548
6
Källa: http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/117851/117851 2009-01-09; Sjöberg, Karin, 2007. Krumelurer
i arkiven – en pedagogisk resurs, s. 11
7
Svenska Unesco rådet, 2005. Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet. s.42
5
11
Kenneth Awebro redogör i artikeln Arkivpedagogik - med ett mångkulturellt perspektiv för
arkivpedagogik som marknadsföring samt som ett sätt att tillgängliggöra arkiven för olika
brukare. Han menar att ”Kanske är det riktigast att säga att arkivpedagogik handlar om att i
bred mening marknadsföra arkiven och göra dem tillgängliga för olika typer av intressenter
och sammanhang.”8 Patrik Höij menar att arkivpedagogik är en
Målinriktad verksamhet gentemot skola, elever och lärare utförd av specialiserade personer, där
föreläsande/berättande, visningar och övningar är det vanligaste arbetssättet och där man i den
praktiska utformningen använder obearbetat men utvalt arkivmaterial i form av reproduktioner.9
Birgitta Stapf menar i sin artikel om Arkivpedagogiskt forum att den generella uppfattningen
om vad arkivpedagogik innebär främst gäller arkivens utåtriktade verksamhet gentemot
skolan. Stapf vill däremot vidga begreppet till att även innefatta det informella lärandet,
exempelvis kurser och studiecirklar, utanför skolan och vad hon kallar det icke formella
lärandet som sker helt på egen hand. Hon betonar även nödvändigheten av att skapa ett
gemensamt språk inom arkivpedagogiken samt att nå ut till nya grupper. För att kunna skapa
detta krävs både analys och diskussion samt även teoretisk pedagogisk kompetens.10
Helena Ulfner redogör i sitt examensarbete Arkivpedagogik – nödvändig verksamhet eller
kostsam sandlådeaktivitet? för sin definition på begreppet arkivpedagogik
Arkivpedagogik kallas den verksamhet, där arkiven förmedlar historia, informerar om vad arkiv
egentligen är vad man kan hitta i arkiven samt hur man kan gå till väga med arkivmaterial
genom exempelvis arbetsuppgifter till kopierat arkivmaterial. Verksamheten är ett sätt att
försöka finna nya användargrupper för arkiven.11
2.3 Arkivens framväxt och roll
Den svenska arkivverksamheten har en lång tradition och i Sverige finns skriftligt material
bevarat sedan medeltiden. Lars-Arne Norborg nämner i boken Källor till Sveriges historia att
det från tidigt 1300-tal finns belagt att det fanns något som liknade ett statligt arkiv.12
8
Awebro, Kenneth, 2004. Arkivpedagogik – med ett mångkulturellt perspektiv. Ingår i Interkulturell pedagogik
i teori och praktik, (red.) Lahdenperä, Pirjo, s. 100
9
Höij, Patrik, 2005. s. 26, 27
10
Stapf, Birgitta, 2004. ”Arkivpedagogiskt forum: Ett nätverk på väg mot fastare form”, ur Tema Arkiv, nr. 1 s.7
11
Ulfner, Helena 2001. Arkivpedagogik – nödvändig verksamhet eller kostsam sandlådeaktivitet. C-uppsats. s.2
12
Norborg, Lars, 1972. Källor till Sveriges historia. s.11
12
Erik Norberg redogör i artikeln Mellan historia och framtid att det från ungefär sent 1500-tal
finns arkiverat och bevarat material som exempelvis härstammar från skatteskrivningar och
kyrkbokföring. Norberg tar även upp att arkivförvaltningen tog sin form under 1800-talet och
började då likna den verksamhet som bedrivs idag. Norberg poängterar även att världskrigen
bidrog till en våldsam expansion av den offentliga förvaltningen.13
Riksarkivet som var en bidragande faktor till att arkivverksamheten utvecklandes under 1800talet är idag landets centrala arkivmyndighet och främsta arkivinstitution. På arkivets hemsida
går det att utläsa att riksarkivet idag tillsammans med landets sju landsarkiv går under
benämningen statens arkiv samt är myndigheter under kulturdepartementet, vilket innebär att
de ska uppnå de övergripande målen som är upprättade för den nationella kulturpolitiken.14
Utöver statens arkiv finns det i Sverige även andra arkivinstitutioner såsom folkrörelsearkiv,
föreningsarkiv, näringslivsarkiv och kommunarkiv.15 Inom arkivverksamheterna finns det
lagar och regler som bör följas såsom arkivlagen, arkivförordningen, sekretesslagen,
tryckfrihetsförordningen och personuppgiftslagen.16 Rätten att ta del av allmänna handlingar
gäller inte de enskilda17 arkiven, det vill säga handlingar som belyser folkrörelsers och andra
föreningars verksamhet, liksom företagsarkiv och person- och släktarkiv. De lyder inte under
offentlighetsprincipen och är ibland belagda med restriktioner.18
Norberg redogör för sin syn på de enskilda respektive de offentliga arkiven och han menar att
de offentliga arkiven har haft en stark ställning vilket innebar att en stor del av det som rör
enskilda människors liv idag bevaras i de enskilda arkiven. Vidare menar Norberg att
Emellertid utgörs en viktig del också av de enskilda arkiven. I själva verket har den stora
koncentrationen på den offentliga arkivbildningen gjort att de enskilda arkiven blivit eftersatta.
Om vi skall anlägga ett enhetligt samhällsperspektiv på bevarandet av arkiv måste vi också öka
insatserna till förmån för de enskilda arkiven19
Karin Åström Iko redogör för arkivens samhällsuppdrag i en artikel som publicerades i
tidskriften Arkiv, Samhälle och forskning. Åström Iko poängterar att arkiven har en stor,
värdefull och betydande roll i samhället och menar
13
Norberg, Erik, 1995. Mellan historia och framtid. Ingår i: Arkivvetenskap, (red.) Ulfsparre, Anna Christina. s.
262
14
Källa: http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=5617&refid=1026 2009-01-25
15
Källa: http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=1214&refid=1172 2009-01-25
16
Källa: http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=5617&refid=1026 2009-01-25
17
Samlingsnamn för olika arkivinstitutioner som exempelvis person-, förenings- och företagsarkiv.
18
Källa: http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=1214&refid=1172 2009-01-25
19
Norberg, E. 1995. I (red.) Ulfsparre, Anna Christina, s.262
13
De förblir våra tysta tjänare - aldrig påträngande, aldrig genstörtiga, de bara finns där. När vi
behöver dem, är de tillhands med sitt förråd av data, detaljer och minnen. En glanslös rikedom är
det lätt att ringakta. Men det är ofta ödesdigert att göra det. Någon gång borde vi på allvar ställa
oss inför frågan, vad arkiven egentligen betyder för oss.20
2.4 Arkivpedagogikens framväxt och roll
Lundström och Sjögren framhäver att arbetet med att utveckla arkivens pedagogiska
verksamhet i Sverige började växa fram under 1980 – talet. Författarna nämner att ett flertal
arkiv under denna tid började anställa arkivlektorer med uppgift att inrikta sig mot skolan,
främst gymnasiet och högskolan. De menar att det inte var förrän ett decennium senare som
en mer utarbetad arkivpedagogisk verksamhet tog fart. En anledning till detta skulle kunna
vara ett växande intresse för barn- och ungdomskultur. Vidare menar Lundström och Sjögren
att arkiven under 1990-talet började inrikta sig mot andra brukare såsom skolan. Tidigare var
verksamheten allt som oftast koncentrerad mot forskare och släktforskare.
Lundström och Sjögren nämner att Lpo94 vill se ett djupare samarbete mellan arkiv och
skola. 21 Vi går djupare in på hur läroplanens och kursplanernas mål kan underlättas av en
samverkan med arkiven längre fram i uppsatsen.
Statens offentliga utredning Arkivutredningen Arkiv för alla – nu och i framtiden har spelat en
betydande roll för arkivpedagogiken i Sverige. Syftet med utredningen var att föreslå åtgärder
som gör det lättare för nya grupper att använda arkiven samt åtgärder som förbättrar
tillgängligheten till arkiven. I utredningen betonas vikten av en utökad och medveten
pedagogisk verksamhet i arkivsektorn. Ett förslag som presenteras i Arkivutredningen är att
anställa en arkivpedagog i varje landsarkivsdistrikt. 22
Arkiven är inte lätt tillgängliga för alla och en var. För att kunna nyttja arkiven krävs ofta att
någon agerar vägvisare. Även om dagens teknik medför att arkiven bättre tillgängliggörs för fler
människor kan den aldrig ersätta en engagerad och kunnig människa när det gäller att intressera
sig för, visa på möjligheter med och hjälpa tillrätta i arkiven. Därför föreslår vi att det inom
Arkivverket skall inrättas tjänster som arkivpedagoger. [---] Med den förstärkning av kompetens
20
Åström Iko, Karin, 2003. ”I allmänhetens tjänst: Arkivverket, tillgängliggörandet och brukarna”,
ur Arkiv, samhälle och forskning, nr 1, s.18
21
Lundström, Catarina & Sjögren, Karin, 2004. Historia på riktigt! Arkivpedagogik i praktiken s. 91
22
SOU, 2002. Arkiv för alla – nu och i framtiden. 2002:78. s.13, 162
14
och kunskap som arkivpedagogerna innebär är Arkivverket bättre rustat för uppgiften att
tillgängliggöra arkiven för alla, inte minst för nya grupper av användare.23
Enligt arkivutredningen ska arkivverket ha till uppgift att initiera, stötta och agera rådgivare
för ny pedagogisk verksamhet samt projekt för att locka nya användargrupper till arkiven.
De nämner exempelvis barn och unga som en viktig målgrupp.24
Regeringens bedömning utifrån den ovannämnda arkivutredningen Arkiv för alla – nu och i
framtiden presenteras i proposition 2004/05:124. I bedömningen står det att en samverkan
mellan statliga och icke-statliga arkiv, men också mellan arkiv, bibliotek, museer (ABM) och
andra myndigheter och organisationer är av stor betydelse i arbetet för att öka intresset för och
tillgängligheten till arkivmaterialet. I samma proposition presenterades ytterligare ett förslag
som innebar att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag för arkivpedagogiska satsningar skall
inrättas under perioden 2006-2008. Regeringen beslutade att ge uppdraget till ett enskilt arkiv
och ska i budgetpropositionen för 2006 föreslå att 1 miljon kronor årligen anvisas för
uppdraget. 25 Det nationella uppdraget i arkivpedagogik tilldelades Skånes arkivförbund. På
arkivets hemsida presenteras de målsättningar som är utarbetade med utgångspunkt för
uppdraget. Arkivet ska inrikta sig på att upplysa och inspirera arkivorganisationer i landet i
det arkivpedagogiska arbetet, med andra ord eftersträvar de att det arkivpedagogiska arbetet
ska ingå som en självklar del i arkivens dagliga verksamhet. Vidare ska arkivet utveckla
arbetet inom nätverket Arkivpedagogiskt Forum samt verka för att kurser i arkivpedagogik
ska upprättas inom arkiv – och lärarutbildningar. Arkivet ska även arbeta för att öka
samverkan mellan ABM – institutioner, kulturarvspedagoger och skola.26
Med bakgrund i det nationella uppdraget författade arkivpedagogen Karin Sjöberg boken
Krumelurer i arkiven – en pedagogisk resurs. Boken speglar den pedagogiska verksamheten
som aktivt utövas på Skånes arkivförbund och syftar till att väcka ett större intresse bland
vuxna och barn för arkiven och dess arbete. Sjöberg vill med hjälp av Astrid Lindgrens Emil i
Lönneberga visa hur det på ett enkelt och lustfyllt sätt går att koppla arkivens källor till
händelser i Emils liv.27
23
SOU, 2002:78. s.162
SOU 2002:78 s.161, 162
25
Källa: http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/12/58/dd87b9c4.pdf 2009-01-25, s.6
26
Källa: http://www.skanearkiv.org 2009-01-07
27
Källa: http://www.skanearkiv.org 2009-01-07
24
15
Det svenska arkivnätverket Arkivpedagogiskt forum verkar för att kartlägga utåtriktad
verksamhet mot skolan.28 Arkivpedagogiskt forum påbörjade sitt arbete under 1990-talet men
fick en fastare form 2001. Forumet består av ett nätverk av arkivinstitutioner och har till
uppgift att sprida information om arkiven samt att anordna exempelvis seminarier och
utbildning för att
bidra till kunskapsuppbyggnad, idéutveckling och ökad samverkan mellan skolan och arkiven.
Arbetet vidgas framöver till att avse arkivens roll i samhällets behov av ett livslångt lärande.29
Arkivpedagogiskt forum har under 2003 haft en projektanställd sekreterare med placering på
Riksarkivet. Enligt arkivpedagogen Karin Sjöberg på Skånes arkivförbund har
Arkivpedagogiskt forum inom ramen för det nationella uppdraget försökt att hålla forumet vid
liv. Ett förslag rörande forumets framtid ska diskuteras vid SASS (Svenska Arkiv i
Samverkan) styrelsemöte men detta har ännu inte ägt rum. Det är ännu oklart vad som ska ske
med Arkivpedagogiskt forum nu när det nationella uppdraget i arkivpedagogik avslutats.30
2.5 Den arkivpedagogiska verksamheten utanför Sveriges gränser
Följande redogörelse baseras endast på svenska källor vilket kan medföra en viss
ofullständighet då vi inte har en översikt över förhållandena i andra länder utöver Sverige.
Våra försök till kontakter med utländska arkiv har inte varit särskilt framgångsrika och med
den tidsram som stod till vårt förfogande har vi inte prioriterat dessa kontakter.
Karin Sjöberg skriver i artikeln Rapport från Bocholt. Vi måste höja våra röster för att höras
angående den arkivpedagogiska verksamheten i Tyskland och Storbritannien. Sjöberg skriver
att Tyskland tidigt utvecklade en arkivpedagogisk verksamhet riktad mot skolorna och att de
första arkivpedagogiska tjänsterna förordnades under 1970 – talet. Hon framhåller att det
tyska nätverket för arkivpedagogik bildades 1987 och regelbundet anordnar konferenser och
dylikt. Deras hemsida är välutvecklad och används bland annat för ett utbyte av erfarenheter
mellan arkivarier och arkivpedagoger.31
Lundström och Sjögren menar att det i Storbritannien är de regionala arkiven, motsvarande
landsarkiven, som arbetat effektivast i utvecklandet av ett fungerande samarbete med
skolorna. Lundström och Sjögren framhåller att ett flertal arkiv har ”Education service”, men
28
Stapf, Birgitta, 2004. s.7
Källa: http://www.arkivensdag.nu/sass/index.htm 2008-12-13
30
Bilaga 3
31
Sjöberg, Karin, 2003. ”Rapport från Bocholt. Vi måste höja våra röster för att höras”, ur Tema Arkiv, nr 4, s 24
29
16
endast de mest framstående arkiven har heltidsanställda ”Education officers”32. Sjöberg
skriver att The National Archives i Richmond, Storbritannien, har en välutvecklad
arkivpedagogisk verksamhet som innefattar undervisnings rum samt ett omväxlande utbud av
program och visningar för barn i skilda åldrar. Hon skriver att programmen har utarbetats med
utgångspunkt i de rådande läroplanerna, vilket innebär att de studier som görs vid arkiven är
ett utmärkt komplement till undervisningen.33 Frankrike har också en utvecklad
arkivpedagogisk verksamhet. Bode Janzon skriver i artikeln Skolpedagogik vid franska arkiv
– några intryck från en resa i Bretange att Frankrike redan på 1950 – talet inrättade den första
utbildningstjänsten, vid nationalarkivet i Paris. Janzon fortsätter och skriver att även
departementalarkiven under 1950 – talet utvecklade liknande pedagogiska verksamheter. De
flesta arkiv i Frankrike har idag utbildningstjänster och ett välutvecklat samarbete med
skolan.34 Kerstin Abukhanfusa skriver i artikeln Riksarkivet – törnrosaslottet som prinsen red
förbi att det i Frankrike finns ett arkivmuseum vid Archives Nationales i Paris, som
producerar läromedel som skickas ut till alla skolor i Frankrike via departementalarkivens
pedagogiska avdelningar.35
Lundström och Sjögren skriver att ett flertal länder världen över har väl utarbetade
arkivpedagogiska verksamheter. Och att några av de mest framstående finns i USA, Kanada,
Nya Zeeland och Australien.36 Sjöberg framhåller att i utvecklandet av ett fungerande
arkivpedagogiskt arbete har Sverige hämtat inspiration från arkiv i andra länder som arbetat
med program för skolor under en längre period.37
2.6 Arkivens möjligheter att nå ut till nya brukargrupper
2.6.1 Arkiv, bibliotek och museer i samverkan
I artikeln Vägar till lokalhistoria skriver Karin Sjöberg och Pia Sander om projektet ABM
Hässleholm. Sjöberg och Sander menar att historia kan förmedlas på en mängd olika plan och
att arkiven, biblioteken och hembygdsmuseerna bara är några institutioner där detta kan ske.
De tre institutionerna utgör en resurs för alla de som exempelvis vill veta mer om platsen där
de har sitt hem, arbetar eller går i skolan. Sjöberg och Sander anser dock att ABM
institutionerna har potential att användas i betydligt större utsträckning som exempelvis i
32
Lundström, C & Sjögren, E, 2004. s. 96
Sjöberg, K, 2003. s. 24, 25
34
Janzon, Bode, 1983. ”Skolpedagogik vid franska arkiv – några intryck från en resa i Bretange”, ur Arkiv,
samhälle och forskning, nr 25, s. 21, 22
35
Abukhanfusa, Kerstin, 1990. ”Riksarkivet – törnrosaslottet som prinsen red förbi”, ur Arkiv, samhälle och
forskning, s. 108
36
Lundström, C & Sjögren, E, 2004. s. 97
37
Sjöberg, K, 2003. s. 24
33
17
skolundervisning och med detta i tankarna initierade dem ett ABM projekt i Hässleholms
kommun. Syftet med projektet var att skapa ett samarbete på lokal nivå mellan ABM
institutioner, och ett av målen var att ”synliggöra ABM institutionerna som en samlad resurs
för skolorna och få lärare att använda sig av de som en integrerad del i undervisningen”38.
Under projektet skapades studiematerial såsom arkivväskor med lokalhistoriskt innehåll från
både arkiv, bibliotek och museer. Efter projektet gjordes en del utvärderingar, som Sjöberg
och Sander menar, visar att projektet fick positiv genomslagskraft såväl av de medverkande
institutionerna, som av de skolor som använt arkivväskorna i sin undervisning. Författarna
menar att det finns förutsättningar för alla kommuner till ett ABM samarbete, men att en lokal
ABM samordnare med pedagogisk kompetens och god kontakt med institutionerna och
skolorna skulle behövas i varje kommun. Avslutningsvis skriver de att samordnaren och
institutionerna tillsammans skulle kunna utveckla ett samarbete och ”finna nya spännande
vägar till den lokala historien.”39
I artikeln Arkiv, bibliotek och museer i samarbete – ett levande läromedel och en samlad
resurs för skolan skriver Pia Sander utifrån det ovan nämnda projektet ABM Hässleholm.
