Remissvar

Sammanställning remissvar som berör förslaget till
Allmänna regler 2015
Innehåll
Bakgrund ...................................................................................................................................... 1
Sammanställning av synpunkterna ............................................................................................ 2
Regler om socialt ansvar ............................................................................................................ 2
Regler kring energianvändning ............................................................................................... 10
Förpackningsregler ................................................................................................................... 16
Regler om godkännande av ämnen och material, GMO och nanoteknologi ........................... 22
Regler för rengöring, desinfektion och skadedjursbekämpning .............................................. 26
Allmänna regler för certifiering ............................................................................................... 29
Regler om avtal med tredje part (Regelavsnitt: 2.11) .............................................................. 33
Regler i kap 9, 11 och 12 för hantering av KRAV-produkt ..................................................... 34
Förändringar i märkningsreglerna (Nytt kapitel: 20. Nuvarande kapitel: 1.) ........................... 34
Helt ny struktur för de allmänna reglerna ................................................................................ 37
Synpunkter på övriga regelavsnitt ............................................................................................ 37
Allmänna synpunkter ............................................................................................................... 39
Synpunkter in i annan regelöversyn ......................................................................................... 43
Bakgrund
KRAVs allmänna regler har remitterats för synpunkter under perioden 1 februari – 31 mars 2014.
Vi har mottagit rekordmånga skriftliga remissvar, totalt över 250 stycken för alla tre remisserna.
För de allmänna reglerna så kom det synpunkter från: Flera enskilda KRAV-lantbrukare,
Ekologiska lantbrukarna centralt, Ekologiska lantbrukarna Sörmland, Gotlands ekologiska odlare,
Widegrens Gård, Mällby Lantgård, Solsyran, Upplands trädgårdsprodukter, Äppelriket, Trollon
AB, Torfolk Gård, KLS Ugglarps, Polarica, Grangärde musteri, Brunneby musteri, Norrmejerier
ekogrupp, Norrmejerier, Arla, Jästbolaget, Saltå Kvarn, Giertz Vinimport, Happy Food, Välfärden
köket & café, Restaurang Mimers Källare, Axfood, Svensk Dagligvaruhandel, Scandic Hotels,
Choice Hotels, LRF Sydost, Svenska foder, Svenska Lantägg, Svenska FSC, KIWA, HS
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 1 av 46
certifiering, SMAK, Livsmedelsverket, KEMI, SVA, Naturskyddsföreningen, Kommunal,
Unionen, Lantmännen, LRF och Jordbruksverket.
Vi har även fått många remissvar från enskilda konsumenter angående GMO, över 150 st (av de
totala 250 st) vid remissperiodens slut, men det har fortsatt komma in synpunkter därefter. Många
av remisssvaren grundar sig på missuppfattningen att KRAV släpper på GMO-förbudet. Endast
några av dessa remissvar finns med i denna sammanställning, bland annat de som innehåller
konkreta förslag på förändringar.
KRAV-anslutna lantbrukare hade möjlighet att besvara remissen via en webbenkät, ett snabbt och
enkelt sätt att svara. Totalt är det 157 stycken lantbrukare som besvarat enkäten. Resultaten från
den enkäten ingår delvis i denna sammanställning men finns redovisad i sin helhet i en separat
slutrapport sammanställd av det företag som hjälpte oss att genomföra enkäten.
Några remissinstanser (certifieringsorganen KIWA, HS Certifiering och SMAK) har i sina
remissvar lämnat detaljsynpunkter på enskilda regler, och i denna sammanställning återfinns endast
några av dessa synpunkter, inte de mer språkliga eller tekniska synpunkterna. Alla synpunkter har
beaktas i omarbetningen av regeltexten efter remissen.
Sammanställning av synpunkterna
Regler om socialt ansvar
(Nytt regelavsnitt: 3.1. Nuvarande regelavsnitt: 2.13.)
2 Tomas Tillman, Grangärde Musteri
För övrigt så är min åsikt vad det gäller regelförslaget ang socialt ansvar att det som är styrt i lag av
Sveriges regering är onödigt att KRAV skall ägna energi åt. Det finns andra instanser i vårt
samhälle som har den funktionen och ser till att de som missköter sig lagförs. För att i framtiden få
fler att producera KRAV- godkända produkter behövs enkla tydliga regler och inte en snårskog av
regler som kanske avskräcker från medlemskap och som till del även är onödiga då de regleras på
annat sätt. Mervärden för KRAV skapas genom att det finns ett bra utbud av miljövänligt
producerade produkter inte genom ett smalt utbud som uppfyller alla ”mervärden” som motiverar
en KRAV certifiering jag tror att KRAV är ett så pass starkt begrepp att det finns ett berättigande
ändå. För mig och 99% av alla konsumenter så betyder KRAV – EKOLOGISKT
3 Solsyran, Eva Gustavsson
Synpunkt socialt ansvar: Finns redan i svensk lagstiftning, det räcker.
Övriga punkter är bra.
5 Eric Winding, Upplands Trädgårdsprodukter
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 2 av 46
Det ska ställas lika villkor för KRAV certifierad produktion oavsett var det produceras. Vi kan inte
lura konsumenten med våra uppställda regler och sedan KRAV märka produkter som inte har
samma regler.
8 Gustav Duell
Jag läste här http://familjejordbruk.blogspot.se/ att ni ändrar era regler. Då vill jag skicka en
förhoppning om att hålla Krav-reglerna till det "ekologiska odlandet". Jag har i många år uppfattat
er som ett bra val (det bästa) och köper kravmärkt när jag har valet. Men om ni blandar in
arbetsmarknad och annat omkring får jag börja fundera på vad som är bra. Istället tycker jag att ni
skall påverka fairtrade att börja omfatta länder i norden. I dagsläget sysslar de med exotism i uländer långt bort. Förvisso lovvärt och viktigt men även svenska bönder lever under
effektiviseringsyxan, dock hållen av stat och myndigheter och de skall inte lämnas utan stöd. (Eller
starta ett eget märke för vettiga villkor för bönder och producenter i Norden.)
Så håll er till kärnverksamheten, håll isär det ekologiska och det samhälleliga. (speciellt som det
senare lätt blir politik)
9 och 83 Dan Widegren, Widegrens Gård AB
Socialt ansvar: Mer av svensk lagstiftning om arbetsvillkor för anställda lyfts in i reglerna,
exempelvis anställningsavtal, lön och övertid. (se nytt regelavsnitt 3.1) Företag i utlandet som
tillverkar produkter som importeras berörs inte av dessa regler, utan ska följa reglerna om socialt
ansvar i kapitel 16.
Bra men liknande regler och lagstiftning bör gälla även när importerade produkter skall märkas
med KRAV.
112 Lars-Olof Börjesson Vd Äppelriket
Självklart skall Svensk lag och kollektivavtal gälla för samtliga men vi anser inte att vi skall
behöva ha en revisor från något certifieringsorgan som skall kontrollera våra löner eller att vi följer
de lagar som finns i Sverige. Vi har myndigheter som vid vissa oregelbundna tillfällen gör
inspektioner gällande bland annat arbetsmiljö. Vi har skyddsronder och samtlig personal är
medveten om vikten av arbetsmiljöfrågorna. Vid min veckoinformation till samtlig personal vid
”fredagsfikan” ställer jag frågan om det finns någon som har en säkerhets eller arbetsmiljöfråga att
ta upp (har checklista för att inte glömma).
När det gäller löner skall det räcka med att vi kan visa att vi har kollektivavtal. Alla moment som
läggs på vid certifieringar kostar tid och höjer våra kostnader. När man sedan ser att det inte skall
gälla leverantörer i andra länder, görs ytterligare en kostnadsdrivande moment för Svenska företag
men ej för våra utländska konkurrenter.
144 Anders Bockgård, [email protected]
Vad gäller socialt ansvar och förslaget att man måste ha kollektivavtal är jag skarpt kritisk och
övervägar i så fall gå ur Krav.
146 Elisabeth Åberg, Unionen
Tycker att det sociala avsnittet i stort sett ser bra ut. Har förslag på ändringar främst inom
arbetsmiljöområdet. Se gulmarkerat i bilagt dokument. För enkelhetens skull har jag konsekvent
använt begreppet skyddsrond, skyddskommitté och skyddsombud istället för arbetsmiljöbegreppen
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 3 av 46
fördesamma, vilka är synonyma. Tyckte också att man kunde förenkla skrivningen om inhyrd
arbetskraft.
3.1.1 Berörd arbetskraft
Reglerna om socialt ansvar gäller hela arbetsstyrkan i den KRAV-certifierade verksamheten. Detta
inkluderar säsongsarbetare, gästarbetare, inhyrd arbetskraft från bemanningsföretag eller den som
av eget intresse hjälper till i verksamheten (exempelvis volontärer eller praktikanter).
Om du har leverantörer eller underleverantörer av arbetskraft (exempelvis säsongsarbetare genom
bemanningsföretag) gäller reglerna om socialt ansvar på samma sätt som om det rörde dina egna
anställda.
Reglerna berör inte serviceföretag, transportföretag, hantverkare eller annan arbetskraft som inte
arbetar med kärnverksamheten.
3.1.4 Visa att regler om socialt ansvar följs
Du ska kunna visa att reglerna om socialt ansvar följs, till exempel genom relevant dokumentation
såsom anställningsavtal, kollektivavtal, protokoll från skyddsrond, dokumentation från
skyddskommitté, dokumentation från brandskyddskontroll eller miljöskyddsinspektion. Detta är
särskilt aktuellt när förändringar skett i verksamheten. (K)
3.1.10 Endast lätt arbete för minderårig personal
Du får anlita en minderårig som har fyllt 13 år till att utföra lätt arbete i arbetsmiljöer som ej är
skadliga. Arbetet får inte inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.
(SL)
3.1.13 Risker för ohälsa och olycksfall
Du ska på ett systematiskt sätt undersöka och bedöma risker för att någon kan komma att drabbas
av ohälsa eller olycksfall i arbetet (SL). Det kan till exempel ske genom daglig kontakt med
anställda eller deras skyddsombud undersökningar, skyddsronder, arbetsmiljöronder och andra
148 Thomas Niemi, Polarica
Vi har synpunkter på reglerna vad gäller socialt ansvar för vildväxande produktion.
Det finns i princip två olika system för plockning av vildväxande bär.
Arbetsvisum till Sverige
Det ena systemet bygger på plockare från framförallt Thailand som jobbar enligt en arbetsvisering.
De har anställningsavtal, lagstadgade löner etc. Detta system tillämpar vårt företag beträffande de
svenska inköpen.
Fri plockning
Här betalar man kontant efter varierande dagspris till plockaren vid ett inköpsställe. Man har
absolut ingen kontroll på de som plockar och hur deras sociala situation ser ut, får de behålla alla
pengar , finns det någon som skor sig på plockarna etc.
Detta systemet tillämpas i Sverige samt till hundra procent i resten av de länder som handlar med
vilda bär i Europa.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 4 av 46
Om KRAV märket står för arbetsvillkor enligt svensk lagstiftning så kan man inte certifiera eller
återcertifiera bär som köpts in enligt ”Fri plockning”. Har exempelvis sett KRAV märkning från
företag i Litauen.
164 Henrik Lindholm, [email protected]
En del när det gäller hälsa och säkerhet i en bransch som har så mycket tillfällig arbetskraft är
utbildning för de som jobbar. Dvs arbetsgivaren har ett ansvar att se till att de som jobbar är har
tillräcklig kompetens för att utföra jobbet på ett säkert sätt.
165 Katarina Imrell Kvalitetsingenjör, Jästbolaget AB
Jästbolaget producerar en KRAV-märkt produkt, 50 g jäst till konsumentmarknaden, och den utgör
en mycket liten andel av vår totala produktion. Vi skulle vilja lämna följande synpunkter på de
föreslagna reglerna:
3.1 Förslag för punkt 3.1.4 är att man ska kunna visa upp dokumentation som sedan särredovisas i
3.1.5 och 3.1.7 samt 3.1.8-3.1.14. Vi föreslår att för de företag som inte har kollektivavtal och lokal
klubb kan ingå i de reglerna. Har man ett kollektivavtal så följer man det tillsammans med svensk
lag och arbetsmiljölagen samt alla AFS däribland minderåriga i arbetslivet. Genom att räkna upp
paragrafer så blir det bara en kopia av de lagar som redan gäller. Nästa steg blir att räkna upp
paragrafer från maskindirektivet, personalutrymmen eller kränkande särbehandling. Nej, dela
istället upp det så att de som har kollektivavtal med de seriösa fackliga klubbarna kan hoppa över
avsnittet medan de som inte har lokal klubb eller tillhör en inte godkänd facklig organisation eller
saknar det helt bör följa de riktlinjer ni skriver upp här.
3.1.5 svensk lag
3.1.7 svensk lag
3.1.8 svensk lag
3.1.9 fackligt avtal
3.1.10 arbetsmiljölagen
3.1.11 lön avtalsenlig enligt kollektivavtal
3.1.12 övertiden regleras enligt kollektivavtal eller lokalt avtal. Det finns de som får dispens.
3.1.13 regleras i arbetsmiljölagen
3.1.14regleras i arbetsmiljölagen
170 Anja Westberg, Svenska Kommunalarbetareförbundet
Nu har jag och mina kollegor som arbetar med frågor som rör jordbruket tittat på det ni skrivit om
socialt ansvar. Vi tycker att det är en bra text och vi är glada att det ni skriver om företagens ansvar
när de har anställd arbetskraft.
