2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. Förord Detta diskussionsunderlag är framtaget av Samhällsmedicin, en förvaltning inom Centrum för kunskapsstyrning inom Region Gävleborg, med syfte att vara en del av uppföljningen till rapporten ”Med utländska bakgrund i Gävleborgs län – ur ett arbetsmarknads- och sysselsättningsperspektiv”* som släpptes under hösten 2015 (refereras till som den tidigare rapporten). Även om den tidigare rapporten gav kunskap om vilka faktorer som potentiellt påverkar utrikes föddas möjlighet att vara sysselsatt är en kartläggning om hur mycket varje faktor påverkar möjligheten relevant för att kunna rikta samhällets gemensamma resurser och använda dessa så effektivt som möjligt. Dessutom fanns en påtagligt problematik med att den offentliga statistik som fanns att tillgå beskrev alla grupper i allmänhet, och utrikes födda i synnerhet, som en homogen enhet. Detta kan vilseleda både tankar och slutsatser då olika grupper i samhället har mycket skilda förutsättningar och är mycket heterogena till sin natur. Vad som behöver göras, eller hur saker ska gå till ligger i händerna på våra folkvalda. Syftet med det här diskussionsunderlag är att ge ytterligare underlag i diskussioner om hur resurser ska användas och var de ska riktas för att få störst effekt, precis som också är brukligt i de flesta andra samhällsfrågor som inbegriper satsningar på specifika grupper. *) För att ta del av rapporten [1], kopiera följande adress till din webbläsare: http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_ao/samhallsmedicin/publicerat/rapporter/2015/med_utlandsk_bakgrund_i_gavleborgs_lan.pdf 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 2 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 3 1. Inledning Sysselsättningen bland utrikes födda påverkas av en rad olika faktorer, vilket går att påvisa av den offentliga statistiken. Det handlar främst om faktorer som vistelsetid, utbildningsnivå, födelseregion och ålder (även kön har betydelse här precis som på arbetsmarknaden generellt). Exempelvis blir sysselsättningsgraden högre med en längre vistelsetid, och lägre om individen kommer från Afrika. Samtidigt vet vi att individer som kommit till Sverige från Afrika ofta har en relativt kort vistelsetid, till skillnad från individer som kommit till Sverige från övriga delar av Norden som ofta har en relativt lång vistelsetid. Vad som då förklarar en lägre eller högre sysselsättningsgrad går inte att reda ut i den offentliga statistiken: är det födelseregionen som har betydelse eller är det vistelsetiden, vilken av faktorerna påverkar sysselsättningen i störst utsträckning? För att kunna dra starkare slutsatser krävs ett mer avancerat statistiskt tillvägagångssätt. I den tidigare rapporten [1] kunde vi exempelvis slå fast att vistelsetiden har betydelse, men hur stor betydelse har vistelsetiden egentligen, relativt individer som har varit i Sverige i 20 år eller längre? Fokus i den tidigare rapporten [1] fanns generellt i arbetsmarknads- och sysselsättningsperspektivet för utrikes födda i Gävleborgs län. Fokus i detta diskussionsunderlag finns därför återigen i arbetsmarknaden och sysselsättningen bland utrikes födda, men med ett något annorlunda upplägg än tidigare. Möjligheten att använda andra analysmodeller än tidigare gör att det finns möjlighet att potentiellt kunna dra säkrare slutsatser. Med hjälp av en regressionsanalys kan enskilda faktorers betydelse utvärderas genom att de andra faktorerna hålls konstanta. Samtidigt som användandet av en regressionsanalys öppnar upp möjligheter att tolka data på ett annat sätt måste man vara medveten om att alla modeller och analyser bygger på antaganden om hur och vilka faktorer som påverkar en specifik händelse faktiskt har för betydelse. Osäkerhet kommer därför in huruvida dessa antaganden stämmer väl in eller inte verkligheten, samt om valet av faktorer som spelar in faktiskt är relevanta. Urval av tidigare studier Tillvägagångsättet som används i detta diskussionsunderlag är inte ovanligt eller kontroversiellt och den tidigare forskningen är relativt bred med flertalet artiklar och rapporter som fokuserar på utrikes födda på arbetsmarknaden. Bland annat i [2] där utrikes födda på arbetsmarknaden i Västra Götalands län