Sander menar att anledningen till att kulturarvsinstitutionerna inte aktivt arbetar mot skolan
beror till stor del på att pedagoger i skolan inte känner till de resurser som finns på orten
samtidigt som arkivens och museernas material är svårtillgängligt. De utvärderingar som
gjordes efter projektet visar att
lärarna är positiva till studiematerialet. De menar att det konkretiserar historieundervisningen
och väcker frågor hos eleverna. Lärarna betonar betydelsen av att eleverna känner igen sin
närmiljö och att detta gör dem nyfikna på att själva ta reda på mer40
I artikeln ABM – utveckling skriver Tom Sahlén att ABM institutionerna är svårtillgängliga
för samhället i den mening att
Inte ens en bråkdel av den information som lagras hos arkiv och museiinstitutioner är
tillgängliga på annat sätt än att man infinner sig hos respektive institution under kontorstid och
tar hjälp av närvarande personal. 41
38
Sander, Pia & Sjöberg, Karin, 2006. ”Vägar till lokalhistoria”, ur Tema Arkiv, nr 1, s. 11
Sander, P & Sjöberg, K, 2006. s. 10, 11
40
Sander, Pia, 2004. ”Arkiv, bibliotek och museer i samarbete – ett levande läromedel och en samlad resurs från
skolan”, ur Barn och kultur, nr 3, s. 56
41
Sahlén, Tom, 2004. ABM – utveckling, stencil, s. 54
39
18
Efter att projektet ABM Hässleholm var avslutat skapades under 2004 en resurskatalog, som
bidrog till synliggörande av institutionerna. Katalogen namngavs med Vägar till lokalhistoria
och i den presenterades samlingar, erbjudanden om visningar, fortbildning för lärare etc. från
ABM institutionerna i Hässleholm. Katalogen delades ut till verksamma lärare i kommunen
under hösten 2004.42
2.6.2 Digitalisering
Lundström och Sjögren menar att den tekniska utvecklingen och de digitala lösningarna inom
arkiven leder till större möjligheter för arkivpedagogiken. I samband med den digitala
utvecklingen blir arkivmaterialet tillgängligare för skolklasser, som kan ta del av materialet
direkt från datorerna i klassrummet och ur arkivens synvinkel kan arkivdokument som
handlingar, brev, fotografier, kartor etc. bevaras på ett mer långsiktigt vis. Databas projekt har
startats med syfte att ”ge skolans elever ökad tillgång till personhistoriskt material” Ett sådant
projekt är Riksarkivet/ARKIONS, Arkivinformation i skolan, där målsättningen är att länsvis
registrera och lägga ut 1890 års folkräkning på Internet.43
I artikeln Arkivpedagogik på nätet skriver Lars Lundqvist om den positiva effekt
digitaliseringen har för tillgängliggörandet av arkivmaterial. Lundqvist menar att det är
betydelsefullt att arkiven ökar sin tillgänglighet för att nå ut till nya brukargrupper. Han menar
att ett förslag till detta är att använda samt utnyttja IT och webben allt mer. Med
arkivpedagogik på det planet menas att webbplatsen ska ha till syfte att lära användarna,
främst barn och ungdomar, hur man genom användning av källmaterial kan få fram
information av historisk karaktär. Lundqvist menar att Internet kan verka som en pedagogisk
bank på flera sätt. Under de senaste åren har en del Internetsatsningar gjorts på olika
arkivinstitut i landet. Lundqvist skriver om ett samarbete mellan Stockholms stads IT – center
och Stockholm stadsarkiv som var aktivt 2001. Organisationerna utarbetade en genomtänkt
hemsida under webbplatsen Historiska laborationer för arkivpedagogiskt arbete.
Internetsatsningen innebar att material tillgängliggjordes på Internet och att materialet kunde
användas för att lösa uppgifter.44 Efter att vi gjort sökningar på Internet så visade det sig att
sidan inte är aktiv längre. Däremot fann vi en sida som med utgångspunkt från det
ovannämnda projektet aktivt arbetar gentemot skolan. Under våren 2003 beslutades det att
skapa en gemensam webbplats för att publicera källmaterial över Internet. Projektet som
skapades heter Stockholmskällan – vårt kulturarv på nätet och innehar material från
42
Broschyr, Vägar till lokalhistoria, Skånes arkivförbund
Lundström, C & Sjögren, E. 2004, s. 132, 133
44
Lundqvist, Lars, 2004. ”Arkivpedagogik på nätet”, ur Tema Arkiv, nr 1, s. 8, 9
43
19
Stockholms stad. Stockholmskällan är ett ABM – projekt mellan Stockholms stadsarkiv,
Stockholms stadsbibliotek, Stockholms stadsmuseum och Utrednings – och statistikkontoret,
som i första hand riktar sin verksamhet mot skolan. På hemsida kan stadsvandringar,
Stockholmspussel, frågesport etc. göras.45 Ett annat ett exempel är digitaliseringsprojektet
Karlstad i förändring - en tidsresa på Värmlandsstadsarkiv. Projektet behandlar kvarteret
Merkurius i Karlstad och dess historia. Eleverna kan på så sätt göra en resa i tiden på var och
en av de tolv tomterna i kvarteret. De får besöka olika tidsstationer där det bland annat finns
fotografier och dokument som berättar om platsens historia. Projektet genomförs i fyra
separata delar och av vad som framgår på arkivets hemsida skulle projektet vara klart och
tillgängligt på CD-skiva under 2008.46 Sedan några år bedriver Värmlands arkiv
arkivpedagogisk verksamhet i samarbete med andra arkivinstitutioner. Genom projektet Arkiv
och skolungdom i Värmland introduceras arkiv i skolundervisningen i form av ett särskilt
utformat arbetsmaterial för skolbruk.47
Lundqvist nämner en välutvecklad Internet sida i museivärlden. Portalen som kallas för
museifönster har administrerats av Historiska museet och är kopplad till Skoldatanätet.48
Efter att ha varit inne och granskat sidan anser vi att en sådan sida ökar tillgängligheten för
museiverksamheten och att ett sådant ”fönster” inom arkivvärlden vore att föredra.
Runt om i landet har digitaliseringsprocessen inom ett flertal arkivinstitutioner utvecklats.
Lundqvist menar att en sådan digitalisering på ett ganska enkelt sätt skapar ingångar för
arkivanställda att utveckla ett användbart material för skolorna. Vidare menar han att en
digitalisering av arkiven skapar en möjlighet för arkiven, att på ett mer aktivt sätt synas ute i
samhället. Slutligen poängterar han att Internet endast ska ses som ett komplement till att
besöka arkiven i verkligheten, då Internet aldrig kan ersätta känslan av att ta del av och hålla
ett äkta dokument i handen.49 Enligt Lundström och Sjögren tycker de flesta elever att ett
besök på arkiv är spännande, och att det inte är några problem att hålla intresset vid liv under
en kortare rundvisning.50
45
46
47
Källa: http://www.stockholmskallan.se/ 2009-01-12
Källa: http://62.20.57.210/vla/Skola.htm 2009-01-25
Källa: http://62.20.57.210/vla/Om%20Varmlandsarkiv.htm 2009-01-25
48
Lundqvist, L, 2004. s. 8
Lundqvist, L, 2004. s. 9
50
Lundström, C & Sjögren, E. 2004, s. 74
49
20
2.7 Yrket arkivpedagog?
Sjöberg skriver utifrån den första arkivpedagogiska konferensen, The European Conference
on Educational Learning in Archives, som hölls 2003 i den tyska staden Bocholt. En av
konferensens diskussioner behandlade arkivpedagogens utbildning och status. I länder som
exempelvis Tyskland och Storbritannien har den största delen av arkivpedagogerna en
lärarutbildning och därmed en pedagogisk grund att utgå från. På Riksarkivet i Storbritannien
anställs enbart utbildade lärare för arbete som arkivpedagog. Kraven som ställs är att
arkivpedagogen ska ha en formell pedagogisk utbildning samt insikter om skolornas behov
och intressen. Sjöberg poängterade att alla under konferensen var enade om att en
arkivpedagog behöver en viss pedagogisk kunskap för att kalla sig arkivpedagog, men det
poängterades att den anställde inte nödvändigtvis behövde vara lärarutbildad.51 I artikeln
Arkivpedagog – utbildning eller social kompetens skriver Patrik Höij med utgångspunkt från
artikeln ovan. Höij menar att det är intresseväckande att länder som Tyskland och
Storbritannien, som har en så pass välutvecklad och aktiv arkivpedagogisk verksamhet, inte
vinner något gehör i frågan om att arkivpedagoger bör ha lärarutbildning. En intressant
diskussion som Höij tar upp i sin artikel är den omtalade debatten angående behöriga och
obehöriga lärare i den svenska skolan. Höij menar ”Om vi ställer krav på skolans egna lärare
att de ska ha någon form av pedagogisk utbildning bör väl kravet vara detsamma på en
arkivarie som skall undervisa skolelever?”52 Sjöberg svarar på Patrik Höijs åsikter i artikeln
Arkivpedagog – utbildning eller social kompetens. Sjöberg är enig med Höij och anser att en
arkivpedagog inte bör anställas endast för god social kompetens. Hon framhåller dock att en
förändring av arkivutbildningen i arkivpedagogik har påbörjats.53 I dagsläget finns inte, vad vi
kan finna, någon arkivpedagogisk utbildning i Sverige. Däremot finns det vissa inslag på
arkivvetenskapsutbildningar runtom i landet.
2.8 Kritiska reflektioner kring läroplaner och kursplaner
I styrdokumenten finns inga konkreta mål för att pedagoger i skolan ska använda sig av
arkiven i sin undervisning. I följande avsnitt kommer vi att diskutera Lpo94 samt kursplanen i
historia om hur vi kan koppla begreppet arkivpedagogik till de relevanta kursmålen. Efter en
granskning av texterna har vi funnit att satsningar på ett samarbete mellan arkiv och skola
ligger i linje med styrdokumentens intentioner.
51
Sjöberg, K, 2003. s. 24, 26
Höij, Patrik, 2004. ”Arkivpedagog – utbildning eller social kompetens”, ur Tema Arkiv, nr 1, s. 10, 11
53
Sjöberg, Karin, 2004. Svar till Patrik Höij, ”Arkivpedagog – utbildning eller social kompetens”, ur Tema
Arkiv, nr 1, s. 11
52
21
Vi kommer att diskutera styrdokumenten i ämnet historia då detta är vårt huvudämne, med
andra ord kommer inga andra ämnen beröras. Vi är väl medvetna om att arkivpedagogisk
verksamhet kan förekomma som komplement i andra ämnen. Patrik Höij diskuterar i artikeln
Arkivpedagogik i blickfånget arkivens strikta inriktning mot ämnet historia. Höij menar att
historieämnet inte är det enda ämne där arkivstudier kan bearbetas. Han menar att arkivens
inriktning på ämnet historia, beror på att arkivarierna vanligtvis har en bakgrund som
historiker.54
I Lpo94 står det att nya metoder i skolarbetet ska testas, och att detta ska ske i samspel med
skolans övriga personal, elever samt i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande
samhället. Lpo94 förespråkar att skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur och
arbetsliv, föreningar samt andra verksamheter utanför skolan55, såsom exempelvis arkiv för att
berika den ordinarie undervisningen.
I Lpo94 betonas vikten av att göra elever i skolan medvetna om vårt kulturarv, då detta avser
att framkalla en trygg identitet hos eleven samtidigt som det ska ge en förståelse för andras
människors villkor och värderingar. Vidare poängterar Lpo94 att skolan i sin undervisning ska
grundlägga vissa allmänna perspektiv. Ett av perspektiven innebär att eleverna ska förstå
framtiden genom att se hur omvärlden utvecklats och därmed utveckla sin förmåga till
dynamiskt tänkande.56 Med andra ord får eleverna möjligheter att se hur människor levt och
agerat i liknande situationer och miljöer, fast i en annan tidsperiod. En sådan upplevelse kan
utveckla elevernas historiemedvetande.
I Lpo94 står det att eleverna i skolan bör lära sig att använda sina kunskaper för att formulera
och testa antaganden, lösa problem, reflektera över erfarenheter samt kritiskt granska och
värdera påståenden och förhållanden.57 Lundström och Sjögren är eniga med Lpo94 och
utvecklar detta genom att framhålla att undervisningen i skolan allt mer strävar mot att
eleverna ska lära sig att själva söka och sammanställa information, de ska inte längre fyllas
med färdiga svar. Författarna menar att genom användning av ett forskande arbetssätt måste
eleverna själva bygga upp svaren genom att inspireras till att reflektera kring och ställa egna
frågor till källmaterialet.58 Höij förhåller sig kritiskt till det forskande arbetssättet och ”den
54
Höij, Patrik, 2001. ”Arkivpedagogik i blickfånget”, ur Tema Arkiv, nr 4, s. 13
Lärarboken, 2005. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, s.
24
56
Lärarboken, 2005. s. 12, 14
57
Lärarboken, 2005. s. 14
58
Lundström, C & Sjögren, E, 2001. s. 20, 21
55
22
forskande eleven”59. Höij kritiserar arkivens skapande av speciellt utformat material med
formulerade förslag på uppsatsämnen med fastställda problemområden. I artikeln hänvisar
Höij till styrdokumenten som säger att ”Eleven skall ägna sig åt undersökande arbete och
utveckla sitt kritiska tänkande, gärna genom problembaserat lärande”60. Höij menar att
hjälpinsatserna som arkiven utarbetar till eleverna inte kan jämföras med forskning, då de
vetenskapliga reglerna för forskning inte följs samt att det inte går att redogöra för om de
undersökningar som görs leder till ny kunskap för eleverna.61 I artikeln Arkivpedagogik –
arkiven möter skolan skriver Karin Sjöberg att ett arbete för elever med arkivhandlingar
kräver ett enormt förarbete och att hon som arkivpedagog hela tiden måste göra ett urval
bland handlingarna. Med andra ord måste hon välja ut, begränsa och även styra materialet
som ges till eleverna. Vilket i slutändan innebär att eleverna aldrig fritt får möjlighet att söka
och forska i arkiv. Hon betonar dock att eleverna ändå ”upptäcker och upplever dokumenten
även om det är ett urval de får arbeta med”.62
Lundström och Sjögren skriver att det finns många skäl till ett samarbete mellan arkiv och
skola. Författarna menar att när vi arbetar med primära källor kommer vi i kontakt med
verkliga människor och miljöer och då kan historia fungera som en spegel och mötet med
personer i historien kan starta reflektioner och funderingar om då, nu och sedan.63
Ett av kursplanens mål som elever i årskurs fem ska ha uppnått är att ”Eleven skall känna till
hembygdens historia och hur denna har format kulturen, kunna berätta om och jämföra hur
män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige”64. Detta mål är
utgångspunkten i Lundström och Sjögrens bok. Författarna menar att eleven genom arkiven
erhåller en närhet till historien som inte läroböcker kan ge, eftersom arkivens dokument är
autentiska. Denna känsla av närhet kan ge en förståelse för andra människors liv, levnadsöden
och värderingar. Detta ger en insikt som förhoppningsvis kan leda till empati och förståelse
för både historisk tid och samtid. Författarna menar att genom sig själv känner man andra,
men att detta även kan verka tvärtom. Identifikation med verkliga människor och miljöer
59
Höij, P, 2001. s. 13
Höij, P, 2001. s. 13
61
Höij, P, 2001. s. 13
62
Sjöberg, Karin, 2002. ”Arkivpedagogik – arkiven möter skolan”. Ingår i: (red.) DIK förbundet, Livslångt
lärande – ny uppgift eller nytt argument? – Rapport från ABM-forum 2001, Stockholm, s. 39
60
63
Lundström, C & Sjögren, E, 2001. s. 16, 17
Källa:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=
2087 2009-02-07
64
23
bygger i hög grad på arkivmaterialets autencitet. Att få ta del av material som ingen tidigare
behandlat och tolkat är unikt. Magnus Hermansson Adler presenterar en annan tanke
angående detta i sin bok Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik. Han talar om upplevelsen av autencitet i materialet och menar att det har en
för eleverna stark motiverande effekt i lärandet, men att användandet av tillförlitliga
kopierade källor kan ge samma påverkan. Hermansson Adler menar att det är fullt möjligt för
eleverna i skolan att tillägna sig en äkta upplevelse inför ett rekonstruerat föremål.65
65
Adler Hermansson, M, 2004. s. 184
24
3. Teori
3.1 Historiemedvetande enligt historiedidaktikerna
Eftersom begreppet historiemedvetande är vida diskuterat inom historiedidaktiken samt spelar
en central roll för historieundervisningen i skolan kommer vi i resultatavsnittet att diskutera
hur användandet av arkivmaterial kan stärka och utveckla individers historiemedvetande
utifrån arkivariernas och arkivpedagogernas perspektiv. För att genomföra en sådan
diskussion ansåg vi det nödvändigt att redogöra för och granska den ledande och aktuella
forskningen på området. Vi kommer att redogöra för, analysera samt visa hur forskare, främst
historiedidaktiker, förhåller sig till begreppet och slutligen kommer vi att koppla
historiemedvetandet till läroplaner och kursplaner i historia.
Det var först under 1990 talet som historiemedvetandet kom in i debatten på allvar och även
som utgångspunkt inom historiedidaktiken i Sverige men även i hela Norden. I
Nationalencyklopedin från 1992 nämns begreppet historiemedvetande under rubriken
historiedidaktik.66
Ledande på området var och är fortfarande den danske historiedidaktikern Bernard Eric
Jensen, som vi kommer att redogöra för längre fram i avsnittet. I Tyskland har den
historiedidaktiska diskussionen varit aktuell i flera decennier. Två frontfigurer inom den tyska
historiedidaktiska forskningen är Karl-Ernst Jeismann och Jörn Rüsen. Jeismanns artikel
Geschichtsbewusstsein som första gången publicerades 1979 i Handbuch der
Geschichtsdidaktik, har haft och spelar fortfarande en central roll inom historiedidaktiken.
När historiedidaktiker definierar begreppet historiemedvetande är det vanligt att de tar sin
utgångspunkt och inspireras av Jeismanns idéer och definitioner om historiemedvetande.
I artikeln Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik presenterar
historiedidaktikern Bernard Eric Jensen Jeismanns fyra definitioner om historiemedvetande
•
Historiemedvetande är den ständigt närvarande vetenskapen om att alla människor och
allt som de skapat existerar i tid och att ingenting är stabilt, oföränderligt eller
förutsättningslöst
•
Historiemedvetande är vetenskapen om hur tolkningen av det förflutna, förståelsen av
nutiden och perspektiven på framtiden hänger samman med varandra.