171 HS Certifiering
3.1.3 Följa svensk arbetslagstiftning
Hur kontrolleras alla dessa bestämmelser
174 Britt-Marie Andersson, Örsby Ängen Sävsjö
Vill yttra mej andgående Tydliga och utvecklade regler om socialt ansvar 3.1.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 5 av 46
Tycker inte Krav ska lägga sig i hur mycket lantbrukarnas anställda jobbar. Det är väl ändå upp till
dem själva, ni kanske även ska kolla hur mycket en lantbrukare jobba själva. I så fall är det inte
många bönder som klara det med 8 timmars arbetsdag femdagar i veckan och fem veckors semester
på ett år.
183 KIWA
3.1.4 Visa att regler om socialt ansvar följs
Hur och när ska detta kontrolleras/revideras i olika verksamheter?
3.1.12 Övertid
Hur ska 3.1.12 - 3.1.15 verifieras och kontrolleras? Väldigt svåra att lägga ner tid på under en
"vanlig revision" och dessutom få ut något av. Vi anser att dessa regler är en viljeyttring från
KRAVs sida och är regler som CO kan ta till vid uppenbart brott mot dem, men som inte ingår i
den vanliga revisionen.
188 Svensk Daligvaruhandel
Det finns en uppenbar risk att kraven på att bevisa socialt ansvar blir högre för Sverige än för
övriga länder inom EU. Svensk dagligvaruhandel föreslår att KRAV definierar riskländer och
fokuserar på vad gäller dokumentation. Det är inte rimligt att det ska råda strängare bevisbörda för
svensk produktion.
212 Giertz Vinimport AB
Vidare har vi sagt muntligt till en person från Krav att när det gäller sociala reglerna så tycker vi
Fairtrade har ett bra regelverk för socialt ansvar och att EU lagstiftning bör räcka för viner som
kommer från EU.
216 Restaurang Mimers Källare
Vi ser positivt på att man lyfter fram arbetsvillkor i reglerna. Lika lön för lika arbete.
222 Svenska FSC
KRAV bör i sina regler innefatta krav på att trävaror som används till framställning av
förpackningsmaterial ska uppfylla sociala och miljömässiga villkor. De nya sociala regler som
finns föreslagna för svensk KRAV-produktion finns redan införda i FSC:s regelverk för
skogsbruket. Vi ser det som en fördel om liknande sociala regler gäller både för den ekologiska
produkten och förpackningen.
228 Ekologiska lantbrukarna Sörmland
Vi i styrelsen för Ekologiska Lantbrukarna Sörmland, har läst igenom de nya förslagen till regler
och har inga speciella synpunkter mer än att socialt ansvar borde gälla alla och finns ju inskrivet i
lagen.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 6 av 46
229 Gotlands ekologiska odlare
Vi i Gotlands ekologiska odlare anser att det mesta i KRAV reglerna är bra . Ska vi ha ett mervärde
av märkningen så måste vi ju också ligga steget före med vissa regler.
Men vi tycker att man ska lägga mindre tid vid: de sociala aspekterna, såsom anställningsavtal osv.
Det ska inte läggas på certifieringsorganen att kontrollera detta. Det finns i svensk lagstiftning och
ska ändå följas . Det kan stå med i regelverket att de måste följas och att man kan bli avstängd eller
liknande om det framkommer att man inte följer det . Men lägg inte mer på certifieringsorganen.
De behöver lägga sin tid på odling och de väsentliga KRAV reglerna tycker vi.
232 Axfood
s 22:
→ Utöka skrivningen om Mänskliga rättigheter så att man hänvisar till samtliga grundläggande
MR-konventioner som sedan antagits
s 26, 3.1.11
Du ska se till att det som lägst utbetalas kollektivavtalsenlig lön. Om kollektivavtal saknas ska
minst den lön som är bruklig inom yrket eller branschen betalas.
→ Eventuellt skulle detta behöva stärkas ytterligare, kolla gärna med fackliga organisationer
s 24, 3.1 Socialt ansvar för KRAV-certifierade
”I det här avsnittet finns regler om arbetsvillkor som berör anställning, diskriminering, minderårig
personal, lön, övertid, hälsa och säkerhet, boendeförhållanden och att information ska vara
tillgänglig.”
→ Uppräkningen här är inte komplett i vad som bör vara med; fattas gör t ex fackliga rättigheter,
tvångsarbete. Kolla av och jämför med t ex BSCI:s kod, ETI:s kod etc .så man är ”upp till
standard”.
” Reglerna berör inte serviceföretag, transportföretag, hantverkare eller annan arbetskraft som
inte arbetar med kärnverksamheten.”
→ Bör ändras till:
”För serviceföretag, transportföretag, hantverkare eller annan arbetskraft som inte arbetar med
kärnverksamheten gäller att leverantören förväntas tillse att även dessa upprätthåller legala
arbetsrättsförhållanden genom att skriva in det i affärsavtalen.”
S 25, 3.1.6 Anställningsavtal
”Undantag: Du behöver inte ha anställningsavtal för volontärer och/eller praktikanter. Du ska
däremot registrera alla volontärer och praktikanter och de ska kunna identifieras via passnummer
eller id-handling.”
→ Bör förtydligas:
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 7 av 46
”Leverantören ska kunna visa att studenter eller praktikanter ej används i regelrätt arbete”
S 25, 3.1.10 Endast lätt arbete för minderårig personal
”Du får anlita en minderårig som har fyllt 13 år till att utföra lätt arbete. Arbetet får inte inverka
skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. (SL)” (((och rätt till lek och fritid.))
→ Måste se över hur det står om barnarbete; bör nogsamt följa barnkonventionen och ILOs 138
samt nya UNICEFs barnrättsprinciper. Lätt arbete kan lätt definieras som lätt av någon annan.
Generellt sociala krav kapitlet
→ Saknar referens till Ruggie- ramverket, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter och grundprinciperna där att man som företag måste:
1. Utföra kontinuerlig MR due diligience (riskbedömning var man riskerar kränka MR i
leverantörskedjan)
2. Uppvisa sätt att bemöta och minimera dessa risker
3. Tillse att det finns klagomålsmöjligheter för rättighetsinnehavarna
235 LRF Sydosts regionförbundstyrelse
3.1.1 -3.1.4 Känns helt naturliga och ska ju följas av alla i Sverige . Att sedan ytterligare
detaljredovisa vad som gäller tycker vi är överkurs. Svensk lagstiftning och Europeiska
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna gäller. De övergripande reglerna bör räcka.
Vi sympatiserar naturligtvis med att det är viktigt att de följs men det ska inte behöva stå extra i
KRAV reglerna. Regel 3.1.15 och 3.1.16 anser vi bör finnas kvar.
236 Ekologiska lantbrukarna
Arbetsmarknadsfrågor regleras av både lagstiftning och kollektivavtal och behöver inte regleras av
KRAV.
Vi vill framförallt att förslaget förändras på två punkter, nämligen övertidsarbete och barnarbete
vilka vi föreslår utelämnas ur reglerna.
Övertidsarbete (3.1.12) Lantbruket och trädgårdsnäringen har intensiva arbetstoppar och många
säsongsarbetare vill ha möjlighet att arbeta intensivt under dessa perioder. Om övertidsarbete
begränsas ökar risken för svart arbetskraft.
Barnarbete (3.1.10) Givetvis skall gällande lagstiftning följas. Detta behöver dock inte skrivas ut i
KRAVs regler. Arbetslösheten bland ungdomar och unga vuxna är ett av våra största
samhällsproblem. För många kan ett sommararbete med bärplockning eller ogräsrensning ge en
viktig erfarenhet av arbetslivet. KRAVs regelförslag underlättar inte detta.
En fråga som vi även skulle vilja att KRAV klargör är hur man ser på tillämpningen av 3.1.5. på de
fångvårdanstalter som är KRAVcertifierade:
”3.1.5 Frånvaro av tvång. Det får inte förekomma tvångsarbete, straffarbete eller någon form av
ofrivilligt arbete. /…/
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 8 av 46
240 Saltå Kvarn
Då den dokumentation som krävs enligt 3.1.4 ska kontrolleras av myndigheter i Sverige tycker vi
att detta inte hör hemma i KRAVs regler. Om man betänker att en viss tid av revisionen kommer
att tas i anspråk för att kontrollera detta, kommer mer relevanta delar i den ekologiska
produktionen/förädlingen inte att hinnas med.
Som vi har uppfattat detta är problemet specifikt för att undanröja diskriminering av
säsongsarbetare som arbetar med bärplockning och grönsaksodling. Därför tycker vi att detta borde
vara specifika regler i ett speciellt avsnitt. Inte att det blir generella regler för alla.
244 Tycho Wachtmeister, KRAV-lantbrukare
Vi är uppriktigt oroade för förslaget i det nya kapitel 3 om socialt ansvar. I skogen finns PEFCcertifiering som för några år sedan började med regler om socialt ansvar och nu har det gått så långt
att vi inte anser att den administrativa börda som det innebär att dokumentera både vad vi gör, men
framför allt vad våra anlitade entreprenadföretag gör. Det vore olyckligt om lantbruk och
djurhållning skulle bli omöjligt med normalt kollektivt anställd personal. Åkeri, bygg och skog har
i många avseenden spårat ur pga för många regler vad gäller arbetskraft. Om kapitel tre blir
verklighet kommer det bli svårt och för många omöjligt att driva verksamheten utan svart
arbetskraft. Ta bara den för ett lantbruk omöjliga regeln max 50 timmar övertid en månad. Det blir
bara möjligt att driva vår- och höstbruk i familjejordbruk där arbetstiden ej registreras eller med
entreprenörer som ej följer regelverket. Man kan också låta anställd personal arbeta för två bolag (t
ex egen fskatt, eller svart lön för övertid överskridande 50 timmar). Vi kan inte ha regler som vi
måste kringgå mer eller mindre krångligt och olagligt.
Kontakta mig gärna för vidareutveckling av våra erfarenheter och tyckande. (070-5188787)
245 Nordic Choice Hotels
Skal dette også sjekkes ut på hotell? Dette er et enormt stort område, hvor jeg tror man fort vekk kan
komme i en situasjon der man sertifiserer/godkjenner forhold som ikke er bra nok. Jeg er generelt
veldig i tvil om KRAV også skal gå inn på dette. Det vil kreve mye mer av oss, og da må dere også
få markedsført at det er mer i merket.
248 Svenska Lantägg
Våra producenter bedöms enligt vår leverantörsbedömning och då skall producenten följa svensk
lagstiftning.
253 Lantmännen
Inga synpunkter
254 LRF
Arbetsmarknadsfrågor regleras idag av både lagstiftning och kollektivavtal i Sverige. Därför
ifrågasätter LRF varför KRAV-reglerna ska inkludera dessa aspekter eftersom det tydligt
framgår att regelverket inte omfattar företag i utlandet som tillverkar produkter för import eller
införsel. Uppräkningen av saker som ej är tillåtet, såsom straff- eller tvångsarbete, kan riskera
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 9 av 46
att missuppfattas som att sådant skulle förekomma på gårdar som inte är KRAV-certifierade.
Därför bör man överväga att stryka de föreslagna reglerna om socialt ansvar för KRAV
certifierade.
Resultat från webbenkät till Lantbrukare (157 svar):
Regler kring energianvändning
(Nytt regelavsnitt: 3.7. Nuvarande regelavsnitt: 2.18, 3.3.5, 4.6.5 samt 14.5-14.8.)
5 Eric Winding, Upplands Trädgårdsprodukter
Det är lurendrejeri att i regelverket kräva 100 % förnyelsebar energi för att i nästa stycke skriva att
företaget måste åtminstone muntligt kunna redogöra för deras energieffektivisering och minskning
av fossila bränslen.
Det är inte seriöst att ställa villkor som man inte behöver följa.
Hur ska certifieringsbolagen revidera på ett trovärdigt sätt ?
7 Tord Cleveson, Trollon AB
Läste om att en översyn av reglerna sker just nu. Jag har reagerat på otydligheten i nedanstående
regel om inköp av förnybar elenergi, “En ny regel (3.7.3) om att alla KRAV-certifierade företag
ska köpa in 100 procent förnybar el”. Min uppfattning är att det flesta energislagen är förnybara det
är bara fråga om hur lång tid det tar. Olja behöver säkert ett par miljoner år för att förnyas, torv går
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 10 av 46
lite fortare, uran behöver något vulkan utbrott osv. Därför föreslår jag att dom elenergislagen
som inte är godkända definieras eller alternativt gör tvärtom definierar det som är godkänt,
för att förtydliga regeln om förnybar elenergi. Jag vill poängtera att jag förstår tanken bakom
regeln, men jag tycker att i ett regelverk ska det inte finnas tolkningsmöjligheter, utan reglerna
ska var tydliga.
9 och 83 Dan Widegren, Widegrens Gård AB
Kravet på 100 procent förnybar el utökas till att gälla alla certifierade företag. Alla KRAVcertifierade företag ska åtminstone muntligt kunna redogöra för hur de jobbar med
energieffektivisering och minskning av användningen av fossila bränslen. Kravet på
energikartläggning utökas till att även gälla slakterier och förädlare av foder, livsmedel och
produktionshjälpmedel som använder mer än 500 000 kWh/år. (nytt regelavsnitt 3.7)
OK
10 Maria Karlsson, Mällby Lantgård
Det mesta är okej, tycker jag. Viktigt att kommunicera att alla använder förnyelsebar el om alla
skall göra det.
96 Marie Hofgaard
Jag undrar hur regeln om förnybar el påverkar mig o mitt företag. Den mängden el som krävs i vår
KRAV produktion är minimal, dvs belysning hos fåren + lite till. Vår KRAVproduktion är i
mycket liten skala o därför är elavtalet gemensamt för privat och gården. Finns det i reglerna en
anpassning till små företag? (Jag har visserligen förnybar el men privat föredrar jag att välja
själv...)
