N
ILE
V. S
Torrskog
STORA LE
EN
SIL
Ö.
LEL
Nössemark
Gustavsfors
8
G
SVÄRDLÅ
ÅN
7
59
35
5
43
36
NG
2
58
37
13
LAXS
JÖN
BENGTSFORS
Billingsfors 9
6
4
10
3
GRANN
17
Tösse
ED
ARP
RÅV
50
20 21
42
18
19
40
Åsensbruk
15
FÄRGELANDA
29
N
JÖ
27
28
Stigen 32
34
30
VÄNERN
Brålanda
Ödeborg
38Grimsheden
Stora Les branter
61
67
39Åsnebo
40Forsbo
6Heråmaden
41Hafsåsen
7
42
Ånäsebäcken och Dackehögen
43
Baljåsen och Orsberget
Skarsdalen och Skarsdalsbergen
8Danshöjden
Ösan och Skåpenäs
10Värnshögen
11Baldersnäs
12
Öster om Grann
15Öjemossen
Töftedalsån och Örekilsälven
17Steneby
18Tingvallamossen
19
Ödskölts moar, Ivägsåsen och Moarne
20
Knä sjö
Kroppefjäll med omgivningar
22
Bäckefors bruk
23
Norra Båsane
24
Svarvaretorpet och Mörttjärn
25
Ragnerudsjöns branter
26Oxepölsbäcken
27Granan
29
Frändefors
Bräcke ängar
5Tresticklan
28Buxåsen
31
37
4Borgelemossarna
21Skvalarn
MELLERUD
ÖR
S
26
3
16
66
57
25
63
64
56
24
36Kednäs
14Ed
65
Dals Rostock
33
52
54
55
23
2
Furustad med Bokullen, Grå kulle och
Rävenäset
13Höljerudsforsarna
Håverud
ERVE
22
51
48
47
53
Bäckefors
Högsäter
62
44
IVÄG
16
46 49
Dals Långed
35Getebuberget
9
45
11
1Kölviken
Mitt i Dalsland
Fengersfors
39
Dalformationens marker
60
3841
12
14
ÅMÅL
Edsleskog
ÅNIMMEN
1
1
Skogsdal
Håvesten, Vrine och Hillingsätersjön
30Ödeborgsfjället
ST. H
31
Ellenösjön och Östersjön
32
Knäckekullarna och Oxeklev
44Kingebol
45Skärbo
46Rumpesjön
47Ramslökedalen
48Buterud
49Baståsen
50Högsbyn
51Sörknatten
52
Stora och Lilla Bräcke
53Ränsliden
54Ryr
55
Ranneberget och Årbolsfjället
56Svankila
57Åsnebyn
Vänerkusten
58Brurmossen
59
Öjersbyns gammelskog
60Jungfruudden
61
Tösse skärgård
62Tydjesjön
63
Vingens hamn
64
Yttre Bodane
65Köpmannebro
66
Gösjön och Bergs mader
67Sunnanå
68Dalbobergen
ÄSTE
33Kroppefjällsreservatet
FJ.
68
34Sjöbotten
VÄNERSBORG
insida_HELSIDA.indd 1
2017-05-02 10:56:22
172
172
ÅMÅL
4
16
BENGTSFORS
BENGTSFORS
ED
4
16
ED
4
16
166
E45
16
6
16
6
16
6
Lerskiffer/Kalklerskiffer
FÄRGELANDA
Isälvsmaterial
5
5
Kvartsit/Kvartsitisk sandsten
Områden över
högsta kustlinjen
E4
Lianeskiffer
E4
MELLERUD
172
172
MELLERUD
FÄRGELANDA
ÅMÅL
E45
4
16
Israndsbildningar
Spilit (mörk lava)
Dalformationens huvudsakliga utbredning.
vattenmassor strömmade fram under iskanten och spolade med sig grus
och sand. Samtidigt började landet höja sig efter att ha varit nedpressat
av isens enorma tyngd.
Isen krossade, slet loss och transporterade med sig stora mängder berg,
som maldes sönder av isens tyngd och rörelse. När isen smälte undan
lämnades detta material kvar som en osorterad blandning av sand, grus,
sten och ibland större block. Detta är morän, Sveriges vanligaste jordart.
Vi hittar den överallt där isen lämnat sin last av löst material på torra land,
över ishavets yta.
18
Blockvallar
Mellansvenska israndzonen i Dalsland och högsta kustlinjen.
Tresticklans nationalpark (5) och Kroppefjäll (33) är exempel på områden som låg över havsytans nivå under hela isavsmältningen. Under några
tusen år var de alltså öar eller arkipelager i ett arktiskt hav. Här är de högsta
partierna inte ens täckta av morän, utan nästan kala. Enstaka större stenar
ligger löst på urberget, precis som isen lämnade dem.