66
Nationalencyklopedin, 1992. Band nr. 9, s.20
25
•
Historiemedvetandet är hur det förflutna är närvarande i föreställningar och
uppfattningar
•
Historiemedvetande är att gemensam förståelse bygger på emotionella upplevelser och
är nödvändig i upprättandet av mänskliga samhällen och dess framväxt67
Jensen betonar komplexiteten i de processer som utvecklar och bildar begreppet
historiemedvetande. Han menar även att det handlar om processer som är sammanvävda med
varandra. En viktig ståndpunkt som Jensen för fram är att vi inte kan tala om en kvalificerad
undervisning i historia om den ensidigt utgår från ett ”ovanifrån perspektiv”, eleven måste
utmanas till att se sig själv och den andre som ett led i utvecklandet av ett
historiemedvetande.68 Jensen är frågande till om Jeismanns fyra definitioner är förenliga eller
delvis motstridiga. Vidare menar Jensen att historiedidaktiken kommer att ta sig olika uttryck
beroende på vilken av de fyra definitionerna man tar sin utgångspunkt i. Enligt Jensen finns
det två nyckelbegrepp inom historiedidaktiken, förutom historiemedvetande nämner han även
historiskt medvetande. Vidare menar Jensen att historiskt medvetande kan kopplas till
Jeismanns första definition och historiemedvetande tar istället sin utgångspunkt i Jeismanns
andra definition. Jensen understryker att denna kategorisering bidrar till att begreppen inte är
synonyma.69
Jensen förklarar hur han, på ett schematiskt enkelt sätt, definierar samt skiljer på begreppen.
Han menar att historiemedvetande, till skillnad från historiskt medvetande innefattar alla
former av medvetande som berör processförhållandet mellan dåtid, nutid och framtid där
processerna ses som ”betingade eller framkallade av människors handlingar.”70 Historiskt
medvetande är alltså enligt Jensen alla historiemedvetanden där en medvetenhet om sig själv
som en produkt av historien och om att historiska förändringar kommer att inträffa.
Jensen urskiljer minst fem olika processer i vilka historiemedvetandet kommer till uttryck
såsom
•
Historiemedvetande som identitet
•
Historiemedvetande som mötet med det annorlunda
67
Jensen, Bernard Eric, 1997. ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”. Ingår i
Historiedidaktik, (red.) Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran, s.51
68
Jensen, B E. 1997. 74, 75
69
Jensen, B E. 1997. s.52, 53
70
Jensen, B E. 1997. s. 74
26
•
Historiemedvetande som sociokulturell läroprocess
•
Historiemedvetande som värde - och principförklaring
•
Historiemedvetande som berättelse71
Historieprofessorn Klas-Göran Karlsson diskuterar Jensens processer i artikeln
Historiedidaktik: och begrepp, teori och analys och ser två skilda teman. Det första temat
berör Jensens två första processer och utgår från frågorna; Vem är jag eller vi? Vem är den
eller de andra? Det andra temat berör Jensens tredje och fjärde processer och behandlar frågor
som; Vad kan jag eller vi lära av historien i nuet inför framtiden? Historien handlar således
inte bara om en förändring utmed en tidsaxel, utan det är viktigt att vi diskuterar om det fanns
en annan möjlig utveckling i ett visst skede, att vi värderar det historiska händelseförloppet
och även reflekterar kring var ansvaret ligger. Karlsson problematiserar dock den femte
processen, berättandet, som Jensen redogör för. Det finns ett flertal olika uppfattningar; från
den brittiska historiedidaktiska traditionen som betonar det humanistiska värdet i historien till
en kontinental, tysk och fransk, tradition som vill ge företräde åt de historier som är av värde
för oss när vi ska försöka förstå vår samtid och vart vi är på väg.72
Jensen påpekar sambandet mellan processerna och ger sin syn på vad historiemedvetande är i
artikeln Historie- og tidsbevidsthed som forskningsfelt: Begrebsanalytiske og socialhistoriske
overvejelser och reder ut förhållandet enligt följande
Studiet af historiebevidstheden skal snarare sigte mod at klarlægge mennerskers bevidsthed om
historiens proceskarakter, dvs. hvordan enkelt-personer og grupper har
fornemmet/oplevet/forstået sammanhengen mellem fortid, nutid og fremtid. Således defineret er
”historie” ikke en betegnelse for fortiden, men for hele den proces, i vilken mennesker lever
deres liv. Følgelige skal historiebevidsthed förstås som sammenhængen mellem menneskers
fortidstolkning, samtidsforståelse og fremtidsperspektiver. En sådan definition implicerer også,
at stilstands- og ufarander-lighedsoplevelser må betragtes som former for historiebevidsthed.
73
Jensen menar att historiemedvetande inte är liktydigt med kunskap om den tid som har
förflutit utan innebär att vi måste se på historien som en process och förstå hur det som har
varit samspelar med det som är nu och hur framtiden kommer att gestalta sig.
71
Jensen, B E. 1997. s. 74
Karlsson, Klas-Göran, 2004. ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys”. Ingår i Historien är nu – en
introduktion till historiedidaktiken, (red) Zander, Ulf & Karlsson, Klas-Göran, Lund: Studentlitteratur, s. 48-52
73
Jensen, Bernard Eric, 1985. ”Historie- og tidsbevidsthed”. Ingår i Studie i historisk metode bd 18, s.43
72
27
Ulrika Holgersson och Cecilia Persson ställer sig kritiska till Jensens teori i artikeln Rätten att
skriva människan. Historiemedvetande och berättelse som problematiska begrepp. Författarna
diskuterar det problematiska i att de historiedidaktiska tankarna framförallt har förts fram av
en liten grupp historiker som valt att specialisera sig på just historieförmedlingsforskning.
Vidare menar Holgersson och Persson att reflektion över sambandet mellan den egna
forskningen och samhället i övrigt ofta förbises. Hur ska en dialog vara möjlig mellan
inriktningarna när historiedidaktiken för sin egen existens är beroende av ett polariserat
förhållande till historievetenskapen? Författarna menar att den dialog som en gång fanns
mellan fackhistoriker och historiedidaktiker nästan har avstannat.
Enligt Holgersson och Persson kan de tankar som genomsyrar läroplan, kursplaner och
kurslitteraturen inom historieämnet, nämligen att våra erfarenheter bildar ett kronologiskt
flöde då, nu och sedan vara problematiska. Författarna menar att denna syn är alltför präglad
av en västerländsk uppfattning, ”en särskild syn på människan som handlingsinriktad,
rationell, förnuftig med en framstegsstrukturerad historia, ständigt på väg mot nya mål.”74
De ser här ett samband med kolonialism och imperialism och hur dessa förhåller sig till
upplysningstankarna.75 Författarna ställer frågan
Om förintelsens överlevare och världens miljoner arbetslösa saknar förmåga att få ihop dåtidnutid-framtid till en sammanhängande, meningsfull länk, om de saknar det vi kallar
historiemedvetande, innebär det då att de saknar en egen historia?76
Holgersson och Persson betonar även att de delar synen med historiedidaktikerna om att det
inte finns någon ovedersäglig upphöjd vetenskaplig historia som kan urskiljas som sannare än
”vanligt folks historier”. Dock understryker Holgersson och Persson att historiker bör vara
lika kritisk och reflekterande mot sig själva som mot andra makthavare.77 Vi tolkar detta som
en kritik mot Jensens teoribildning, författarna menar att det finns en tendens att historiker vill
skyla över konflikter för att skapa en allomfattande teori vilket för dem ses som naturlig och
självklar.
en av våra viktigaste uppgifter som historiker är att fånga historiens bortglömda, tystade röster,
att blottlägga den komplexitet och mångfald som präglar alla människors liv. Till syvende og
74
Holgersson, Ulrika & Persson, Cecilia, 2002. Rätten att skriva människan. Historiemedvetande och berättelse
som problematiska begrepp, s.640
75
Holgersson, U & Persson, C. 2002. s.641
76
Holgersson, U & Persson, C. 2002, s. 641, 642
77
Holgersson, U & Persson, C. 2002. s.640
28
sist spelar vi alla på en identitetspolitisk arena. I denna kamp om att skriva människors
identiteter har vi som historiker valet att ställa oss på den svagares sida i ringen78
Karlsson tar inspiration från Jeismanns samt Jensens teorier om historiskt medvetande och
historiemedvetande. Han menar att alla har ett historiemedvetande, det vill säga vänder sig
till, reflekterar över och integrerar historien i den egna identitetsbildningen, det egna vetandet
och den egna handlingen. Utan ett historiemedvetande skulle vi inte kunna existera som
människor och samhällsvarelser anser Karlsson.79
Historieforskaren Per Eliasson redogör för sin syn på historiemedvetande och diskuterar i
artikeln Kan ett historiemedvetande fördjupas? om hur vi kan veta att en fördjupning av ett
historiemedvetande skett. Han menar att det är av stor vikt att utgå från nuet i elevernas
livsvärld. Den elev som kan se sin utveckling att identiteten bildas av historiskt givna
genusrelationer eller etniska föreställningar kan också se hur hon gör en rekonstruktion av
dessa förhållanden. Eliasson betonar i linje med både Jensen och Karlsson att en elev som på
ett enkelt sätt kan använda sig av de tre tidsdimensionernas, då, nu och sedan även kan se sitt
eget handlande i dessa tre dimensioner. Detta är enligt Eliasson privilegier som medför ett
fördjupat historiemedvetande. En fråga värd att ställa är om det är möjligt att bedöma att ett
historiemedvetande har fördjupats? Eliasson poängterar att detta är troligt genom berättelser
som är skrivna och baserade på riktiga människor, liksom berättelser som utgår från autentiskt
källmaterial såsom originalhandlingar.80
Ytterligare en aktuell svensk forskare inom historiedidaktiken är Kenneth Nordgren.
Nordgren menar i sin avhandling Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och
handling i det mångkulturella Sverige att en
förståelse av begreppet historiemedvetande utgår i hög grad från den teoretiska diskussion som
uppmärksammat hur tolkningar av det förflutna, förståelsen av samtiden och förväntningar på
framtiden på ett ömsesidigt sätt påverkar varandra.81
Genom att förse sig själv med en, för att låna Nordgrens ord, förflutenhet och en framtid kan
människan orientera sig i tillvaron. Detta är enligt Nordgren ”utgångspunkten för
78
Holgersson, U & Persson, C. 2002. s. 642
Karlsson, K-G, 2004. I (red.) Zander, U & Karlsson, K-G, s. 44
80
Eliasson, Per, 2004. ”Kan ett historiemedvetande fördjupas”. Ingår i Historien är nu – en introduktion till
historiedidaktiken, (red) Zander, Ulf & Karlsson, Klas-Göran, Lund: Studentlitteratur, s.298, 299
81
Nordgren, Kenneth, 2006. Vems är historien? Historia som medvetande och handling i det mångkulturella
Sverige. s 213.
79
29
diskussionen om historiemedvetande. Människans erfarenheter och förväntningar påverkar
hennes förståelse av sig själv, sin omvärld och sitt handlingsutrymme.”82
Nordgren menar att historiemedvetande inte är detsamma som sakkunskap eller historiesyn,
de innefattar i lika hög grad impulsiva och impressionistiska tolkningar och läroprocesser som
identitetsbildning och tillägnelse av normsystem samt kompetens att bruka dessa processer.83
3.2 Historiemedvetandet i läroplanen och kursplaner
Skolverket använder och redogör för begreppet historiemedvetande i ämnet historia men ger
ingen närmare definition av begreppet. I kursplanen för historia i grundskolan är utvecklandet
av historiemedvetandet ett av målen att sträva mot ”förvärvar ett historiemedvetande, som
underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför
framtiden”.84
Under kursplanens rubrik för historieämnets uppbyggnad och karaktär står det att tiden och
historiemedvetandet är överordnade begrepp.
Genom kunskaper om huvuddragen i den historiska utvecklingen tillförs bilden av omvärlden en
tidsdimension. Kontinuitet och förändring är viktiga i detta sammanhang. Den historiska kartans
utseende under olika tider ger medvetenhet om ständigt pågående processer i ett historiskt
perspektiv. Historia är ett sätt att se tillvaron i perspektivet då-nu-sedan, och därmed också ett
verktyg för förståelse av andra ämnen och områden.85
Begreppet historiemedvetande nämns även i gymnasiets kursplan för historieämnet. När det
gäller historieämnets karaktär och uppbyggnad menar skolverket att ”Kopplingen mellan det
förgångna, nuet och framtiden gynnar analys och problematisering. Detta bidrar till
handlingsberedskap vare sig det är tal om emancipation, migration eller interkulturell
82
Nordgren, K, 2006. s.15
Nordgren, K, 2006. s 30
84
Källa:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=
2087 2009-01-25
85
Källa:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=
2087 2009-01-25
83
30
förståelse.”86 I samma kursplan är ett av målen att eleven ”fördjupar sitt historiemedvetande
och utvecklar sin förmåga att anlägga historiska perspektiv i studierna inom andra ämnen”87
Eliasson diskuterar skolans kursmål, betygskriterier och historiemedvetande. Han nämner ett
citat från en ämnesbeskrivning i historia för gymnasiet ”kopplingen mellan det förgångna,
nuet och framtiden gynnar analys och problematisering”88 vilket bidrar till handlings
beredskap. Vidare menar Eliasson att
Sättet på vilket begreppet historiemedvetande behandlas i kursplanen och betygskriterierna visar
att dess plats snarare är betingad av det i svenskt kursplanearbete vanliga integrativa tänkande
där verksamheten i skolan ska kopplas ihop med samhället utanför, än av någon djupare
teoretisk förankring. 89
86
Källa:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=
2009-01-26
87
Källa:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=
2009-01-26
88
Eliasson, P, 2004. I (red.) Zander, U & Karlsson, K-G, s.293
89
Eliasson, P, 2004. I (red.) Zander, U & Karlsson, K-G, s.293
31
4. Metod
4.1 Urval
Undersökningen baseras på fyra arkiv i Sverige. Vi valde arkiven för att de skiljer sig åt i den
pedagogiska verksamheten gentemot skolan samt att de var placerade på ett rimligt avstånd
från våra hemorter. Intervjupersonerna består av fem kvinnor och en man, dels
arkivpedagoger och dels arkivarier, utvalda av arkiven. Vi poängterade inledningsvis att vi
var intresserade av att intervjua personer som hade anknytning till arkivets arkivpedagogiska
verksamhet.
4.2 Forskningsetiska överväganden
Inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning finns en del forskningsetiska principer
som bör följas; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetkravet samt
nyttjandekravet. I det inledande skedet av vårt arbete informerade vi våra valda arkiv om
uppsatsens syfte och frågeställningar samt att ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva
bestämma över sin medverkan”.90 Vi menar att deltagandet är frivilligt och arkiven kan vid
vilken tidpunkt som helst avbryta sin medverkan utan att detta får negativa konsekvenser.
Vidare har diskussioner förts huruvida respondenterna ska vara anonyma eller inte. Vi valde i
slutändan att anonymisera respondenterna men inte arkiven.
Det insamlade materialet, i form av intervjuer, kommer enbart att användas för denna uppsats
och respondenterna har medgivit att intervjumaterialet får användas för detta syfte.
4.3 Datainsamlingsmetod
För att få svar på de frågor vi har inför undersökningen fordras det att vi väljer vilken metod
vi vill tillgå. De metoder vi ser som tänkbara vid undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ
intervju, textanalys samt enkät. Vid valet av metod har vi valt att utgå från boken Kvalitativa
intervjuer skriven av Jan Trost samt artikeln Forskningsmetoder skriven av Vilmer Andersen
och Peter Gamdrup. Trost framhåller att valet ska baseras på vilket teoretiskt perspektiv
undersökningen har, den aktuella frågeställningen samt syftet med undersökningen91.
Andersen och Gamdrup menar precis som Trost att syftet med undersökningen spelar en
betydande roll, men poängterar även att det ämne vi väljer att undersöka är av stor vikt samt
90
Källa: http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_fix.pdf
2009-01-09
91
Trost, Jan 2005. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, s.15
32
på vilket sätt vi uppfattar vårt undersökningsämne92. Efter att ha läst ovannämnda författares
ståndpunkter väljer vi att utesluta enkäter från vår undersökning, då vi anser att vi skulle gå
miste om fördjupad information. I enkäter blir svaren ofta diffusa såsom ”det beror på” 93,
vilket kan vara svårbehandlat inom det område vi har för avsikt att undersöka. Ytterligare ett
argument för ett uteslutande av enkät som metod är att intervjuerna sker utan personliga
möten94, vilket vi anser viktigt då vi önskar ta del av personliga tankar och åsikter inom de
olika arkiven.
För att få svar på de frågor vi har inför undersökningen väljer vi att använda oss av kvalitativ
intervju samt textanalys. Enligt Trost finns två skilda intervjuformer att välja mellan, dels
kvalitativ och dels kvantitativ intervju. Trost menar att skillnaderna dem emellan är att vid
kvalitativ intervju ställs raka och enkla frågor till mottagaren som i sin tur ger innehållsrika
svar och att kvantitativ intervjuform bör användas om frågeställningen gäller hur ofta, hur
många eller hur vanligt.95 I boken Introduktion till forskningsmetodik skriver Judith Bell om
kvantitativa och kvalitativa intervjustudier och skillnaden dem i mellan. Bell menar att
personer som inriktar sig kvantitativa studier gör en insamling av fakta samt gör en studie av
relationer mellan olika uppsättningar fakta. De mäter och nyttjar vetenskapliga tekniker som
gör att slutsatsen blir kvantifierbar eller om möjligt även generaliserbar. Personer som
använder sig av kvalitativa studier syftar till att undersöka hur människor upplever sin värld
och anser att användandet av en vetenskaplig inställning är olämpligt när människor är
inblandade.96
Den andra metoden som vi väljer att använda oss av är textanalys. I boken Examensarbetet i
lärarutbildningen skriver Bo Johansson och Per Olov Svedner om textanalys och menar att
det grundläggande för all textanalys är en grundlig närläsning. Med närläsning menas i den
mån det går att kartlägga innehållet.97 Vid analys av arkivens styrdokument kommer vi med
kritiska ögon granska innehållet samt ställa, för vår undersökning, relevanta frågor kring
materialet. När materialet var för sig har analyserats kommer en jämförelse att göras dem i
emellan.
92
Andersen, Vilmer & Gamdrup, Peter, 1994. ”Forskningsmetode”r. Ingår i: (red) Andersen, Heine,
Vetenskapsteori och metodlära. En introduktion, Lund: Studentlitteratur, s. 71
93
Trost, J, 2005. s. 8
94
Andersen, V & Gamdrup, P, 1994. I (red). Andersen, H, s. 85
95
Trost, J, 2005. s. 7, 14
96
Bell, Judith, 2006. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, s. 17
97
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2006. Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O Graf Tryckeri
AB, s. 65
33
Innan intervjuerna genomfördes sammanställdes ett intervjuunderlag98, som fungerar som
utgångspunkt under intervjuerna. Underlaget utformas med utgångspunkt för tre av våra
frågeställningar, intervjuerna kommer därmed att bestå av diskussioner kring den
arkivpedagogiska skolverksamheten, tillgängligheten gentemot skolan och allmänheten samt
hur historiemedvetande kan stärkas vid ett samarbete mellan arkiv och skola. Vår fjärde
frågeställning behandlar verksamhetens styrdokument vilket innebar att en textanalys
genomfördes. Vid arbetet med utformningen av frågorna för informationsinsamlingen
uppmärksammades två infallsvinklar, det vill säga frågornas grad av standardisering och
strukturering.99 Med standardisering menas det sätt frågorna formuleras på samt i vilken följd
de ställs. Vid hög grad av standardisering är frågornas innehåll, form och ordningsföljd
bestämda innan intervjun tar sin början. Vid låg grad av standardisering, den form vi förhåller
oss till, kan den som utför intervjun omvandla frågeformuleringar samt ordningsföljd så att de
passar situationen bättre.100 Strukturering innebär att vi som intervjuare bör ha i åtanke hur
pass fria frågorna är för den intervjuade att tolka fritt beroende på den egna inställningen eller
de tidigare erfarenheterna.101 Med andra ord hur frågornas svarsmöjligheter ser ut i graden av
slutenhet respektive öppenhet.102 Vi väljer att genomföra intervjuerna med låg grad av
standardisering och strukturering, då detta är förekommande vid kvalitativa intervjuer. Vår
grundtanke med intervjuerna är precis som Runa Patel och Bo Davidson skriver i sin bok
Forskningsmetodikens grunder att frågorna som ställs vid intervjun ska ge den intervjuade
utrymme att besvaras med egna ord.103 Under intervjuerna kommer vi att formulera frågorna
på ett enkelt och neutralt sätt, detta för att inte på något sätt påverka våra intervjuades svar.