112 Lars-Olof Börjesson Vd Äppelriket
Energi kravet på 100 % Grön el kan vi ej acceptera om det skall gälla all vår produktion, men om
det enbart gäller den del av produktionen som är ekologiskt producerad, kan vi köpa in den delen
som grön-el. Vi konkurrerar med import frukt och andra Svenska fruktpackerier med vår
konventionellt odlade frukt (98,5% av produktionen). Grön el är inget säljargument vilket innebär
att våra äpplen blir dyrare utan att vi kan skapa mervärden som motiverar prishöjningen.
137 Josefin Jönsson, Kvalitets- och miljöchef, KLS Ugglarps
Som konsument ser jag positivt på att företagen måste köpa in 100% förnybar el men om jag ska
utgå från vår verksamhet är jag rädd att det kan få konsekvensen att vi slutar med KRAVproduktion. Att genomföra energikartläggning eller att ha en viss andel förnybar energi tror jag är
fullt genomförbart men jag vet inte om en kraftigt ökad energikostnad accepteras 8vilket det blir
även om det inte skiljer så mycket per kWh). Som det är idag säljs mycket av det KRAVproducerade som konventionellt då det saknas kundunderlag. KRAV-slakt är förenat med en viss
merkostnad (för administration) och jag är rädd att ökade elkostnader kan bli spiken i kistan. Det
skulle också kunna bli så att de stora aktörerna väljer att bara slakta KRAV på en anläggning vilket
då leder till att djuren transporteras längre, vilket jag inte anser vara en bra lösning. Ett alternativ
skulle kanske vara att se till helheten av energianvändningen och till utvecklingen. Att installera
energiåtervinning bör ju tex värderas lika högt som att spara in på produktion av inköpt kolkraft.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 11 av 46
147 Peter Andersson, KRAV-lantbrukare
Jag är KRAV-medlem sedan 1997, och har odlat ekologiskt sedan 1977. Min mor har forskat om
gifter i maten och även skrivit böcker om detta.
Jag protesterar kraftigt mot kravet om 100% förnyelsebar energi, eftersom jag är helt övertygad
om att kärnkraften är den enda energikällan som kan vända globala uppvärmningen.
Kravet är helt kontraproduktivt och ologiskt. Om detta kommer med i reglerna förlorar KRAV en
medlem som varit engagerad sedan 1997.
Hoppas detta kommer fram till ansvariga.
165 Katarina Imrell Kvalitetsingenjör, Jästbolaget AB
Jästbolaget producerar en KRAV-märkt produkt, 50 g jäst till konsumentmarknaden, och den utgör
en mycket liten andel av vår totala produktion. Vi skulle vilja lämna följande synpunkter på de
föreslagna reglerna:
3.7.3 Om regeln genomförs finns det stor risk att vi väljer att ta bort produkten från marknaden
istället.
För oss som har en väldigt liten andel KRAV-produktion blir merkostanden oproportionerligt stor,
en regel angående att mängden förnybar el motsvarar förbrukningen av el för framställning av
KRAV-certifierad produkt anser vi vara mer rimlig.
171 HS Certifiering
3.8 Energiplanering för lantbruksföretag
Regeln är skriven som om energiförbrukningen enbart är förbrukad el i kWh. Vi har tidigare
uppfattat det som att all förbrukad energi ska räkna som till kWh och det vore bra om detta framgår
av regeln.
176 Norrmejerier
Allmänt: Norrmejerier tycker det är bra att KRAV ser över regelverket och att en KRAV-märkning
verkligen ger extra tyngd åt ekologiska produkter samt att det utgör ett mervärde att låta certifiera
enligt KRAV.
Dock ser vi att detta remissförslag nog tar ut svängarna lite väl långt från kärnan av vad KRAV står
(har stått) för.
Norrmejerier har därför dessa viktiga invändningar på remissen:
KRAV-regler på gård: här har Norrmejeriers ekogrupp redan skickat in ett svar. De efterfrågar en
helhetssyn och rimlighet av reglerna. Vi ifrågasätter t.ex. att lantbrukaren har utfört en
energikartläggning, utbildats i eco-driving, har 100% förnybara energikällor….
188 Svensk Daligvaruhandel
Svensk Dagligvaruhandel undrar hur detta slår mot större producenter av importgrödor som t ex
kaffe och ris? Det är även viktigt att se hur detta påverkar internationella leverantörer.
183 KIWA
3.7.1 Sparsamt körsätt
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 12 av 46
Vi får många detaljfrågor kring denna regel och mycket har förtydligats, det mesta framgår idag på
hemsidan och bör in i reglerna.
209 Välfärden - kök & kaffe
Förnybar el. Jättebra. Men vi har Stadsfastigheter som hyresvärd och då ingår deras elavtal i hyran,
eller läggs på rättare sagt. Men vi får inte välja fritt.
216 Restaurang Mimers Källare
Vi ser förslaget till förnybar el samt energisparande körsätt som mycket eftersträvansvärt mål. Vi
som del i kommunal verksamhet har ingen insyn i hur energiavtalet tecknas. Vi har inte heller
någon verksamhet där vi kör ut maten. Därför blir det svårt för oss att ha direkt inverkan på dessa
punkter.
218 Svenska Foder
Ang. 100 % förnybar el
De KRAV-märkta produkter som Svenska Foder tillverkar utgör endast en liten del av den totala
foderproduktionen. Det är inte rimligt att en förhållandevis litet produktsegment medför kostnader
för hela produktionen. Vi föreslår istället att man köper certifikat för den el som förbrukas vid
tillverkning av KRAV-produkterna.
Kanske bör man hellre ställa kravet på att bolagen jobbar med energireduktion och så inte bara på
el utan även energin i sin helhet. Det hjälper ju inte särskilt att köpa grön el om man förbrukar stora
mängder olja.
Ang. Energikartläggningen
Svenska Foder har energibesparing som en ledstjärna i produktionen i idag och det är inskrivit i
våra miljömål mm. Istället för att kräva att energikartläggningen görs av en certifierad expert så
föreslår vi att man granskar energisparplanen vid den årliga KRAV- revisonen. En
energikartläggning beskriver bara ett nuläge, men det är arbetet och målen som är det intressanta.
Det är inte heller här rimligt att KRAV bestämmer villkoren för energikartläggningen eftersom
KRAV-segmentet endast är en liten del av den totala fodertillverkningen.
233 Naturskyddsföreningen
236 Ekologiska lantbrukarna
Vi ställer oss bakom förslagen och noterar att andra produktionsgrenar än lantbruk nu även
omfattas av tydliga krav. Samtidigt undrar vi om det finns en konsekvensanalys av vad detta
innebär för de riktigt stora förädlingsföretagen inom slakt och mejeri – företag som bara har en
liten del av produktionen KRAV-certifierad?
Vi vill också uppmärksamma KRAV på att många producenter har fleråriga el-avtal. Det är rimligt
att låta producenter avsluta pågående avtalsperioder innan kravet på grön el blir tvingande.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 13 av 46
237 Arla
Som en del av vårt miljöarbete inom Arla Foods har vi som mål att minska vår energiförbrukning
med 3% per år samt öka andelen förnyelsebar energi. Målet är att andelen förnyelsebar energi för
produktion av värmeenergi till 80% ska vara biobränslebaserat år 2020. Vi gör det genom att byta
från fossilt bränsle (olja och naturgas) till biobränsle och lägger stora investeringar på detta. För
närvarande 2013 har vi till 50% förnyelsebar värmeproduktion. Vi anser inte att enbart en övergång
till förnyelsebar el stödjer våra mål då den gröna elen som vi köper inte kommer att räknas in i
Arlas mål för förnyelsebar energi, då köpet inte innebär att mängden el på marknaden från
vatten/vindkraft automatiskt kommer att öka i och med att vi köper denna el. Däremot kan det
bidraga till att elproducenterna kanske investerar i att öka produktionen av "grön el". Ytterligare ett
argument mot förslaget är att kostnaden för el ökar på ett oproportioneligt sätt. Kostnadsökningen
blir i storleksordningen 1-1,5 miljoner kronor per år beroende på vilken typ av förnyelsebar el som
köps, räknat på att hela vår elförbrukning skulle köpas som förnyelsebar el. Vi anser inte att det är
rimligt med att ett krav för en standard ökar kostnaderna på detta sätt, särskilt som miljönyttan inte
är helt tydlig, och anser att kravet på inköp av förnyelsebar el endast ska baseras på andelen
ekologisk produktion. Egentligen anser vi att reglerna borde omfatta helheten i energikonsumtionen
men vi förstår svårigheterna att skapa regler om detta och att grön el då blir ett enklare sätt att
förändra. Kraven kring inköp av förnyelsebar el är otydliga då det finns flera olika typer av grön el
eller miljöanpassad el på marknaden. Regeln behöver förtydligas i detta avseende.
241 SMAK Certifiering
3.7.3: Förnybar el
Vi upplever fortfarande att många kunder är irriterade på denna regel. Dels eftersom de faktiskt inte
får någon annan el i sina ledningar, fast de betalar för det. Dels företag där den KRAV-anslutna
produktionen är liten i förhållande till annan produktion de har i företaget. Dels de företag som är
med i olika uppköpsgrupper där de upplever att de själva inte kan styra över valet av el.
3.7.6 Val av köldmedier i butik
Endast i butik bör flyttas till butikreglerna.
245 Nordic Choice Hotels
Kravet på 100 procent förnybar el utökas till att gälla alla certifierade företag. Restauranger
och storhushåll ska ha bytt till förnybar el senast 2017-12-31.
Jeg vet at vi har strevd med å få skiftet fra fjernvarme til fornybar pga tilgjengelighet i kommunen.
Hvem vil da sørge for at det blir tilgjengelig i kommunene? Det er veldig synd om man mister
sertifisering fordi fornybar energi ikke er tilgjengelig.
Energi: Arbeta med energieffektiviseringar och minskad förbrukning av fossila bränslen.
Alla KRAV-certifierade företag ska åtminstone muntligt kunna redogöra för hur de jobbar med
energieffektivisering och minskning av användningen av fossila bränslen.
OK.
247 Scandic hotels
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 14 av 46
Vi anser egentligen inte att sparsamt körsätt och förnybar energi bör ingå i reglerna – risken är att
det blir för mycket administration och att licenstagare tröttnar. För en restaurang och för en butik
finns Svanenmärkning om man vill ta ett bredare grepp om miljöpåverkan.
248 Svenska Lantägg
Producenter redan på kartan vilket vi som packeri också är, positivt.
253 Lanmännen
Inga synpunkter
254 LRF
LRF anser att ett krav på el från förnybara källor är rimligt. Samtidigt instämmer LRF med
Ekologiska Lantbrukarna om att befintliga fleråriga elavtal bör få löpa ut innan kravet på
förnybar el blir tvingande.
Resultat från webbenkät till Lantbrukare (157 svar):
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 15 av 46
Förpackningsregler
(Nytt regelavsnitt: 3.5. Nuvarande regelavsnitt: 2.16)
2. Tomas Tillman, Grangärde Musteri
Det har kommit till vår kännedom att det finns ett förslag på att förbjuda PVC i
förpackningsmaterial. Detta är en god intention att sträva efter miljövänligare alternativ. Tyvärr är
det så beskaffat att som tätning i de kapsyler vi använder förekommer PVC för att klara de höga
temperaturer produkten fylls med .Leverantörerna har idag inga alternativ till detta för närvarande.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 16 av 46
Varmfyllning används för att kunna producera säkra hållbara produkter utan konserveringsmedel.
Vi ber Er överväga de förödande konsekvenser detta skulle få för vår typ av produktion.
6 Gunnar Kjellin, Brunneby Musteri
Ser att det står kortfattat om att det föreslås förbud på PVC-plast i förpackningar. Vi har arbetat för
att undvika detta material,eftersom det anses medföra vissa miljönackdelar. Speciellt för vår
bransch ,och KRAV, är att vi jobbar utan konserveringsmedel,och istället varm- eller hetfyller saft
och juice på glasflaskor, Vi har undersökt förpackningsmarknaden för flaskkorkar,och inte hittat
några som rekommenderas för våra extrema temperaturer,som är utan PVC. PVC används som en
komponent i tätningsmassan inne i korkarna, och utgör således en mycket liten del av
förslutningens vikt. Men mycket betydelsefull för att garantera en bra tätning och någorlunda lätt
öppning. Således vore det riktigt besvärligt för alla som använder aluminiumkorkar till att försluta
sina flaskor med om det inte görs ett undantag för detta i regelverket! Detta är en viktig fråga för
oss som KRAV-certifierade !
9 och 83 Dan Widegren, Widegrens Gård AB
Förbud mot PVC i förpackningar och krav på att eftersträva resurseffektiva förpackningar (nytt
regelavsnitt 3.5). I en ny bilaga anges de 52 ämnen från SIN-listan som förekommer i
förpackningar, så att det blir lättare att undvika dessa.
OK
89 Patrik Axelsson <[email protected]>
Jag vet inte om detta har någon betydelse, men jag vill bara göra Er uppmärksamma på att
kontaktrisken för livsmedel och PVC är omöjlig. Minst 90 % av alla bevattningssystem på våra
gårdar består av PVC-ledningar i Sverige. Vet ej hur det är utomlands?
Det var en liten fundering, betydelse eller ej?
112 Lars-Olof Börjesson Vd Äppelriket
PVC i förpackningar tog vi förgivet var borta. Inget problem om det införs förbud.
113 Olle Göransson, Torfolk Gård
På Torfolk Gård håller vi uteslutande på med KRAV-godkänd produktion. Grönsaker, sylt och saft.
Vi månar om att regelverket ska vara skarpt, för att hålla förtroendet högt för mervärdena i KRAVmärkningen.
Vad det gäller PVC i förpackningar är vi helt överens om att PVC måste bort!