Om moränmassorna bearbetas av havsvågor eller strömmande vatten
blir resultatet ett annat. Det finkorniga materialet tvättas ur och spolas
med. Ju mindre kornen är, desto längre kan de hålla sig svävande i vattnet. Där isälvar mynnar i havet bildas stora deltan av grus och sand. Den
19
172
4
16
ÅMÅL
BENGTSFORS
ED
4
16
E45
16
6
16
6
172
MELLERUD
Områden över
högsta kustlinjen
FÄRGELANDA
E4
5
Isälvsmaterial
Israndsbildningar
Blockvallar
Mellansvenska israndzonen i Dalsland och högsta kustlinjen.
Tresticklans nationalpark (5) och Kroppefjäll (33) är exempel på områden som låg över havsytans nivå under hela isavsmältningen. Under några
tusen år var de alltså öar eller arkipelager i ett arktiskt hav. Här är de högsta
partierna inte ens täckta av morän, utan nästan kala. Enstaka större stenar
ligger löst på urberget, precis som isen lämnade dem.
Om moränmassorna bearbetas av havsvågor eller strömmande vatten
blir resultatet ett annat. Det finkorniga materialet tvättas ur och spolas
med. Ju mindre kornen är, desto längre kan de hålla sig svävande i vattnet. Där isälvar mynnar i havet bildas stora deltan av grus och sand. Den
19
Med ensamrätt för Dalsland
172
Sankt Pers nycklar är en av flera växtarter i
Dalsland vars utbredning nästan helt och
hållet sammanfaller med Dalformationens.
Dalformationen är markerad med brunt,
förekomster av Sankt Pers nycklar (enligt
Andersson: ”Flora över Dal ”) i rött.
ÅMÅL
4
16
ED
E 45
BENGTSFORS
4
16
166
Det finns ytterligare några växter som Dalsland i stort sett har ensamrätt
på. En av dem är den vackra ormbunken uddbräken, som har flertalet av
sina växtplatser i Sverige längs Kroppefjälls östsida. Svarvaretorpet (24)
är en av dem.
Den oansenliga hällebräckan har sina rikaste växtplatser i världen i
Dalsland, bland annat på Ryr (54) och Kingebol (44). Det säger i och för
sig inte så mycket, för arten finns bara i ett stråk från Oslo i väster till
Uppland i öster. Det kan i sin tur förklaras av att arten är en hybrid mellan grusbräcka, som har en sydligare utbredning, och klippbräcka, som är
Kantlök
16
6
172
MELLERUD
E4
5
FÄRGELANDA
Asien för att finna den. Det är mödan värt att leta upp kantlöken, inte bara
för att den är sällsynt, utan också för att den är vacker. Den liknar en storvuxen gräslök, och den rosaröda blomsamlingen i stråets topp lyser på långt
håll. Kantlöken trivs på torra, solexponerade platser, gärna i bergsbranter.
Den förekommer också på bergknallar och liknande i odlingslandskapet.
På många sådana lokaler har den trängts tillbaka eller försvunnit under
senare år på grund av igenväxning.
Kantlöken växer i Furustad (2), men mer lättillgängliga lokaler är Gäseruds hembygdsgård i Håbol, byn Finnserud sydväst om Nössemark eller
hällmarkerna söder om Nössemarksfärjans östra läge vid Sund.
36
37
Torrskog
STORA LE
Nössemark
EN
SIL
Ö.
Gustavsfors
LEL
14
7
ÅN
172
G
13
Edsleskog
BENGTSFORS
Billingsfors
Fengersfors
ÄRR
GRANN
164
ED
Dals Långed
Tösse
E45
ERVE
Bäckefors
11
1
ÅNIMMEN
IVÄG
166
Håverud
10
9
Dals
Rostock
3
ÖN
15
Högsäter
VÄNERN
166
MELLERUD
ÖR
SJ
Längre vandringsleder
1. Pilgrimsleden
2. Storspåret
3. Karl XII:s väg
4. Härvägen och leder i
Heråmaden och Tresticklan
5. Torrskogsleden
6. Vammerviksleden
7. Nordleden
8. Sundals Ryr-lederna
ÅMÅL
2
164
LAXS
JÖN
12
4
ARP
RÅV
Rastplats vid Motjärn, Torrskogsleden.
6
5
N
ILE
V. S
Pilgrimsleden är den längsta av Dalslands vandringsleder, och den enda
som går genom hela landskapet från söder till norr. Sitt namn har leden
fått efter den väg som medeltidens pilgrimer följde på väg till Nidarosdomen i nuvarande Trondheim. Edsleskogs kyrka var ett viktigt etappmål
för pilgrimerna. Leden börjar i Vänersborg, går via Holms kyrka norr om
Mellerud till Edsleskogs kyrka och slutligen via en ny, ännu omärkt, del till
Svanskog. Hela vandringen är över tio mil lång. Sträckan från Vänersborg
till Holms kyrka följer vägar. Sträckan Holm-Edsleskog går till stora delar
på stigar genom skog. Den klassas som medelsvår och är markerad med
pilgrimsmärken. Det finns sex vindskydd längs leden.
