Historiska institutionen, UU
David Sjögren
HT 2015
MOMENTBESKRIVNING
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR
GRUNDLÄRARPROGRAMET MED INRIKTNING MOT
ÅRKURS 4–6: HISTORIA
Delmomentet Historia är en del av de samhällsorienterande ämnena inom
grundlärarprogramet med inriktning mot årskurs 4–6. Under hösten 2015 börjar momentet
vecka 40 och avslutas vecka 44.
Syfte
Syftet är att ge studenten ämneskunskaper i grunddragen av det svenska samhällets politiska,
sociala och ekonomiska utveckling från forntid till mitten av 1800-talet.
Momentet syftar också till att identifiera och redogöra för några olika former av historiebruk
i samhället, tillämpa källkritik samt att kunna använda historiska källor i undervisningen och
identifiera och redogöra för olika historiesyner.
Innehåll
Momentet behandlar tidsepokerna forntid, medeltid, nya tiden fram till mitten av 1800-talet.
Fokus är anpassat efter grundskolans kursplan i historia (Lgr 11) och behandlar övergripande
förändringar och samhällsutveckling. Centrala teman är de första människorna i
Skandinavien, övergången från jägar- och samlarsamhälle till jordbrukssamhälle, de första
metallerna, begravningsskick under forntiden, det vikingatida samhället, kristnande och
riksenande, uppkomsten av ståndssamhället, agrarkris och digerdöd, Gustav Vasas
regeringstid, stormaktstid, jordbruksrevolution och den demografiska transitionen.
Momentet behandlar också tillämpad källkritik anpassat för mellanstadieelever, historiebruk
och historiemedvetande. Momentet innehåller också praktiska exempel på ämnesdidaktiska
arbetsformer, såsom skönlitterär läsning, tidsresor och museipedagogik.
Upplägg
Momentet innehåller sju föreläsningar, två seminarier och ett studiebesök. Momentet
eftersträvar en balans mellan ämnesdidaktiska undervisningsinslag med särskild hänsyn till
barns historiemedvetande och historieuppfattning samt kunskaper om centralt ämnesstoff i
historia. Enligt grundskolans kursplan skall undervisning i historia i årskurserna 4–6
behandla tiden från istidens slut till 1850-talet. Under introduktionsföreläsningen fokuseras
och analyseras särskilt grundskolans kursplan i historia och ämnets centrala innehåll.
Begreppet historiemedvetande diskuteras ingående. Återknytning till kursplanen görs
kontinuerligt under kursen. Efter introduktionsföreläsningen kommer en mer praktiskt
orienterad föreläsning som behandlar exempel på lektionsplanering och arbetssätt i
historieundervisning på mellanstadiet. Under momentets inledande vecka görs ett
studiebesök på Upplandsmuseet. Studenterna får där göra övningar i hur man kan använda
museum för undervisning och inspiration samt hur historiska föremål fördjupar förståelse av
historia. Besöket innehåller också en övning i källkritik.
Ämnesstoffet behandlas under fem kronologiska föreläsningar (forntid, tidig medeltid,
sen medeltid och Gustav Vasa, stormaktstid samt frihetstid och tiden fram till 1850).
1
Historiska institutionen, UU
David Sjögren
HT 2015
Upplägget tar upp och förklarar mer omfattande samhällsförändringar, som berörts ovan. I
föreläsningarna finns återkommande studentaktiverande inslag av tillämpad källkritik
(anpassat för mellanstadieelever), exempel på historiebruk och historiemedvetande.
Momentet innefattar också två seminarier. Det första består av ett litteraturseminarium där
studenterna skall läsa delar av en lic-avhandling om skönlitteratur i historieundervisning och
under seminariet diskutera användning av skönlitteratur i undervisning. Det andra seminariet
behandlar kurslitteraturen i form av instuderingsfrågor som studenterna har fått.
Examination
Betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd ges på grundval av en bedömning av
kvaliteten på seminariedeltagandet och resultaten på momentets tentamen. All undervisning
är obligatorisk. För betyget godkänd krävs aktivt deltagande på seminarierna och
studiebesöket samt en godkänd tentamen. Enligt kursplanen skall studenterna efter avslutad
kurs kunna: redogöra för grunddragen i det svenska samhällets politiska, sociala och
ekonomiska utveckling från forntiden till mitten av 1800-talet, identifiera och redogöra för
några olika former av historiebruk i samhället, tillämpa källkritik samt kunna använda
historiska källor i undervisningen samt identifiera och redogöra för olika historiesyner.
Litteratur
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lasse. Det svenska samhället 1720–2000 : Böndernas och
arbetarnas tid. Lund 2006 [del 3, kapitel 9–12].
Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria. Det svenska samhället 800–1720: Klerkernas och adelns tid.
Lund 2006.
Lindström, Dag & Paulsrud, Lars. Forntid i Sverige: En introduktion. Stockholm 2004.
Ingemansson, Mary. Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.
Inledningskapitlet (sidorna 7–37), fallbeskrivningen (sidorna 59–81) och
sammanfattningen (sidorna 95–101). Växjö 2007. Tillgänglig på nätet: http://lnu.divaportal.org/smash/get/diva2:205018/FULLTEXT01.pdf
Åmark, Klas. Varför historia?: En ämnesintroduktion för nya studenter. Lund 2011.
2
