1 (34) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem Läsår 2015-2016 Skogsborgsskolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Skogsborgssskolan! En skola för alla där du kan vara dig själv! 2 (34) SAMMAFATTANDE INLEDNING ............................................................ 4 Kort presentation av enheten .................................................................................................................................. 4 Kvalitetsarbetets upplägg ........................................................................................................................................ 4 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................... 5 1.1 ORGANISATION............................................................................................................................................................ 5 Elever........................................................................................................................................................................ 5 Personal.................................................................................................................................................................... 6 Resultat .................................................................................................................................................................... 6 Frågor i personalenkäten F-2 ................................................................................................................................... 6 Frågor i personalenkäten 3-9Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Analys beträffande organisation och personalresurser .................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.6 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP ............................................................................................................................................. 7 Resultat .................................................................................................................................................................... 8 F-2 ............................................................................................................................................................................ 8 3-9 ............................................................................................................................................................................ 8 Analys beträffande styrning och ledarskap .............................................................................................................. 9 1.3 KOMMUNIKATION ...................................................................................................................................................... 12 Resultat ................................................................................................................................................................ 123 Analys beträffande kommunikation....................................................................................................................... 13 1.4 KOMPETENS .............................................................................................................................................................. 13 Resultat .................................................................................................................................................................. 13 Kompetensportalen ................................................................................................................................................ 14 Analys beträffande kompetens .............................................................................................................................. 14 1.5 RESURSUTNYTTJANDE ................................................................................................................................................. 15 Resultat .................................................................................................................................................................. 15 Analys beträffande resursutnyttjande ................................................................................................................... 15 1.6 IMAGE ..................................................................................................................................................................... 16 Resultat .................................................................................................................................................................. 16 F-2 .......................................................................................................................................................................... 16 3-9 .......................................................................................................................................................................... 17 Analys beträffande image ...................................................................................................................................... 18 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................................ 19 2.1KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER ...................................................................................................................................... 19 Resultat .................................................................................................................................................................. 