Pilgrimsleden går genom en rad av de utflyktsmål som beskrivs i den här
boken. Ledens sydligaste del är Dalbostigen i Dalbobergen (68). Sträckan
mellan Holm och Edsleskog passerar Gösjön (66), Svankila (56), Forsbo
(40) och Rumpesjön (46). I Edsleskog har Pilgrimsleden förbindelse med
Storspåret mot friluftsgården Hannebol i Åmål och ledsystemet runt Ängebytjärnet och i Baljåsen-Orsberget (43). Storspåret är ca 20 kilometer långt.
Karl XII:s väg (Karolinerleden) går tvärs över norra delen av Kroppefjällsplatån, ca 15 kilometer vandring på stigar genom fina skogar. Ungefär
halvvägs, vid Hästskotjärn, finns en timrad raststuga som står öppen året
runt. Ledens västra utgångspunkt finns i Järbo, den östra vid OK Kroppefjälls klubbstuga i Dals Rostock (se Mörttjärn och Svarvaretorpet, 24).
Informationstavlor med karta finns vid båda utgångspunkterna. En anslutande markerad stig söderifrån utgår från Stora Hallesjön på Kroppefjäll
(där bilvägen slutar) och når Karl XII:s väg vid raststugan.
172
FÄRGELANDA
Stigen
8
Brålanda
Ödeborg
1
E45
Frändefors
Några utflyktsmål
med markerade
vandringsleder
FJ.
ÄSTE
ST. H
9. Ryr
10. Yttre Bodane
11. Sörknatten – Baståsen
12. Höljerudsforsarna
13. Baljåsen och Orshöjden
14. Brurmossen
15. Kroppefjällsreservatet
VÄNERSBORG
49
7. Kristinedal – Fröskog – Hensbyn –
Gobyn – Bocklarud. Fin vy över
odlingslandskapet, Fröskog och
kvartsitknattarna från Kristinedal.
Småbrutet landskap vid Gobyn.
8. Jakobsbyn – St Bodane – Vitlanda.
Omväxlande väg med småskaligt
odlingslandskap, byar och torp i
skogen.
LAXS
JÖN
GRANN
164
ED
11
23
Dals Långed
12
13
ERVE
24
Bäckefors
10
25. Storekullen/ Järboblicken. Vid
Kroppefjälls västra brant ca 3 km
nordost om Järbo kyrka. Vy över
Valbodalen. Sista biten till fots.
14
E45
IVÄG
166
9
Tösse
25
26
15
Dals
Rostock
Håverud
VÄNERN
166
27
MELLERUD
ÖN
17
SJ
Högsäter
ÅNIMMEN
23. Högelund. Högt belägen by.
Vy över skogslandskapet mot
öster. Utsiktstorn. Replipunkt för
Pilgrimsleden.
27. Borekulle. Vid Kroppefjälls
östra brant ca 2 km nordost om
Åsmule. Vy över Dalboslätten.
Fornborg. Sista biten till fots.
172
FÄRGELANDA
Många fler utsiktspunkter finns i de
utflyktsmål som beskrivs i boken,
bland andra Vida Utsikten i Mörttjärn (24), Tavlekullen i Ranneberget (55), Granan (27), Skalåsknatten vid Forsbo (40), Grotteberget
i Stora och Lilla Bräcke (52), Ed
(14), Orshöjden i Tresticklan (5),
Egersknatten i Skarsdalen (7) och
Baljåsen och Orsberget (43).
Fengersfors 7
Stigen
16
Brålanda
Ödeborg
E45
Frändefors
Utsiktspunkt
Dalslandsleden
18
Sverigeleden
Dalslands- och Sverigeleden sammanfaller
FJ.
18. E45 – Sikhall, ”Gestadvägen”.
Kanske är detta en del av den
gamla pilgrimsvägen mot Edsleskog och Nidaros. I så fall är den
äldre än ”Kungsvägen” genom
Billingsfors
ÅMÅL
8
6
164
ÄSTE
54
17. Jakobsbyn – Järn – vägen mot
Grinstad. Vyer över Vänern, ekallé
vid Jakobsbyn. Vägen går på en
av de moränryggar som ingår i
Mellansvenska israndzonen (se
sid 19).
BENGTSFORS
5
22. Backa. Vy från randen av ett
isälvsdelta över kulturlandskapet
i Laxarbydalen.