Målet med våra intervjuer är att få fram de intervjuades egna tankar och ståndpunkter. Vi vill
inte att respondenterna ska känna att dem förväntas ge en viss sorts svar.
4.4 Procedur
Vi inledde samarbetet med arkiven genom ett telefonsamtal där det bestämdes tid för intervju
samt var den skulle äga rum. Under samtalet presenterades arbetets syfte samt
frågeställningar, men intervjuinnehållet diskuterades inte. Vi valde efter samspråk med
arkiven att genomföra intervjuerna på respondenternas arbetsplatser, detta för att skapa en
98
Bilaga 1
Davidson, Bo & Patel, Runa, 2003. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Lund: Studentlitteratur, s. 71
100
Andersen, V & Gamdrup, P, 1994. I (red). Andersen, H, s. 84
99
101
Davidson, B & Patel, R, 2003. s. 71
Andersen, V & Gamdrup, P, 1994. I (red). Andersen, H, s. 84
103
Davidson, B & Patel, R, 2003. s. 78
102
34
trygghet hos respondenten. Att genomföra intervjun på arkivet skapade möjligheter för att ta
del av och studera arkivens material såsom styrdokument och utåtriktat material samt att få
studera verksamhetens möjligheter att ta emot skolklasser.
Intervjupersoner valdes av arkiven, men vi poängterade en önskan om att intervjua personer
som arbetar med eller i anslutning till arkivpedagogisk verksamhet.
Innan intervjuerna genomfördes utformades ett intervjuunderlag, baserat på tre av våra fyra
frågeställningar, som skulle verka som ett hjälpmedel vid intervjuerna. Intervjuunderlaget
utformades enligt kraven för kvalitativa intervjuer, där färdigformulerade frågor ej bör
användas. Frågorna som ställdes under intervjuerna utgick från detta underlag, men
intervjuerna följde inte alltid den ordning som upptagits i underlaget. Vi utgick istället från
respondenten och anpassade till viss del frågeordningen efter dennes svar och berörde alla
frågeområden vid samtliga intervjuer. Vi valde att formulera frågorna enkla och neutrala,
detta för att inte påverka respondenternas svar. I efterhand har vi dock märkt en viss
otydlighet bland en del svar och kompletteringar104 från samtliga arkiv har varit nödvändiga.
Kompletteringen valde vi att göra via mail, då det inte fanns möjlighet till flera arkivbesök på
grund av tidsbrist. Vi uteslöt även telefonkontakt vid kompletteringstillfällena, då vi ville att
respondenterna skulle få möjlighet till eftertanke vid svaren.
Under intervjuerna har det vid ett enstaka tillfälle förekommit att andra personer kommit in i
det rum där intervjun genomfördes. Vad vi kunde notera påverkades inte intervjupersonen
nämnvärt av det.
När vi anlände till en av intervjuerna blev vi informerade om att vi skulle intervjua två
personer samtidigt. Det som kan hända vid ”gruppintervjuer” är att personerna som intervjuas
påverkas av varandra och inte vågar uttrycka sina åsikter fullt ut. Vad vi kunde notera kom
båda personerna till tals vid gruppintervjun och ingen verkade hämmad av den andra.
Under intervjuerna valde vi att använda oss av bandspelare och diktafon. Vi menar att denna
teknik underlättar för intervjuerna, då anteckningar nödvändigtvis inte behöver göras. Vi
valde att transkribera intervjuerna i nära anslutning till den gjorda intervjun, då vi menar att
minnet spelar en betydande roll vid tolkning och analys av resultatet.
104
Bilaga 2
35
5. Resultat
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vårt samlade intervjuresultat. Inledningsvis
presenteras de valda arkiven, därefter följer respondenternas definitioner av arkivpedagogik
och sedan redogör vi för deras svar på frågan om de arbetar efter en medveten pedagogik.
Slutligen redovisas intervjuerna under följande rubriker:
•
Arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet.
•
Hur tillgängliggör sig arkiven gentemot skolan?
•
Styrdokumentens påverkan på den arkivpedagogiska verksamheten.
•
Arkivariernas och arkivpedagogernas arbete för att utveckla elevens
historiemedvetande.
5.1 Presentation av arkiven
För att underlätta vidare läsning följer en presentation av de valda arkiven. Arkiven valdes på
grund av deras olika karaktär; ett folkrörelse - och lokalhistoriskt arkiv, ett enskilt arkiv, ett
kombinerat kommun och landsarkiv samt ett kommunalt arkiv. Viktigt var även att arkiven
sorterade under olika huvudmän och därmed styrdes av skilda direktiv. Arkiven skulle
dessutom befinna sig inom rimligt avstånd från våra hemkommuner.
Beskrivningen är framtagen med hjälp av information från hemsidor, intervjuer samt övrigt
utåtriktat material.
Skånes arkivförbund i Lund
Skånes arkivförbund grundades 1993.105 Arkivet är ett regionalt arkiv för folkrörelse – och
lokalhistoria.106 Det verkar som ett samarbetsorgan för ett tjugotal arkiv i Skåne. Skånes
arkivförbund fick det nationella uppdraget i arkivpedagogik från 2006 till 2008. Under 2007
hade arkivet 1600 besökare från fritidshem, grundskola, gymnasium och högskola. Arkivet
har fem anställda varav en anställd arkivpedagog. 107
Emigrantinstitutet
Emigrantinstitutet, även kallat Utvandrarnas hus, grundades 1965 i Växjö. Arkivet är ett
enskilt arkiv med syfte att bevara dokument, intervjuer och minnen från emigrationsepoken i
105
Källa: www.skanearkiv.org 2008-12-16
Sjöberg, K, 2002. I (red) DIK förbundet, s. 36
107
Källa: www.skanearkiv.org 2008-12-16
106
36
Sverige under åren 1846 – 1930.108 Dock bevaras en del av deras originalhandlingar vid
landsarkivet i Göteborg. Institutet har tre fasta utställningar: Drömmen om Amerika, Titanic
och Mobergrummet. Arkivet har cirka 2800 elever på besök varje år. I nuläget har arkivet tolv
anställda, varav tre tjänster på arkiv och bibliotek.109
Malmö stadsarkiv
Malmö stadsarkiv grundades 1903 och sorterar under kulturförvaltningen i Malmö stad.
Arkivet är ett kommunarkiv och landsarkiv då de ingår i ett avtal med riksarkivet. Arkivet
fungerar även som depå för statliga myndigheter vilka är verksamma i Malmö och förvarar ett
antal privata arkiv och föreningsarkiv till exempel från politiska partier och
idrottsföreningar.110 Arkivet har mellan sjuttio och hundra skolbesök per år. Arkivet har tjugo
anställda varav sju arkivarier och en anställd arkivpedagog.111
Karlskrona kommunarkiv
Karlskrona kommunarkiv grundades 1863, handlingar som är från 1863 eller tidigare förvaras
i Lunds landsarkiv. Arkivet fungerar inte bara som kommunens arkivdepå utan förvarar även
ett antal enskilda arkiv främst från olika typer av föreningar och stiftelser. I nuläget har
kommunarkivet inga klasser som besöker dem men från årsskiftet kan de ta emot två klasser
per vecka.112 Arkivet brukar ta emot några tiotal gymnasie- och högskoleelever per år.
För tillfället har arkivet sex anställda varav en anställd arkivarie och fem arkivassistenter.113
5.2 Respondenternas definition av arkivpedagogik
Intervjuperson B på Malmö stadsarkiv framhöll att
Arkivpedagogik för mig är att du gör något för att lyfta fram arkiven till just den målgruppen du
ska ha. Att du anpassar det du ska visa. Arkivpedagogik ska innehålla ett pedagogiskt sätt att
visa fram arkiv. Det vill säga något som är uttänkt till en speciell målgrupp som man vill ska lära
sig något.114
Intervjuperson A på Skånes arkivförbund framhävde
108
Broschyr, Välkommen till utvandrarnas hus, Emigrantinstitutet; Bilaga 2, 2008-12-17
Intervju, 2008-11-25
110
Broschyr, Malmö stadsarkiv, Malmö stadsarkiv
111
Intervju, 2008-12-03
112
Broschyr, Kommunarkiv, Karlskrona kommunarkiv
113
Intervju, 2008-11-24
114
Intervju, 2008-12-03; Bilaga 2, 2008-12-09
109
37
Men arkivpedagogik är ju inte bara en gul låda utan det är ju liksom sättet att tänka. Sättet att
förhålla sig till verksamheten. Det kan ju vara att man har olika typer av visningar inom ramen
för det arkivpedagogiska. Men det har inom vår egen sektor framförts den kritiken att
arkivpedagogiken är lika med arkivväskorna.115
Intervjuperson E på Karlskrona kommunarkiv menade att
Arkivpedagogik är att öppna dörrar och finna vägar till historien. Syftet med verksamheten skall
vara att göra elever nyfikna och frågvisa. Alla svar finns inte nerskrivna det är viktigt att känna
att jag själv kan hitta något som ingen tidigare gjort. Genom arkiv kan man handfast visa på
historia, vad som händer och har hänt och vad som skapas. Genom att använda sig av pedagogik
kan man göra arkiv intressant och roligt.116
Intervjuperson D på Emigrant institutet svarade att
Arkivpedagogik är ett sätt att öka förståelsen hos olika brukargrupper för hur olika slags
arkivmaterial kan användas för att besvara frågor om det förflutna. Viktigt är också att stärka ett
allmänt källkritiskt förhållningssätt och skapa förståelsen för de samhälleliga sammanhang i
vilka olika slags källor produceras. Att avdramatisera arkiven och sänka tröskeln för inträde och
befrämja inträde från sociala grupper som inte är hemtama i dessa omgivningar.117
Sammanfattningsvis har vi funnit följande definitioner av arkivpedagogik hos respondenterna.
•
Arkivpedagogik är att anpassa ett specifikt källmaterial till en specifik målgrupp.
•
Arkivpedagogik är inte att enbart presentera ett tillrättalagt material, utan mer ett annat
sätt att tänka samt förhålla sig till ett speciellt material.
•
Arkivpedagogik är en metod som på ett annorlunda och intresseväckande sätt som
finner vägar till historien.
•
Arkivpedagogik är att öka förståelsen för hur olika slags arkivmaterial kan användas
för att besvara frågor om det förflutna och om källors olika värde. Arkivpedagogik
avdramatiserar arkiven och gör materialet mer tillgängligt för nya brukargrupper.
115
Intervju, 2008-12-01
Intervju, 2008-11-24
117
Bilaga 2, 2008-12-09
116
38
Som tidigare nämnts finns det ingen allmänt vedertagen definition av begreppet
arkivpedagogik. För att relatera till vår bakgrund rörande teoribildningen överensstämmer
respondenternas åsikter med Awebros definition, att arkivpedagogik är ett medel för att
marknadsföra och tillgängliggöra arkiven för olika brukargrupper och i olika sammanhang.
Däremot betonar inte respondenterna marknadsföringsaspekten på samma sätt som
Awebro.118 Höijs definition om att arkivpedagogik innebär en målinriktad verksamhet
gentemot skolan utförd av specialister med användning av obearbetat men utvalt
arkivmaterial, har likheter med flertalet respondenters uppfattningar.119 Ulfners definition, att arkivpedagogik förmedlar historia, informerar om vad arkiv egentligen är, hur man hittar i
arkiven samt hur man arbetar med arkivmaterial och i samband med detta försöka finna nya
användargrupper för arkiven - överensstämmer i stort med respondenternas uppfattningar.120
Stapf menar att begreppet arkivpedagogik ska innefatta det informella lärandet som sker
utanför skolan och vad hon kallar det icke formella lärandet som sker helt på egen hand. Hon
betonar även nödvändigheten av att skapa ett gemensamt språk inom arkivpedagogiken samt
att arkivpedagogik är att nå ut till allmänheten och att nå nya grupper. För att kunna skapa
detta krävs både analys och diskussion samt även teoretisk pedagogisk kompetens.121
5.3 Respondenterna om medveten pedagogik i verksamheten
Intervjuperson B på Malmö stadsarkiv menade att
Jag vill att de ska ta med sig en positiv känsla av arkiv, inte det här att arkiv är tråkigt, dammigt
för det kanske är den första tanken som folk verkar ha av arkiven. Utan att arkiv faktiskt kan
vara något spännande som innehåller uppgifter som faktiskt kan vara relevanta för mig. Man ska
förstå att det är information som finns i de här handlingarna och att de är tillgängliga.122
Intervjuperson A på Skånes arkivförbund förespråkade en arkivpedagogik som ett
komplement till undervisningen i skolan där arkivpedagogen fungerar som en resurs i lärarnas
undervisning och utvecklas utifrån vad läraren har för önskemål när de kommer till arkiven.
Intervjuperson A vill komma bort från den traditionella undervisningen och talade för en
pedagogik som bygger på en dialog. Att undervisningen består av olika moment som att
118
Awebro, K, 2004. I (red.) Lahdenperä, Pirjo, s.100
Höij, P, 2003. s.26, 27
120
Ulfner, H, 2001. s.2
121
Stapf, B, 2004. s.7
122
Intervju, 2008-12-03
119
39
eleverna får lyssna, känna och läsa. ”Att de får gå ut i magasinet och rulla rullhyllor. Fysiska
saker för alla sinnen som ger upplevelser. Och att de får med sig något.”123
Intervjuperson F på Karlskrona kommunarkiv menade att
Det är inte jag som lär ut saker utan jag är bara med när barnen lär in och det är det man lärt in
som sitter kvar. Då har man alla med sig. Och barnen kan lägga sig på den nivån där de vill vara.
Visst är det någon som bara vill sitta och läsa en bok om järnåldern, varsågod, gör det för då
passar det ju den eleven.124
Enligt intervjuperson C på Emigrant institutet har arkivet ingen utarbetad pedagogik i
verksamheten. Men intervjuperson D på samma arkiv gav exempel på idéer kring
pedagogiken i verksamheten och betonade att arkivet
Ville stärka ett allmänt källkritiskt förhållningssätt och skapa förståelse för de samhälleliga
sammanhang i vilka olika slags källor produceras. Att avdramatisera arkiven och sänka tröskeln
för inträde, befrämja inträde från sociala grupper som inte är hemtama i dessa omgivningar.125
Vi finner att respondenternas syn på hur pedagogiken praktiseras i verksamheten skiljer sig åt.
Vi kan se både passiva och aktiva förhållningssätt, det vill säga att arkiven har valt olika
metoder gentemot brukarna. Vissa är aktiva och har egna idéer och lotsar användarna på ett
medvetet sätt, andra förhåller sig mer passiva och presenterar ett visst stoff som brukarna får
använda efter eget huvud och egna behov. Vi ser dock vissa gemensamma beröringspunkter
som exempelvis att samtliga arkiv har ett visst mått av pedagogiskt material, eller är i färd
med att utarbeta ett sådant.
5.4 Arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet
För att utreda och sammanställa arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk
verksamhet ställdes under intervjuerna frågor rörande:
•
Utbildning
•
Stöd och bidrag
•
Framtidsvisioner
123
Intervju, 2008-12-01
Intervju, 2008-11-24
125
Bilaga 2, 2008-12-09
124
40
På frågan angående respondenternas utbildning framkom det att intervjuperson C på
Emigrantinstitutet, intervjuperson B på Malmö stadsarkiv och intervjuperson E på Karlskrona
kommunarkiv är utbildade arkivarier. Intervjuperson B har även akademisk bakgrund med
bland annat kulturarvspedagogik och arbetar i nuläget som arkivpedagog. Intervjuperson F
arbetar som arkivassistent på Karlskrona kommunarkiv och har ett pedagogiskt förflutet som
slöjd- och historielärare. Intervjuperson A arbetar som arkivpedagog på Skånes arkivförbund
och har en akademisk bakgrund inom etnologi samt även en yrkesbakgrund inom
museiverksamhet. Intervjuperson D är verksamhetschef på Emigrantinstitutet och har en
akademisk bakgrund.
På frågan om vilka kompetenser en arkivpedagogisk tjänst bör innefatta förespråkade
intervjupersonerna A, B och E en pedagogisk kompetens samt relevanta ämneskunskaper.
Intervjuperson E utvecklade svaret och menade att ”Måste vi välja är det dock bättre att
personen ifråga har pedagogisk kompetens, för den bit som handlar om arkiv kan man i värsta
fall lära sig.”126 Intervjuperson D är enig om att relevanta ämneskunskaper är av stor vikt,
men menar även att förmågan till att arbeta gränsöverskridande och göra arkivmaterialet
intressant för barn och unga är betydande.
Intervjuperson B uttryckte sig på följande vis
Eftersom varken vi eller museipedagogerna har det elevansvar som lärarna har så läggs tyngden
på ämneskunskap. Men skall man bli bra så krävs det ju att man verkligen brinner för det, precis
som att en lärare brinner för att undervisa.127
Intervjuperson A på Skånes Arkivförbund framhävde att
När det gäller personlig kompetens så måste man vara pedagogisk, kunna samarbeta, men också
kunna möta barn och unga på ett bra sätt. Man måste också vara nyfiken, idérik och drivande
eftersom denna verksamhet inte är särskilt etablerad/välkänd ännu ute bland skolor/lärare.128
Av våra sex respondenter arbetade intervjupersonerna A och B som arkivpedagoger, varav
endast intervjuperson B hade en pedagogisk bakgrund. Idag finns det inga formella
126
Intervju, 2008-11-24
Intervju, 2008-12-03
128
Intervju, 2008-12-01
127
41
utbildningskrav för att arbeta som arkivpedagog. Vi anser i linje med Höij att en pedagogisk
utbildning är av stor vikt för personer som arbetar med barn och unga. Vi menar att en person
som arbetar med denna målgrupp exempelvis bör ha kunskap om olika utvecklingsfaser och
skillnaderna mellan abstrakt och konkret tänkande hos skilda åldersgrupper. Höij menar att
detta är en parallell till den aktuella skoldebatten angående behöriga och obehöriga lärare.
Utifrån detta resonemang ställer han frågan ”Om vi ställer krav på skolans egna lärare att de
ska ha någon form av pedagogisk utbildning bör väl kravet vara detsamma på en arkivarie
som ska undervisa skolelever?”129
Två viktiga frågor att ställa sig är vad det faktiskt innebär att vara pedagogisk? Krävs det
någon utbildning för att få kalla sig pedagog? Vi anser att begreppet i vardagligt tal har en
tendens att simplifieras och att det blivit ett alltför urvattnat begrepp. Avslutningsvis vill vi
förmedla en intresseväckande fråga som Höij ställer. Han frågar sig ”Kanske ska arkivarierna
göra det de är bra på och låta lärarna på skolan eller läromedelsframställare göra det de är bra
på”? 130 Vi anser att frågan är värd att diskuteras. Vi menar att det finns arkivarier som lyckas
väl med att arbeta med barn och ungdomar utan en formell pedagogisk utbildning och
utbildade lärare som inte når fram på samma sätt. Vår ståndpunkt är dock att en pedagogisk
utbildning är nödvändig ur en principiell synvinkel, vilket utvecklas längre fram i texten.
