Geografi
Grundläggandefenomeninomfysiskgeografi
Undervisningiklassnio
14KL5Fredagenden15april
Ärbergetfast?
• Fastsomberg…eller???
• Ur ”Litenavhandlingomstenar”
• ”Detleva”NiklasRådström1987
• Markenvistårpårörsig
•
•
•
•
Månensdragningskraft
Landhöjningen
Kontinentaldriften
Jordbävningarochvulkanutbrott
• Berg...föds…dör...
•
•
•
•
•
Bergkedjorsutveckling
Bergarterochmineralsskapelse
Vittringocherosion
Glaciärerochistider
Bergarternaskretslopp
Detfinns desomleverivillfarelsen
Attstenarsaknarliv
Ingetkunde varameroriktigt
Ochingetmerrätt
Förhistorien harstenalltidvilatlätt,
Förhistorien ärstentidensnominativ.
Stenarnastillvaroärenvärlddäralltlever
Alltärlevande,detfinns livöverallt
Detäringen tillfällighetattdet
Ärijuststen
Somdjuren väljerattblifossil
Stenarnaärnärmastalltrörligt
Stenarnaärvarmanärdetblåserkallt
Stenarnaärvindens elever,
Delärlångsamtmentillsist
Formasdeeftervindens idé
Bergetsstenärrörligareänträdetsgren
Grenen brytsochfallerförvinden
Menstenenseglar,
Förstenblåservinden alltidförligt
Varjetromb,orkan, varjelättvindil
Ärförstenensmekning omkinden.
Kommentar
• Gickegentligenintesåbra...Liteförliteinnehåll,liteförteoretiskt–
liteuttänkt...Mensamtidigtviktigtattfåmed...
Månensdragningskraft
• Jordytanärelastisk
• T.ex.– hoptryckningengenomistidenochutvidgningenefter(landhöjning)
• Påverkasävenavmånensdragningskraft
• Påverkasavsinegenrotation
• ”Tidjord”
• Berorpåmånensökandeominskandedragningskraft– jmfebboflod
• ”Tidjord”iSverige– ca25cmskillnad
Kontinentaldrift
• VarförpassarAfrikaochAmerikaihop?
• Teorinomkontinentaldriften
•
•
•
•
AbrahamOrtelius 1500-tal
AlfredWegener 1900-taletsbörjan…kundeejförklara
Accepteradunder1960-talet
Allmänkunskapivåradagar– LGR– 11
• Kontinentaldrift
• Jordenbeståravsjustora+någramindreplattor
• Plattornarörsigpåolikasättiförhållandetillvarandra
• Hasighetenärnågracm/år…meter/100år...
Jordensinreochplattornasrörelser
• Forskningenomjordensinrerelativtung– börjanav1900-talet
• Jordenbeståravolikaskikt
• Jordskorpan– denfastadelen...Tunnareänäppletsskal
• Litosfär,astenosfär..Mantel...Flytandekärna...Fastkärna
• Germöjlighetattförklaraplattornasrörelse
• Strömningarimanteln
• Strömmarnadriverplattornasrörelser
• Plattornastyngdhjälpertill
Bergartersbildning
• Magmatiskabergarter
• Bildadeurmagma…deäldsta– ochyngsta
• Granit– lava
• Lava– vårtyngstaberg
• Granitbildasunderlångtid,hårttryck,högvärme
• Jordensäldstaberg,drygt4miljarderår
• VidUtöca3,5miljarderår
• Sedimentärabergarter
• Bildas“uppifrån”– genomattsedimentpressassamman
• Kalksten– bildatavskelettrester– fossil
• Sandsten,lerskiffer
• Metamorfabergarter
• Bergartersomär“uppsmälta”ochombildade
• Granit– gnejs..Kalksten– marmor
Bergskedjorbildas
• Bergskedjorbildasdärtvåkontinentalplattormöts
• Anderna,Himalaya,Alperna
• Himalayaväxer5mm/år,slits2mm/år- +3mm/år
• Bergskedjorbildasdärtvåkontinentalplattorgårisär
• Denmittatlantiskaryggen...Island,Surtsey
Vulkanutbrottochjordbävningar
• Envulkanärenöppningtilljordensinre
• Vulkanerfinnsfrämstdärplattormöts– gårisär
• Undantag– HotSpotvulkaner…t.ex.Hawaii-öarna
• Flestvulkanutbrottskeri“denvulkaniskaeldringen”
• Enjordbävningberorpåkontinentalplattornasrörelsermotvarandra
• Krock– Sydamerika,Pakistan
• Parallelt – Kalifornien
• Isär– Island
• MenvarfördåjordbävningarochdödvulkaneriSverige?