26. Nubberudskullen. Vid Kroppefjälls västra brant, ca 1 km sydost
om Järbo kyrka. Vy över Valbodalen. Karl XII:s väg går tätt förbi
kullen. Sista biten till fots.
Edsleskog
22
4
ST. H
9. Rölanda – Gesäter. Vackert och
geologiskt intressant landskap
i Örekilsälvens dalgång. (Se
Töftedalsån och Örekilsälven,
16). Ravinlandskapet vid Gesäter
saknar motsvarighet i Dalsland.
16. Årbol – Evenstorp – N Rådane.
Slingrig liten väg längs Kroppefjälls sydostsida. Bergsbranter,
fuktiga bäckraviner och dalgångar. Blåsippsprakt vid Alebacken. Omedelbart norr om
vägen ligger naturreservatet
Sjöbotten (34).
21. Höglund. Högt belägen by med
vy över omgivande skogar och
Östra Silen.
ÖR
6. Edsleskog – Oxakoff. Över
utsiktspunkten Linheden (se
Grimsheden, 38). Oxakoffbergets
kvartsitstup är en sevärdhet.
15. Dalskog – Åsmule. Vyer över
Teåkerssjön och Kabbosjön. Spår
efter takskifferbrytning.
172
20. Svarttjärn. Vy över Svärdlång.
24. Buterudsklacken. Kan nås till fots
från leden genom naturreservatet Buterud (48). Korsa Dalslands kanal vid slussen i Buterud
och fortsätt ca 2 km mot sydväst.
Karta krävs!
21
ÄRR
5. Bengtsfors – Edsviken. Vyer över
Lelången och Ärtingen. Vackert kulturlandskap väster om
Ärtingen.
14. Ånimmen runt. Kulturlandskap
i Dalformationens kärnområde.
Lövskogar och rik flora. Enastående blåsippsprakt i maj. Vyer
över Ånimmen och Sörknattens
kvartsitrygg.
19. Krokfors. Vy mot Östra Silen och
Västra Silen med Vårviks kyrka.
3
20
ARP
RÅV
4. Sund – Valsebo – Bön. Vyer över
Stora Le i norra delen. Mest skog,
men också byar med omgivande
kulturlandskap. Söder om färjeläget vid Sund, på hällmarkerna vid
Stora Les strand, har den sällsynta kantlöken en rik förekomst.
Nössemark
EN
SIL
Ö.
3. Runt Låbysjön. Vackert kulturlandskap (se Brurmossen, 58).
13. Brurefjällsvägen, Tisselskog –
Håverud. Den slingriga, backiga
vägen över Brurefjällets skogklädda högplatå är en turistattraktion i sig. Buterud (48) ligger
omedelbart väster om vägen,
Högsbyn (50) vid norra utgångspunkten.
19
Torrskog
G
2. Torrskog – Lennartsfors. Vyer över
Lelången. Vackert kulturlandskap
vid Ramsbytjärn (se sid 81). Sjönära pausplats vid Hundudden.
Gustavsfors
ÅN
1. Nössemark – Dalen. Går genom ett
kuperat, sjörikt skogslandskap till
det vackra kulturlandskapet runt
byn Dalen vid Stora Le.
12. Vackra Byars väg, Dals Långed – Dals
Rostock. Även kallad ”Route 2218”.
Slingrande väg genom skog och
kulturlandskap. Passerar bland
annat Ränsliden (53). Ånäsebäcken och Dackehögen (42) ligger
också i anslutning till vägen.
Broschyr med information om
sevärdheter längs vägen kan laddas ner från Melleruds kommuns
hemsida. Informationstavla finns
vid Källhults bygdegård.
Vackra vyer
2
1
LEL
Numreringen i listan nedan hänvisar till kartan på detta uppslag.
Siffrorna inom parentes i texten
hänvisar till områdesbeskrivningarna längre fram i boken.
11. Vassända – Orsbyn – Ödskölt. Vyer
över Iväg. Kulturlandskap vid
Nacketjärn och Orsbyn.
Dalsland – den huvudled som i
dag heter E45. Ålderdomlig, smal
och slingrande är den under alla
omständigheter. Utblickar över
Dalboslätten och här och var en
glimt av Vänern.
N
ILE
V. S
Det finns ett rikt förgrenat nät av
småvägar i Dalsland, och många
bjuder på upplevelser av vacker
och omväxlande natur. Här är ett
urval vägar och platser som kan
vara värda en omväg på cykelturen.
10. Rölanda – Lerdal. Vackert
landskap med många intressanta istidsspår i Lerdalsälvens
dalgång. Fin vy över dalgången
vid Gillanda i norr.
STORA LE
Omvägar för cyklister
Vackra cykelvägar
VÄNERSBORG
55
