Verklighetsekonomi – Del 1 [email protected] Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsFtutet i Sverige Economics is haunted by more fallacies than any other study known to man. This is no accident. The inherent difficulFes of the subject would be great enough in any case, but they are mulFplied a thousand fold by a factor that is insignificant in, say, physics, mathemaFcs or medicine-­‐the special pleading of selfish interests. (…) While certain public policies would in the long run benefit everybody, other policies would benefit one group only at the expense of all other groups. In addiFon to these endless pleadings of self-­‐interest, there is a second main factor that spawns new economic fallacies every day. This is the persistent tendency of men to see only the immediate effects of a given policy, or its effects only on a special group, and to neglect to inquire what the long-­‐run effects of that policy will be not only on that special group but on all groups. It is the fallacy of overlooking secondary consequences. (Economics in One Lesson, Henry HazliX, 1946) “… more fallacies than any other study …” 1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans Bankväsendet är systemkriFskt och måste räddas Fll varje pris Förtroende för systemet är nödvändigt för en stabil ekonomi En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd Konjunkturcykler är en inneboende egenskap hos fria marknader PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” EX växande BNP betyder högre levnadsstandard, det är önskvärt med hög BNP-­‐Fllväxt Högkonjunktur är bra och lågkonjunktur är dåligt InflaFonsspiralen: Högkonjunktur -­‐> högre löner -­‐> högre priser -­‐> högre löner-­‐> … RB bromsar! Det är bra med en konstant “lagom” inflaFon (2%), deflaFon är DÅLIGT Man kan sFmulera fram välstånd med mera pengar InjekFon av nya pengar leder Fll en posiFv mulFplikatoreffekt Asien växer på USAs och Europas bekostnad KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt Producenter utnyXjar konsumenter … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter Det blir katastrof när oljan tar slut Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien Etc… VikFgt? För vem? •
•
•
•
•
•
För aX förstå världen – idag och historia AX påverka och förbäXra Inse möjligheter och begränsningar Sila mediebruset Fördröja jordens undergång Hur investera och skydda sig Vad slags vetenskap är ekonomi? Naturvetenskaper • Fysik, kemi, biologi • Naturlagar stabila • Naturlagar universella • Upprep.bara experiment • Kontrollerad miljö • Data, modeller • KvanFtaFva förutsägelser Sociala vetenskaper • Ekonomi, filosofi, poesi • Människor väljer, ändras • Människor individuella • Unika händelser • Inget ceteris paribus • Icke-­‐kvanFfierbart • KvalitaFva förutsägelser “The dismal science” Olika synsäX på ekonomisk vetenskap “Konven4onell” ekonomi •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Naturvetenskaplig metod MatemaFk, ekonometri Data, modeller, grafer Data-­‐>modell-­‐>teori KvanFtaFva förutsägelser Aggregade data, sum, avg Mikro/makro Jämviktslägen, perf. comp. Mekanisk, staFsk “FörbäXra” Utbud+eserfrågan-­‐>pris “Österrikisk” ekonomi •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Praxeologisk metod DedukFon, logik Resonemang Teori förklarar data KvalitaFva förutsägelser Metodologisk individualism Sammanhängande “mikro” Entreprenörer-­‐>förändring Organisk, entreprenörer Förklara Konsument-­‐>värde-­‐>pris Ex: KonvenFonell (neoklassisk) mikroekonomi: The Economic Man Eh? Makroekonomi Kvalité på ekonomisk