Göteborg 131002
Till Naturvårdsverket och Regeringskansliet
Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från
regeringen (rapport 6580), september 2013: Synpunkter från Läkare för Miljön
Läkare för Miljön har tidigare (100926) skickat synpunkter på Naturvårdsverkets uppdatering
av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Synpunkter från Läkare för Miljön
avseende hälsoaspekter av slamspridning på åkermark). Den gången gav vi uttryck för den
oro vi upplevde över att rapporten från Naturvårdsverket inte relaterade sina
rekommendationer till aktuella humantoxikologiska data, som heller inte fanns uppdaterade.
Dessa är ju grunden för de farhågor som finns med kadmiumhantering. Vår skrivelse var
därför också en uppdatering av aktuell forskning inom fältet
Under 2011 publicerade KemI sedan en mycket kvalificerad genomgång av kadmiumeffekter
på miljö och människa.
Nu har vi tagit del av den aktuella rapporten (6580) och förslaget om regelverk för att sprida
avloppsslam på åkrar. Ingenstans framgår att man har gjort en uppdatering av senaste årens
forskning om kadmiumeffekter på hälsan. Vi har därför gjort detta (se Bilaga) och kommer
fram till att senare års studier nu, än mer övertygande visar att kostens kadmiumintag i den
svenska befolkningen är kopplad till risk för bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos
män. Detta data stödjer tidigare fynd att kadmium har östrogenstimulerande egenskaper.
Dessutom har ytterligare forskning visat ett samband mellan kadmium och hjärtkärlsjukdom,
som är en annan folksjukdom.
Under senare år har det också gjorts klart att kostens kadmiuminnehåll i befolkningen är
kopplat till skelettskada och ökad frakturfrekvens hos män och kvinnor. Detta är också en
folksjukdom med stora kostnader för samhället och lidande för individen.
Enligt den aktuella rapporten (6580) är Kemikalieinspektionens synpunkt att:
KemI anser att spridning av slam på åkermark inte är i linje med miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö eller Generationsmålet. De anser att det inte heller på lång sikt är förenligt med Giftfri
miljö att återföra fosfor via intakt (rötat) slam till åkermarken.
1
Läkare för Miljön ansluter sig till denna synpunkt. Skälet är att forskningen allt mer visar de
giftiga effekterna av kadmium på mänsklig hälsa, att stora befolkningsgrupper är exponerade
och att det därför är angeläget att på alla sätt reducera tillförsel av denna tungmetall på
åkermark. Utöver detta kan slam ha andra, ännu inte kända effekter som är långsiktigt
skadliga för hälsan. Försiktighetsprincipen gäller här i högsta grad, också för att understödja
miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö.
För Läkare för Miljön
Björn Fagerberg
Prof (em), överläkare
Medicin
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg
E-post: [email protected]
2
Bilaga
Effekter av cadmiumexponering på människa: Uppdatering av senare års
populationsstudier
Cancer
Bröst- och prostatacancer tillhör de allra vanligaste cancertyperna och är dessutom relaterade
till könshormoner. Kadmium har en östrogenstimulerande effekt och det finns misstankar om
att risken med hormonrelaterade cancrar ökar med stigande kadmiumintag.
Nyligen publicerade en stor svensk, prospektiv studie på 56000 kvinnor (en sådan studie
innebär att den misstänkta riskfaktorn mäts vid studiens start och att man sedan relaterar
uppkommen sjukdom till koncentrationen av en misstänkt riskfaktor, i detta fall
kadmiumintag) (1). Kadmiumhalten i kosten baserades på noggranna frågeformulär. Det
framräknade kadmiumintaget visade sig vara tydligt relaterad till ökad risk för framtida
bröstcancer under 12 års uppföljning, särskilt av den östrogenkänsliga typen. Hänsyn hade
också tagits till andra faktorer som skulle kunna bidra till ökad cancerrisk. Resultaten har stöd
av resultat från liknande, fast mycket mindre studier från andra länder. Studier som använt
kadmiumhalter i urinen som mått på exponering har visat liknande fynd.
En stor svensk prospektiv studie som varade 10 år och omfattande 41000 män (ålder 45-79
år), visade att kostens framräknade kadmiumhalt var förenad med ökad risk att drabbas av
framtida prostatatacancer (2). Experimentella studier på djur har talat för att kadmium har
cancerframkallande effekter på prostataceller (2).
Hjärtkärlsjukdom
Till hjärtkärlsjukdomar räknas hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke och fönstertittarsjuka. Den
bakomliggande orsaken är åderförfettning (eller åderförkalkning) som innebär att väggen i
pulsådror förtjockas med sk plack som består av fett, vita blodkroppar mm. Dessa plack kan
brista och leder då till hjärtinfarkt eller stroke. De kan också förhindra blodflödet genom
pulsådern och därmed leda till kärlkramp i hjärta eller ben.