19 3-9 .......................................................................................................................................................................... 20 Analys beträffande kunskaper och färdigheter ...................................................................................................... 21 2.2 BEDÖMNING OCH BETYG ............................................................................................................................................. 21 Resultat .................................................................................................................................................................. 21 Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem ....................................................................................................... 21 2.3 TRYGGHET OCH TRIVSEL ............................................................................................................................................... 22 Resultat .................................................................................................................................................................. 22 3-9 .......................................................................................................................................................................... 23 Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande år ................................................................ 25 Analys beträffande kunskaper och färdigheter ...................................................................................................... 25 2.4 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE ................................................................................................................... 26 Resultat .................................................................................................................................................................. 26 3 (34) 3-9 .......................................................................................................................................................................... 27 Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande .................................................................................... 28 2.5 ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL........................................................................................................................................ 28 Resultat .................................................................................................................................................................. 29 3-9 .......................................................................................................................................................................... 29 Analys beträffande arbetssätt och lärarroll ........................................................................................................... 30 2.6 DELAKTIGHET ............................................................................................................................................................ 31 Resultat .................................................................................................................................................................. 31 3-9 .......................................................................................................................................................................... 32 Analys beträffande delaktighet.............................................................................................................................. 32 3. REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ....................................... 33 3.1 ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL 2014 ......................................................................................................... 33 3.2. PLANERADE PRIORITERADE MÅL 2015 .......................................................................................................................... 34 4 (34) Sammafattande inledning Kort presentation av enheten Skogsborgsskolan är belägen i centrala Katrineholm med närhet till sportanläggningar, kulturhuset Ängeln och friluftsområden. Verksamheten omfattar förskoleklass – åk 6 samt ett fritidshem med avdelningarna Skogen, Täppan, Kojan och Galaxen. Till Skogsborg hör även den kommungemensamma 1-6 gruppen Galaxen, för barn med svårigheter inom autismspektrat. Skolan ingår i Samordningsområde Syd, där även Nävertorps särskola, Valla och Sköldinge skola tillhör. Till området finns även ett antal förskolor knutna. Skolans profil – HÄLSA OCH LIVSSTIL innebär att vi tar hänsyn till vår hälsopolicy där vi vill grundlägga goda vanor vad gäller kost, motion, frisk luft och rekreation. Högt ställda förväntningar på eleverna - att stödja varje elev så att de utvecklar god självkänsla och självkännedom – är också en del i hälsoarbetet. Kvalitetsarbetets upplägg Området följer Bildningsnämndens ”Kvalitets och uppföljningsplan”. Arbetet sker på alla nivåer i verksamheten enligt Skogsborgs systematiska kvalitetsarbete. Arbetslagen tar fram underlagen som sammaställs till områdets gemensamma kvalitetsredovisning. Ur dessa underlag tas även övergripande förbättringsområden samt prioriterade mål fram. Eleverna kommer till tals genom skolans olika råd. Föräldrars synpunkter tas in genom områdesråd och enkäter. Arbetet följs upp genom resultaten från t.ex. screeningveckor, enkäter, betygsresultat samt utvärdering i den löpande verksamheten. Samordnarna i arbetslagen har ett särskilt ansvar när det gäller insamling av resultaten, som sedan används i kvalitetsarbetet. Kvalitetsområde Arbetslag F-klass Arbetslag 1 Arbetslag 2 Arbetslag 3 Arbetslag 4 Arbetslag 5 Arbetslag Fritids 6 Självvärdering rektor A. Kunskaper och färdigheter 4 4 4 4 4 4 4 4 4 B. Trygghet och Trivsel 4 4 3 3 3 3 3 3 3 C. Elevernas ansvar för eget lärande 4 4 4 5 4 4 4 4 4 D. Arbetssätt och lärarroll 4 4 4 4 4 4 4 4 4 E. Delaktighet 3 3 2 2 2 2 2 2 3 F. Organisation 2 2 2 2 2 2 2 3 3 G. Styrning och ledarskap 3 3 3 3 3 3 3 3 3 H. Kommunikation 3 3 2 3 2 2 2 2 3 I. Kompetens 3 3 3 3 3 3 3 3 3 J. Resursutnyttjande 2 2 2 2 2 2 2 2 2 K. Image 1 1 1 1 1 1 1 1 2 5 (34) 1.Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) Skogsborgsskolan är en av Katrineholms största skolor. I organisationen finns även en 1-6 grupp där elever med svårigheter inom autismspektrat har möjlighet att i liten grupp få sin skolgång. Det finns 7 stycken arbetslag med varsin samordnare samt 3 st för fritidshemmen och ett för administrationen. Elever Antal barn/elever innevarande läsår Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar 15/10 142 128 115 128 64 110 --- --- Elever med utländsk bakgrund Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/10 Antal elever med utländsk bakgrund 165 Totalt antal elever på % skolan 444 37,2 58 444 13,1 7 444 1,6 *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Elever berättigade till modersmål 179 Totalt antal elever inskrivna 444 % 40,3 Pojkar Flickor Elever som deltar i modersmål 98 81 90 238 206 444 41,2 39,3 20,3 Pojkar Flickor Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Pojkar Flickor Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Pojkar Flickor 48 42 53 238 206 444 20,2 20,4 11,9 32 21 68 238 206 444 13,4 10,2 15,3 41 27 238 206 17,2 13,1 6 (34) Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda lärare och rektor 15/10 Varav antal med lärarexamen (%) 28,9 Varav antal med lärarlegitimation 31st 100,0 Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare 15/10 28,3 Varav antal med fritidspedagogexa men Antal elever per helårsarbetare Varav övriga 1st Antal elevassistenter 13,6 0 Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 10 9,9 Resultat Frågor i personalenkäten Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 15) Skolan har en väl fungerande organisation. 64 71 16) Skolan har en bra mötesstruktur. 59 70 17) Mitt arbetslag fungerar väl. 69 77 18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 62 73 76 78 Qualis F. Organisation Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Skolan har ett välfungerande beslutssystem. Skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutvec kling. Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. Skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. Skolan har en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter . Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. 7 (34) Analys beträffande organisation Skogsborgsskolan är uppdelat i arbetslag där vi har 6 arbetslag i skolan, 3 i fritidshemmen, ett för 1-6 gruppen samt ett för administrationen. Dessa leds av en samordnare och administrativ områdeschef som varje vecka träffas i samordningsgruppen tillsammans med rektorn. Organisationen av arbetslagen möjliggör samplanering och sambedömning i paralleller. Former för gemensamma planeringar finns men behöver utvecklas. Arbetslagen får uppdrag och kontinuerlig information från samordningsgruppen via sin samordnare. Rektor följer upp organisationen genom Qualisarbetet, betygsanalyser, APT, medarbetarsamtal, verksamhetsbesök, samverkansmöten samt enkäter. På klassråd och elevråd får eleverna framföra sina åsikter. Vi har arbetat fram en reviderad ansvars- och befogenhetsförteckning. Denna ska implementeras i arbetslagen så att alla blir medvetna om vilka ansvar som finns och vem som har vilket ansvar. Samverkan träffas regelbundet under terminen. Styrkor Vi har en tydlig organisation med våra arbetslag. Skolan har en väl fungerande Samordningsgrupp samt att all personal har hög kompetens. Fritidshemmet har en välfungerande mötesorganisation och mötesstruktur. På lågstadiet är fritids närvarande på arbetslagsmötet en gång i veckan. Förbättringsområden Vi fortsätter vårt arbete att förbättra alla skriftliga rutiner samt sammanställer dessa så att de blir lättåtkomliga för samtlig personal. Tydlighet vid beslut, att veta orsak/verkan. Hitta en effektiv mötestrukturer som stödjer organisationen samt att tydliggöra beslutsgången på olika nivåer. Åtgärder för förbättring Dokumentera rutiner och göra dem tillgängliga för all personal. Förbättra mötesstrukturen. Vid inlämningen av Kvalitetsredovisningen är detta åtgärdat. 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) 8 (34) Resultat F-2 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 24) Jag känner till skolans mål. 69 51 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 13) Jag känner till skolans mål. 72 65 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 64 67 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. 83 80 73 79 59 71 52 71 25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 72 77 3-9 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 26) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 86 76 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 13) Jag känner till skolans mål. 72 65 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 64 67 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. 