utvärderas grundligt genom framförallt deskriptiv statistik, men med inslag av regressionsanalyser. I [3] beskrivs skillnaden mellan arbetare från Sverige och arbetare från Iran genom en logistisk regression. Socialdepartementet gjorde år 2007 [4] en sammanställning som i metod är samma som i detta diskussionsunderlag, men då med en utgångspunkt i utrikes föddas arbetslöshet kontra deltagande i aktivt arbetsmarknadsprogram. Slutligen gjordes en studie [5] med en jämförelse mellan inrikes födda arbetare och utrikes födda arbetare på den svenska arbetsmarknaden i början av 1990-talet. Tillvägagångsätt är inte riktigt applicerbart i detta diskussionsunderlag, men det motiverar valet av faktorer som rimligt borde påverka sysselsättningsgraden. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 4 Data Datat som ligger till grund för detta diskussionsunderlag kommer från SCB:S STATIV-databas. Databasen är ämnad att användas framförallt vid integrationsstudier, men fungerar också för att få fram statistik om socioekonomi i befolkningen som helhet. Populationen som undersöks är alla utrikes födda individer, det vill säga alla födelseregioner exklusive Sverige, i åldrarna 16-74 år som år 2014 var bosatta i Gävleborgs län. Totalt innehåller populationen 25 214 individer. SCB använder ofta indelningen 16-74 år, vilket gör att detta diskussionsunderlag också har utgått från samma indelning. Valet av samtliga faktorer (även kallade variabler i regressionsanalysen) som använts i regressionsanalysen bygger på observerad betydelse i den offentliga statistiken som presenterades i [1], samt i tidigare rapporter och artiklar inom ämnet. Alla referensgrupper som finns inom varje undersökt faktor har också valts ut genom observationer i den offentliga statistiken, samt på grund av vissa antaganden om att gruppens sysselsättning rimligtvis bör vara högre jämfört med andra grupper. Disposition Diskussionsunderlaget inleds med en kortfattad genomgång av logistisk regression, oddskvoter samt hur resultatet i kommande avsnitt ska tolkas. Därefter följer en presentation av tre oberoende variabler (vistelsetid, födelseland och utbildningsnivå) och deras påverkan på den beroende variabeln. Därtill presenteras även resultat för ålder och kön. Avslutningsvis finns en diskussion som kort reflekterar över resultatet i analysen och sammanfattar eventuella slutsatser. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 5 2. Logistisk regression Vad är en logistisk regression? I de tillfällen då en modell innehåller en binär (eller dikotom) beroende variabel är det inte passande att använda en linjär regressionsmodell; eftersom variabeln endast kan anta två värden finns inget linjärt förhållande som en linjär regressionsmodell försöker hitta. I dessa fall är logistiska regressioner ett bra alternativ, då relationen mellan en oberoende variabel och en beroende variabel inte behöver vara linjärt. En klar fördel med att den beroende variabel är binär är att det inte finns några normalfördelningskrav vilket gör att modellen kan hantera datamängder som är snedfördelade. Metoden är idag vanligt förekommande inom bland annat medicinska studier men även inom samhällsvetenskapen, eftersom kvalitativt data kan transformeras och kategoriseras exempelvis till nominala eller ordinala skalor [3] [6] [7]. För dig som vill läsa mer om logistisk regression rekommenderas [6], och för dig som dessutom vill ha en genomgående och avancerad teknisk specifikation över metoden rekommenderas [8] (framförallt kapitel 13 om ”Maximum Likelihood Methods”. Oddskvot Resultatet från en logistisk regression redovisas ofta i form av oddskvoter då dessa är enklare att tolka (till skillnad från värdet på koefficienten som också går att plocka fram. Oddset ligger alltid mellan noll (0) och oändligheten och visar på sannolikheten för en händelse genom sannolikheten för ej händelse. En oddskvot beskriver förhållandet mellan oddset i en specifik grupp (undersökningsgruppen) jämfört med en referensgrupp (ett relativt mått). En fördel med oddskvoterna är att det är relativt enkelt att belysa vilken betydelse olika faktorer som exempelvis vistelsetid har och att man kan kontrollera för olika faktorers inverkan. En grupp som har oddskvoter större än ett (1) visar en överrisk