Men vi har ett problem med locken till våra syltburkar. Tillverkningen av locken är en mycket
industrialiserad och högeffektiv sak. Ett väldigt litet antal, men väldigt stora tillverkare finns, och
ingen i Sverige. De jobbar på en global marknad, och krav som några mindre leverantörer i Sverige
ställer på dem vad gäller PVC (med anledning av KRAV´s regelskärpning) i packningarna
(compound) i locken, riskerar att inte betraktas som tillräckliga för dem att ställa om.
Jag påbörjade diskussionen med två av de stora Europeiska locktillverkarna om att få helt PVC-fria
lock, redan i slutet på åttiotalet. Intresset var tämligen svalt, milt sagt.
För ögonblicket har vi valt att köpa locken till våra burkar från den tillverkare, som har den bästa
planen för att kunna få fram lock utan PVC inom kortast tid. Vi använder idag två olika storlekar
på locken, och de håller på med utveckling och testkörningar. De har sagt att tidsplanerna är för
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 17 av 46
den ena lockmodellen att de ska kunna tillhandahållas under slutet av år 2015, och den andra
lockmodellen under 2016, förmodligen andra halvan av året.
Uppenbart är att de sent omsider tagit till sig frågan. Förmodligen skulle det skapa ett bättre tryck
på dem om EU-reglerna också implementerade PVC-friheten, eftersom marknaden för PVC-fria
lock då skulle öka dramatiskt.
Jag är rädd för att om KRAV går för fort fram med kravet på PVC-frihet, kommer många
tillverkare med liknande produkter som våra, som fylls i glasburkar med metallock med en
packning, att helt enkelt tvingas att släppa KRAV-märkningen, och nöja sig med EU-ekologiskt, på
grund av att man inte får tag på lock som uppfyller KRAV´s regler.
Jag förslår att KRAV kontaktar några locktillverkare och ber dem om tidsplaner för när de kan
tillhandahålla lock fria från PVC, och helt enkelt sätter en tidsbegränsad daterad dispens, till en
tidpunkt något efter att de säger att de kommer att ha sådana lock. Och att material som KRAVproducenten har i lager får användas inom en tidsrymd av 6-9 månader.
Vad det gäller andra förpackningar, påsar, plastfilm osv finns det idag fullgoda alternativ till PVC,
så där ser jag inga problem med en regelskärpning.
Det kan tilläggas att för den typen av produkter vi jobbar med (alltså fettfria produkter), finns det
inget som tyder på att migration från tätningarna i locken förekommer.
Till barnmat t.ex finns det redan idag PVC-fria alternativ för locken, men det är andra typer än dem
vi (och andra sylttillverkare) använder. Där är problemet med migration också större eftersom det
handlar om livsmedel som innehåller fett.
131 Jobbsen47 [email protected]
Och min andra synpunkt är att förbjuda all plast kring maten det är tydligen förbjudet att ha plast i
maten enligt livsmedelsverket men helt lagligt att maten får omslutas av plast och jag anser att
det fortfarande blir plast i maten!!
165 Katarina Imrell Kvalitetsingenjör, Jästbolaget AB
Jästbolaget producerar en KRAV-märkt produkt, 50 g jäst till konsumentmarknaden, och den utgör
en mycket liten andel av vår totala produktion. Vi skulle vilja lämna följande synpunkter på de
föreslagna reglerna:
3.5 Ett förtydligande under kapitlet om förpackningar vore om det framgick om ytteremballage i
form av returlådor från Svenska Retursystem anses godkända eller inte.
171 HS Certifiering
3.5.1 Resurseffektiv förpackning
Stryk hela 3.5.1
Textens utformning ”när det är möjligt” och liknande gör regeln mycket svår att revidera.
176 Norrmejerier
Norrmejerier har därför dessa viktiga invändningar på remissen:
Förpackningar 3.5.2: Vid tillverkning av långhållbarhetsprodukter är det ett absolut måste att
förpackningsmaterialet behandlas med väteperoxidlösning i desinfektionssyfte. Denna lösning
förångas och emballaget blåses torrt varvid inga rester kan överföras till produkt, något som vi
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 18 av 46
noga kontrollerat och analyserat. Det är alltså ett måste att detta tillåts om vi ska kunna
tillhandahålla KRAV-märkta långhållbarhetsmejeriprodukter i framtiden.
183 KIWA
3.5.1 Resurseffektiv förpackning
Den viktigaste aspekten vid val av förpackning är att den är godkänd för den typen av livsmedel
som är tänkt att packas i materialet samt för den användning som eventuellt följer (lagringstid,
temperatur etc). I det här fallet måste miljö- och resursperspektivet komma i andra hand, vilket inte
framgår i texten om förpackningar.
3.5.2
- Förpackningsmaterial där SIN-ämnen avsiktligt har använts vid tillverkningen. I bilaga 7 listas aktuella SINämnen.
I princip omöjligt att kontrollera.
Förpackningen får heller inte vara behandlad med konserveringsmedel eller desinfektionsmedel.
Väldigt svårt att kontrollera!
188 Svensk Daligvaruhandel
Kapitel 3 PVC: Svenskt Dagligvaruhandels medlemmar har sedan mkt lång tid en tagit bort PVC.
Det förekommer inte i förpackningsmaterial generellt. PVC kan eventuellt finnas i barriärmaterial i
glasburkslock, mjukgörarna är dock reglerade enligt plast i kontakt med livsmedel så de
farlighetsklassade ska inte förekomma. Har KRAV sett över detta användningsområde i sin
utredning? Det vore även bra för att få klarhet vad det gäller alternativa material. T ex, i och med
utfasning av BPA, har man tagit fram nya barriärmaterial, dock har dessa en sämre förmåga att
skydda livsmedlet så hållbarheten blir kortare.
216 Restaurang Mimers Källare
Vi har inget att invända mot förslaget gällande PVC-fria förpackningar.
222 Svenska FSC
KRAV bör i sina regler innefatta krav på att trävaror som används till framställning av
förpackningsmaterial ska uppfylla sociala och miljömässiga villkor.
Förpackningsföretag som Tetra Pak, SIG och Elopak och livsmedelsföretag som Arla Foods strävar
mot att enbart använda FSC-certifierad råvara i sina förpackningar och förmodligen är det långt
flera företag som använder förpackningar av FSC-certifierad råvara.
Vi inser att det idag inte går att ställa absoluta krav på certifierade förpackningar, men önskar att
KRAV bidrar till en ökad användning av FSC-certifierad råvara i förpackningar och på så sätt
medverkar till att skogar sköts ansvarsfullt både i Sverige och internationellt.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 19 av 46
232 Axfood
De föreslagna reglerna är väl avvägda och relevanta.
Synpunkter på enskildheter:
Det är självklart att man ska använda förpackningar som är återvinningsbara. Det är inte lika
självklart, dock, att använda förpackningar av återvunnet material. Returpapper får inte användas i
direktkontakt med livsmedel, medan däremot vissa returplaster, som behandlats på vissa
föreskrivna sätt, får användas.
Man kunde överväga, som ett sätt att strama upp reglerna, och samtidigt få dem lätt kontrollerbara
(vilket är angeläget, särskilt i rena säkerhetsfrågor som det handlar om här), att hänvisa till EUs
gällande lagstiftning för material i kontakt med livsmedel, EG 1935/2004, med följdförordningar.
Enligt en artikel i grundförordningen ska den som saluhåller förpackningen intyga, genom att ställa
ut ett ”certifikat om överensstämmelse”, dels att det valda materialet är lämpligt för just det
livsmedel som packats i det, dels att materialet uppfyller kraven i gällande lagstiftning. En KRAVregel kunde t ex innehålla ett krav att den anslutne på begäran ska kunna visa upp ett sådant
certifikat inom en månad från kontrolldatum.
När det gäller hänvisningen till SIN-listan kan vi förstå ambitionen att undvika farliga ämnen i
förpackningar. I bilaga 7 återfinns ett urval av de bortåt 700 ämnen som finns i SIN-listan. De
flesta synes vara sådana som återfinns i tryckfärger, limmer o dyl, inte direkt i materialen. För
något enstaka ämne, kolmonoxid, kan man ifrågasätta att det valts ut att ingå i listan. Kolmonoxid
användes förr i tiden som förpackningsgas för rött kött, men den användningen är förbjuden inom
EU. Om det ska ingå en lista med utvalda ämnen från SIN-listan måste den aktuella listan ses över i
samverkan med förpackningsspecialister, så att man får med de ämnen, och bara de, som verkligen
påträffats i förpackningar på senare tid. Om ni accepterar förslaget med hänvisning till EUs
lagstiftning ovan behövs ingen hänvisning till SIN-listan och ingen bilaga 7, säkerhetsriskerna är
täckta av lagstiftningen.
Hänvisningen till att förpackningarna inte får vara desinficerade eller behandlade med
konserveringsmedel är olycklig och bör tas bort. Sådan behandling av nya förpackningar
förekommer inte, sådant är förbjudet genom lagstiftningen ovan. Man ska dessutom ha i åtanke att i
3.2.4 föreskrivs vid användning av returemballage noggrann rengöring, där gränsen till
desinficering nog kan vara svår att dra. Hur ska man t ex klassificera ångtvätt?
233 Naturskyddsföreningen
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 20 av 46
237 Arla
Vid förpackning av så kallade ESL (extended shelf life) och UHT-produkter genomgår
förpackningsmaterialet en mycket snabb desinfektion med hjälp av en svag, lösning av väteperoxid
(H₂O₂)och värme eller UV-ljus. Denna desinfektion är helt nödvändig för att kunna garantera
produktens hållbarhet och är en integrerad del av förpackningsprocessen. Inga rester av
väteperoxiden finns kvar i produkten vilket noga verifieras med analys. Skulle regeln med förbud
av desinfektionsmedel tolkas så att denna desinfektion inte längre är tillåten kommer vi framöver
inte att kunna tillhandahålla ett antal produkter på marknaden. Vi anser att regeln ska ändras eller
förtydligas så att användning av väteperoxid även i fortsättningen är tillåten.
240 Saltå Kvarn
3.5.1 Resurseffektiv förpackning
Vi undrar hur en revisor ska kunna revidera ett företag mot dessa allmänt hållna principer (de tre
första). Hur ska man kunna få en avvikelse för någon av dessa punkter?
Vi tycker att det är en bra tanke att man ska kunna motivera valet av förpackningslösning. Det
tvingar livsmedelsföretag att tänka igenom sitt val. Men hur ska en revisor göra om motiveringen är
fel (att revisorn inte tycker att den är korrekt). Detta står det inget om. Och vad händer om man har
en packmaskin som endast har en lösning och denna inte kan motiveras (och man har inte råd att
byta eller inte vill byta leverantör (som packar produkten))? Och hur väger man in konsumentens
synpunkter - man vill ha en förpackning som är attraktiv för konsumenten. Handeln har också
synpunkter på förpackningen.
3.5.2 Undvik hälso- och miljöskadliga ämnen
PVC är trots allt vanlig i livsmedelsförpackningar. Ett exempel från oss: Vi har en leverantör som
har letat länge efter ett alternativ, men inte hittat något ännu. Denna förpackning är i övrigt fri från
ftalater och bisfenol A. Leverantören har för närvarande dispens från Demeter-förbundet för
användningen av PVC.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 21 av 46
Att det utifrån SIN-listan har tagits fram en kortare lista tycker vi är en mycket bra utveckling.
Denna bör dock översättas till engelska för att kunna användas lättare. En fråga är också hur ofta
denna bilaga kommer att uppdateras, då det är viktigt att ha tid på sig efterleva reglerna.
Hittills har vi tyckt att det är mycket svårt att få information kring förpackningar. Det handlar inte
om att våra egna leverantörer inte vill ge oss information utan förpackningsindustrin gömmer sig
bakom livsmedelsgodkända förpackningar och att de hävdar att det är affärshemligheter och patent.
241 SMAK Certifiering
Bra att SIN-listan finns med.
245 Nordic Choice Hotels
Hva er risikoen med å ta vekk PVC? Etter min mening er vel PVC kun nødvendig i ledninger??
Dette tror jeg er OK.
248 Svenska Lantägg
Ingen kommentar, OK ur vår synpunkt.
253 Lanmännen
Inga synpunkter
Regler om godkännande av ämnen och material, GMO och nanoteknologi
(Nytt regelavsnitt: 3.3)
9 och 83 Dan Widegren, Widegrens Gård AB
Eftersom de största fodermedelsföretagen inom en snar framtid sannolikt kommer att
hantera foder med GMO i samma fabriker som GMO-fritt foder höjs gränsvärdet för oavsiktlig och
tekniskt oundviklig inblandning av GMO i foderråvaror från 0,1 procent till 0,9 procent (nytt
regelavsnitt 3.3).
Är inte insatt i den tekniska problematiken men har svårt att förstå att det kan godkännas
inblandning upp till 0,9%, GMO fritt borde innebära GMO fritt.
10 Maria Karlsson, Mällby Lantgård
Det mesta är okej, tycker jag. Viktigt att kommunicera att alla använder förnyelsebar el om alla
skall göra det. Dock vill jag INTE att gränsvärdena för GMO skall höjas. Vi får inte ge efter på
denna punkt, för då tappar varumärket i förtroende och snart har vi även GMO i fodret. Det vill jag
inte ha.
112 Lars-Olof Börjesson Vd Äppelriket
GMO är inte en fråga som finns på Äppelrikets dagordning.
136 IFOAM EU Position Paper on Residue Threshold in Organic Products - Challenges and
consequences of threshold levels as certification tool in organic production, 26 February 2014
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 22 av 46
171 HS Certifiering
3.3.1 Allmänt
Det detaljerade regelverket bör ta ansvar för dessa frågor om de ska vara möjliga att revidera.
Det går inte att revidera eller följa en regel som ”vad konsumenten förväntar sig”.