Sjöberg rapporterar från den första arkivpedagogiska konferensen i Bocholt, Tyskland, om
debatten kring arkivpedagogernas utbildning. Där framkom att länder som Tyskland och
Storbritannien har lärarutbildade arkivpedagoger. I Storbritannien framställs speciellt utformat
arkivmaterial samtidigt som den arkivpedagogiska verksamheten anpassas utifrån gällande
läroplan och kursplaner samt efter elevernas psykologiska mognad. Sjöberg menar att
konferensdeltagarna var eniga i frågan om att en arkivpedagog bör ha en viss pedagogisk
kunskap men att en lärarutbildning inte är ett krav.131 Höij menar att det är
uppseendeväckande att de tyska och brittiska arkiven, vilka har en välutvecklad och aktiv
arkivpedagogisk verksamhet, inte vinner något gehör i debatten om vikten av en adekvat
utbildning.132
Vi kan tänka oss att anledningen till att ingen utbildning för arkivpedagoger finns i Sverige,
kan vara att ingen efterfrågar detta. Vi har funnit att det i nuläget inte finns någon form av
arkivpedagogisk utbildning på de svenska universiteten och högskolorna, utan endast enstaka
inslag i den grundläggande utbildningen av arkivarier. En annan orsak kan också vara att
129
Höij, P, 2004. s. 11
Höij, P, 2004. s. 11
131
Sjöberg, K, 2003. s. 26
132
Höij, P, 2004. s. 11
130
42
bristande resurser gör att pedagogiskt utbildade arkivarier inte efterfrågas av institutioner och
myndigheter eller de olika arkiven. För att göra arkiven tillgängliga och användbara för olika
brukare och målgrupper krävs ett tidsödande arbete vilket kanske inte alltid prioriteras av
arkiven.
På frågan om arkivens finansiella stöd och bidragssituation framkom det att
intervjupersonerna A och B har tilldelats särskilda projektstöd för den arkivpedagogiska
verksamheten. Intervjuperson C och E har inte fått något beviljat stöd för upprättandet av en
arkivpedagogisk verksamhet, trots upprepande ansökningar för detta. Utifrån
intervjuresultaten har vi funnit att arkiven är intresserade av att utveckla eller påbörja en
arkivpedagogisk verksamhet, men speciellt för två av de undersökta arkiven är de ekonomiska
resurserna bristfälliga. Ett problem är att arkiven ständigt får söka nya medel för upprättandet
av en pedagogisk verksamhet vilket försvårar planeringen och stör kontinuiteten. Vi menar att
vår undersökning visar att om arkiven eftersträvar en fungerande arkivpedagogisk verksamhet
krävs det specifika ekonomiska resurser för detta ändamål. I undersökningen framkom det att
två av arkiven har tilldelats särskilda projektstöd och är de arkiv som har en fungerande och
välutvecklad pedagogisk verksamhet.
På frågan om respondenternas framtidsvisioner framförde intervjupersonerna A, E och F en
önskan om fler skolbesök. Intervjuperson A framhävde även en förhoppning om att det nya
läromedlet ska bli bra och att arkivet ska utöka sitt utbud på Internet. Intervjupersonerna B
menade att ”Vi skulle klart vilja att folk var lika medvetna om arkiv som de är om bibliotek
och museum. Men det kommer ju aldrig att gå, det är en utopi”.133 Intervjuperson C svarade
att det är svårt att formulera några visioner då arkivets framtid är oviss eftersom bidragen till
detta arkiv kraftigt skurits ned.
Vi anser att respondenternas visioner är relevanta och rimliga, då vi menar att det är möjligt
för arkiven att verkställa dessa. Vi kan dock uppfatta en viss blygsamhet i formuleringarna
och vi förmodar att arkivens visioner inte bara är inriktade mot skolan utan även behandlar
den övriga arkivverksamheten. Vi vill emellertid poängtera att vi i vår frågeframställning kan
ha varit otydliga och detta kan ha bidragit till att svaren vinklades enbart mot skolan.
Under intervjun med intervjuperson B upplevde vi en viss pessimism om arkivens framtid.
Personen framhöll att arkiven aldrig kommer att bli lika etablerade som bibliotek och museer.
133
Intervju, 2008-12-03
43
Vi håller med personen ovan men menar att det är viktigt för arkiven att sträva mot att
ständigt söka nya brukargrupper och att synliggöra verksamheten. Lundqvist skriver om en
välutvecklad Internet sida i museivärlden som administreras av Historiska museet och
fungerar som en portal för museer där besökaren kan söka information och fördjupa sina
kunskaper.134 Efter att vi granskat sidan anser vi att den ökar tillgängligheten för
museiverksamheten och att en liknande portal borde upprättas inom arkivvärlden.
5.5 Hur tillgängliggör sig arkiven gentemot skolan?
För att utreda och sammanställa arkivens utåtriktade verksamhet och hur de tillgängliggör sig
gentemot skolan ställdes frågor angående:
•
Åldersinriktning
•
Speciellt utformat material
•
Den uppsökande verksamheten
•
Projekt
•
Digitala tillvägagångssätt
Intervjuperson A framförde att Skånes arkivförbund inriktar sin pedagogiska verksamhet från
grundskolan till gymnasiet. Malmö Stadsarkiv inriktar enligt intervjuperson B sin verksamhet
främst mot gymnasiet och högskolan. Intervjuperson E svarade att Karlskrona kommunarkiv
har valt att fokusera på grundskolan. Intervjuperson C framhöll att Emigrantinstitutet främst
inriktar den pedagogiska verksamheten mot högstadiet och gymnasiet.
På frågan om och hur arkiven framställer eller utarbetar ett speciellt utformat material har
samtliga respondenter framställt underlag till skolans verksamhet. Intervjuperson B
poängterade vikten av att anpassa materialet till den aktuella målgruppen och menade att ”Om
man känner att eleverna inte kan ta sig igenom dokumenten. Ja, då får jag renskriva.”135
Personen framhävde även att utformningen av materialet är tidskrävande. Intervjuperson F
framhävde att arkivet i skrivandets stund upprättar ett skolmuseum som främst kommer att
inrikta sig mot år 4-6. Intervjuperson F framhöll att skolmuseet bygger på inventerat
skolmaterial från äldre nedlagda arkiv. Intervjuperson C talade om att arkivet hjälper andra
134
135
Lundqvist, L, 2004. s. 8
Intervju, 2008-12-03
44
arkiv med att utforma lämpligt material för en pedagogisk verksamhet. Personen menade att
”Man får sprida det på det sättet istället”.136
En vanligt förekommande metod inom den arkivpedagogiska verksamheten är att presentera
sitt arkivmaterial med så kallade arkivväskor. Samtliga respondenter medgav att utarbetade
arkivväskor finns i verksamheten. Intervjupersonerna A och B har några års erfarenhet i
användandet av arkivväskor och framhöll en positiv inställning till metoden. Personerna
poängterade att användningen av arkivväskor innebär en enklare metod att nå ut med sitt
material till skolorna. Intervjuperson A framhöll att Skånes arkivförbund var delaktig i
utvecklandet av de första arkivväskorna i Sverige. Personen påtalade att metoden har blivit
normbildande för hela landet och arkivinstitutioner har tagit efter och utformat liknande
väskor. Intervjuperson B svarade på påståendet om att arkivväskor blivit förknippat och
nästintill synonymt med arkivpedagogiken. Intervjuperson B uttryckte ”Vilket jag tycker är
fel. För det är ju inte bara det.”137 Intervjuperson E nämnde att arkivet är i inledningsfasen
med upprättandet av arkivväskor. Personen påpekade att arkivväskorna är tänkta för
grundskolans tidigare och senare år. Intervjuperson C framhöll att en koffert med tillhörande
undervisningsmaterial finns tillgängligt för användning vid skolbesök.
På frågan angående arkivens uppsökande verksamhet mot skolor svarade intervjupersonerna
B, C och E att ingen sådan verksamhet förekommer. Svaren utvecklades och intervjuperson B
framhävde att arkivet i början av den arkivpedagogiska framväxten marknadsförde och gav ut
information till skolorna. Men i dagsläget menade intervjuperson B att ”Det är de som hör av
sig till mig och bokar”138 Intervjuperson E uttryckte att inga skolbesök görs vilket beror på att
den arkivpedagogiska verksamheten är i inledningsfasen. Vidare framhöll intervjuperson E att
initiativ behöver komma från lärare ute på skolorna. Personen menade att ”Vi kan ju tala om
vad vi har och vad som finns, men sedan måste lärarna tala om vad de har för behov”.139
Intervjuperson C menade att arkivet saknar resurser för en uppsökande verksamhet.
Intervjuperson A redogjorde för sin aktivt uppsökande verksamhet och menade ”att jobba
utåtriktat har blivit jätteviktigt för oss för att överleva”.140 Personen berättade att arkivet
136
Intervju, 2008-11-25
Intervju, 2008-12-03
138
Intervju, 2008-12-03
139
Intervju, 2008-11-24
140
Intervju, 2008-12-01
137
45
anordnar exempelvis höstlovsaktiviteter för grundskolan, detta för att informera om arkiven
och dess verksamhet.
Lundström och Sjögren menar att undervisningen i skolan allt mer strävar mot att eleverna på
eget initiativ ska lära sig att själva söka och sammanställa information och inte bli behjälpta
med färdiga svar. Författarna menar att genom användning av ett forskande arbetssätt måste
eleverna själva bygga upp svaren.141 Höij förhåller sig kritiskt till att arkiven kallar det ett
forskande arbetssättet och kritiserar arkivens skapande av arkivpedagogiska listor etc. med
förslag på uppsatsämnen med fastställda problemområden. Höij menar att de färdigställda
materialen som arkiven utarbetar till eleverna inte kan jämföras med forskning, då de
vetenskapliga reglerna för forskning inte följs samt att det inte går att redogöra för om de
undersökningar som genomförs leder till ny kunskap för eleverna.142 Sjöberg menar att ett
arbete för elever med arkivhandlingar kräver ett enormt förarbete och att hon som
arkivpedagog hela tiden måste göra ett urval bland handlingarna. Detta innebär att eleverna
aldrig fritt får möjlighet att söka och forska i arkiv. Hon betonar dock att eleverna ändå
”upptäcker och upplever dokumenten även om det är ett urval de får arbeta med”.143
Hermansson Adler menar att ett rekonstruerat material kan bidra till att eleverna tillägnar sig
en äkta upplevelse samt att det ger en motiverande effekt.144 I linje med Hermansson Adler
anser vi att arkivväskor är en bra metod att använda sig av vid tillgängliggörandet av
arkivmaterial. Det är en enkel och lättanvänd metod som ger en känsla av äkthet och därmed
bidrar till en upplevelse av det förflutna.
På frågan om arkivet har ett utvecklat samarbete med skolan svarade intervjupersonerna A
och B att det ingår i någon form av skolsamarbete. Intervjuperson B poängterade de
svårigheter som kan uppstå vid ett sådant samarbete. Personen menade att ”Man kan inte gå
till ett arkiv som man går till ett bibliotek. Jag vet inte vad jag vill ha men kanske en
handling”.145 Det poängterades att det krävs planering och noga utvalt material innan skolorna
kan komma på besök. Avslutningsvis menade Intervjuperson B ”Och så måste jag tänka på att
inte ha samma uppgifter hela tiden för då sliter jag på materialet”146. Intervjuperson C
141
Lundström, C & Sjögren, E, 2004. s. 20, 21
Höij, P, 2001. s. 13
143
Sjöberg, K, 2002. I (red.) DIK – förbundet, s. 39
142
144
Hermansson Adler, M, 2004. s. 184
Intervju, 2008-12-03
146
Intervju, 2008-12-03
145
46
framhävde att arkivet genom sina utställningar skapat ett intresse ute på skolorna för
verksamheten, men framhöll att ett aktivt samarbete med skolorna inte finns. Intervjuperson C
framförde att vid skolbesök kan utställningarna användas som pedagogiskt hjälpmedel men
det poängterades att utställningarna ”inte egentligen är ett pedagogiskt instrument på det
sättet” 147 Intervjuperson E framhävde att arkivet för tillfället inte har något samarbete med
skolor men att intresse för att utveckla ett samarbete finns.
Vi finner utifrån våra studier angående arkivens uppsökande verksamhet och samarbetet med
skolorna att det krävs en god ekonomi för att få den arkivpedagogiska verksamheten att
fungera. Det är i hög grad ett tidskrävande arbete där den utåtriktade verksamheten måste
konkurrera med arkivens viktigaste uppgift som är att samla och bevara material. Att
tillrättalägga ett visst källmaterial för olika åldersgrupper är ett avancerat pedagogiskt arbete
som både kräver erfarenhet och skicklighet samt en stor dos kreativitet.
På frågan om arkivet är delaktigt i något projekt gällande ABM framgick det att
intervjupersonerna A, B och C inte är delaktiga i ett sådant samarbete. Det framkom dock att
intervjuperson A tidigare, tillsammans med hembygdskonsulten Pia Sander, utvecklat ett
ABM – projekt i Hässleholms kommun. Intervjuperson B uttryckte att ”Jag får i uppdrag eller
det sägs att jag ska samarbeta med Malmö museum”.148 Personen ser inte detta som ett
samarbete eftersom arbetet inte präglas av ömsesidighet, men poängterade svårigheterna med
att hitta samarbetspartners. Intervjuperson E framhävde att arkivet ingår i ett ABM –
samarbete som framförallt Blekinge museum driver. Det framkom även att arkivet inte tagit
någon aktiv del i samarbetet, då inga särskilda direktiv upprättats. Personen talade om att ”Vi
finns ju med på hemsidan och sådär”.149 Det poängterades även att arkivet skickat in material
som ligger ute på Internet.
Sander och Sjöberg menar att det i de flesta kommuner finns förutsättningar för att inleda ett
ABM – samarbete och har som åsikt att en lokal ABM samordnare, med pedagogisk
kompetens samt god kontakt med skolan, bör inrättas i varje kommun.150 Sander lyfter fram
två väsentliga anledningar till varför kulturarvsinstitutioner i allmänhet inte arbetar aktivt
gentemot skolan. Hon menar att pedagoger i skolan inte har någon kännedom om de lokala
institutionernas resurser samt att materialet hos arkiven och museerna kan upplevas
147
Intervju, 2008-11-25
Intervju, 2008-12-03
149
Intervju, 2008-11-24
150
Sander, P & Sjöberg, K, 2006. s. 11
148
47
svårtillgängligt.151 Vi anser i enlighet med Sander och Sjöberg att en lokal ABM samordnare
bör finnas i varje kommun. I Karlskrona kommunarkivs fall hade, enligt vår mening, en
samordnare kunnat underlätta arbetet för alla inblandade aktörer. En sådan samordnare skulle
vara värdefull genom att få parterna att arbeta efter gemensamma direktiv vilket skulle
effektivisera verksamheten och även kanske innebära en ekonomisk vinst.
På frågan om hur arkiven arbetar med IT och digitalisering av arkivmaterial svarade samtliga
respondenter att digitalisering av arkivmaterial för pedagogiskt syfte inte finns att tillgå hos
arkiven. Intervjuperson A framhöll att arkivet har inlett ett nationellt projekt med inriktning
mot gymnasiet och högskolan i ämnena historia, samhälle och religion. Intervjuperson E
talade om att ett media arkiv ska upprättas och kommer att vara tillgängligt på Internet för
allmänheten. Intervjuperson C nämnde arkivets deltagande i digitaliseringsprojektet EMI
Web, för emigrant - och immigrant forskning, som fortfarande är under uppbyggnad.
Intervjuperson C uttryckte en förhoppning att projektet i framtiden ska fungera som en resurs
till skolan. Intervjuperson B framhävde att inget digitaliseringsprojekt har upprättats på
arkivet. Personen poängterade att en presentation av arkivinformation digitalt kan vara ett bra
sätt att nå ut till skolorna men att detta främst bör ses som ett komplement. Intervjuperson B
utvecklade svaret
För jag tycker nog att komma hit och se original dokumenten är det som ger mest. Det här är ett
substitut, du får kopior men det är inte originalen. Då får man kanske känslan av att allt finns på
nätet [---] vi har ju en och en halv mil handlingar, så vi kan aldrig få upp allt på nätet. 152
Utifrån intervjuerna har vi funnit att digitaliseringen av arkivmaterial är ett relativt nytt
område. Lundström och Sjögren betonar att digitaliseringen bidrar till att arkivmaterialet blir
tillgängligare för skolelever eftersom materialet kan användas direkt på datorerna i skolan.
Lundqvist poängterar även tillgängliggörandet av arkivmaterial genom digitalisering och
menar att ett sådant arbete kan användas för att nå ut till nya användargrupper. Lundqvist
menar, precis som intervjuperson B, att Internet endast ska ses som ett komplement till ett
besök på arkivinstitutionerna. Vidare framhåller Lundqvist att Internet aldrig kan ersätta
känslan av att ta del av och hålla ett äkta dokument i handen.153 Vi menar i enlighet med
Lundström och Sjögren att digitaliseringen tillgängliggör arkivmaterialet. Vi finner även att
151
Sander, P, 2004. s. 56
Intervju, 2008-12-03
153
Lundqvist, L, 2004. s. 8
152
48
det digitaliserade materialet kan verka intresseväckande samt fungera som en inkörsport till
arkivet. Precis som Lundqvist vill vi poängtera att digitaliserat material ska användas som ett
komplement, då vi anser att ett arkivbesök kan ge så mycket mer.
5.6 Styrdokumentens påverkan på den arkivpedagogiska verksamheten
I detta stycke lyfter vi fram de aspekter i arkivverksamheternas styrdokument som är
relevanta för den arkivpedagogiska verksamheten. Samtliga styrdokument som vi har tagit del
av är från 2007/2008.
Ur styrdokumenten från 2008 på Malmö stadsarkiv framkommer det att ett av huvudmålen är
att tillgänglig- och levandegöra arkivet. Målet innehåller en arkivpedagogisk punkt som nedan
sammanfattas i fyra delar
•
Att det aktuella filmprojektet När nu var framtid avslutas.
•
Att samarbetet med lärarutbildningen på Malmö högskola fortsätter och nya
arbetsuppgifter tas fram.
•
Att genomföra så många lektionstillfällen som det finns resurser till.
•
Att eventuellt bygga upp en utställning av insamlat material från skolungdomar från
det tidigare projektet På gatlyktans tid.
Karlskrona kommunarkivs styrdokument från 2008 visar att inga direkta mål för en
arkivpedagogisk verksamhet är upprättade. Dokumenten innehåller främst ett mål som kan
underlätta för den utåtriktade verksamheten mot skolan vilket är att kommunarkivets hemsida
uppdateras och utvecklas kontinuerligt.