teori Österrikisk Fransk Chicago SkolasFk Neoklassisk Klassisk Marx Grekisk MedelFd Keynes Mainstream • Hesiodos 700 fKr Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream – Knapphet, arbete, Fd, kapital, konkurrens – Ascra: ”A sorry place...bad in winter, hard in summer, never good." • Pythagoras 570-­‐495 fKr – MatemaFsk mysFker – Allt är tal • Demokritos 460-­‐370 fKr – SubjekFv nyXa • Platon 428-­‐348 fKr – EliFsFsk kommunist • Xenofon 428-­‐354 fKr – Oikonomikos (Om hushåll) • Aristoteles (“Filosofen”) 384-­‐322 fKr – Privat egendom – Pengar – Likvärdighet vid handel Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • RäX pris – Vad är det? – Pris och värde • Är ränta Fllåtet? – Är det moraliskt? – Ocker? 5 Mosebok kapitel 23 19. Du skall inte ta ränta av din broder, varken på pengar, livsmedel eller på något annat som man kan ta ränta på. 20. Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av din broder Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream Värde (nyHa) kontra pris Exempel: Orderdjup Bud Antal SÄLJ 108 20 SÄLJ 106 50 SÄLJ 105 10 SÄLJ 103 80 SÄLJ 101 90 KÖP 100 70 KÖP 99 70 KÖP 97 30 KÖP 96 50 KÖP 95 20 KÖP 93 10 102 60 Senast betalt Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • Sena skolasFkerna 1400-­‐talet, Salamanca Universitet (est 1218) • Thomas Acquinas (1225-­‐1274) eserföljare • Dialog som vetenskaplig metod • Ekonomiska lagar existerar – Utbud/esefrågan, inflaFon, växelkurser, subjekFva värderingar, marknadspriser • Österrikiska skolans röXer • För egendom, kommers, kontraktsfrihet, mot skaX, regleringar, priskontroller • Ränta är omoraliskt Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • NaFonalstatens ekonomiska filosofi • Bygga den starka staten • NaFonen = ekonomisk enhet • Handel är nollsummespel • ProtekFonism • SubvenFoner, privilegier, monopol, handelsöverskoX, protekFonism, tullar, regleringar • InflaFonspoliFk • Recept för fargdom •
–
–
–
–
–
–
Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream Richard CanFllon (1860-­‐1734) •
A.R.J. Turgot (1727-­‐1781) –
–
–
–
–
•
•
SkolasFker Grundare av ekonomi som egen vetenskap Entreprenören Lånemarknaden Penningmängdökningsprocessen Pengars icke-­‐neutralitet kontra kvant-­‐teori Pengars natur SubjekFv ranking Ekonomiska val Löste vaXen-­‐diamant-­‐paradoxen AnF ocker-­‐lagar, frimarknadsivrare Finansminister (1774-­‐1776) RevoluFon 1776 (Am), 1789 (Fr) Jean BapFste Say (1767-­‐1832) Betydelsen av kapital för arbetsdelning AxiomaFska metoden, teori före data Ekonomi är ej matemaFk “Långvarig överprodukFon och underkonsumFon omöjlig vid fri prissäXning” (Say’s law) – AnF stat och skaX – Entreprenörer allokerar opFmalt –
–
–
–
•
Claude-­‐Frédéric BasFat (1801-­‐1850) –
–
–
Liberal filosof, poliFker Konsumenten är allFngs början “Broken window fallacy”, “Candlemakers’ peFFon” •
Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream David Hume (1711-­‐1776) – NyXofilosof – Pris-­‐specie-­‐mekanismen •
Adam Smith (1723-­‐1790) –
–
–
–
–
–
–
–
–
Kallas “Father of economics” Wealth of NaFons (1776) Inte mycket ny teori Frihandel, raserade merkanFlismen Handel, ömsesidig nyXa, sparande, kapital, investeringar, arbetsdelning Utbud och eserfrågan ger pris “Osynliga handen” allokerar Människor utbytbara, inga entreprenörer Värde=kostnad=lön+material+vinst •
David Ricardo (1772-­‐1823) •
