Politisk filosofi
Politik är precis som etik och estetik en fråga om
värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en
rad etiska ståndpunkter och hur man ser på
människan, samhället och historien.
Lite förenklat skulle man kunna säga att politik är en
blandning av ett etiskt system och en idé om hur
man vill att samhället fungerar och utvecklas.
Politiska ideologier
• De tre stora politiska ideologierna som växer
fram efter den franska revolutionen 1789 är:
- Konservatism
- Liberalism
- Socialism
Under 1900-talet växer en rad delvis nya
ideologier fram: fascism (nazism) och ekologism.
Konservatism
• Några huvuddrag i konservatismen är att man är kritisk till
den franska revolutionen och alla andra häftiga
samhällsförändringar.
• Att man vill bevara traditioner och strukturer – även om de
kan uppfattas som gamla.
• Att man ser samhället som en organism som ska växa
långsamt.
• Det finns sedan 1800-talet olika typer av konservatism. I
första hand en mer klassisk konservartism som i stort sett
bejakar den framväxande kapitalismen. Och så en
socialkonservativ riktning som anser att både staten och de
människor med makt och pengar ha ett visst ansvar för de
som inte har makt och pengar.
Liberalism
- Några huvuddrag i liberalismen är att man i stort bejakar den
franska revolutionen och dess idéer om jämlikhet, frihet och
broderskap.
- Traditioner har inget egenvärde, utan var och en ska själv få välja
hur man vill leva sitt liv – förutsatt att det inte skadar någon annan.
- Samhället består bara av enskilda individer som ska förverkliga sig
själva. De får gärna sluta sig samman, men man är ofta
misstänksam mot större grupper. Marknadsekonomi och kapitalism
ska vara det ekonomiska systemet.
- Det finns sedan 1800-talet en rad olika typer av liberalism. En vanlig
indelning är den mellan klassisk liberalism (Manchesterliberalism
och idag Nyliberalism) och socialliberalism. Den förstnämnda
bejakar i stort en ’fri marknad’, utan så ingrepp från stat eller
samhälle. Man menar att de eventuella brister som finns rättar till
sig med tiden. Socialliberalismen menar att marknadskapitalismen
har vissa brister och att stat och samhälle bör försöka avhjälpa dem
med exempelvis lika möjligheter till utbildning och mat.
Socialism
- Några huvuddrag i socialismen är att man i stort bejakar den franska
revolutionen och dess idéer om jämlikhet, frihet och broderskap.
- Traditioner har inget egenvärde, utan var och en ska själv få välja
hur man vill leva sitt liv – förutsatt att det inte skadar någon annan.
- Samhället består av individer, men för att individerna ska kunna
förverkliga sig själva krävs både trygghet och frihet. Man menar att
människan frigör sig från förtryck och förverkligar sig genom att gå
samman i större eller mindre grupper. Man är därför ofta positivt
inställda till föreningar och den moderna välfärdsstaten. Man menar
att marknadsekonomin och kapitalismen är odemokratiskt och helt
eller delvis förvandlar människan till ett ting eller en vara – och man
söker därför ett annat och mer demokratiskt och människovänligt
ekonomiskt system.
Socialism
• Det finns en rad olika typer av socialism. En vanlig
indelning är den mellan kommunism, socialism
och socialdemokrati. De flesta utgår från Marx
historiematerialistiska teorier, men drar olika
slutsatser.
• Kommunismen håller fast vid tankarna på att den
materiella basen styr våra medvetande och
utformar samhället. Medan socialism och
socialdemokrati menar att människan står mer fri
i förhållande till den ekonomiska basen. Det
betyder att de kan tänka sig en kapitalistisk
ekonomi om det tjänar samhället och vanliga
människor.