Skånes Arkivförbunds styrdokument från 2007 har följande mål rörande den
arkivpedagogiska verksamheten:
•
att arbeta för att de mål och resultat som formulerats och presenterats i det nationella
arkivpedagogiska uppdrag som givits Arkivförbundet uppnås.
•
att fortsätta vidmakthålla och utveckla god arkivpedagogisk verksamhet i regionen
•
att verka för att ytterligare etablera medverkan vid relevanta högskole- och
universitetsutbildningar
•
att söka medel till ytterligare en pedagogtjänst
49
•
att förnya och förbättra arkivets informationsmaterial och hemsida
•
att öka tillgängligheten till arkivmaterialet genomhandledningar och guider
Skånes Arkivförbund planerar att fortsätta verka för ett samarbete med institutioner och
organisationer på verksamhetsområdet i regionen. Arbetsinsatser som riktas särskilt till
skolorna kommer även att fortsätta, för att lärarna ska kunna förmedla kunskaper om arkiven
direkt till eleverna. Arkivet har som mål att arbeta för en förankring av arkivkunskap som ett
ämne i lärarutbildningen. Vidare strävar Arkivförbundet att vidareutveckla arkivets digitala
arkiv databas ”Skåneregistret”.
Emigrantinstitutets senaste styrdokument från 2007 visar inga direkta mål eller strävans mål
med arkivpedagogisk riktning.
Utifrån styrdokumenten framkommer det klart hur utvecklad den arkivpedagogiska
verksamheten är hos respektive arkiv. Om vi jämför styrdokumenten med de muntliga
intervjuerna kan vi fastställa att Skånes arkivförbund och Malmö stadsarkiv arbetar utifrån de
utarbetade direktiven. Vi anser att anledningen till de klara direktiven inom arkivpedagogiken
kan bero på de projektstöd som tilldelats arkiven. Emigrantinstitutet har klargjort att ingen
utarbetad arkivpedagogisk verksamhet förekommer och därav finner vi inga mål som tyder på
detta. Karlskrona kommunarkiv menar att de är i inledningsfasen för upprättandet av en
arkivpedagogisk verksamhet. Vi finner dock inga direktiv i deras styrdokument som syftar till
en sådan verksamhet. Vi anser att det är viktigt att arkiven redogör i styrdokumenten för
målen de vill uppnå i exempelvis en arkivpedagogisk verksamhet. Detta för att underlätta för
arkivets anställda samt för att eventuella bidragsgivare ska se att viljan för en sådan
verksamhet finns där.
5.7 Arkivpedagogik för att utveckla elevens historiemedvetande
I detta stycke redogörs först för hur respondenterna tolkar begreppet historiemedvetande och
därefter respondenternas syn på hur den arkivpedagogiska verksamheten kan bidra till att
utveckla historiemedvetandet.
På frågan om vad ett historiemedvetande är svarade intervjuperson D att
50
Historiemedvetande ser vi som hur man uppfattar historiens betydelse och hur man ser på sin
egen (och sin egen tid) i relation till det förflutna. Vilka krafter som skapar samhällelig
förändring och vilken syn man har på historien som präglad av exempelvis framsteg eller en mer
civilisationskritisk utgångspunkt. Det kan också vara vilka perspektiv man anser vara viktigast
såsom sociala, kulturella, ekonomiska eller politiska.154
Intervjuperson B är negativ till att definiera begrepp men gav en förklaring till sin uppfattning
av historiemedvetandet ”Jag tror att det finns där hela tiden i det man gör eller plockar
fram.”155 Intervjuperson E poängterade att historiemedvetande behövs för att öka förståelsen
för omvärlden och för att förstå varför ”saker är som de är”.156 Personen framförde att ”utan
ett historiemedvetande tappar man fotfästet och risken är stor att man upprepar de misstag
som gjorts under historiens gång”.157 Intervjuperson A framhävde att ingen egen definition av
historiemedvetandet är utarbetad.
På frågan om arkivet kan bidra till en utveckling av människans historiemedvetande var
samtliga intervjupersoner eniga och menade att arkivstudier gör det enklare för människan att
förstå och se likheter med människor som levde förr i tiden.
Intervjuperson B utvecklade sitt svar och menade att
De hade roligt och tråkigt, gnällde och jublade, älskade och var olyckliga precis som vi idag.
Dessutom tror jag det kan vara lättare att ta till sig den "stora" övergripande historien om du gör
det genom ett människoöde.158
Intervjuperson B poängterade även att eleverna ska kunna titta på de skriftliga föremålen och
bilda sig en egen uppfattning. Intervjuperson B förklarade vidare
Sen blir det ju naturligtvis så att jag vet mer om kontexten kring just det här än de elever som
sitter där. Så naturligtvis så förmedlar jag någon bild av historien av vad som hände i till
exempel Malmö just då.159
Intervjuperson A talade om betydelsen av att ta del av den vardagliga ”lilla” historien och
framhävde vikten av att känna närhet till den vanliga människan i historien för att på så sätt
154
Bilaga 2, 2008-12-09
Intervju, 2008-12-03
156
Bilaga 2, 2008-12-09
157
Bilaga 2, 2008-12-09
158
Bilaga 2, 2008-12-17
159
Intervju, 2008-12-03
155
51
förstå och känna sin del i historien eller att den kommer att bli en del av historien.
Intervjuperson A menade att arkivstudier kan öka förståelsen av att historien inte är något som
sker ovanför våra huvuden utan att varje liten människa också är aktör. Intervjuperson E
menade att genom en insikt i ”hur skolan fungerade och varför den överhuvudtaget startade så
blir eleverna medvetna om att skolan alltid varit och är en del av samhället.”160 Intervjuperson
E utvecklade svaret genom att
Lever man i en demokrati, som vi gör, så har man skyldighet att vara insatt i bakgrunden och
anledningen till de beslut som fattas i samhället. Elever måste få veta mer hur viktiga just de är
för vårt samhälles utveckling och hur de gör för att påverka utvecklingen.161
I citatet nedan förklarar även intervjuperson D vikten av att ta del av arkivmaterial.
Brukare som på ett fruktbart sätt konfronteras med och använder sig av arkivmaterial i en
kunskapsbildande process där empirin analyseras inom en explicit teoretisk ram kan reflektera
kring eget och andras historiemedvetande och förståelsen för att allt arkivmaterial impregnerats
av ett sådant.162
Nedan följer två exempel på arkivpedagogiska undervisningsmoment som enligt två av
respondenterna bidrar till att stärka historiemedvetandet. Intervjuperson B redogjorde för ett
moment som innebar att eleverna genom arkivmaterial fick följa en bondesons levnadsöde på
1800-talet. Eleverna skulle ta del av hur bondesonen ”flyttar in till närmaste stad och börjar
arbeta i en fabrik där arbetarna sedan strejkar och du har industrialiseringen och
arbetarrörelsen på en gång.”163
Intervjuperson A beskrev ett undervisningsmoment som innebar att eleverna skulle arkivera
egna dokument med exempelvis personliga minnen och tankar. Intervjuperson A menade att
”Momentet bidrar till att eleven på ett enklare sätt kan förstå att varje individ är en del av
historien, nuet och framtiden”.164
Jensen menar att historiemedvetande inte är liktydigt med kunskap om den tid som har
förflutit utan innebär att vi måste se på historien som en process och förstå hur det som har
160
Bilaga 2, 2008-12-09
Bilaga 2, 2008-12-09
162
Bilaga 2, 2008-12.09
163
Bilaga 2, 2008-12-17
164
Bilaga 2, 2008-12-09
161
52
varit samspelar med det som är nu och hur framtiden kommer att gestalta sig. Karlsson menar,
i linje med Jensens teoribildning, att alla har ett historiemedvetande, det vill säga vänder sig
till, reflekterar över och integrerar historien i den egna identitetsbildningen, det egna vetandet
och den egna handlingen. Utan ett historiemedvetande skulle vi inte kunna existera som
människor och samhällsvarelser.165 Eliasson betonar, i linje med både Jensen och Karlsson, de
tre tidsdimensionerna då, nu och sedan och att en elev på ett enkelt sätt kan använda sig av de
tre dimensionernas betydelse för en historisk persons handlande och kan då även se sitt eget
handlande utifrån detta.166 Holgersson och Persson menar att de erfarenheter, som nämndes
ovan, kan bilda det kronologiska flödet då, nu och sedan. Vidare menar de att detta
kronologiska flöde till viss del kan vara problematiskt. Författarna menar att denna syn är
alltför präglad av en västerländsk uppfattning, ”en särskild syn på människan som
handlingsinriktad, rationell, förnuftig med en framstegsstrukturerad historia, ständigt på väg
mot nya mål.”167 Nordgren tar upp att en förståelse av begreppet historiemedvetande i hög
grad utgår från den teoretiska diskussion som uppmärksammat hur tolkningar av det förflutna,
förståelsen av samtiden och förväntningar på framtiden på ett ömsesidigt sätt påverkar
varandra. Genom att förse sig själv (nuet) med en förflutenhet och en framtid, kan människan
orientera sig i tillvaron. Detta är enligt Nordgren ”utgångspunkten för diskussionen om
historiemedvetande. Människans erfarenheter och förväntningar påverkar hennes förståelse av
sig själv, sin omvärld och sitt handlingsutrymme.”168
165
Karlsson, K-G, 2004. I (red) Zander, U & Karlsson, K-G, s. 44
Eliasson, P, 2004. I (red.) Zander, U & Karlsson, K-G, s. 298, 299
167
Holgersson, U & Persson, C, 2002. s.640
168
Nordgren, K, 2006. s.15, 213
166
53
6. Analys
I detta avsnitt analyserar vi vårt resultat utifrån frågeställningarna men som en bakgrund har
vi även valt att utreda och diskutera begreppet arkivpedagogik. Vi analysera i vilken mån
arkiven bedriver en medveten pedagogik och huruvida den är aktiv eller passiv gentemot
brukarna.
Våra frågeställningar har varit följande
•
Arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet.
•
Hur tillgängliggör sig arkiven gentemot skolan?
•
Styrdokumentens påverkan på den arkivpedagogiska verksamheten.
•
Arkivariernas och arkivpedagogernas arbete för att utveckla elevens
historiemedvetande.
Som tidigare diskuterats finns det ingen allmänt accepterad definition som klargör och reder
ut begreppet arkivpedagogik. I SOU utredningen Arkiv för alla – nu och i framtiden används
och diskuteras begreppet arkivpedagogik men ingen utarbetad definition redovisas.
Utifrån intervjuer och teoribildning presenteras ett flertal definitioner, vi kan urskilja några
olika ståndpunkter. Nämligen att arkivpedagogik är att anpassa ett specifikt källmaterial till en
specifik målgrupp, ett annat sätt tänka samt förhålla sig till ett speciellt material, ett
annorlunda och intresseväckande sätt att finna vägar till historien. Vidare menar en av
intervjupersonerna att arkivpedagogiken ökar förståelsen för hur olika slags arkivmaterial kan
användas för att besvara frågor om det förflutna och om källors olika värde samt
avdramatiserar arkiven och gör materialet mer tillgängligt för nya brukargrupper.
Awebros definierar arkivpedagogik som ett medel för att marknadsföra och tillgängliggöra
arkiven för olika brukargrupper och i olika sammanhang, vilken till viss del överensstämmer
med respondenternas uppfattningar. Däremot betonar inte respondenterna
marknadsföringsaspekten på samma sätt som Awebro.169 Höijs definition om att
arkivpedagogik innebär en målinriktad verksamhet gentemot skolan utförd av specialister
med användning av obearbetat men utvalt arkivmaterial, har likheter med flertalet
169
Awebro, K, 2004. I (red.) Lahdenperä, Pirjo, s.100
54
respondenters uppfattningar.170 Ulfners definition är övergripande och innebär att
arkivpedagogik är att förmedla historia, informera om vad arkiv egentligen är, hur man hittar i
arkiven samt hur man arbetar med arkivmaterial och i samband med detta försöka finna nya
användargrupper för arkiven.171 Stapf menar att begreppet arkivpedagogik ska innefatta det
informella lärandet, exempelvis kurser och studiecirklar, som sker utanför skolan och vad hon
kallar det icke formella lärandet som sker helt på egen hand.172
För att analysera hur respondenternas syn på hur pedagogiken praktiseras i verksamheten har
det framkommit att den skiljer sig åt. Utifrån intervjuerna kan vi urskilja att arkiven har valt
olika metoder gentemot brukarna, vi kan se både passiva och aktiva förhållningssätt. Vissa är
aktiva och har egna idéer och lotsar användarna på ett medvetet sätt, andra förhåller sig mer
passiva och presenterar ett visst stoff som brukarna får använda efter eget huvud och egna
behov. Vi ser dock vissa gemensamma beröringspunkter som exempelvis att samtliga arkiv
har ett visst mått av pedagogiskt material, eller är i färd med att utarbeta ett sådant.
Arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet
För att utreda och analysera arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet
har vi valt koncentrera oss på följande punkter som tidigare har nämnts: utbildning,
framtidsvisioner, stöd och bidrag.
Sjöberg skriver, angående debatten om kraven på arkivpedagogernas utbildning, en artikel
med anledning av den första arkivpedagogiska konferensen i Bocholt, Tyskland. Sjöberg
framhåller att Tyskland och Storbritannien till stor del har arkivpedagoger som är utbildade
lärare. Riksarkivet i Storbritannien anställer enbart utbildade lärare för arbete som
arkivpedagoger. Konferensdeltagarna var eniga om att en arkivpedagog bör ha en viss
pedagogisk kunskap men det poängterades att en lärarutbildning inte var nödvändig.173 Under
intervjuerna framkom det att av de sex intervjuade arbetade intervjupersonerna A och B som
arkivpedagoger, men endast en av dem hade pedagogisk bakgrund. Höij kommenterar
debatten om den arkivpedagogiska utbildningen och jämför med den aktuella skoldebatten
angående behöriga och obehöriga lärare. Utifrån detta resonemang ställer han frågan ”Om vi
ställer krav på skolans egna lärare att de ska ha någon form av pedagogisk utbildning bör väl
170
Höij, P, 2005. s. 26, 27
Ulfner, H, 2001, s.2
172
Stapf, B, 2004. s.7
173
Sjöberg, K, 2003. s. 26
171
55
kravet vara detsamma på en arkivarie som ska undervisa skolelever?”174 Med utgångspunkt
från konferensen i Bocholt anser Höij att det är anmärkningsvärt att länder som Tyskland och
Storbritannien som har en så pass utvecklad arkivpedagogisk verksamhet inte vinner något
gensvar i debatten. Höij avslutar med en intresseväckande fråga ”Kanske ska arkivarierna
göra det de är bra på och låta lärarna på skolan eller läromedelsframställare göra det de är bra
på”? 175
Under intervjuerna framkom det att på tre av fyra arkiv finns förhoppningar om den fortsätta
arkivpedagogiska verksamheten. Intervjuperson C som inte ser ljust på arkivets framtid
svarade att det är svårt att formulera några visioner då arkivets fortsatta verksamhet är oviss
då bidragen till detta arkiv skurits ned. Intervjupersonerna B uttryckte en viss pessimism och
menade ”Vi skulle klart vilja att folk var lika medvetna om arkiv som de är om bibliotek och
museum. Men det kommer ju aldrig att gå det är en utopi”.176 För att etablera den
arkivpedagogiska verksamheten ger Lundqvist ett exempel på en välutvecklad Internet sida i
museivärlden. Sidan är tillgänglig för allmänheten och förlagd till Historiska museet vilka har
skapat ett museifönster som fungerar som en portal för museer, där besökaren kan söka
information och fördjupa kunskaper. Lundqvist menar att arkiven bör hämta inspiration från
museivärldens utåtriktade verksamhet.177
Under intervjuerna framkom det att de finansiella resurserna är avgörande för att bedriva en
arkivpedagogisk verksamhet, då endast två av fyra arkiv tilldelats särskilda projektstöd.
Hur tillgängliggör sig arkiven gentemot skolan?
För att utreda och analysera hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan har vi valt
koncentrera oss på följande punkter: speciellt utformat material, uppsökande verksamhet,
digitala tillvägagångssätt, samarbeten och projekt.
På frågan om och hur arkiven framställer eller utarbetar ett speciellt utformat material har
samtliga respondenter framställt underlag till den pedagogiska verksamheten.
Lundström och Sjögren menar att undervisningen i skolan allt mer strävar mot att eleverna på
eget initiativ ska lära sig att själva söka och sammanställa information och inte bli behjälpta
med färdiga svar. Författarna menar att genom användning av ett forskande arbetssätt måste
174
Höij, P, 2004. s. 11
Höij, P, 2004. s. 11
176
Intervju, 2008-12-03
177
Lundqvist, L, 2004. s. 8
175
56
eleverna själva bygga upp svaren.178 Ett vanligt förekommande arbetssätt att presentera
arkivmaterial är genom arkivväskor. Samtliga respondenter medgav att utarbetade
arkivväskor finns i verksamheten. Intervjupersonerna A och B har några års erfarenhet i
användandet av arkivväskor och framhöll en positiv inställning till metoden. Höij förhåller sig
kritiskt till att arkiven använder begreppet forskande arbetssätt och kritiserar arkivens
skapande av arkivpedagogiska listor. Höij menar att de vetenskapliga reglerna för forskning
inte följs och att det inte går att redogöra för om de undersökningar som genomförs leder till
ny kunskap för eleverna.179 Intervjupersonerna A och B framhävde att utformningen av
materialet är tidskrävande. Sjöberg menar att ett arbete för elever med arkivhandlingar kräver
ett enormt förarbete och att hon som arkivpedagog hela tiden måste göra ett urval bland
handlingarna. Vilket i slutändan innebär att eleverna aldrig fritt får möjlighet att söka och
forska i arkiv. Hon betonar dock att eleverna ändå ”upptäcker och upplever dokumenten även
om det är ett urval de får arbeta med”.180 Hermansson Adler är optimistisk till användandet av
ett rekonstruerat material och menar att det kan bidra till att eleverna tillägnar sig en äkta
upplevelse samt att det ger en motiverande effekt.181 Respondenterna talade om att
användningen av arkivväskor innebär ett enklare sätt att nå ut med sitt material till skolorna.
Det framkom under intervjuerna att tre av fyra arkiv inte har någon uppsökande verksamhet
gentemot skolan, och att anledningarna till detta var bristande resurser, ett redan etablerat
kontaktnät samt att initiativet för en uppsökande verksamhet bör komma från lärarna.
Intervjuperson A som har en aktivt uppsökande verksamhet framhävde ”att jobba utåtriktat
har blivit jätteviktigt för oss för att överleva”.182
På frågan om arkiven ingår i ett skolsamarbete svarade två av fyra respondenter att det ingår i
ett sådant. Svårigheter poängterades och intervjuperson B menade att det krävs planering och
noga utvalt material innan skolorna kan komma på besök. Intervjuperson C framhävde att
arkivet genom sina utställningar skapat ett intresse ute på skolorna för verksamheten, men
framhöll att ett aktivt samarbete med skolorna inte finns.