183 KIWA
3.3.1 Allmänt
- Användningen ska bidra till och vara nödvändig för god livsmedelssäkerhet genom bibehållen produktkvalitet.
Förstår inte punkten. Hur ska vi avgöra det?
216 Restaurang Mimers Källare
Vi har inget att invända mot förslaget gällande GMO. Vi undrar dock hur gränsvärdet för GMOinblandning är mätbart?
218 Svenska foder
Vi uppskattar att ni har lyssnat på våra tidigare synpunkter när det gäller problematiken med att ha
en GMO gräns för fodermedel på 0,1 % och att ni vill höja denna till 0,9 %. En höjning till 0,9 % är
ur vår synvinkel en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att tillverka KRAV-foder.
235 LRF Sydosts regionförbundstyrelse
Tillsvidare bör KRAV ha 0,1 % som lägsta detektionsgräns för oavsiktlig eller oundviklig
inblandning av GMO-gröda i foder. Denna gräns kan bli aktuell att ändra om och när GMO-foder
släpps fritt i Sverige. Dock är det lämpligt att ha gränsen för oavsiktlig eller oundviklig inblandning
av GMO i livsmedel på 0,1 %.
236 Ekologiska lantbrukarna
KRAVs hantering av gmo-frågan i remissen har upprört många av våra medlemmar. Man undrar
om KRAV är aningslöst och naivt eller om KRAV med öppna ögon vill spela gmo-förespråkarna i
händerna? Vi vill uppmana KRAV att tydligt markera och värna ett av de hittills starkaste
mervärdena med den ekologiska produktionen, GMO-friheten
Vi är förvånade och starkt kritiska till KRAVs förslag att ändra gränsvärdet för oavsiktlig
inblandning i foder – från ”detektionsgränsen” på 0,1% till 0,9% (gränsvärdet för livsmedel
föreslås ligga kvar på 0,1%). Förslaget att ändra gränsvärdet för foder motiveras med att ”Eftersom
de största fodermedelsföretagen inom en snar framtid sannolikt kommer att hantera foder med
GMO i samma fabriker som GMO-fritt foder höjs gränsvärdet för oavsiktlig och tekniskt
oundviklig inblandning av GMO i foderråvaror från 0,1 procent till 0,9 procent (nytt regelavsnitt
3.3).”
Hur den svenska lantbrukskooperationen kommer att ställa sig till fortsatt gmo-frihet i foder är
långt ifrån klart. Det är en i högsta grad politisk fråga som också har nära koppling till marknaden.
Vad KRAV gör har symbolisk betydelse och regelförslaget förmedlar lätt intrycket av att ökad
gmo-förekomst i Sverige är oundvikligt. Att från KRAVs sida föregripa beslutet och anpassa
reglerna i förväg är aningslöst och svårt att förstå.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 23 av 46
På flera håll i EU har kontrollorganisationerna ett mer aktivt och flexibelt förhållningssätt till gmoföroreningar – dvs föroreningar under 0,9% gränsen. Vid föroreningar följer man upp och upprättar
åtgärdsplaner, men inte kopplat till absoluta gränsvärden.
Att KRAV för flera år sedan valde att lägga sig så lågt som på detektionsnivån kan komma att leda
till problem, men KRAV får hantera problemen då de dyker upp. Att i dagsläget ändra gränsvärdet
”i förväg” spelar bara gmo-förespråkarna i händerna.
239 Gotlands ekologiska odlare
Vi ifrågasätter också höjningen av ofrivillig inblandning av GMO i foderblandning till 0.9 %. Ni
kan väl inte förutsätta att det ska bli godkänt med GMO foder import innan det blivit så? Då känns
det som att man ger upp sin hållning mot GMO inom KRAV.
240 Saltå Kvarn
3.3.1 Allmänt
Hur ska ett företag kunna bli kontrollerad mot dessa allmänt hållna ”sträva efter-principer”?
Och vad menas med ”Användningen ska överensstämma med konsumenternas uppfattningar och
förväntningar”?
3.3.4 Inga genetiskt modifierade organismer
Vi förstår att gränsen är ändrad för oavsiktlig och tekniskt oundviklig förekomst av GMO i foder
till 0,9 procent. Däremot är gränsen oförändrad för livsmedel. Vi skulle vilja höra anledningen till
varför den är ändrad för foder och inte för livsmedel. Utifrån det som vi har hört under arbetets
gång känns det som att det skulle vara påtryckningar från fodertillverkare som står bakom detta. Vi
upplever att det är mycket svårt att få våra leverantörer (av livsmedel) att förstå KRAVs
särställning i denna fråga, då EU-ekologisk har en gräns på 0,9 procent. Vi är principiellt för ett
lågt krav (0,1 procent), men skulle vilja veta vad KRAV gör internationellt för att arbeta för detta?
En annan fråga som vi tycker är viktigt att belysa är vilken sorts kontaminering som gäller (och
som man ska kontrollera och analysera)? För att ta ett exempel: Är det GMO-majs i majs eller
handlar det även om GMO-majs i soja?
En annan punkt som vi tycker måste förbättras (som kanske inte har med regelremissen att göra) är
att det är omöjligt att hitta Risklista för GMO på hemsidan. Det går inte att hitta den i
sökfunktionen. Det är inte heller någon länk i regeltexten till den specifika sidan utan endast en
länk till www.krav.se. Risklistan borde även uppdateras, särskilt när man ska ta ställning till dessa
nya regler. Den version som vi hittar är från 2010-07-02.
248 Svenska Lantägg
Ingen kommentar, OK ur vår synpunkt.
253 Lanmännen
En sannolik utveckling inom snart framtid är att slakt och mejeribranschen ändrar inställning till
användning av foderråvaror som är framställda med hjälp av GMO i den konventionella marknaden
av konkurrensmässiga skäl. Foderbranschen får då anpassa sig efter marknadens och kundernas
krav. Konventionella och ekologiska foder tillverkas idag på samma foderanläggningar.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 24 av 46
Lantmännen har vid tidigare tillfälle utrett frågan om att tillverka ekologiska foder på en av sina
anläggningar. Eftersom lantbrukare som köper ekologiska foder finns i hela landet skulle en
centrerad anläggning innebära mycket långa transporter vilket är negativt för målsättningarna om
minskad användning av fossila bränslen. Att ha en så begränsad tillverkning skulle också innebära
ökad sårbarhet i leveranssäkerhet av foder till gårdarna. Ekologiska foder behöver därför fortsatt
kunna tillverkas på samma anläggning som hanterar konventionella foderråvaror även om dom är
GMO.
EUs lagstiftning för ekologisk produktion anger inte något tröskelvärde för oavsiktlig inblandning
av GMO, däremot anger EUs märkningskrav 0,9% GMO. I praktiken är 0,9% GMO ett
tröskelvärde som ett flertal aktörer på den ekologiska fodermarknaden i Europa arbetar efter.
Lantmännen har gjort en översyn och ett lägre tröskelvärde än 0,9% GMO vid fodertillverkning
blir inte möjligt att uppnå av produktionstekniska skäl i en anläggning som hanterar GMO råvaror.
Förslaget 3.3.4 anger att GMO inte får användas i ekologisk produktion vilket är en grundläggande
princip, förslaget om regeländring anser vi innebär ökad acceptans för GMO. För att säkerställa hur
företagen arbetar med att minimera oavsiktlig inblandning bör man ställa krav på egenkontroll och
riskanalyser som följs upp vid kontroll av produktion av KRAV certifierade foder och som bevis
för att inblandningen är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig genom kedjan.
Regelverket för KRAV certifierade foder bör följa övriga regelverk inom EU och praxis när det
gäller oavsiktlig inblandning av GMO och därför bör man kunna hänvisa till regelverken istället för
specifika gränsvärden.
255 LRF
LRF har sedan regeln infördes hävdat att det riskerar att bli orimligt dyrt för den ekologiska
produktionen om allt foder måste kontrolleras med ett eget gränsvärde. Vi tillstyrker därför
förslaget om att gränsvärdet för ofrivillig inblandning av GMO i KRAV-godkänt foder likställs
med de krav som Jordbruksverket ställer för allt foder.
Nedan följer några av de totalt 150 stycken remissvar från enskilda konsumenter angående
vårat förslag till gränsvärde för GMO. (Det gäller remissvar 14, 17, 19, 21-22, 24-82, 84-88, 92-93,
95, 97-111, 114-119, 121-133, 135, 138, 140-143, 145, 150-162, 175, 177-180, 182, 184-185, 190-208, 211,
219-221, 224, 242-243, 246, 249-250, 252)
12 Mikael Gabrielsson, Blå Björk Samspel
Blir ganska beklämd när jag läser att KRAV inte kommer att kunna garantera innehållet i KRAVcertifierade produkter framöver. Förstår dock dilemmat med kontaminering i tex Danmark. Men
anpassa inte reglerna så KRAV tappar trovärdigheten! Att ge upp är väl ingen framtid?
13 Eva Haväng
Protesterar mot att släppa kravet på gmofritt. Oacceptabelt! Aldrig!
15 Håkan Larsson, Löberöd
Jag var med och startade hela rörelsen för Ren Mat, där KRAV blev en följdriktig garanti. Det är
inte möjligt att tumma på reglerna för Ren Mat. Remissen måste besvaras med NEJ.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 25 av 46
23 Fredrik Weibull <[email protected]>
Det är inte ok att det inom snar framtid i princip kommer vara omöjligt att garantera 100% GMOfritt. Att det är GMO-fritt är en stor anledning till att många köper KRAV-märkta produkter.
Jag förstår att det kan vara väldigt problematiskt om fodertillverkare kommer att tillåtas hantera
foder med GMO i samma fabriker som GMO-fritt foder. Men gör allt vad ni kan för att detta inte
ska bli så då.
Det ska inte vara ok att kunna KRAV-certifiera en vara som innehåller ett innehåll av GMO med
0,1 % och ännu mindre 0,9%.
Det här är en otroligt viktig fråga. Det är vår framtid vi pratar om.
167 Rune Geistrand, Knislinge
Jag har tidigare nämnt att jag finner den föreslagna kontamineringen av GMO i KRAV-foder på
0,9% orimlig. Den är inte oavsiktlig, och nästan 1% kan inte sägas med säkerhet inte vara skadlig
när 11% kan ge samma skador som 33%. Det finns andra växter ELLER andra sätt att ta in fodret
(även om det skulle leda till högre kostnad)
Jag förstår att detta är en anpassning till en förväntad konventionell GMO-import nästa år. Det
finns dock anledning avvakta detta, mycket möjligt det inte blir någon sådan import, wait and see.
Oavsett detta är det omöjligt acceptera att var 111:e böna(korn) är en glyfosatmarinerad GMOböna.
Resultat från webbenkät till Lantbrukare (157 svar):
Regler för rengöring, desinfektion och skadedjursbekämpning
(Nytt regelavsnitt: 3.4. Nuvarande regelavsnitt: 2.15)
137 Josefin Jönsson, Kvalitets- och miljöchef, KLS Ugglarps
Rengöring är ett svårt kapitel. Det finns ofta miljömässigt bättre alternativ men till en betydligt
högre kostnad. Här tror jag det är viktigt att kraven är tydliga så att företagen vet vad som krävs.
Att motivera inköpsavdelningen till en dubblering av kostnader är inte alltid så lätt. Det ska
naturligtvis inte heller göras om det inte finns något reellt behov. Ibland kan det också vara svårt att
förena hygienkrav med miljökrav och det är naturligtvis inte möjligt att ge avkall på hygienkraven.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 26 av 46
I övrigt så tycker jag att det är positivt att det blir lite mer fokus på anläggningarna som helhet. Det
ger större vinster än att särbehandla KRAV-produkter.
171 HS Certifiering
3.4.2 Hygienplan
Denna regel bör gälla "vid behov". Många anslutna har mkt låg risk och behöver inte
nedtecknad"plan". Det vore bättre att följa upp vad som utförs än vad som planeras.
3.4.3 Tillåtna rengöringsmedel
För lantbruk måste krav på rengöringsmedel anpassas till förordningen för ekologisk produktion.
3.4.4 Skadedjursbekämpning
För rodenticider krävs intyg för behörighet för bekämpningsmedel klass 1 och 2, men inte klass 3.
Det framgår inte av texten om den anslutne får använda klass 3 preparat.
3.4.5 Prövning…
Vad hamnar vi i för situationer här? bättre att texten om att vara ansluten till ett professionellt
bekämningsföretag är som tidigare, med tanke på bla. hantering av förbrukat material och
restprodukter mm Vi kan inte ha den kompetensen. Blir godtyckliga bedömningar när vi inte har
några bedömningskriterier
172 SVA
Se sist i detta dokument.
176 Norrmejerier
Norrmejerier har därför dessa viktiga invändningar på remissen:
Tillåtna rengöringsmedel 3.4.3: Inom mejeriindustrin måste vi beakta livsmedelssäkerhet i första
hand. Den lista som anges under kapitlet kan inte fylla livsmedelssäkerheten. Det är ett absolut måste
att använda medel som inte anges i listan. Det kan ibland behövas klorpreparat både för disk av
utrustning och rengöring av lokaler – dock ej för regelbundet bruk utan i undantagsfall.
183 KIWA
3.4.2 Hygienplan
Gäller denna regel även lantbruk? Detta kommer kännas svårt att kräva av många mindre lantbruk.
3.4.3 Tillåtna rengöringsmedel
Det behövs tydligare information om vad som får användas var, och kanske ska rengöring och
desinfektion därför in under respektive kapitel. Det finns EU-regler för rengöring i biodling och
stallar. En anledning till detta är också att i djurhållningskapitel finns det behov av förtydligande av
vad som får användas i klövbad.
3.4.5 Prövning och ….
Är det lämpligt att CO gör denna prövning? Vad har vi för riktlinjer att gå efter för sådana
bedömningar? Görs det idag?