Problem – Absoluta och komparaFva fördelar – Klasskonflikt – Värde=kostnad=lön – Long-­‐run equilibria – staFsk värld – Värde = ObjekFva kostnader – Värde-­‐paradoxen – igen! Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • Liberalism – NaturräX • RäXen Fll liv • RäX Fll egendom • Förminskning av staten och mer inflytande Fll individer och entreprenörer • Handel utan hinder • Industriella revoluFonen 1750-­‐1850 • Snabbt växande allmänt välstånd Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • KonservaFsm – ReakFon mot liberalism • Strävan aX föra Fllbaka makt Fll staten och Fdigare inflytelserika grupper Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • Karl Marx 1818-­‐1883 • Social “vetenskap” • CivilisaFonens utveckling –
–
–
–
–
–
Stamsamhälle: PrimiFv Kommunism Slavsamhälle: NaFonalstater, aristokraF föds Feodalism: Aristokrater leder, handelsmän blir kapitalister Kapitalism: Kapitalister leder, anställer proletariatet Socialism: Klassmedvetandet växer; revoluFon Kommunism: Det klasslösa samhället • Byggde på arbetsvärdesteorin – Allt mervärde Fll arbetarna Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream Socialism Utopiskt samhälle Ingen privat egendom Alla lika Ingen specialisering och division of labor • Kapitalets exploatering av proletariatet •
•
•
•
•
Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream Carl Menger 1840-­‐1921 Principles of Economics 1871 Åter Fll skolasFk/fransk Marginalist-­‐revoluFonen “Causal-­‐realist economics” “Economizing Man” Lyckades för första gången länka objekFvt pris Fll konsumenters subjekFva värderingar • AxiomaFska metoden • Pristeori, ränta (lösningen) • “Österrikisk”, eX öknamn •
•
•
•
•
•
•
Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • Lausanne school • MatemaFserad variant av marginalvärdesteori • Aggregat • Axiom 1. Mätbara nyXoalternaFv 2. Maximera nyXa/vinst genom raFonella val 3. Oberoende agerande på fullständig informaFon • General Equilibrium Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • Jonh M. Keynes 1883-­‐1945 • General Theory of Employment, Interest and Money (1936) • Makroekonomi, hög aggregeringsnivå: aggregate demand, arbetslöshet, lönenivå, kapital, etc. • Introducerade psykologi, mulFplikatorn, “animal spirits”, sparande-­‐paradoxen • BNP=C+I+G – Konsumenter C stabila – I är instabil, stabiliseras av G med • FinanspoliFk = skaXer, offentlig sektor • PenningpoliFk = ränta (centralbank) •
•
•
•
IntervenFonism, sFmulering, statsskuld Great Depression, New Deal Erövrade världen Motbevisats många gånger, men står ännu stark Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • Milton Friedman (1912-­‐2006), nobel 1976 • Frimarknadsekonomi med viss intervenFon – Förkastar finanspoliFk – Justera för “externaliteter” – Stödjer penningpoliFk • Monetarism – Justera ekonomin med penningmängd • AnF Keynes • Strävar eser stabila priser • Mäta, räkna, staFsFk Kort ekonomisk historia Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream • “Skolekonomi” • = Neoklassisk + Keynes + Chicago Kvalité på ekonomisk teori Österrikisk Fransk Chicago SkolasFk Neoklassisk Klassisk Marx Grekisk MedelFd Keynes Mainstream Hur är en “österrikare”? • Österrikiska ekonomiska skolan är visserligen “posiFv” (beskrivande/åsiktsfri/icke-­‐normaFv) • Men i prakFken är många österrikare frimarknadsliberaler, och ogillar därför – SkaXer (finanspoliFk) – Centralbanker (penningpoliFk) – Regleringar (övrig poliFk) • Anhängare av hard-­‐money, “fria” pengar • Dock ej anhängare av “ekonomismen” • Värderar rikFga entreprenörer MerkanFlism, igen • Handel=nollsummespel • Tillstånd, Fllstånd • Industrisubsidier för aX gynna export och få posiFv handelsbalans • ProtekFonism • HandelsrestrikFoner • Tullar, kvarnar • Ständigt fixande och ingrepp • Sedan gamla Fder “regale”, privilegiebrev – Skog, vaXen, berg (grundregale) – Salt, tobak, sprit, post, universitet, post, stad, skråväsende, etc. – Myntregale, inflaFon Exempel: Ölands kvarnar •