På frågan om arkiven är delaktiga i projekt gällande ABM framgick det att tre av fyra arkiv
inte är delaktiga i ett sådant samarbete. Sander och Sjöberg anser att det finns förutsättningar i
de flesta kommuner för att inleda ett ABM – samarbete och menar att en lokal ABM
samordnare, med pedagogisk kompetens samt god kontakt med skolan, bör inrättas i varje
178
Lundström, C och Sjögren, K, 2006. s. 20, 21
Höij, P, 2001. s. 13
180
Sjöberg, K, 2002. I (red.) DIK – förbundet, s. 39
181
Hermansson Adler, M, 2004. s. 184
182
Intervju, 2008-12-01
179
57
kommun.183 Det framkom att intervjuperson A tidigare, tillsammans med hembygdskonsulten
Pia Sander, utvecklat ett ABM – projekt i Hässleholms kommun som fungerade väl. Det
framgick dock inte om samarbetet mellan institutionerna fortsatte efter projektets avslut.
Intervjuperson E framhävde att arkivet ingår i ett ABM – samarbete men att arkivet inte tar
någon aktiv del i samarbetet. Sander lyfter fram två väsentliga anledningar till varför
kulturarvsinstitutioner oftast inte arbetar aktivt mot skolan. Hon menar att pedagoger i skolan
inte har någon kännedom om de lokala institutionernas resurser samt att materialet hos
arkiven och museerna kan upplevas svårtillgängligt.184
På frågan om hur arkiven arbetar med IT och digitalisering av arkivmaterial svarade samtliga
respondenter att digitalisering av arkivmaterial för pedagogiskt syfte inte finns att tillgå hos
arkiven. Lundström och Sjögren betonar att digitaliseringen bidrar till att arkivmaterialet blir
tillgängligare för skolelever eftersom materialet kan användas direkt på datorerna i skolan.
Lundqvist poängterar även tillgängliggörandet av arkivmaterial genom digitalisering och
menar att ett sådant arbete kan användas för att nå ut till nya användargrupper.185
Intervjuperson B poängterade att en presentation av arkivinformation digitalt kan vara ett bra
sätt att nå ut till skolorna men att detta främst bör ses som ett komplement. Lundqvist menar,
precis som intervjuperson B, att Internet endast ska ses som ett komplement till ett besök på
arkivinstitutionerna. Vidare framhåller Lundqvist att Internet aldrig kan ersätta känslan av att
ta del av och hålla ett äkta dokument i handen.186
Styrdokumentens påverkan på den arkivpedagogiska verksamheten
För att analysera och utreda arkivverksamheternas styrdokument för den arkivpedagogiska
verksamheten valde vi att använda oss av textanalys som metod.
Utifrån analysen har vi funnit att två av de fyra arkiven inte har upprättat några direkta mål
eller strävansmål med arkivpedagogisk riktning.
Det framkommer ur styrdokumenten från 2008 på Malmö stadsarkiv att ett av huvudmålen är
att tillgänglig- och levandegöra arkivet som innehåller en punkt med arkivpedagogisk
riktning.
•
Att det aktuella filmprojektet När nu var framtid avslutas.
183
Sander, P & Sjöberg, K, 2006. s. 11
Sander, P, 2004. s. 56
185
Lundqvist, L, 2004. s 8
186
Lundqvist, L, 2004. s. 8
184
58
•
Att samarbetet med lärarutbildningen på Malmö högskola fortsätter och nya
arbetsuppgifter tas fram.
•
Att genomföra så många lektionstillfällen som det finns resurser till.
•
Att eventuellt bygga upp en utställning av insamlat material från skolungdomar från
det tidigare projektet På gatlyktans tid.
Skånes Arkivförbunds styrdokument från 2007 har följande specifikt utarbetade mål rörande
den arkivpedagogiska verksamheten:
•
Att arbeta för att de mål och resultat som formulerats och presenterats i det nationella
arkivpedagogiska uppdrag som givits Arkivförbundet uppnås.
•
Att fortsätta vidmakthålla och utveckla god arkivpedagogisk verksamhet i regionen.
•
Att verka för att ytterligare etablera medverkan vid relevanta högskole- och
universitetsutbildningar.
•
Att söka medel till ytterligare en pedagogtjänst.
•
Att förnya och förbättra arkivets informationsmaterial och hemsida.
•
Att öka tillgängligheten till arkivmaterialet genom handledningar och guider.
Skånes Arkivförbund planerar att fortsätta verka för ett samarbete med institutioner och
organisationer på verksamhetsområdet i regionen. Arkivet har som mål att arbeta för en
förankring av arkivkunskap som ett ämne i lärarutbildningen. Vidare strävar Arkivförbundet
att vidareutveckla arkivets digitala arkiv databas ”Skåneregistret”.
Arkivpedagogik för att utveckla elevens historiemedvetande
I detta avsnitt analyseras respondenternas och historiedidaktikernas syn på begreppet
historiemedvetande. Vi analyserar även respondenterna syn på hur den arkivpedagogiska
verksamheten kan bidra till att utveckla människors historiemedvetande.
I teoribildningen om historiemedvetande nämnde vi att Holgersson och Persson menar att
klyftan mellan de som praktiskt använder historia i sin yrkeskompetens såsom lärare och
arkivarier och teoretiker är alltför stor. Författarna poängterar att de historiedidaktiska
59
tankarna framförallt har anammats av en liten grupp vanliga historiker som valt specialisera
sig på just historieförmedlingsforskning.187
På frågan om vad historiemedvetande är gav respondenterna varierade svar. Från ett ganska
tydligt ointresse till en djup teoretisk förståelse som ganska väl överensstämmer med de
ledande teoretikerna på området. Intervjuperson D menade att
Historiemedvetande ser vi som hur man uppfattar historiens betydelse och hur man ser på sin
egen tid i relation till det förflutna. Vilka krafter som skapar samhällelig förändring och vilken
syn man har på historien som präglad av exempelvis framsteg eller en mer civilisationskritisk
utgångspunkt. Det kan också vara vilka perspektiv man anser vara viktigast såsom sociala,
kulturella, ekonomiska eller politiska.188
Intervjuperson B svarade ”Jag tror att det finns där hela tiden i det man gör eller plockar
fram.”189 Intervjuperson E betonade att ett historiemedvetande behövs för att öka förståelsen
för omvärlden och för att förstå varför saker är som de är.190 Personen framförde att ”utan ett
historiemedvetande tappar man fotfästet och risken är stor att man upprepar de misstag som
gjorts under historiens gång”.191 Intervjuperson A framhävde att ingen egen definition av
historiemedvetandet är utarbetad utan hänvisade i stället till historiedidaktikernas definition.
Respondenterna är eniga om att arbetet med arkivmaterial kan utveckla ett
historiemedvetande genom att brukarna lättare kan förstå och ta till sig historien och känna en
närhet till den vanliga människan och den ”lilla historien”. Intervjuperson B utvecklade sitt
svar och menade att
De hade roligt och tråkigt, gnällde och jublade, älskade och var olyckliga precis som vi idag.
Dessutom tror jag det kan vara lättare att ta till sig den "stora" övergripande historien om du gör
det genom ett människoöde. Sen blir det ju naturligtvis så att jag vet mer om kontexten kring
[---] just det här än de elever som sitter där. Så naturligtvis så förmedlar jag någon bild av
historien av vad som hände i till exempel Malmö just då.192
187
Holgersson, U och Persson, C, 2002. s. 638
Intervju, 2008-11-25
189
Intervju, 2008-12-03
190
Intervju, 2008-11-24
191
Intervju, 2008-11-24
192
Intervju, 2008-12-03
188
60
Intervjuperson A talade om betydelsen av att ta del av den vardagliga ”lilla historien” och
framhävde vikten av att känna närhet till den vanliga människan i historien för att på så sätt
förstå och känna sin del i historien eller att den kommer att bli en del av historien. I citatet
nedan förklarar även intervjuperson D vikten av att ta del av arkivmaterial.
Brukare som på ett fruktbart sätt konfronteras med och använder sig av arkivmaterial i en
kunskapsbildande process där empirin analyseras inom en explicit teoretisk ram kan reflektera
kring eget och andras historiemedvetande och förståelsen för att allt arkivmaterial impregnerats
av ett sådant.193
Det ovannämnda citatet stämmer överens med Nordgrens uppfattning om att
historiemedvetande inte är detsamma som sakkunskap eller historiesyn utan att det i lika hög
grad innefattar impulsiva och impressionistiska tolkningar samt läroprocesser som
identitetsbildning och tillägnelse av normsystem, men också en kompetens att bruka dessa
processer.194
Intervjuperson E gav sitt svar på frågan och menade att genom en insikt i hur skolan
fungerade och varför den överhuvudtaget startade så blir eleverna medvetna om att skolan
alltid varit och är en del av samhället.195
I teori avsnittet nämnde vi att Eliasson menar att den elev som kan se sin utveckling att
identiteten bildas av historiskt givna genusrelationer eller etniska föreställningar kan också se
hur hon gör en rekonstruktion av dessa förhållanden. Eliasson betonar, i linje med både
Jensen och Karlsson, att en elev som på ett enkelt sätt kan använda sig av de tre
tidsdimensionerna då, nu och sedan även kan se sitt eget handlande i dessa tre dimensioner.
Holgersson och Persson ställer sig kritiska till detta och menar att de erfarenheter som bildar
ett kronologiskt flöde då, nu och sedan kan vara problematiska. Författarna menar att denna
syn är alltför präglad av en västerländsk uppfattning, ”en särskild syn på människan som
handlingsinriktad, rationell, förnuftig med en framstegsstrukturerad historia, ständigt på väg
mot nya mål.”196
193
Bilaga 2, 2008-12-09
Nordgren, K, 2006. s 30
195
Intervju, 2008-11-24
196
Holgersson, Ulrika & Persson, Cecilia, 2002. s.640
194
61
6.1 Analysresultat
För att sammanfatta svaret på frågan, Hur ser potentialen ut för arkiven att bedriva en
arkivpedagogisk verksamhet gentemot skolan? har vi kommit fram till följande.
Vi har funnit att det inom arkiven finns en vilja att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet.
Viljan förstärktes när intervjupersonerna uttryckte förhoppningar om den arkivpedagogiska
verksamheten genom rimliga och uppnåbara visioner såsom önskningar om fler skolbesök etc.
Vi vill dock betona att det krävs mer än bara viljekraft för att uppnå detta. Vi ser tydliga
kopplingar mellan finansiella bidrag och en fungerande arkivpedagogisk verksamhet. Vi
menar att potentialen finns hos arkiven men då krävs det särskilda projektstöd upprättade för
det ändamålet. Vi kan dock se utifrån arkiven att de arkiv som har en väl fungerande
arkivpedagogisk verksamhet har beviljats projektstöd. Ett problem är även att arkiven har
många huvudmän och därför kan ett samlat ansvar för arkivens utveckling inte fastställas. De
politiker som bestämmer om kommunens budget kanske inte alltid inser nödvändigheten av
och nyttan i arkivpedagogisk verksamhet när denna ställs emot andra behov som exempelvis
äldreomsorg. Avslutningsvis anser vi att det finns stora möjligheter för arkiven att bedriva en
pedagogisk verksamhet gentemot skolan och allmänheten. Arkivens material kan vara ett
värdefullt komplement till skolans undervisning. Problematiskt är dock att direktiv och
uppdrag till arkiven i denna fråga ofta verkar vara otydliga och motsägelsefulla. En brist är
också att det inte finns en formell utbildning inom arkivpedagogik i Sverige. Det verkar också
finnas en tvekan att använda den resurs som redan utbildade lärare utgör. Kan det finnas en
rädsla för att lärarna tränger undan de nu verksamma arkivarierna? Vi ställer oss frågande till
titeln arkivpedagog då inga utbildningskrav och yrkesbeskrivningar har upprättats.
För att ge ett sammanfattat svar på frågan, Vad gör arkiven för att synas och göra sig
tillgängliga gentemot skolorna? har vi kommit fram till följande.
Vi har funnit att samtliga arkiv framställer och utarbetar material för pedagogiskt syfte, främst
i form av arkivväskor. Vi anser uppförandet av arkivväskor bidrar till att arkiven blir mer
tillgängliga mot skolan, då väskorna på flertalet arkiv kan användas för ”hemlån”.
Under intervjuerna framgick det att digitalisering av arkivmaterial för pedagogiskt syfte
förekom i arkiven. Intervjupersonerna var eniga och menade att det krävs mer resurser för att
detta ska fungera. Respondenterna betonade problemet med att finna tillräckliga resurser till
intressanta och viktiga digitaliseringsprojekt. Vi anser att digitalisering av arkivmaterial för
pedagogiskt syfte skulle öka tillgängligheten, särskilt för de skolor som inte har resurserna att
besöka arkiven regelbundet. Vi vill dock poängtera att den digitala världen främst bör ses som
62
ett komplement för ett besök på arkivinstitutionerna. I dagens samhälle är det enkelt att tro att
allt material finns på Internet, vilket inte är fallet. Under intervjuerna har vi fått bekräftat att
endast en bråkdel av arkivets material kan digitaliseras och att det därför är av stor vikt att
eleverna i skolan får se den mängd material som arkivet besitter.
I vår undersökning har det framkommit att ekonomiska ramar begränsar och försvårar
arkivens möjlighet att bedriva någon form av uppsökande verksamhet. Endast två av fyra
arkiv har tilldelats projektstöd för en arkivpedagogisk verksamhet.
Det framkommer att ABM samarbeten fortfarande är i en begynnelse fas, men ambitionerna
hos arkiven är mycket lovvärda, en stor stötesten verkar vara att hitta lämpliga
samarbetspartners. Efter att vi läst ett flertal artiklar angående ABM – samarbeten framkom
det att ett sådant samarbete är möjligt i de flesta kommuner. I Hässleholms kommun har arkiv,
bibliotek och museer testat att samarbeta gentemot skolan, vilket fick en positiv respons
därifrån.
Arkiven befinner sig i ett paradigmskifte där fokus delvis har förändrats i deras uppdrag, från
att samla och bevara till att dessutom levandegöra och aktivt söka upp nya brukargrupper och
även vara mer tillgängliga gentemot skolan och svara på skolans behov och ökade krav.
För att ge ett kortfattat svar på frågan, på vilka sätt påverkar styrdokumenten arkivens
pedagogiska arbete? har vi kommit fram till följande.
Hos två av fyra arkiv finns det upprättade styrdokument för den arkivpedagogiska
verksamheten. Malmö stadsarkiv och Skånes arkivförbund är arkiv som får särskilt
projektstöd för att bedriva en pedagogisk verksamhet och är de arkiv som har tydligt
utformade mål samt strävans mål för detta ändamål. Men hur påverkar styrdokumenten den
arkivpedagogiska verksamheten? Vad gäller Malmö stadsarkiv och Skånes arkivförbund
förefaller det som att arkivens pedagogiska verksamhet har varit vägledande vad gäller
styrdokumenten. De arkiv som har tydliga styrdokument har även en väl fungerande praktik.
För att ge ett sammanfattat svar på frågan, Hur ser arkivarier och arkivpedagoger på
begreppet historiemedvetande? har vi kommit fram till följande.
Sammanfattningsvis ser vi stor skillnad på hur respondenterna definierar begreppet
historiemedvetande. Från ett ganska tydligt ointresse till en djup teoretisk förståelse som
ganska väl överensstämmer med de ledande teoretikerna på området. Frågan är om
arkivpedagoger behöver ha en djupgående kunskap om historiedidaktiska begrepp i sitt
dagliga arbete, dock är begreppen viktiga inslag i skolornas läroplaner samt kursplaner och
63
detta talar för att denna teoribildning ändå skulle kunna vara viktig för att skola och arkiv ska
kunna samverka. Arkivarierna och arkivpedagogerna menar sammanfattningsvis att arbetet
med arkivmaterial kan utveckla ett historiemedvetande genom att brukarna lättare kan förstå
och ta till sig historien och känna en närhet till den vanliga människan och den ”lilla
historien”. Vidare menar respondenterna att reflektionen kring historiska sammanhang
underlättas.
Utifrån intervjuerna framkommer det att begreppet historiemedvetande kan vara svårt att ta
till sig och använda i praktiken. Vi anser att människor i mer praktisk verksamhet med
anknytning till historia som arkivarier och lärare ibland har svårt att förklara och relatera detta
begrepp till sin vardagliga verksamhet. Det finns en risk att en alltför djupgående teoretisering
kan fördjupa klyftan mellan praktiker och teoretiker. Vi har en känsla av att diskussionen
kring och medvetenheten om begreppet historiemedvetande ofta lyser med sin frånvaro i de
verksamheter som praktiskt arbetar med historia. Vi vill även tillägga att vi givetvis anser att
en finslipning och diskussion kring viktiga begrepp inom historia är nödvändig för ämnets
utveckling. Det känns orättvist att jämföra professionella historiker med arkivarier och
arkivpedagoger som inte i sina yrkeskvalifikationer behövt djupgående studier i historia.
64
7. Sammanfattande slutsats
Vi vill inledningsvis framhäva att vi är medvetna om att arkivens huvuduppgift är att samla
och bevara material från samhället. Vidare vill vi dock poängtera att kraven på arkivens
utåtriktade uppdrag stärkts bland annat i form av tydliga skrivningar i den statliga utredningen
Arkiv för alla – nu och i framtiden. Arkiven befinner sig i ett paradigmskifte där fokus delvis
förändrats i deras uppdrag. Kraven som idag ställs på arkiven är förutom att samla och bevara
även att levandegöra materialet, arbeta aktivt med att söka upp nya brukargrupper samt att
vara mer tillgängliga gentemot skolan och svara på deras behov och ökade krav.
Utifrån våra intervjuer menar vi att samtliga arkiv har en vilja att bedriva en arkivpedagogisk
verksamhet. Men för att i längden bedriva en fungerande arkivpedagogisk verksamhet krävs
särskilda projektstöd upprättade för ändamålet. Våra intervjuer visar att de av våra valda arkiv
som beviljats projektstöd är de arkiv som aktivt arbetar pedagogiskt. De resultat som
framkommit ur intervjuerna visar att de ekonomiska resurserna spelar en avgörande roll för
uppförandet av en arkivpedagogisk verksamhet.
En av våra slutsatser är att arkivpedagoger bör ha någon form av pedagogisk utbildning för att
kunna anpassa och utforma material samt relatera till brukarna. Vi anser att det av en person
som bland annat arbetar med skolelever krävs en kunskap om olika utvecklingsfaser och om
skillnaden mellan abstrakt och konkret tänkande hos skilda åldersgrupper. Vi vill dock
tillägga att det finns arkivarier som lyckas väl med att arbeta med barn och ungdomar utan en
formell pedagogisk utbildning, samtidigt som det finns pedagoger i skolan som inte alls når
fram på samma sätt. Vår ståndpunkt är dock att en pedagogisk utbildning är nödvändig ur en
principiell synvinkel.
Vi ser positivt på en samverkan mellan arkiv och skola, då arkivens material kan vara ett bra
komplement till undervisningen. Ett samarbete mellan de båda institutionerna går även väl i
linje med skolans läroplaner och kursplaner. Det krävs dock att arkiven tillgängliggör sitt
material för skolan och skapar intressanta ingångar till stoffet. Digitalisering av arkivmaterial
är ett bra sätt för arkiven att få ut sitt material till skolorna. På grund av bristande finansiella
resurser är dock arkivens digitaliseringsarbete med pedagogiskt syfte inte fullt så utvecklat.