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 27 av 46
216 Restaurang Mimers Källare
Namnändringen klingar mer positivt.
Önskvärt vore att det fanns en sammanställning av de rengöringsmedel som är godkända enligt
KRAV. Det frigör mycket tid så att inte varje enhet behöver ringa runt och leta fram produkter till
sin verksamhet. Vi har svårigheter att nå målen med att alla våra rengöringsmedel skall vara
miljömärkta. Som kommunal enhet så styrs vi av upphandlingsavtal som vi inte kan påverka
nämnvärt. Därav är vi hänvisade till en aktör som är utsedd av kommunens upphandlingsenhet.
Därför är det bra om certifieringsorganen kan fortsatt se över behovet av rengöringsmedel och göra
särskilda prövningar av de medel som vi använder oss av.
Vi förstår syftet med att efterfråga bättre kontroll på hygien i verksamheten. Vad menar ni med en
Hygienplan och var innefattar den i sådana fall? Kommer den att likna Faroanalysen och
Egenkontrollprogrammet som redan finns som krav från Miljöenheten? Ytterligare ett dokument
känns inte nödvändigt.
235 LRF Sydosts regionförbundstyrelse
3.4.2 bör strykas ur reglerna anser vi. Dokumentation för kemikalier ska ändå finnas enligt
miljöbalken.
3.4.3 däremot tydliggör och underlättar för företagaren och certifieringsorganen.
236 Ekologiska lantbrukarna
3.4.2 Hygienplan. ”Du ska upprätta och följa en hygienplan. Du ska dokumentera avvikelser från
planen. (K)” Vad är detta? Ytterligare dokumentation och pappersarbete som inte tillför reella
värden? Stryk!
237 Arla
Arla Foods har en ambition att minska miljöbelastningen från rengöring och disk. Därför arbetar vi
med att minska användningen av kemikalier i verksamheten och att så långt som möjligt använda
kemikalier med låg miljöpåverkan och i så liten mängd som möjligt. Vi har också mål för att
minska miljöpåverkan i form av vattenförbrukning och energi. För att få rent, frihet från smuts och
skadliga bakterier, krävs väl formulerade rengöringsmedel i kombination med rätt
rengöringsteknik. De rengöringsmedel som listas är inte kompletta rengöringsmedel som används
inom livsmedelsindustrin, utan möjligen råvaror till rengöringsmedel. En del av medlen är t.o.m. att
se som rent museala, t.ex. kalkmjölk. En bedömning är att om vi skulle begränsas till att använda
medlen på listan så skulle tiden och den manuella arbetsinsatsen, och därmed kostnaden, för
rengöring ökas väsentligt. Vi skulle inte heller få önskad renhet för att begränsa tillväxt av t.ex.
Listeria monocytogenes. Till detta kommer att både vatten- och energiförbrukning skulle öka för
hela produktionen då tillverkningen av KRAV-certifierade produkter är en integrerad del av
produktionen. Regeln är dessutom otydlig om huruvida listan endast gäller yttre rengöring eller
om den också gäller för disk, dvs rengöring av tankar, ledningar och annan utrustning. Listor som
tas fram ska också innehålla ämnenas kemiska beteckningar och inte som i förslaget, enbart
trivialnamnen. Mot bakgrund av detta anser vi att listan är helt oacceptabel. Vårt förslag är att
KRAV tillsammans med en eller flera partners med erfarenhet från rengöring i modern
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 28 av 46
livsmedelsindustri, tar fram mer precisa kriterier för rengöringsmedlens sammansättning, t.ex.
utgående från de kriterier som tidigare tagits fram inom ramen för Bra Kemråd.
240 Saltå Kvarn
3.4.2 Hygienplan
Vi tycker inte att det är relevant att det är ett krav i KRAVs regler att det ska finnas en hygienplan.
Vi tolkar det som att detta är en rutin för rengöring och hygien. Detta ska finnas enligt annan
lagstiftning i livsmedelsproduktion och andra myndigheter kontrollerar detta. Eller är hygienplan
ett begrepp inom lantbruk? Som förädlare är Hygienplan inte ett begrepp som vi känner igen.
3.4.4 Skadedjurbekämpning
Vi har läst texten flera gånger och undrar om det gift för råttor som man som regel har utomhus
runt livsmedelsanläggningar. I regeltexten får man en bild av dessa endast får placeras ut efter att
man använt mekanisk och fysikalisk bekämpning.
3.4.5 Prövning och användning av andra metoder och kemiska produkter
3.4.6 Bekämpning i loklar utan KRAV-certifierade produkter
De här två kapitlen är inte tydliga. I första 3.4.5 låter det som att man kan använda kemiska
bekämpningsmedel i en lokal där det finns kvar KRAV-produkter, bara man har
certifieringsorganets tillåtelse.
I andra kapitlet 3.4.6 låter det som att man måste tömma hela anläggningen på KRAV-produkter
innan någon sanering sker.
Hur ska man egentligen förstå dessa två? Och vad gäller om man har en produktion av båda o-eko
och eko? Kan man använda kemiska bekämpningsmedel utan att vidta några åtgärder innan start
för produktion av KRAV-produkter? Utan det behöver man bara göra om lokalen var tom från
KRAV-certifierade produkter?
Ska inte dessa båda läggas ihop detta till ett kapitel?
241 SMAK Certifiering
3.4.2: Hygienplan
Oklart vad KRAV menar ska ingå i en hygienplan. Ge gärna något exempel från olika
produktionsformer.
Gäller det alla produktionsgrenar?
Allmänna regler för certifiering
171 HS Certifiering
2.1.1 Företag som måste vara KRAV-certifierade
Definera vendingsföretag, partihandlare, grossist ?
Nu kallar ni entreprenad för underleverantör . I förordningen är det tredje part och trepartsavtal som
gäller .
Kunderna har just lärt sig entrepernad i stället för lönproduktion, tidigare legohantering
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 29 av 46
Tydliggör att EU-reglerna ligger i botten och att även dessa skall uppfyllas finnas med även här så
tidigt som möjligt.
2.1.4 Att följa rätt version av reglerna
Det skall vara ett skall krav att reglerna pressenterats senast 3 månader innan helst 6 månader
innan.
För kort tid bör vara 6 mån
2.1.8 Följa lagen
Vi får inte skriva avvikelser från lagöverträdelser. Vi får inte kontrollera detta. Ta bort! Se verkets
kalibreringsmöte. Skall en avvikelse kunna skrivas skall detta vara en egen regel i kravs regelbok.
Folk känner inte till vad ett kvalitetslednings system är
Hur skall det gå att kontrollera ? Hur skall en lantbrukare förstå vad detta betyder och vad som
krävs
2.4.2 …kontroller
10% gäller inte de egna tilläggsreglerna restaurang butik och slakt
2.4.4 Provtagning
EU säger inte att vi skall provta även restaurang och butik och slakt.
2.5 Om reglerna inte följs
Avvikelsehanteringen är för detaljstyrd. Vi saknar proportionalitets tänket som vi CO är ålagda att
ta hänsyn till enligt EUs lagstiftning, eller i alla fall tillfälligt tillbakadragande av
certifikat/märkning utan tex ny karens. Alldeles för detaljerad
2.5.3.3 Om du inte följt din åtgärdsplan för att släcka avvikelsen
Kan vara en omöjlighet att släcka en avvikelse efter 28 dagar vid uppföljningen.
Avvikelsen art styr.
2.9 Sekretess
1:a punkt ta bort CO
Punkt 4 stämmer inte vem skall uppgifterna lämnas ut till (ingen)
183 KIWA
2.1.1 Företag som måste vara KRAV-certifierade
Strecksatserna är svårlästa. Vi rekommenderar att KRAV tittar på hur det står i EU-förordningen.
Vi tycker det är viktigt att man ytterligare definierar vad som inte omfattas. Se de beslut kring detta
som SLV och SJV formulerat.
2.1.8 Följa lagen
Vad ska vi kontrollera?
2.2.4 Meddela ny produkt till KRAV
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 30 av 46
Det vore bra om man kunde tydliggöra skillnaden mellan att produktionen är godkänd och att
produkterna är registrerade. Exempelvis kan ett företag ta i bruk en ny produktionslinje utan att den
är godkänd men ändå ha lagt upp produkterna från linjen på KRAVs hemsida som varande
godkända. Vilket blir fel.
2.5 Om reglerna inte följs
Hela kapitel 2.5 bör ses över och harmoniseras med EU-förordningen så att begreppen är
jämförbara och inte orsakar förvirring för kunderna.
2.8.2
Borde räcka med dokumentation 4 år tillbaka i tiden för större avvikelser.
216 Restaurang Mimers Källare
Ett förtydligande om hur ofta revisioner eller kontroller kommer att göras är bra då vi vill ha valuta
för pengarna.
Det är bra att i förhand veta hur lång tid en föranmäld revision kommer att ta så att man kan
förbereda och avsätta rätt antal timmar till besöket.
228 Ekologiska lantbrukarna Sörmland
Vi tycker att det är bra med provtagning vid misstanke om att reglerna ej följs, då nuvarande regler
”straffar” alla med onödig byråkrati för att komma tillrätta med vissa som missköter sig.
240 Saltå Kvarn
Eftersom detta i kapitlet kallas för: ”Frivillig ursprungsmärkning i Sverige” borde det även stå detta
i 2.1.2.
241 SMAK Certifiering
2.1 Vad innebär att vara KRAV- ansluten
Sista stycket. Anger att det ej är krav på att vara certifierad om det enbart är grossistverksamhet.
Borde förtydligas eftersom det är ett krav enligt EU förordningen. (hela kedjan ska stå under
kontroll)
Under 2.1.2 står det att man ska vara certifierad om man lagrar produkt.
Under 2.2.1 Står det att certifiering enligt EU gäller för partihandlare…
Det är otydligt och förvirrande. Och hanteras under flera regelpunkter
2.2.1 Du måste ha certifikat
Certifikatet gäller i ett års tid (K)- Vad menas med detta?
Enlig EU förordningen gäller att kontroll ska utföras årligen.
2.1.3: Ansökan
…..För de flesta verksamheter kan du lämna in din ansökan när som helst under året. Har du en
produktion som kräver karenstid ska certifieringsorganet meddela när din produktion kan bli
godkänd. För vildväxande produktion, (kapitel 8) finns ett senaste ansökningsdatum på våren för
att certifieringsorganet ska kunna planera och utföra kontroll i tid. Detta datum står i
certifieringsorganets ansökningshandlingar för varje år.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 31 av 46
SVAR: Bör förtydligas att ansökan ska vara inne innan skörd och innan vi kan fastställa karensstart
eller ev. retroaktivt godkännande på mark. Bättre text under 2.2 Certifikat, den texten bör finnas
här i stället.
2.3.3 Dokumentationskrav
…Du ska spara dokumentationen i två år så att certifieringsorganet kan kontrollera den. (K)
SVAR: Ska väl sparas i tre eller fem år enligt lagstiftning??? Det bör stå minst 2 år eller enligt
gällande lag.
2.5 Om reglerna inte följs
SVAR: Allmän kommentar om skriftliga åtgärdsplaner o dyl: Enligt information från Swedacs
jurist är ett muntligt avtal lika bindande som ett skriftligt, och de menar att det även gäller vid
mottagande av muntliga åtgärdsplaner. Certifieringsorganen inför rutiner för att ta emot även
muntliga svar från kunderna. Kan detta även räcka för KRAV-certifiering?
En stor avvikelse bör i vissa fall kunna stängas utan ett fysiskt återbesök. Med dagens teknik går
det att verifiera det som behöver kontrolleras på flera olika sätt, t ex foton, film osv.
2.6. Att överklaga certifieringsorganets beslut
Det bör framgå att det är beslut mot KRAVs regler som överklagas till certifieringsorganet.
Beslut fattade med stöd av Förordningarna för ekologisk produktion ska överklagas till
länsstyrelsen.
Vi har inget förslag till skrivning men vill ändå uppmärksamma att detta blir svårförståeligt för den
som är certifierad. Koppling även till 2.1.7
2.1.7: KRAVs regler följer EU-förordning 834/2007
……Om förordningen och KRAVs regler ändå skulle skilja sig, har förordningen företräde.
SVAR: Missvisande text eftersom KRAV har fler/strängare regler än förordningen ibland. Bör
också hänvisa till 889/2008.
2.8.1 Ansökan om byte av certifieringsorgan
Enligt de rutinen vi tillämpar idag ska uppsägning ske till det tidigare certifieringsorganet innan vi
får övergångshandlingar och kan fullfölja certifieringen.
Meningen ”När du har fått den nya certifieringen ska du säga upp avtalet med ditt gamla CO.”
Bör ersättas med: Vid byte av certifieringsorgan ska avtalet med det tidigare certifieringsorganet
sägas upp skriftligt när avtal med nytt certifieringsorgan är klart.
2.8.2 Dokumentationskrav vid byte av certifieringsorgan
SVAR: Enligt förordning 392/ 2013 regleras mycket av detta genom att det är utbyte mellan det
nya och tidigare certifieringsorganet direkt som ska ske. Vore en fördel att ha likvärdiga förfarande
inom KRAV som EU-ekologiskt.
255 LRF
2.2.3 Anmäla ändringar
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 32 av 46
Skyldigheten att anmäla ändringar anser LRF är otydligt definierad, eftersom endast exempel
anges. Tydligare anvisningar om vad som är en väsentlig ändring behövs.
2.2.4 Meddela nya produkter till KRAV
LRF ifrågasätter kravet på att avregistrera produkter som inte längre säljs som KRAVcertifierade. Det finns gott om exempel där företag under en period avstår från en produkt för
att senare under året åter ta in den i sortimentet. Det finns då en risk att det innebär onödigt
krångel om KRAV måste kontaktas varje gång.