jämfört med en grupp som har oddskvoter mindre än ett (1) som då visar på en underrisk [3] [4]. Uppställning och tolkning av resultaten I denna analys har sysselsättning (ja/nej) använts som beroende variabel. Oberoende variabler är: vistelsetid i Sverige, ålder, kön, födelseland och utbildning. Analysen bygger på antagandet att antingen är individen sysselsatt eller ej sysselsatt (kodat som 1=sysselsatt, 0=ej sysselsatt). Det gör att tolkningen av resultatet blir: Oddskvot > 1: Individer i undersökningsgruppen har större sannolikhet att vara sysselsatt jämfört med individer i referensgruppen. Oddskvot = 1: Individer i undersökningsgruppen har lika stor sannolikhet att vara sysselsatt som individer i referensgruppen. Oddskvot < 1: Individer i undersökningsgruppen har lägre sannolikhet att vara sysselsatt jämfört med individer i referensgruppen. Referensgruppen för respektive variabel är markerad som en etta (1) i tabellerna och tydligt markerade som referensgrupp i tillhörande text i under tabellen. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 6 Vad betyder p? Under varje tabell i kommande avsnitt finns p-värdet för varje parameter markerat med en eller flera asterixer. p-värdet beskriver om resultatet från analysen är statistiks säkerställt (eller inte) samt till vilken nivå, det vill säga att givet att nollhypotesen är sann är p-värdet sannolikheten att faktiskt få det resultat som man fick. Generellt brukar nollhypotesen beskriva en situation där det inte finns någon statistisk skillnad mellan två grupper. Ett lågt p-värdet indikerar därför, givet att nollhypotesen är sann, oftast att grupperna, i det här fallet, statistiskt skiljer sig åt. p-värdet markeras i tre olika nivåer: p=0,01, p=0,05 och p=0,1, där exempelvis p=0,05 står för att med 95 procents sannolikhet skiljer sig analysens resultat mot nollhypotesen [9]. Vad betyder N? Under varje tabell i kommande avsnitt finns N utskrivet. N står i detta fall för hur många individer populationen som undersöktes bestod av. N=25 214 står alltså för att populationen bestod av så många individer. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 7 Offentlig statistik visar vistelsetidens betydelse för sysselsättningsgraden: en längre vistelsetid resulterar i en högre sysselsättningsgrad. Etablering på arbetsmarknaden är starkt kopplad vistelsetiden, eftersom det framförallt gör att humankapital kan återskapas/byggas upp, samt att socialt kapital i form av nätverk och kontakter kan upprättas. I den tidigare rapporten [1] lyftes betydelsen av bland annat humankapitalet fram för att teoretiskt* förklara varför vistelsetiden faktiskt har en betydelse på sysselsättningsgraden bland utrikes födda. I [10] poängteras att utrikes föddas humankapital ofta minskar på grund av språkliga barriärer i det nya landet, en långsam valideringsprocess av tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet, samt av att individen under processen arbetar för länge inom ett yrke som hen är överkvalificerad för. Betydelsen av det sociala kapitalet, som även det försvunnit helt eller delvis för många utrikes födda som kommer till Sverige, lyfts fram i [11]. Det sociala kapitalet korrelerar ofta med en högre utbildningsnivå. Referensgruppen är därför individer med vistelsetid 20 år- då det går att anta att denna grupp har en högre sysselsättning kontra grupper med kortare vistelsetid. Resultat från regressionen Den logistiska regressionen visar att sannolikheten att vara sysselsatt ökar då vistelsetiden ökar, när alla de andra variablerna hålls konstanta. Skillnaden mellan alla olika vistelsetider och referensgruppen med vistelsetid på 20 år- är statistiskt signifikanta. Exempelvis var sannolikheten att vara sysselsatt runt 93 procent lägre för en individ med vistelsetid på mellan 0-2 år, jämfört med en individ med vistelsetid på 20 år-. För individer med vistelsetid 3-5 år var sannolikheten, relativt referensgruppen med vistelsetid 20 år-, något högre än kortare vistelsetid: ungefär 78 procent. Någonstans mellan vistelsetid 6-10 år och vistelsetid 11-15 år ökar sannolikheten, relativt referensgruppen med vistelsetid 20 år-, från att vara cirka 62 procent lägre till att vara 28,5 procent lägre. Effekten av vistelsetid på sysselsättningen kan alltså antas avta någon gång efter cirka 10 års vistelse i Sverige. *Läs [1] för en mer utförlig genomgång av humankapitalet samt de andra teoretiska aspekterna som lyfts fram för att förklara utrikes föddas deltagande på den svenska arbetsmarknaden. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 8 Födelseregionen har betydelse för etablering på arbetsmarknaden genom att det ofta gör att humankapital som individen förvärvat ser olika ut, samt hur detta humankapital riskerar att minska genom en flytt/flykt till Sverige. I den tidigare rapporten [1] lyfts några teoretiska aspekter* fram om etableringen på arbetsmarknaden, exempelvis diskriminering, humankapital och socialt kapital. En rad studier, bland annat [12] och [13], pekar på att diskrimineringen på svensk arbetsmarknad är betydande, men att det är svårt att avgöra hur omfattande diskriminering som finns. Men bland annat namnet verkar ha betydelse där personer med ett utländskklingande namn (speciellt från Mellanöstern) i mindre utsträckning blir kallade till anställningsintervjuer. Dessutom menar [12] att även religiös tillhörighet kan vara en källa till diskriminering. En annan förklaring, som lyfts fram i [13], är att skillnader i sysselsättningsgrad efter födelseregioner är kulturellt. Genom att det finns ett kulturellt avstånd till majoritetsbefolkningen skapas också ett underskott på, i detta fall, ”Sverige-specifika” egenskaper. Referensgrupp inom födelseregionerna är Norden exkl. Sverige eftersom denna grupp, i den offentliga statistiken, har uppvisat högre sysselsättningsgrad jämfört med andra födelseregioner, ibland till och med nära sysselsättningsgraden bland inrikes födda i Gävleborgs län. Dessutom, om vi antar att slutsatserna om diskriminering (som presenterades kort ovan) från den tidigare forskningen stämmer överens med verkligheten, borde födelseregion Norden exkl. Sverige vara den grupp som har egenskaper som påminner mest om gruppen inrikes födda med födelseland Sverige. Resultat från regressionen Regressionen visar att chansen att ha en sysselsättning varierar med personers ursprung även då hänsyn tagits till andra viktiga faktorer. För individer födda i Afrika, Asien och Sydamerika var sannolikheten att vara sysselsatt, relativt individer födda i Norden exkl. Sverige (referensgrupp), ungefär 67 procent, 53 procent och 40 procent lägre. Skillnaderna för alla tre födelseregioner är statistiskt signifikanta, relativt referensgruppen. För individer födda i EU28 exkl. Norden var sannolikheten att vara sysselsatt ungefär 1,1 procent lägre jämfört med individer födda i Norden exkl. Sverige (referensgrupp), men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. *Läs [1] för en mer utförlig genomgång av diskrimineringsteori samt de andra teoretiska aspekterna som lyfts fram för att förklara utrikes föddas deltagande på den svenska arbetsmarknaden. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 9 Skillnaderna för individer födda i Oceanien, okänt och i Sovjetunionen visar på lägre sannolikhet relativt individer födda i Norden exkl. Sverige (referens), men även här är skillnaderna inte statistiskt signifikanta. För gruppen Oceanien, okänt och Sovjetunionen har de relativt få antal individerna i befolkningen förmodligen effekt på signifikansen (som då blir svårare att uppnå). Individer födda i Europa exkl. EU28 och Norden samt individer födda i Nordamerika har liknande sannolikhet att vara sysselsatt: cirka 29 procent och 24 procent lägre jämfört med individer födda i Norden exkl. Sverige (referens). 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 10 Humankapital är en av de viktigaste grunderna för att etablera sig på arbetsmarknaden*. När dagens arbetsmarknad kräver mer av individen än tidigare sätter det större press på individen att också skaffa sig en tillräcklig utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Generellt är arbetslösheten högre bland personer utan en fullständig gymnasieutbildning i Sverige. Personer utan gymnasieutbildning är också en sårbar grupp som ofta drabbas hårdare vid konjunktursvängningar på arbetsmarknaden. Även utrikes födda och ungdomar är grupper som, historiskt, drabbats hårdare och återhämtat sig långsammare efter perioder av ekonomisk nedgång [15]. Eftergymnasial utbildning har valts