Nyligen har det publicerats en översikt av alla studier som undersökt sambandet mellan
kadmiumexponering och hjärtkärlsjukdom (3). Kadmiumexponering har mätts på ett etablerat
sätt som kadmiumhalter i blod eller urin. Tolv sådana studier identifierades och den
sammanvägda analysen visade att en ökad kadmiumexponering i den allmänna befolkningen
är förenad med 36 % ökad risk för hjärtkärlsjukdom efter statistisk kontroll av kända
riskfaktorer som rökning, högt blodtryck mm.
Med ultraljudsteknik kan uppkomsten och tillväxten av åderförkalkningsplack mätas, särskilt i
halspulsådrorna. I en svensk studie av medelålders kvinnor fann man att plackförekomst och
placktillväxt under 5 år var relaterat till kadmiumexponering mätt i blod och urin oberoende
3
av de vanliga riskfaktorer enligt ovan (4). I samma grupp av kvinnor var också förekomsten
av åderförkalkningssjukdom i benen relaterad till kadmiumexponering (5).
Forskningen inom detta fält fortsätter för att klargöra exakt effekten av kadmium från rökning
och kost samt hur kadmium åstadkommer åderförkalkningssjukdomen. Två aktuella svenska
studier av samma populationsurval som beskrivits kunde visa ett samband mellan
kadmiumintag och olika cancerformer (1, 2) men inte med hjärtkärlsjukdom (6, 7). Detta kan
tala för att sambandet med hjärtkärlssjukdom är svagare än för cancer. Samtidigt ska man vara
medveten om att kostundersökningar är svåra och att det också gäller att ta hänsyn till alla
kostfaktorer som kan ha preventiv effekt på hjärtkärlsjukdom (10). Detta har man inte
korrigerat för i de nämnda studierna (6, 7) Forskningen inom detta fält kommer inom några år
att kunna besvara dessa frågor.
Referenser:
1. Julin B, Wolk A, Bergkvist L, Bottai M, Akesson A. Dietary cadmium exposure and
risk of postmenopausal breast cancer: a population-based prospective cohort study.
Cancer Res. 2012 Mar 15;72(6):1459-66.
2. Julin B, Wolk A, Johansson JE, Andersson SO, Andrén O, Akesson A. Dietary
cadmium exposure and prostate cancer incidence: a population-based prospective
cohort study. Br J Cancer. 2012 Aug 21;107(5):895-900.
3. Tellez-Plaza M, Jones MR, Dominguez-Lucas A, Guallar E, Navas-Acien A.
Cadmium exposure and clinical cardiovascular disease: a systematic review. Curr
Atheroscler Rep. 2013 Oct;15(10):356.
4. Fagerberg B, Bergström G, Borén J, Barregard L. Cadmium exposure is accompanied
by increased prevalence and future growth of atherosclerotic plaques in 64-year-old
women. J Intern Med. 2012 Dec;272(6):601-10.
5. Fagerberg B, Bergström G, Borén J, Barregard L. Cadmium exposure, intercellular
adhesion molecule-1 and peripheral artery disease: a cohort and an experimental
study. BMJ Open. 2013 Mar 6;3(3).
6. Julin B, Bergkvist C, Wolk A, Akesson A. Cadmium in Diet and Risk of
Cardiovascular Disease in Women. Epidemiology. 2013 Sep 11. [Epub ahead of print]
PubMed PMID: 24030503.
7. Julin B, Wolk A, Thomas LD, Akesson A. Exposure to cadmium from food and risk
of cardiovascular disease in men: a population-based prospective cohort study. Eur J
Epidemiol. 2013 Aug 24. [Epub ahead of print] PubMed PMID: 23979603.
8. Amzal B, Julin B, Vahter M, Wolk A, Johanson G, Akesson A. Population
toxicokinetic modeling of cadmium for health risk assessment. Environ Health
Perspect. 2009 Aug;117(8):1293-301.
9. Julin B, Vahter M, Amzal B, Wolk A, Berglund M, Åkesson A. Relation between
dietary cadmium intake and biomarkers of cadmium exposure in premenopausal
women accounting for body iron stores. Environ Health. 2011 Dec 16;10:105.
10. Cavicchia PP, Steck SE, Hurley TG, Hussey JR, Ma Y, Ockene IS, Hébert JR. A new
dietary inflammatory index predicts interval changes in serum high-sensitivity Creactive protein. J Nutr. 2009 Dec;139(12):2365-72.
4