2.5 Om reglerna inte följs
Avsnittet om avvikelser är förbättrat och tydliggjort i denna version jämfört med tidigare
upplagor av reglerna.
Regler om avtal med tredje part (Regelavsnitt: 2.11)
171 HS Certifiering
Bör stå underleverantör/ trepart som i förordningen annars blir det ett nytt begrepp i stället för
entreprenad som precis gått hem.
Partihandlare menar grossist som nämns i förordningen annars mer utförlig beskrivning.
Partihandlare = Grossister ?
”Vad gäller för hantering som tex skörd, tröskning, ensilering etc?”
183 KIWA
2.11.1
Bra att det begränsas när ej certifierad underleverantör kan användas, men vi saknar möjligheten
för företag med vildväxande produktion att få använda ej certifierade underleverantörer
(bemanningsföretagen med bärplockare).
Vad händer om det inte är en enkel verksamhet och vem har ansvar för att bedöma det? När blir det
komplicerat?
240 Saltå Kvarn
2.11.3 Innehåll i avtal
”Att underleverantören ska åta sig att tillämpa relevanta delar av KRAVs regler.”
Vi har en underleverantör som rostar nötter som Saltå Kvarn har köpt in. Rostaren är certifierad
enligt EU-reglerna, men inte enligt KRAVs regler. Vad innebär denna skrivning i detta konkreta
fall? Att vi har ansvar för att kontrollera att underleverantören följer hela kapitlet 3.1 Socialt ansvar
för KRAV-certifierade? Eller vad menas med relevanta delar?
2.11.5 När avtal ej krävs
Gäller detta endast lantbrukare? Varför ligger detta då under de allmänna reglerna?
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 33 av 46
241 SMAK Certifiering
2.11.1 När avtal krävs
I detta avsnitt anges att det gäller för lantbruksföretag. Ett förädlingsföretag som lagrar produkter
hos annan aktör har samma behov och bör också följa regeln.
3.2.2 Hantering och lagring utanför brukningsenhet
Uppfattas som en dubblering av regel 2.11.1
Regler i kap 9, 11 och 12 för hantering av KRAV-produkt
171 HS Certifiering
Lägga till i inledningen under ”3.2 Hantering och lagring av KRAV-certifierad produkt”: Du ska
alltid få ett aktuellt KRAV-certifikat innan du köper in KRAV-produkter. Certifikatet behöver dock
inte lämnas över eller visas upp vid varje efterföljande inköp från samma säljare. Men om
certifikatets giltighetstid gått ut vid nästa köptillfälle, ska ett nytt certifikat begäras av köparen.
183 KIWA
En underleverantör behöver inte nödvändigtvis vara ej certifierad.
241 SMAK Certifiering
3.2.6 Märkning och lagring
Att spårbarhet krävs framgår inte tillräckligt tydligt
9.15, 11.6 och 12.6
Alla tre reglerna avser hantering och lagring av produkter, se tidigare kommentarer ovan.
Renodla om det är något specifikt som gäller t.ex förädlade produkter eller hänvisa till kap.2.
Det står om igen att hantering av obrutna förpackningar inte behöver vara certifierade.
Förändringar i märkningsreglerna (Nytt kapitel: 20. Nuvarande kapitel: 1)
9 och 83 Dan Widegren, Widegrens Gård AB
Obligatoriskt att använda KRAV-märket på det som säljs som KRAV-märkt, men fritt att själv
välja var det placeras. Kravet på friyta kring KRAV-märket föreslås minskas till halva höjden av
texten ”KRAV”. (flyttas till nytt kapitel 20)
OK all förenkling av märkningsutformning positiv
94 Bo Haraldson
I avsnittet om Förändringar i märkningsreglerna vill jag rent generellt påpeka att alla förändringar
gällande märkning kostar oss producenter pengar. Här känns det som att tänket är anpassat till den
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 34 av 46
storskaliga livsmedelsproduktionen. Jag levererar sådant som alla vill ha: Småskalig,
hantverksmässig, lokal och ekologisk mat, omsättning 50.000. För att få ekonomi på detta måsta
jag bland annat beställa stora förpackningsmängder, mycket etiketter etc för att få ner priset. Varje
regelförändring vad gäller märkning på förpackningen innebär att delar av mitt lager av
förpackningar, etiketter etc blir olagligt och måste kastas bort.
Exempel från de senaste två åren: Krav:s märke får en smärre förändring (som konsumenterna inte
bryr sig om), vi har KRAV-märket förtryckt på påsen som då bryter mot geglerna: byt påsar. EU
bestämmer att deras blomma skall vara med, hur gör vi nu? Trångt på påsen, beställ nya, ändrade
påsar, släng de gamla. Handeln vill ha EAN koder på allt= mer utgifter, mer arbete. Någon
bestämmer att certifieringsorganen skall redovisas på påsen (konsumenterna struntar i detta) och
ändrar efter något år kravet på hur det skall stavas = etiketterna jag köpt för ett par års behov blir
regelvidriga, släng bort och köp nya.
Detta uppräknade är endast ett axplock på saker som bestäms av någon någonstans, ingen tar något
ansvar för helhetseffekten utom i detta fallet jag som skall betala och lägga tid på detta.
Tänk till på detta innan det tas några nya regler vad gäller förpackningar och märkning.
112 Lars-Olof Börjesson Vd Äppelriket
Märkning, inget problem, vi märker varje etikett med KRAV-märke.
171 HS Certifiering
20.7 Certifiering för marknadsföring
Om man bara marknadsför en produkt en i sitt namn och någon annan har gjort all hantering och
märkning skall man då vara ansluten till kapitel 3 lantbruk och kap 2
energi,miljöpolicy,regöring....?
209 Välfärden - kök & kaffe
Obligatorisk märkning med logga. Njä. De som inte vill/kan använda loggan är ser synd o onödigt
att tvinga. Varumärket är ju samma Som text o logga.
212 Giertz Vinimport AB
Vi har tidigare framfört att vi tycker att man själv ska få välja om man vill ha Krav loggan på
framsidan och att det skulle räcka med logga på baksidan.
218 Svenska Foder
Motiveringen till obligatoriet att införa KRAV´s märke är för att detta krav ställs på EU-ekologiskt,
samt att det blir enklare för kunderna att välja KRAV. Detta är relevant för livsmedel men inte för
foder. Alla våra ekologiska foder är KRAV certifierade och eftersom en KRAV godkänd
lantbrukare måste köpa ett KRAV- godkänt foder så finns det, i valet av foder, ingen konkurrens
mellan KRAV och EU-ekologiskt. Huvuddelen av vårt foder säljs som bulkfoder och där finns
alltså ingen förpackning att märka. Vi lämnar endast en följesedel och foderdeklaration till kunden
vid leverans av foder.
Vi har idag inga tekniska möjligheter att ha med KRAV´s logotyp på våra foderdeklarationer. För
att kunna införa KRAV märket krävs en större teknisk investering och den kostnaden anser vi inte
befogad. Svenska Foders förslag är därför att kravet på logotyp inte ska gälla för foder utan enbart
för livsmedel.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 35 av 46
236 Ekologiska lantbrukarna
“Det är obligatoriskt att KRAV-märket ska finnas på de produkter som säljs som KRAVcertifierade”.
Vi är starkt kritiska till detta förslag. Argumenten är de samma som när EU föreslog obligatorisk
märkning med EUs eko-logotype:
Märkning är en fråga om marknadskommunikation. Om ett märke har ett värde används det. Att
kräva användning av ett märke skapar bara merarbete och merkostnader för producenten om det
inte har ett värde för varan.
Förslaget är lika dåligt när KRAV föreslår det som när EU-kommissionen gjorde det.
Vi tillåter oss att citera KRAVs årsredovisning 2012: ”Vårt övergripande mål är att få fler att välja
KRAV av lust!”
245 Nordic Choice Hotels
Dette mener jeg bør være frivillig. Dersom merket oppleves som kjøpsutløsende, så vil vi putte
merket på. På noen av hotellene våre kan det være varierende hvilke produkter de får inn, og hvis
de må bruke KRAV-merket, så kan det hende de må ha tre ulike skilt: KRAV, ekologisk, kun
produktnavn og bruke det som passer aktuelle dag – i motsetning til to skilt.
247 Scandic hotels
”Obligatoriskt att använda KRAV-märket på det som säljs som KRAV-märkt.”:
Eftersom det i en stor restaurangkedja kan vara svårt att garantera att man alltid får KRAV från
leverantören – ibland kan man få EU Ekologiskt istället – har vi på Scandic valt att skylta med
”Ekologiskt”. Vi anser det ohållbart att ha två olika skyltar – risken att personalen blandar ihop
dem är alldeles för stor. Så vi tycker inte att det ska vara obligatoriskt att använda KRAVmärket.
Men sen kan man ju tolka skrivningen ” … det som säljs som KRAV-märkt”, vi säljer det ju inte
som KRAV-märkt utan som ekologiskt. Så det behöver förtydligas. Då undrar jag också vad som
gäller för löpande text: ”Välkomna till Scandic, vi väljer KRAV-märkta produkter till vår
frukostbuffé….” - får vi skriva så i en broschyr utan att lägga dit märket?
248 Svenska Lantägg
Bra, friytan varit en svårighet tidigare.
253 Lanmännen
Inga synpunkter
Resultat från webbenkät till Lantbrukare (157 svar):
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 36 av 46
Helt ny struktur för de allmänna reglerna
183 KIWA
Vi anser att den omstrukturering KRAV påbörjat av de allmänna reglerna i och med denna remiss
är positiv! Det blir ett förtydligande i sig.
241 SMAK Certifiering
Samtliga kapitel är svårlästa speciellt för de som inte har stor läsvana. En del definitioner eller
förklaringar till ord saknas.
Det finns dubblering av text d.v.s. samma ”regel” upprepas på fler ställen.
Vissa förenklingar är utförda men texten borde kunna kortas ner väsentlig. Det är en stor fördel om
de som ska följa reglerna också läser och förstår dem.
Reglerna saknar också hänvisningar till aktuella EU förordningar.
Synpunkter på övriga regelavsnitt
5 Eric Winding, Upplands Trädgårdsprodukter
Vad händer när konsumenterna får klart för sig att KRAV tillåter paralellodling ?
3.6.2 Använd miljöanpassade produkter
Att man ska "undvika" tryckimpregnerat virke ger tolkningsproblem och går inte att revidera. När
är det tillåtet? Vad gäller för staketstolpar?
Vad skall de göra med det som redan finns? ska undvika vad betyder det? att man inte får använda?
Skall vi kolla alla målarfärger ? innebär att vi kommer att ta mycket längre tid för kontroll av detta
är ordinare mer relevanta områden
3.6.4 Avlägsna skrot och skräp
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 37 av 46
Det vore bra om det i regeln framgick tydligt om fårnät ingår i begreppet trådstängsel.
3.6.5 Egenkontroll och miljöpolicy
Ta bort miljöpolicy för lantbruk Dela på förädling och lantbruk så att miljöpolicy specas för
företag mm. Låt systematiskt miljöarbete stå kvar kvar för lantbruk och definera det som nu, att det
räcker med Miljöhusesynen.
20.9.6 Du ska förädla inom ursprungsområdet
Ur konkurrenssynpunk kanske det kan bli problem ibland.
Det kanske bara finns en konkurrent inom närområdet
183 KIWA
Generellt behöver hänvisningarna till KRAV respektive EU i regelverket ses över, som det är nu är
det inkonsekvent. Vi har påtalat felaktigheter/inkonsekvenser om det på några ställen i texten men
inte alla. När det gäller hänvisning till EU bör den exakta regelhänvisningen i EUs förordning tas
med (se Nationella riktlinjerna).
3.6.2 Använda miljöanpassade produkter
Alla KRAV-certifierade företag ska undvika att använda följande produkter i sin KRAVs-certifierade produktion:
"Börkrav" har ingen riktig funktion i reglerna.
236 Ekologiska lantbrukarna
3.3.6 Skötselplan för natur- och kulturskydd samt för biologisk mångfald
Vi är frågande till att denna regel föreslås utgå. Biologisk mångfald är ett av de viktigaste
argumenten för att samhället fortsatt ska stödja ekologisk produktion ekonomiskt i
landsbygdsprogrammets miljöstöd. Regeln uppstod efter starka påtryckningar på -90-talet från
Naturskyddsföreningen och WWF om att KRAV och den ekologiska produktionen inte arbetade
tillräckligt aktivt med biologisk mångfald och naturvårdsfrågorna. Att ta bort regeln riskerar att
skada eko-produktionens trovärdighet.
4.1.1.4 Retroaktivt godkännande av karenstiden
Om EU-kommissionens förslag till ny lagtext går igenom kommer detta inte att vara möjligt.
4.1.4 6 Parallellodling inte tillåten – språklig fråga
”Du får heller inte odla vår- och höstformer av samma gröda, det räknas också som parallellodling.
(EU)” Behöver förtydligas.
Förslag: Du får heller inte odla vår- och höstformer, konventionellt och ekologiskt, av samma
gröda, det räknas också som parallellodling.
240 Saltå Kvarn
3.2.2 Hantering och lagring utanför brukningsenhet
Gäller detta endast lantbrukare? Varför ligger detta då under de allmänna reglerna?
3.6.3 Farligt avfall
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 38 av 46
Även detta är en del av svensk lagstiftning och omfattas och kontroll från myndigheter. Vi tycker
inte att det ska vara en del av KRAVs regler.
Man skulle kunna tänka sig en större regel där man skriver att man kan bli av med sin KRAVcertifiering om man blir föremål för brottsutredning (och fälld) i vissa områden.
241 SMAK Certifiering
4.1.10 Åtgärder för natur och kultur
Regeln innehåller många punkter som är svåra att revidera. Kräver stödmaterial både till brukare
och revisorer om den ska finnas på detta sätt.