att vara referensgruppen här eftersom det har visat sig i offentlig statistik att individer med högre utbildning generellt har en högre sysselsättningsgrad jämfört med individer med lägre utbildningsnivå i Gävleborgs län. Resultat från regressionen Den logistiska regressionen visar att det finns relativt stora skillnader mellan att vara sysselsatt och inte sysselsatt i fråga om utbildningsnivå. När alla variabler utom utbildningsnivå hålls konstanta var sannolikheten att vara sysselsatt cirka 63 procent lägre för en individ med en förgymnasial utbildning jämfört med en individ med en eftergymnasial utbildning (referens). Även för individer med en gymnasial utbildning var sannolikheten att vara sysselsatt lägre, relativt individer med en eftergymnasial utbildning, men där var sannolikheten ungefär 24 procent lägre. Resultaten, relativt referensgruppen, är signifikanta och skillnaderna statistiskt säkerställda. *Läs [1] för en mer utförlig genomgång av humankapitalet samt de andra teoretiska aspekterna som lyfts fram för att förklara utrikes föddas deltagande på den svenska arbetsmarknaden. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 11 3.4. Kön och ålder Både kön och ålder har betydelse, på olika sätt, på arbetsmarknaden. I den tidigare rapporten [1] presenteras teoretiska aspekter* såsom exempelvis diskriminering och teorier om den uppdelade arbetsmarknaden för att förklara sysselsättningsgraden bland utrikes födda. Dels lyfter [16] och [10] den uppdelade arbetsmarknaden som en problematik för framförallt utrikes födda kvinnor som måste förhålla sig till en könsuppdelad arbetsmarknad och en arbetsmarknad som i viss utsträckning är uppdelad efter etnicitet. Ålder kan också ha en betydelse på arbetsmarknaden, det kan handla om allt från legitima orsaker som erfarenhet till ren åldersdiskriminering. Arbetsmarknadslagstiftningen kan uppmuntra till anställning av vissa åldersklasser, och då samtidigt (indirekt) missgynna övriga åldersklasser. Ålder är också en bra proxy över vad man vanligtvis har hunnit med i livet, exempelvis kan vi inte förvänta oss att en individ som är 20 år också har genomgått en femårig eftergymnasial utbildning. Men enligt [17] finns flertalet studier som menar att både äldre och yngre diskrimineras i arbetslivet, även om omfattningen är svår att beräkna. Till skillnad från könsdiskriminering är det i Sverige fler män generellt än kvinnor som anmäler arbetsgivare för åldersdiskriminering. Valet av referensgrupp för ålder (individer 55-64 år) har utgått från antagandet att en högre ålder potentiellt kan betyda längre vistelsetid vilket, som visats tidigare, hänger ihop med högre sysselsättning. Referensgruppens högre åldersgräns (64 år) medför en möjlighet att vissa individer är pensionerade innan 65 års ålder, vilket då påverkar sysselsättningen i gruppen. Dessutom finns det, enligt den tidigare forskningen som presenterades ovan, eventuellt en större risk att individer i högre ålder blir åldersdiskriminerade på den svenska arbetsmarknaden. Resultat från regressionen Den logistiska regressionen visar att utrikes födda män hade större sannolikhet att inneha ett arbete, jämfört med utrikes födda kvinnor. Sannolikheten var ungefär 41 procent högre för utrikes födda män relativt utrikes födda kvinnor. Den logistiska regressionen visar att för utrikes födda individer inom åldrarna 16-24 år är sannolikheten att vara sysselsatt 25 procent lägre, relativt referensgruppen (utrikes födda individer 55-64 år). För individer i åldrarna 25-34 år, 35-44 år, samt 45-54 år var sannolikheten att vara sysselsatt, relativt individer i åldrarna 55-64 år, 124 procent, 181 procent och 115 procent högre. För individer i åldrarna 65-74 år var sannolikheten, relativt referensgruppen, 92 procent lägre, vilket antagligen och rimligtvis har att göra med pensionen och det faktum att arbete efter 67 års ålder är begränsat. Alla skillnader mellan åldersgrupperna och referensgruppen är signifikanta. *Läs [1] för en mer utförlig genomgång av humankapitalet samt de andra teoretiska aspekterna som lyfts fram för att förklara utrikes föddas deltagande på den svenska arbetsmarknaden. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 12 4. Diskussion Precis som i den tidigare rapporten [1] har detta diskussionsunderlag påvisat betydelsen av vistelsetid, födelseregion och utbildningsnivå för utrikes föddas chans att vara sysselsatt. I detta diskussionsunderlag har en logistisk regression utförts för att, inte bara påvisa betydelsen, men även peka ut vikten och ge varje faktor en specifik betydelse relativt en referensgrupp. Nästa steg blir därför att kartlägga varför vissa grupper av utrikes födda har svårare att etablera sig, och tar längre tid på sig att bli etablerade, på den svenska arbetsmarknaden. Detta utöver de teoretiska förklaringar som lyftes fram redan i den tidigare rapporten [1]. Det är också viktigt att lyfta fram att den data som använts innehåller alla individer som levde i Gävleborgs län år 2014, och att resultaten därför är av största relevans för situationen i just Gävleborgs län. Denna regressionsanalys har lyft fram vilka grupper som är i potentiellt mer behov än andra grupper av stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Därmed inte sagt att resultatet är 100 procent tillförlitligt, men utifrån hur modellen är uppbyggd och hur vissa antaganden är redovisade, är resultaten riktiga. Idag är utvecklingen att den grupp med individer som klassas som utsatta på arbetsmarknaden ökar, samtidigt som arbetslösheten generellt går ner i Sverige [18]. Därför kommer det bli än viktigare i framtiden att faktiskt identifiera vilka grupper av individer, vilket inte enbart gäller utrikes födda utan även andra grupper i samhället, som har svårt att först och främst ta sig in på arbetsmarknaden men i slutändan också att hävda sig då ett inträde redan är gjort. Det är viktigt av flera olika anledningar, men för att lyfta fram två: • arbetslöshet i allmänhet, och arbetslöshet i långa perioder i synnerhet, påverkar individen, men också individens närstående, negativt [19]. • arbetslöshet är kostsamt för samhället. Kostnaden innefattar inte bara kostnaden för sociala skyddsnät utan även ett ineffektivt användande av arbetskraften m.m.. Om dessa grupper av individer identifieras och om åtgärder sätts in för att de ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden kommer resurserna att nyttjas på ett mer effektivt sätt. Ett effektivt resursutnyttjande är alltid viktigt då samhället alltid måste hushålla med begränsade resurser, men det är förmodligen viktigare än någonsin i läget som Sverige befinner sig idag med tanke på den rapport som Konjunkturinstitutet släppte år 2016 [20]. På grund av den demografiska utvecklingen och dagens kostnader för välfärd och flyktingmottagning, slår man fast att Sverige har två val att förhålla sig till: 1. Höja skatterna för att klara den nuvarande utvecklingen med bibehållen välfärd på lång sikt. 2. Skära ner på välfärden, bromsa utgifterna genom ex. minskad personaltäthet inom välfärden. Ett effektivt resursutnyttjande kan ensamt inte rädda situationen, men sannolikt är det en del av lösningen på utvecklingen som lyfts fram i [20] (oberoende om samhället vill ha en bibehållen välfärdsnivå eller inte). Sammanfattningsvis har detta diskussionsunderlag lyft fram framförallt tre faktorer (vistelsetid, födelseregion, utbildningsnivå) som påverkar utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, utifrån vad som observerades ha betydelse redan i den tidigare rapport [1] om utrikes födda på arbetsmarknaden i Gävleborgs län. Analysen har tagits ett steg längre och genom regressionsanalys har sannolikheten att vara sysselsatt för specifika grupper skattats fram. Resultatet från analysen belyser vilka grupper av individer som är svagare (utsatta) på arbetsmarknaden relativt andra grupper (som kan ses som starkare). En utmaning, men också möjlighet, för Gävleborgs län är att ta tillvara på den kompetens som de utrikes födda tillför när de kommer hit. Som många andra intressenter inom området har noterat så noterar även vi att immigration är en faktor som kan hjälpa oss att hantera och minska de negativa effekterna av befolkningens ålderssammansättning. Utan invandring skulle vår välfärd vara svår att uppehålla utan att försörjningskvoten och därmed skatterna ökade. Människor kommer hit i arbetsför ålder bör ses som en tillgång. 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 13 2016-03-15 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. 14