•
Konungens Höga Befallningshafwande har, under hållen Jordransakning härpå landet (Öland), ögonskenligen anseJ deJa öwerflödiga qwar(n)byggandet för eJ skogsödande missbruk, och fördenskuld utlåNt sig, at eOer den Nden borde inskränkning ske, och allenast nådiga Tullqwarnar nyJjas. Icke dess mindre ser man än flera sedermera än förr wara upsaJe; hwaruN grunden derNl ligger, är mig obekant. (PeXer Åstrand, sent 1700-­‐tal) 1697 år kvarnkommission: Såsom alla emot specificerade, små skvalta-­‐ och väderkvarnar, äre av så ringa värde aJ de omöjeligen kunna Nll något skaJ läggias helst som största delen intet äre större an de kunna bära stenarna uN dem, varest de vilja, varföre ock allmogen, på senaste riksdag underdånigst ansökt Kongl. Maj:t aJ bliva för någon skaJlägning befriade, vilket ock Hans Kongl. Maj:t aller nådigst eOergivit har, ty varda de här med allenast med deras nampn införde, samt varest de äre belägne. 2500 2000 1500 1000 500 0 VaXenkvarnar Väderkvarnar Klassisk frimarknadsekonomi • Liberalism, klassisk ekonomi, raserade merkanFlismen • Vad är välstånd? • Klassisk ekonomi: Välstånd skapas genom –
–
–
–
Arbetsdelning, specialisering; på mikronivå och globalt Handel – skapar ömsesidig nyXa, ej 0-­‐summa Sparande och kapital – verktyg, maskiner, etc. Privat egendom, ej genom omfördelning • Samhälle och marknader är komplexa system – Prissignaler är samhällets nervsystem • För aX skapa materiellt välstånd – släpp friX, laissez-­‐faire • Ömsesidig vinst • Resultat: hXp://mises.org/daily/4884 AX göra en penna -­‐ grovt förenklat “I, pencil” (Leonard Read) hXp://mises.org/daily/4736 Klassisk ekonomi -­‐ Arbetsdelning • Specialisering ger effekFvare produkFon – Smiths nålfabrik • CivilisaFon bygger på arbetsdelning • Ju mer arbetsdelning desto högre civilisaFon • Större populaFon, vidare arbetsdelning (jämför stad med by) • Transport, “pengar” möjliggör vidare delning • Vad hindrar arbetsdelning och välstånd? Klassisk ekonomi -­‐ Handel • AX handla/byta frivilligt • Ömsesidig vinst • Båda parter ger upp något mindre värt för något mer värt • Ingen utnyXjar någon • Vinst är bästa indikaFon på konsumentnyXa • Absoluta och komparaFva fördelar (assoc.lagen) •
•
•
•
•
•
•
Exempel: Absolut fördel A har Äpplen, B har Bröd. A värderar 1B < 5Ä B värderar 2Ä < 1B Handla? Vad blir priset? Vem exploaterar vem? Pris är växelkurs. A: OK B: OK 0 1 2 3 4 5 6 PÄ/B KomparaFva fördelar (associaFonslagen) Paul Peter Bär 2 4 Fisk 3 9 ProdukFon / 12h AlternaFvkostnad för prd. av … 1 bär (fisk per bär) 3/2 < 9/4 … 1 fisk (bär per fisk) 2/3 > 4/9 6h bär-­‐ och 6h fiskprod. Bär 12 24 Fisk 18 54 Specialiserad produkFon, för aX byta 12B mot 24F Bär 24 12 Fisk 0 81 • Peter är bäXre än Paul på ALLT. Handla? • Finns det olikheter kan man göra ömsesidig vinst • Olikheter bra, gynnar båda • Egenvist gynnar båda • Samhällets grund • Skillnader, arbetsdelning, ömsesidigt beroende förenar •