255 LRF
4.1.4 Inte tillåtet att flytta runt KRAV-certifierad odling
LRF ställer sig frågande till förbudet mot att odla konventionellt en tid på tidigare KRAVcertifierad mark för att sedan börja odla KRAV-certifierat där igen. LRF anser att det är viktigt
med ett regelverk som underlättar för den enskilde lantbrukaren att så snabbt som möjligt
anpassa sig till vad marknaden vill ha för att kunna möta den efterfrågan som finns med
svenska KRAV-produkter.
4.1.7 Dokumentation av odling
LRF menar att växtnäringsfrågan bör tas ett steg till genom att ett nyckeltal för
kväveeffektivitet och fosforeffektivitet anges. En kontrollant eller rådgivare bör kunna ta fram
ett sådant nyckeltal.
Allmänna synpunkter
”KRAV har fel fokus i regelutvecklingen” / ”Det blir för mycket regler”
1 Anders Nordin <[email protected]>
Jag tycker att de nya förlagen är självklara -men
- döda inte de spira kravplantorna (företagen) med allt för mycket (nya) pålagor
"inget växer på den åker som ständigt harvas"
19 Helge Kneese <[email protected]>
Jag tycker att regelverket till KRAV ska hålla sig till matkvalité och produktionsmetoder som
påverkar matkvalitén.
Allt annat är politik som man kan se på olika vis och oftast inte påverkar matkvalitén.
Ta t.ex förnybar energi. Vid det här laget vet förhoppningsvis alla att de flesta biobränslen, dock
inte alla, av typen alkohol och oljor orsakar skövling av skog, utradering av de sista vildmarkerna
och ökar på hungersnöden. Allt till i princip ingen nytta även om man tror på de politiskt
konstruerade klimatöverdrifterna. Vindkraft som orsakar kalhyggen, fladdermusdöd och stör
fiskens reproduktion.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 39 av 46
Och nej jag är ingen klimatförnekare, men däremot sansad realist. IPCC målar inte upp
domedagsscenarier, det gör media, särintressen och vissa politiska partier.
KRAV urvattnar sitt varumärke, har redan själv börjat titta efter andra märkningar. KRAV har
tappat lite av sin glans. Blir man för bred tappar man fokus och till slut hela sitt syfte. KRAV ska
märka ut mat som har kvalité och matproduktion som påverkar kvalitén i åtanke, inte bli hela
världens samvete och lösningen på alla problem.
Om ni nu ändå väljer att bredda er, varför stanna vid energi och social rättvisa, varför inte
jämlikhet, barnaga, dödsstraff, Homofobi, religionsfrihet, osv.
90 Sten Rosvall, Romakloster
Det är för mycket regler.
För mycket snack och för lite verkstad.
Vi behöver marknadsföring av våra svenska ekologiskt framtagna produkter.
Den svenske bonden försvinner snabbt i den internationella konkurensen . Nedtyngd av regler papper lagar
bestämmelser och avgifter.
Varför håller Ni på på detta sättet?
Förstår NI inte?
Ni bygger er egen undergång snabbt.
91 Björn-Erik Franzén, NickarveGård
Det är krångligt nog idag att hitta vad som gäller. All förenkling och avbyråkratisering är positiv.
Vi har arbete nog med att producera och använda sunt förnuft. Den tid vi måste lägga på kontroll
och dokumentation är en stor kostnad som bör minskas.
163 Norrmejeriers ekogrupp
Redan i fjol lyfte vi frågan beträffande dokumentationen i KRAVs regelverk. Sammantaget menade
vi då att dokumentation i absurdum måste stoppas och att vi får mer av sunt förnuft samt ett beaktande
av en helhetsyn ur ett ekologiskt perspektiv för vårt regelverk.
Tyvärr måste vi upprepa samma påstående utifrån att vi gått igenom årets remissomgång. Vi anser
återigen att det är allt för omfångsrika dokumentationskrav som byggs på, vad är rimligt, hur gör
konsumenten sin bedömning, vad är väsentligt för varumärket?
Vi anser att KRAV skyndsamt ska göra en helhetsbedömning av regelverket utifrån dessa
frågeställningar. I remiss efter remiss läggs det nu på ett ökat omfång och detaljrikedom i regelverket,
med det följer bl.a. nya dokumentationskrav. Det är nog hög tid att ta bort några krav och framförallt
dokumentationskrav för att anpassa omfånget mer till en verklighet som gör att vi som producenter
kan arbeta med det som verkligen betyder något för mervärdet och varumärket, att vi tar hand om
våra djur och naturen på bästa sätt.
176 Norrmejerier
Allmänt: Norrmejerier tycker det är bra att KRAV ser över regelverket och att en KRAV-märkning
verkligen ger extra tyngd åt ekologiska produkter samt att det utgör ett mervärde att låta certifiera
enligt KRAV.
Dock ser vi att detta remissförslag nog tar ut svängarna lite väl långt från kärnan av vad KRAV står
(har stått) för.
Norrmejerier har därför dessa viktiga invändningar på remissen:
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 40 av 46
KRAV-regler på gård: här har Norrmejeriers ekogrupp redan skickat in ett svar. De efterfrågar en
helhetssyn och rimlighet av reglerna. Vi ifrågasätter t.ex. att lantbrukaren har utfört en
energikartläggning, utbildats i eco-driving, har 100% förnybara energikällor….
228 Ekologiska lantbrukarna Sörmland
Dock oroas vi fortfarande och än mer över förra årets regelacceleration och skärpningar.
Vi anser inte att Djurens Rätt är en demokratiskt fungerande organisation och är med sina olagliga
metoder inte berättigade att avgöra framtiden för ekologisk köttproduktion. Angående övernattande
djur till exempel borde man vara mer pragmatisk och ha mer på fötter innan det blir en regel. Vi är
övertygade att det tyvärr för med sig mer negativa konsekvenser än positiva.
Allmänt om KRAVs regler: Vi tycker att de ska utgöra ett ramverk. Känns som om det blir fler och
krångligare regler mest för reglernas skull. Gör ordentliga konsekvensanalyser INNAN nya regler
tas i bruk.
236 Ekologiska lantbrukarna
Ekologiska Lantbrukarna ser också med oro att regelverket sväller och utökas i samband med varje
revision – trots ambitioner att förenkla och minska detaljstyrningen. Vi menar att områden som
redan har svensk lagstiftning och t ex etablerade överenskommelser som kollektivavtal och
branschriktlinjer inte behöver regleras även i KRAVs regelverk. Exempel på detta är upprättande
av hygienplan och regler för övertidsarbete. Vi vill hänvisa till uppmaningen att ”Fler väljer KRAV
av lust” och ser gärna att det får inspirera även när regelverket ses över.
245 Nordic Choice Hotels
Generelt savner jeg en litt tydeligere konsekvensutredning for oss som er KRAV-sertifiserte. Hva
vil endringene bety for oss?
Videre syns jeg også generelt at det må ligge til grunn en bredere diskusjon om hvorvidt KRAV
skal bli et totalmerke eller kun gjelde økologi. Jeg vet ikke selv hva jeg mener der, men ser jo at
alle merker på markedet beveger seg mot hverandre. Når KRAV dekker mer, syns jeg det også må
møtes med en omfattende kommunikasjonskampanje for å informere kunder/gjester om at KRAV
er mer enn øko. Ellers får vi lite igjen for øket innsats.
255 LRF
LRF ser med oro hur KRAVs regelverk växer i samband med varje revision, när lantbruket på
många andra håll arbetar med minskat regelkrångel. Framförallt är det enligt LRFs uppfattning
överflödigt att räkna upp redan lagstiftade regler som endast gör regelverkets omfång ännu
större. De områden som redan omfattas av svensk lagstiftning och etablerade
överenskommelser såsom kollektivavtal och branschriktlinjer behöver inte dessutom nämnas i
KRAVs regelverk.
Övrigt
4 VärmLant AB, gm Lars Ericsson
Vårt företag har inga synpunkter på det framlagda regelförslaget.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 41 av 46
16 KEMI
Kemikalieinspektionen avstår från att yttra sig. I detta ärende har Karin Tohrán, enhetschef,
beslutat. Helena Bergström har varit föredragande.
120 Sylvia Stegervall, Andreasgården Mora Församling
Vi tycker att det verkar helt okej med det nya förslaget.
147 Billy Bertilsson Gösslunda Nasenborg, Lidköping
Det blir nog bra
181 Happy Food
Allt ser bra ut.
213 Livsmedelsverket
Livsmedelsverket tycker det är bra att begreppen revision, inspektion och kontroll används på
samma sätt som i förordning (EG) nr 882/2004. Ni skriver i sammanfattningen att revision kommer
bytas mot kontroll i hela regelboken, men det verkar inte vara helt igenom genomfört (kap. 18 och
19?).
I övrigt har vi inga synpunkter på reglerna.
233 Naturskyddsföreningen
237 Arla
Arla Foods har tagit del av KRAVs forslag till nya allmanna regler. Som helhet stodjer Arla Foods
KRAVs ambition att ha en standard for ekologiska produkter som ger mer. Att ge mer maste dock
balanseras mot livsmedelsindustrins krav pa att ha en konkurrenskraftig verksamhet, sakra
produkter och en bra arbetsmiljo. Nagra av de nya/reviderade reglerna ar inte acceptabla ur en eller
flera av dessa aspekter. Kanske hade forslagen varit battre balanserade om referensgruppen haft
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 42 av 46
deltagare med erfarenhet fran praktisk livsmedelstillverkning i stor skala. Vi hoppas att vara
synpunkter ska ge KRAV stod for att balansera och fortydliga reglerna.
Synpunkter till annan regelöversyn
112 Lars-Olof Börjesson Vd Äppelriket
Äppelriket är ett odlarkooperativ som består av 90 ägare. I dagsläget är det 9 ekologiska odlare
varav 7 Kravodlare. Vi vill satsa på ekologisk fruktodling och vi kommer att öka volymerna varje
år framöver. Under 2014 blir vi 10 ekologiska medlemsföretag. Ännu så länge är volymen
marginell jämfört med den konventionella odlingen (vilken jag tror kommer att närma sig
ekologisk på många sätt framöver). Ca 1,5 % av volymen är ekologiskt odlad.
Jag vill poängtera ett par saker innan jag går in och kommenterar regeländringarna. Vi vill helst att
samtliga våra ekologiska odlare är kravodlare, då vi ser betydligt bättre avsättningsmöjligheter för
frukten om de är med i Krav. Krav har ett stort genomslag på marknaden.
Tyvärr finns det en del ”men” också. Det får inte vara så att regelverket för att odla krav frukt i
Sverige är ”hårdare” än om man odlar KRAV-märkt frukt i något annat EU-land. Ett exempel som
gör oss mycket oroliga är att frukt från andra EU-länder som odlas enligt EU-ekologiskt
regelverk, kan få ett kravmärke på sig när det passerar gränsen till Sverige och konkurrera ut
Svensk kravfrukt. Jag vet inte hur det är med alla ekologiska äpplen som kommer från Italien och
säljs i butikerna. Men jag förmodar att de kunder som säger sig bara vilja sälja Kravmärkt frukt
också får KRAV-märket på Italienska äpplen. Slutsatsen av detta är det importeras ”billigare”
ekologiska äpplen från Italien som får kravmärke på sig fast de egentligen är EU-ekologiskt odlade.
Medan Svenska EU-ekologiska äpplen aldrig kan märkas med KRAV. Var finns logiken?
Försök när ni skapar ni regler att tänka även på avsättning av produkterna. Jag tycker inte det är
försvarbart att Svenska ekologiska äpplen skall vara dyrare av den anledningen att inte samma krav
ställs på Äpplen som odlas i ett annat land som de som odlas i Sverige.
Krav märket är som jag skrev i början ett mycket bra varumärke, se till att det inte urvattnas genom
att ha olika regelverk beroende var i världen frukten odlas. Sätt upp regler som ni anser alla
leverantörer skall klara av och som gynnar miljön. Men ställ inte hårdare krav på Svensk
produktion som sedan konkurreras ut av produktion som inte är odlat enligt samma regelverk, men
ändå får märkas med KRAV.
228 Ekologiska lantbrukarna Sörmland
Större transparens och jämförande uppgifter vad som gäller i övriga Europa och det som importeras
som krav-märkt till Sverige efterlyser vi också.
Tänk på att det är viktigt att inte hamna i ett läge där vi har branschvillkor, men ingen bransch kvar
som kan följa dem.
229 Gotlands ekologiska odlare
Lägg hellre krut på att kontrollera gödseltillverkningsföretagen så att vi kan känna oss trygga som
KRAV producenter och inte bli ifrågasatta av de konventionella kollegorna angående våra
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 43 av 46
gödselmedel. Varför används t.ex. inte svensk benmjöls avfall i biofer, utan dansk? Där vi vet att
GMO foder är tillåtet! Det får inte bli dubbelmoral i det hela för då kommer hela trovärdigheten
snart att falla! Vi MÅSTE kunna känna oss trygga när saker och ting är KRAV godkänt, det är vår
enda säkerhet! Spelar ju ingen större roll om vi följer alla dessa regler om vi sedan blir ifrågasatta
på en sådan viktig punkt .
241 SMAK Certifiering
4.1.1.5 Retroaktivt godkännande för en del av karenstiden
Jordbruksverket fattar bara beslut om du kan bevisa att otillåtna medel inte använts på
marken under minst tre sammanhängande år före. Precis enligt texten i regel 4.1.1.4. De fattar inte
beslut enbart ett år bakåt.
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 44 av 46
172 SVAs remissvar
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 45 av 46
KRAV ekonomisk förening
Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala
Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28 -8 Bg: 5711-5487
Org nr: 716422-5364, www.krav.se
Sida 46 av 46