Baserat på respondenternas svar och de pågående projekt vi studerat anser vi att ambitionerna,
65
visionerna och kunskaperna finns. Respondenterna framhävde dock att det digitaliserade
materialet främst ska användas som ett komplement för att väcka intresse hos brukarna.
För att utveckla ett fungerande samarbete mellan arkiven och brukarna menar vi att arkiven
bör anställa en person med särskilt uppdrag att föra ut arkivmaterial till samhället.
Eftersom den arkivpedagogiska verksamheten och samverkan med skolan är en viktig och
central del i vår undersökning har vi även ägnat en del utrymme till diskussionerna kring och
teoribildningen om begreppet historiemedvetande. Sammanfattningsvis ser vi stor skillnad i
hur respondenterna definierar begreppet historiemedvetande. Från ett ganska tydligt ointresse
till en djup teoretisk förståelse som ganska väl överensstämmer med de ledande teoretikerna
på området. Vi har sett att vissa arkivarier emellanåt har svårt att förklara och relatera detta
begrepp till sin vardagliga verksamhet. Vi har en känsla av att detta även kan gälla lärare. Kan
det inte finnas en risk att en alltför djupgående teoretisering utan koppling till den egna
praktiken kan fördjupa klyftan mellan praktiker och teoretiker. Frågan är om det är
nödvändigt att arkivpedagoger har en djupgående kunskap om historiedidaktiska begrepp i sitt
dagliga arbete? Eftersom begreppen är viktiga inslag i skolornas läroplaner samt kursplaner,
anser vi det dock vara fruktbart och värdefullt att de som yrkesmässigt arbetar med historia
kan reflektera kring sin praktik med hjälp av teorin.
Arkivarierna och arkivpedagogerna menar sammanfattningsvis att arbetet med arkivmaterial
kan utveckla ett historiemedvetande genom att brukarna lättare kan förstå och ta till sig
historien och känna en närhet till den vanliga människan och den ”lilla historien”.
I intervjuerna framgick det att respondenterna ansåg att det är svårt att samarbeta med andra
institutioner såsom bibliotek och museer. Vi menar dock att ett sådant samarbete hade varit
bra för att på ett enklare sätt föra ut arkivmaterial till nya brukargrupper, då de båda
institutionerna är mer etablerade i samhället. Vi vill samtidigt rekommendera arkiven att
hämta inspiration hos de båda institutionerna. Inom museipedagogiken har det exempelvis
skapats ett museifönster på Internet som är tillgänglig för alla samhällsgrupper.
Vår studie visar även att arkivens styrdokument skiljer sig åt vad gäller den pedagogiska
verksamheten. De arkiv som har tydliga styrdokument har även en väl fungerande praktik. I
efterhand när alla intervjuer har genomförts och när resultatet analyserats känner vi ett visst
tvivel huruvida vår kvalitativa intervjumetod fångar arkivens verksamhet och uppdrag på ett
rättvist sätt. Vi upplever det som bristfälligt att kompletteringar via mail blev nödvändiga. För
66
att på bästa sätt undvika detta och på så sätt minska antalet kompletteringar hade vi innan
intervjutillfället kunnat skicka över intervjuunderlaget till respondenterna för att på så sätt
förbereda dem inför intervjun. Vi har dock i åtanke att det krävs mer än en intervju för att bli
en bra intervjuare. Utifrån våra intervjuer finner vi emellertid ett visst stöd för våra
uppfattningar och analysen av textmaterialet.
Teoribildningen har varit viktig för att utveckla och fördjupa våra frågeställningar som nu i
efterhand har visat sig vara omfattande. Detta ämnesområde är i behov av flera vetenskapliga
undersökningar. Vi anser att vår undersökning ska ses som ett förarbete och bör kompletteras
med exempelvis en fördjupning i en av våra frågeställningar eller kanske studier av den
källkritiska aspekten i användandet av arkivmaterial. En intressant och nödvändig vinkling är
att söka upp brukarna och på sätt redogöra för hur den arkivpedagogiska verksamheten
fungerar i praktiken.
Avslutningsvis menar vi att arkiven har en god potential för att bedriva en arkivpedagogisk
verksamhet om ekonomiska resurser och bidrag tilldelas. Utifrån våra intervjuer och den lästa
litteraturen menar vi att arkiven är ett bra komplement till skolans undervisning och att ett
samarbete kan gynna arkiven och stärka dess status ute i landet.
67
8. Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Adler, Hermansson, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar – grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik. Malmö: Liber AB
Andersen, Vilmer & Gamdrup, Peter (1994). ”Forskningsmetoder”. Ingår i: Vetenskapsteori
och metodlära. En introduktion, (red.) Andersen, Heine. Lund: Studentlitteratur
Awebro, Kenneth (2004). ”Arkivpedagogik – med ett mångkulturellt perspektiv”,
Ingår i: Interkulturell pedagogik i teori och praktik, (red.) Lahdenperä, Pirjo, Stockholm
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Danmark: Narayana Press
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Eliasson, Per (2004) ”Kan ett historiemedvetande - om hur historia värderas i
gymnasieskolan”. I Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, (red) Karlsson,
Klas-Göran & Zander, Ulf. Lund: Studentlitteratur
Gustavsson, Anna & Mathisen, Therese (2005). Samhällets minne – arkiv som pedagogisk
resurs till historieundervisningen. C-uppsats.Malmö Högskola
Höij, Patrik (2005). ”Bland Reproduktioner och Silverfiskar”. Ingår i: Information,
förvaltning och arkiv – en antologi, Arkiv i Norrland 20, Landsarkivet i Härnösand
Jensen, Bernard Eric (1997). ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”.
Ingår i Historiedidaktik, (red.) Karlegärd Christer & Karlsson, Klas-Göran. Studentlitteratur
Jensen, Bernard Eric (1985). ”Historie- og tidsbevidsthed”. Ingår i Studie i historisk metode
bd 18, Århus
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB
Karlsson, Klas-Göran (2004) ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys”. I Historien är nu
– en introduktion till historiedidaktiken, (red.) Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf, Lund:
Studentlitteratur
Lundin, Ulrika (2003). Arkiv som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. C-uppsats. Högskolan i
Kristianstad
Lundström, Catarina & Sjögren, Eva (2001). Historia på riktigt – arkivpedagogik i praktiken.
Värnamo: Fälth & Hässler
Lärarboken (2005). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo94. Modin Tryckoffset
Nationalencyklopedin (1989). Band 1. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB
68
Nationalencyklopedin (1992). Band 9. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB
Norberg, Erik (1995). Mellan historia och framtid. I Arkivvetenskap, (red.) Ulfsparre, Anna
Christina.
Norborg, Lars-Arne (1972) Källor till Sveriges historia. Lund: CWK Gleerup
Nordgren, Kenneth (2006). Vems är historien? Historia som medvetande och handling i det
mångkulturella Sverige. Umeå universitet
Sjöberg, Karin (2007). Krumelurer i arkiven – en pedagogisk resurs. Malmö: Fölke Grafiska
AB
SOU 2002:78 (2002). Arkiv för alla - nu och i framtiden, Betänkande av Arkivutredningen
Arkiv för alla. Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB
Svenska Unescorådet (2005). Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet.
Bakgrund, Sveriges arbete med konventionen, synpunkter och tankar. Svenska Unescorådets
skriftserie, nr 1
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Ulfner, Helena (2001). Arkivpedagogik – nödvändig verksamhet eller kostsam
sandlådeaktivitet. Uppsala universitet
Tidskrifter
Abukhanfusa, Kerstin (1990). ”Riksarkivet – törnrosaslottet som prinsen red förbi”, ur Arkiv,
samhälle och forskning, Stockholm.
Holgersson, Ulrika & Persson, Cecilia (2002). ”Rätten att skriva människan.
Historiemedvetande och berättelse som problematiska begrepp. Svar till Bernard Eric Jensen”
. ur Historisk tidskrift, nr 4
Höij, Patrik (2004). ”Arkivpedagog – utbildning eller social kompetens”, ur Tema Arkiv, nr 1
Höij, Patrik (2001). ”Arkivpedagogik i blickfånget” ur Tema Arkiv, nr 4
Janzon, Bode (1983). ”Skolpedagogik vid franska arkiv – några intryck från en resa i
Bretange” ur Arkiv, samhälle och forskning nr 25
Lundqvist, Lars (2004). ”Arkivpedagogik på nätet” ur Tema Arkiv, nr 1
Sahlén, Tom (2004). ABM – utveckling, stencil
Sander, Pia (2004). ”Arkiv, bibliotek och museer i samarbete – ett levande läromedel och en
samlad resurs i skolan” ur Barn och kultur, nr 3
Sander, Pia & Sjöberg, Karin (2006). ”Vägar till lokalhistoria” ur Tema Arkiv, nr 1
69
Sjöberg, Karin (2002). ”Arkivpedagogik – arkiven möter skolan”. Ingår i: (red) DIK
förbundet, Livslångt lärande – ny uppgift eller nytt argument? – Rapport från ABM-forum
2001, Stockholm
Sjöberg, Karin (2003). ”Rapport från Bocholt. Vi måste höja våra röster för att höras”, ur
Tema Arkiv, nr 4
Sjöberg, Karin (2004). Svar till Patrik Höij, ”Arkivpedagog – utbildning eller social
kompetens”, ur Tema Arkiv, nr 1
Stapf, Birgitta (2004). ”Arkivpedagogiskt forum: Ett nätverk på väg mot fastare form”, ur
Tema Arkiv, nr 1
Åström Iko, Karin (2003). ”I allmänhetens tjänst: Arkivverket, tillgängliggörandet och
brukarna”, ur Arkiv, samhälle och forskning, nr 1
Broschyrer
Kommunarkiv, Karlskrona kommunarkiv
Malmö stadsarkiv, Malmö stadsarkiv
Vägar till lokalhistoria, Skånes arkivförbund
Välkomna till utvandrarnas hus, Emigrantinstitutet
Internetkällor
http://62.20.57.210/vla/Om%20Varmlandsarkiv.htm (2009-01-11)
http://62.20.57.210/vla/Skola.htm (2009-01-11)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&i
d=3884&extraId=2087 (2009-01-25)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&id
=HI&extraId= (2009-01-26)
http://www.arkivensdag.nu/sass/index.htm (2008-12-13)
http://www.kultur.nu/rapporter/digitaliseringsprojekt.html (2009-01-02)
http://www.nckultur.org/default.asp?pageid=23285 (2009-02-22)
http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/117851/117851 (2009-01-09)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/12/58/dd87b9c4.pdf (2008-12-13)
http://www.skanearkiv.org (2009-01-07)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&i
d=3884&extraId=2087 (2009-02-07)
70
http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=5617&refid=1026 (2009-01-25)
http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=1214&refid=1172 (2009-01-25)
http://www.stockholmskallan.se/ (2009-01-12)
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f
ix.pdf (2009-01-09)
Intervjuer
Intervju med Intervjuperson E, kvinna. Intervjuad den 24 november 2008. Intervjuspråk:
svenska. Intervjuare: Anna Andersson Bohman och Anna-Karin Leonardsson
Intervju med Intervjuperson F, kvinna. Intervjuad den 24 november 2008. Intervjuspråk:
svenska. Intervjuare: Anna Andersson Bohman och Anna-Karin Leonardsson
Intervju med Intervjuperson C, kvinna. Intervjuad den 25 november 2008. Intervjuspråk:
svenska. Intervjuare: Anna Andersson Bohman och Anna-Karin Leonardsson
Intervju med Intervjuperson D, man. Intervjuad den 25 november 2008. Intervjuspråk:
svenska. Intervjuare: Anna Andersson Bohman och Anna-Karin Leonardsson
Intervju med Intervjuperson A, kvinna. Intervjuad den 1 december 2008. Intervjuspråk:
svenska. Intervjuare: Anna Andersson Bohman och Anna-Karin Leonardsson
Intervju med Intervjuperson B, kvinna. Intervjuad den 3 december 2008. Intervjuspråk:
svenska. Intervjuare: Anna Andersson Bohman och Anna-Karin Leonardsson
71
Bilaga 1
Intervjuunderlag
Verksamhets beskrivning
•
Grundades
•
Hur många anställda har arkivet? (Heltid, deltid etc.) Olika kompetenser inom arkivet.
•
Lokal/Utrymme. (Finns det plats för att ta emot skolklasser?)
•
Står till tjänst med…
•
Tillgänglighet för allmänheten
•
Marknadsföring
•
Projekt och eventuella projektbeskrivningar (Projektstöd)
•
Arkivets policydokument
Den arkivpedagogiska skolverksamheten
•
Bedrivs det en medveten pedagogik? (Pedagogisk kompetens)
•
Inriktar de sig mot en särskild åldersgrupp?
•
Möjlighet till att ta emot skolklasser
•
Besök på skolor (Ev. Ge ett konkret exempel)
•
Speciellt utformat material och/eller undervisningsunderlag gentemot elever och lärare
•
Hur talar de om för skolorna att de finns och vad de kan stå till tjänst med? (Uppsöker
de aktivt skolor?)
•
Framtidsvisioner
•
Historiemedvetandet
IT och digitalisering
•
Digitalisering av arkiv dokument
•
CD-rom
•
Hemsidan. (Hur pass tillgänglig är den? Hur ofta uppdateras den?)
72
Bilaga 2
Komplettering via mail
Mail till Intervjuperson A på Skånes arkivförbund den 9 december 2008
•
Hur definierar du begreppet historiemedvetandet? Och hur anser du att arkivet kan
bidra till ökning av brukarens historiemedvetande?
•
Vilka anser du är de mest väsentliga kompetenserna för att få en anställning hos er
som arkivpedagog? Krävs det några speciella kunskaper för det?
Mail till Intervjuperson B på Malmö stadsarkiv den 9 december 2008
•
Hur definierar du begreppet arkivpedagogik?
•
Vad är den mest väsentliga kompetensen för att få en anställning hos er som
arkivpedagog? Krävs det några speciella kunskaper för det?
Mail till Intervjuperson D på Emigrant institutionen den 9 december 2008
•
Hur definierar ni begreppet historiemedvetandet? Och hur anser ni att arkivet kan
bidra till ökning av brukarens historiemedvetande?
•
Hur definierar ni begreppet arkivpedagogik?
•
Om ni skulle ha en arkivpedagogisk tjänst, vilka är de väsentligaste kompetenserna för
att få en anställning hos er? Krävs det några speciella kunskaper för det?
Mail till Intervjuperson E på Karlskrona kommunarkiv den 9 december 2008
•
Hur definierar ni begreppet historiemedvetandet? Och hur anser ni att arkivet kan
bidra till ökning av brukarens historiemedvetande?
•
Hur definierar ni begreppet arkivpedagogik?
•
Om ni skulle ha en arkivpedagogisk tjänst, vilka är de väsentligaste kompetenserna för
att få en anställning hos er? Krävs det några speciella kunskaper för det?
Mail till Intervjuperson A på Skånes arkivförbund den 17 december 2008
•
Vad har du för relation till arkivpedagogiskt forum?
Vi har haft svårt att finna någon aktuell information om arkivpedagogiskt forums
verksamhet. Har du något tips på exempelvis artiklar och liknande?
73
Mail till Intervjuperson B på Malmö stadsarkiv den 17 december 2008
•
När grundades arkivet?
•
Hur många anställda har arkivet?
•
Hur definierar du begreppet historiemedvetande? Och hur anser du att arkivet kan
bidra till ökning av brukarens historiemedvetande?
Mail till Intervjuperson D på Emigrant institutionen den 17 december 2008
•
Hur många elever/skolbesök har ni ungefär på ett år?
•
Vad har du för utbildning?
•
Vilken beteckning ställer ni er under? Är ni ett enskilt eller offentligt arkiv?
Mail till Intervjuperson E på Karlskrona kommunarkiv den 17 december 2008
•
Hur många elever/skolklasser har ni ungefär som besöker arkivet varje år?
•
När grundades arkivet?
74
Bilaga 3
2008-09-24 Förslag ang. Arkivpedagogiskt forums framtid
Bakgrund
Arkivpedagogiskt forum initierades i slutet av 1990-talet av Christher Bogefeldt, Riksarkivet
och Eva Sjögren (nuvarande landsarkivarie i Östersund och tidigare chef vid Skånes
Arkivförbund). Forumet har fungerat som ett löst sammansatt nätverk med uppgift att
arrangera möten, samt samla in och sprida information till arkivpedagogiskt intresserade
personer. Initialt arrangerade forumet årliga träffar på Riksarkivet i Stockholm och under en
period anställdes även en samordnare för nätverket med syfte att fånga upp de önskemål och
behov som fanns.
Under de senaste tre åren har Skånes Arkivförbund, inom ramen för det nationella uppdraget i
arkivpedagogik, arrangerat en rad konferenser och seminarier i samarbete med andra
arkivinstitutioner i Sverige i ett försök att hålla Arkivpedagogiskt forum vid liv.
Vidare har Arkivförbundet aktualiserat frågan rörande forumets framtida verksamhet. En
frågeenkät skickades ut via nätverkets mailinglista under våren 08 (se bilaga) och ett
diskussionsmöte avhölls på Riksarkivet den 3/9-08.
APF under SASS paraply
I både enkätsvar och vid mötet framkom vikten och behovet av ett väl fungerade forum. Ett
forum som ska syfta till kunskapsspridning och kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte och
fokusering av det arkivpedagogiska arbetsområdet. Ett forum som även fortsättningsvis ska
fungera som ett öppet, inkluderade nätverk för alla som är intresserade av arkivpedagogiska
frågor.
Vidare framkom det även idéer och förslag till hur forumet bör vara organiserat. Ett förslag
som vann gehör var att etablera forumet som en verksamhet under SASS paraply eftersom
arkivpedagogik är något som angår hela arkivsektorn.
Vid mötet tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att presentera ovan nämnda förslag för
SASS, med en begäran om att lyfta frågan för diskussion vid nästkommande styrelsemöte.
Förslaget är följande:
-
att arkivpedagogiskt forum blir en verksamhet under SASS paraply
-
att man inom SASS bildar en arkivpedagogisk styrgrupp med representanter från de
olika arkivorganisationerna som kontinuerligt avrapporterar till styrelsen. Att arbetet i
styrgruppen är tidsbegränsat och att man har ett roterande ordförandeskap
-
att styrgruppen planerar och ansvarar för årliga möten och workshops i samarbete med
övriga forumet och att dessa möten sprids över landet
-
att styrgruppen ansvarar för nätverkets mailinglista och via den sprider information
75
-
att SASS tillsammans med styrgruppen verkar för att upprätta en hemsida för SASS
och Arkivpedagogiskt forum, förslagsvis med Statens arkiv som huvudman.
Att inlemma Arkivpedagogiskt forum i SASS skulle innebära att den arkivpedagogiska
verksamheten får möjlighet att förankras och utvecklas inom hela arkivsektorn i Sverige,
vilket ligger helt i linje med regeringens senaste arkivproposition och det nationella uppdraget
i arkivpedagogik.
På uppdrag av Arkivpedagogiskt forum
Karin Sjöberg
Nationellt uppdrag i arkivpedagogik
Skånes Arkivförbund
Lisa Engström
Arkiv Gävleborg
Eva Sjögren
Landsarkivet i Östersund
Monika Johansson
Linköpings stadsarkiv
76