Fördelning eser spec. Bär 12 24 Fisk 24 57 hXp://mises.org/daily/4635 Klassisk ekonomi -­‐ Kapital • Kapital är verktyg, maskiner, (kapitalvaror) inte “pengar” (sparkapital) • Sparande är förutsäXning för kapitalbildning • Mer kapital höjer produkFvitet, dvs mer prylar per Fdsenhet • Varför är människor i Europa, USA rikare än i Afrika? • Kapital gör arbetskras effekFvare, och rikare • Alla vinner på kapital • Kapitalbildning tar Fd (österrikisk käpphäst) Klassisk ekonomi -­‐ Privat egendom • Privat egendom implicerar räXen aX behålla • Samt räXen aX byta, sälja, överlåta egendom Fll villkor man Fllsammans med motparten kommer överens om, utan annans inblandning • Skydd för egendom är förutsäXningen för aX arbeta och investera • Skydd för egendom är avgörande för framsteg Klassisk ekonomi -­‐ Privat egendom Folkmängd i Sverige (miljoner) 1789 Förenings-­‐ och säkerhetsakten. Allmänt jordägande! 1413 1643 1658 1673 1688 1703 1718 1733 1748 1763 1778 1793 1808 1823 1838 1853 1868 1883 1898 1913 1928 1943 1958 1973 1988 2003 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Den klassisk-­‐ekonomiska världsbilden Land Labor
+Capital Varor Prissignaler och resursallokering • Marknader är komplexa • De hålls ihop av – Priser, som bestäms av utbud och eserfrågan – Avkastning, som kapitalister strävar aX maximera • Utbud-­‐eserfrågan-­‐>Priser-­‐>Avkastning-­‐>Allokering • Resurser allokeras dit de ger bäst avkastning – Överavkastning i en viss bransch lockar Fll högre produkFon vilket ger lägre priser normalavkastning – Underavkastning, minskar produkFon högre priser • Klassikerna fixerade vid naturligt objekFvt värde och pris, och naturlig avkastningsnivå Resursallokering • Avkastning är signal på aX man Fllfredsställer eserfrågan, jämför konkurser • Entreprenörer allokerar opFmalt • Naturresurser • Löner • Kapitalvaror • Sparkapital • Brister vid naturkatastrofer • Entreprenörers allokering kan inte “förbäXras” MarknadsmanipulaFon • IntervenFon: Priser, utbud och eserfrågan • Leder Fll obalanser: brister och överskoX • Exempel –
–
–
–
–
–
–
–
Kvarnar Tullar, importhinder Brist på hyresbostäder Arbetslöshet “Överpriser” och brist på el, prisreglering ÖverskoX på utbildning Brist på sjukvård, subvenFonerade taxor Penningtryckeri (konjunkturcykler) • Marknadsprocessen kan inte förbäXras • Ingrepp gynnar allFd någon på andras bekostnad Klassiska teorins kris •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Trots frimarknadsinsikterna fanns allvarliga brister Makroskopisk, staFsk (ingen konsument, entreprenör) Kunde förklara utbudet (mekanisFskt kalkylerbart) … men inte konsumenteserfrågans koppling Fll pris Var siXer motorn maskineriet, var börjar allt? FelakFg värdeteori (sökande eser objekFva inneboende värden), värdeparadoxen igen Oförklarligt pris på unika eller värdelösa varor: konst, skräp etc. Motsägelse: Priser drivs av utb/es OCH av långFdspris som är inneboende, ackumulerat värde Meningslös distribuFonsteori (fördelning av produkten på LLC) Vilken är den naturliga avkastningen och naturliga räntan? Försök Fll reparaFon: NEOklassisk Några missförstånd, debunked 1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” Asien växer på USAs och Europas bekostnad KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt Producenter utnyXjar konsumenter … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter Det blir katastrof när oljan tar slut Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien Några snabba, färska illustraFoner Kursplan 1.
2.
3.
4.
Klassisk ekonomi och ekonomisk historia Österrikisk ekonomi Monetär ekonomi IntervenFonisFsk ekonomi Till nästa gång • Frivillig uppgis: maila in länk med förklarande kommentar Fll någon arFkel som illustrerar eller missförståX ekonomiska principer från idag – PRIS utdelas Fll vassaste! – Tema t.ex: oavsiktliga konsekvenser vid ingrepp, störning av prismekanismen, gynnande av särintressen • Lös värdeparadoxen • Maila gärna in frågor, synpunkter • TiXa in på www.mises.se – Forum och uppsatstävling