Tsunami
• Tsunami
• Japanska– betyderhamnvåg
• Kanuppkommasomföljdavjordbävningpåhavsbotten
• BilderfrJapan
Isenformarlandskapet
• Glaciärerochistider
•
•
•
•
Glaciärerbildasnärsnönintehinnersmältaundersommaren
Isenförvandlasgenomtrycket– blirelastisk…rinner
Istid=kallareklimatsåattsammanhängandeglaciärerbildas
Detharfunnitsmångaistiderunderjordenshistoria
• Isenformarlandskapet
• Isentryckersammanjordklotet– landhöjning
• Landhöjningmycketkomplicerad–
• Bådelandochhavethöjs
• Isengröperurlandskapet– u-dalar
• Isensliparlandskapet
• Urberget(fr.a.granit)träderfram
• Avslipademjukaklippor
Vittringocherosion
• Vittringinnebärattbergarterbrytssöndertillalltmindrebitar
• Mekaniskvittring– bergbrytssöder
• Frostsprängning,rotsprängning…
• Kemiskvittring– bergarterbrytsned
• Reaktionermedvattent.ex.I kalkberg
• Erosioninnebärattbergarterbrytssöndergenomvattnetsnötning
• Vattnetflyttarmaterialetfrånbergstoppentillhavsbotten
Bilder
Bergarternaskretslopp
• Bergarterbildas
• Bergskedjorbildas
• Bergförintas…
Degeologiskatidsperioderna- paleozokium
• Paleozokium – urtidaliv– 600Õ250milj årsedan
• Kambrium590– 490miljonerårsedan
•
•
•
”Livsexplosion”Õmängderavolikavattenlevandedjur
Djurmedyttreskelett
Klimatomslag– istid- utdöd
•
•
•
Korallrevbildas
BläckfiskliknandedjurÕ9meterlånga
Avslutasmedistid
•
•
•
•
•
Skandernabildas
Fiskarmedtänder
JättehajarÕ9meter
Deförstadjurenbörjarkommaupppåland
Skogarmedinsekter
•
•
Jättelikaskogarochvåtmarker
Mycketavdagenskolooljakommerfråndennatid
•
•
•
•
Klimatettorrare
Storalandlevandedjur
Appalachernabildas
AvslutasmedväldigavulkanutbrottÕmassdöd
• Ordovicium490– 440miljoner årsedan
• Devon416– 360miljonerårsedan
• Karbon350– 300miljoner årsedan
• Perm300– 250miljonerårsedan
Degeologiskatidsperioderna– Mesozoikum kräldjurenstid
• Trias250– 200miljonerårsedan
• Pangea samlad– klimatettorrtochvarmt
• Dinosaurier,sköldpaddor,krokodiler
• Deförstadäggdjurenbörjarfinnas
• JuraochKrita200– 65miljonerårsedan
•
•
•
•
Dinosauriernaregerar
Fåglarbörjarfinnas
Blommorutvecklas
Avslutasmedstorkatastrof– meteorit..vulkanutbrott
Degeologiskatidsperioderna– kenozokium,däggdjurenstid
• Kenozoikum – däggdjurenstid– 65miljonerårsedanÕidag
• Tertiär65– 2miljonerårsedan
• Däggdjurentarplatspåjorden
• Jordenfårsittnuvarandeutseende
• Kvartiär – vårtid
Undervisningeniklass9
• VeckaI– Bergbildning
• Onsdag
• Torsdag
• Fredag
– Bergskedjor ochhavsdjup
– Kontinentalplattornaochbergkedjebildning
– Vulkanismo.jordbävningar
• VeckaII– Bergarter,mineralochgeologiskaperioder
•
•
•
•
•
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
– Vulkanismo.jordbävningar
– Bergenochjordarnaskretslopp
– Bergarter
– Mineralogiochädelstenar
– Fossil+överblicköverdegeologiskaperioderna
• VeckaIII– Utvecklingsläran,erosion,istider,landskapsgestaltning
•
•
•
•
•
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
– Utvecklingsläran
– Istiderochglaciärer
– IstidensbetydelseförSverigeochNorden
– Vattnetslandskapsgestaltandekrafter,erosion
– Återblick+hemprov+görafärdigt