83 80 73 79 59 71 52 71 25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 72 77 9 (34) Qualis G. Styrning och ledarskap Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Skolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Eleverna känner till kursplanemål en och skolans egna prioriterade verksamhets mål. Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Skolan har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål. Skolan har påbörjat ett kvalitetsarbete. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhets mål. Skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet . Skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen . Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Analys beträffande styrning och ledarskap. Utifrån resultaten från screeningtester, nationella prov samt betyg har Skogsborgsskolan arbetat fram de egna prioriterade målen. Dessa blev tydliga i arbetet med kvalitetsredovisningen, vilken all personal varit delaktiga i. Skolan arbetar aktivt med sitt kvalitetsarbete då arbetslagen arbetar med HUR-frågorna i Qualis(Steg 1). Arbetet kring att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet (Skogsborgs årshjul) pågår. I arbetet kring att få eleven medvetna om målen, ser det olika ut i olika verksamheter utifrån ålder på eleverna. Genom att utveckla arbetet med hjälp av t ex planeringsverktyget i Lärknuten eftersträvar vi att skapa ett gemensamt arbetssätt för skolan. På Fritidshemmet finns målen anslagna i entrén samt i hembrev till föräldrar och i dialog med elever. Genom enkäter, diagnoser, reflektioner, samtal, IUP: er sker utvärderingen av elevens måluppfyllelse. Mötesstrukturen är viktig för ett öppet ledarskap, då det är på möten beslut bereds och förankras. För att delaktigheten ska fungera måste alla ta del av information och underlag (Steg 2). Skolan har många ledare på olika nivåer. Alla bidrar med sin ledarroll genom hur man bemöter elever och kollegor och arbetar mot målen. Rektor leder en samordningsgrupp med utsedda samordnare i alla arbetslag. Syftet med detta är att skapa delaktighet och inflytande för all personal på skolan. Elevrådsmötet där representanter från de olika klasserna möter rektor, är ett av elevernas forum för delaktighet och utvärdering. Uppföljningen av ledarskapet och utbildningen sker via medarbetarenkäten, Qualisenkäten samt medarbetarsamtalen (Steg 2 & 3). Skolan arbetar med kollegialt lärande genom att organisera arbetslagen årskursvis, samrättning av nationella prov och diskussioner på arbetsplatsträffar. 10 (34) Styrkor. Skolan har ett väl fungerande system där alla tillåts vara delaktiga i kvalitetsarbetet via arbetslagen. Arbetet med Lärknuten utvecklas ständigt. Fritidshemmets avdelningar har ett gott samarbete med en gemensam linje. Förbättringsområden. Utveckla arbetet kring kollegialt lärande. Skapa en samsyn för hela skolan för ett kontinuerligt arbete mot målen. Åtgärder för förbättring • Gemensam värdegrund/förhållningssätt genom måldiskussioner. • Diskutera kring förväntningar på det egna samt andras ledarskap i alla led. • Förankra årshjulet som en del i den löpande verksamheten. Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen pågår ett aktivt arbete med årshjulet. Vid jämförelse med tidigare enkäter ser vi att vi går framåt dock kvarstår våra åtgärdspunkter. Vi fortsätter vårt arbete med kollegialt lärande genom att skapa tid för möten och ge möjligheter till diskutioner i pedagogisk utveckling. 11 (34) Skogsborgs systematiska kvalitetsarbete JUNI Qualis A + B Sista dag skriftl IUP/ omdömen i Lärknuten Överlämnandekonferenser Utvärdering bl.a. likabehandl År 3+6 utv samt nat.prov Betygshantering JULI Sammanslagning fritids AUGUSTI 10/8-14/8 Komp.utv.dgr v 35 utvecklingssamtal= konferensfritt Inlämning Kvalitetsredovisning SEPTEMBER Elevfotografering v 37+38 utvecklssamtal= konferensfritt RÅD komp.utv.dag Föräldramöte med info Läsprojekt Likabehandlplan t BIF Qualis D Matråd Friluftsdag Biblioteksråd Qualis enkäter MAJ Qualis G Överlämnandekonferenser Nat.prov år 6 avslutas Nat.prov år 3 avslutas Rättning nationella prov Utvärdering språkutv.progr. Screeningtest sv Städdag Friluftsdag Biblioteksråd Miljö- & hälsoinspektion Skyddsrond OKTOBER APRIL Qualis C Trygghetsteamets enkät Områdesråd Matråd Rättning Nationella prov Friluftsdag Qualis H & K Komp.utv.dgr RÅD Screeningstest sv Områdesråd Friluftsdag Brandövning höst- och vårtermin Matriser fylls i under hela året Anpassning av åtgärdsprogram uppdateras kontinuerligt Råd och fritidsfixarna träffas varje månad NOVEMBER Qualis E & I RÅD Områdesråd Matråd Rättning Nationella Prov Friluftsdag Biblioteksråd Brandsyn MARS Qualis F Nat.pr. år 3 börjar Komp.utv.dag Friluftsdag Underlag f-klasser FEBRUARI Qualis J Nat.prov år 6 börjar Utvecklingssamtal= konferensfritt Budget till a-lagen Områdesråd Matråd Friluftsdag Biblioteksråd JANUARI v 4+5 utvecklingssamtal= konferensfritt Komp.utv.dgr Betyg åk 6 vid terminsslut Friluftsdag DECEMBER Lucia 18/12 Julavslutning RÅD 12 (34) 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Av skollagen 4 kap. 8§ framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat Instämmer helt/Instämmer till stor del Frågor i föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 79 77 52 61 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 59 80 53 43 36 33 Qualis H. Kommunikation Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. Skolan har (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolor. Skolan har en etablerad kommunikatio n med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Skolan har metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevak ning. Skolan har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Skolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar . Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Skolan har (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. Skolan har ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. 13 (34) Analys beträffande kommunikation Det finns många kanaler för kommunikation mellan skola och hem samt mellan delarna i verksamheten. Direkt information till berörda ges vid behov. Skolan lägger stor vikt vid förtroendefulla relationer och de byggs genom att vi har god kontakt med vårdnadshavarna. Lärknuten blir mer och mer navet i det digitala kommunikationsflödet. Arbetet med användandet av den utvecklas hela tiden. Viktigast är dock mötet mellan människor. Vid arbetslagens möten sprids information, kunskaper och erfarenheter. Skolan och fritidshemmet har behov av att mötas för att nå samsyn kring t ex värdegrund och förhållningssätt. Styrkor Skola och fritidshemmet har lagt en organisation för att underlättar för spridande av erfarenheter, kunskaper och information. I ledningsgruppen finns representanter från förskoleklass, fritidshem och grundskola. Det finns kommunikationskanaler som är upparbetade samt rutiner för tex klagomål. Förbättringsområden Arbetet med att förankra en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt bör fortsätta för att skapa ett ännu öppnare samtalsklimat på skolan. Arbetslagen bör fokusera på kollegialt lärande och utbyte av erfarenheter samt att kommunicera rutiner vid arbetslagsmötet. Arbeta med samtalsklimatet på skolan. Åtgärder för förbättring Utveckla arbetet i Lärknuten kring kommunikation. Öppna upp för kollegialt lärande. Skapa ett öppnare samtalsklimat genom kompetensutveckling kring kommunikation. Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen pågår ett aktivt arbete kring kommunikation i Lärknuten. Vi upplever att vi idag har ett öppnare samtalsklimat på skolan. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat Instämmer helt/Instämmer till stor del Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 52 58 45 55 40 40 14 (34) Qualis I. Kompetens Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Skolan har en hög andel lärare med lärarexamen. Skolan har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. Skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan har god kontinuitet i bemanningen Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutveckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Idag används inte kompetensportalen aktivt i vår verksamhet när det gäller kompetensutveckling. Analys beträffande kompetens Samtliga undervisande lärare på skolan har legitimation, men det saknas behörighet i vissa ämnen i några årskurser. När skolan nyrekryterar eftersträvas att legitimation finns utifrån behoven på hela skolan. Vid introduktion av nyanställda har rektor samt resp. arbetslag ansvar för att introducera den nyanställde i skolans arbetssätt och rutiner. Det finns skriftliga rutiner för introduktion av nyanställda (Steg 1). Den individuella kompetensutvecklingsplanen sätts i samband med medarbetarsamtalen. Verksamhetens kompentensutveckling bygger på behov utifrån individ och kollektiv. I nuläget deltar undervisande lärare i matematik, i Matematiklyftet (steg 2 och 3). Styrkor Majoriteten av lärare och förskollärare har lärarlegitimation. Introduktionsplan för nyanställda har reviderats. Skolan har god kontinuitet i den ordinarie bemanningen. Förbättringsområden Koppla kompetensutvecklingen till verksamhetens resultat och behov. Åtgärder för förbättring Ett helhetsgrepp behöver tas över verksamhetens behov av kompetensutveckling. 15 (34) 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25§ framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Instämmer helt/Instämmer till stor del Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 36 51 Qualis J. Resursutnyttjande Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Ekonomi i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelnin g är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Analys beträffande resursutnyttjande Behoven ska styra fördelningen av resurserna. Resursfördelningen sker via elevpeng och socioekonomisk fördelningssystem. Därtill tillkommer tilläggsbelopp. Ekonomiuppföljning görs i samordningsområdet samt i den egna enheten. Den görs tillsammans med ekonom och ekonomiansvarig utifrån intäkter och utgifter. Det är viktigt att resursutnyttjandet genomsyrar hela organisationen i alla former inte bara ekonomin. Personalresursen används flexibelt utifrån behov. Arbetslagen förfogar över sin tilldelning för att utnyttjas flexibelt. Tilldelningen av personalresurs till respektive arbetslag sker utifrån elevers behov. Skogsborg är en skola som har ett stort tryck på att ta emot elever under hela läsåret. Detta kan bidra till att ekonomin kan vara svår att förutse. På Skogsborgsskolan finns en kommungemensam grupp med elever med svårigheter inom autismspektrat. Finanseringen av den gruppen sker via tilläggsbelopp. Eftersom eleverna har haft behov av en fritidsverksamhet så finns idag ett underskott på motsvarande personalresursen. 16 (34) Styrkor Bra ekonomi administrativt stöd. Alla arbetslag har en egen budget. God tillgång till kompetent och erfaren personalresurs. Förbättringsområden Utveckla det ekonomiska uppföljningsstödet till arbetslagen. Utveckla arbetet med SVA och Spec för att använda resursen på ett effektivt sätt utifrån elevernas behov. Åtgärder för förbättring Månadsuppföljning av arbetslagens budget. Utveckla arbetet kring SVA och Spec för att de elever som har behov får den hjälp de behöver. Vid inlämnandet av Kvalitetsredovisningen har vi åtgärdat våra förbättringsområden. Vi kommer att prioritera Qualisprocesserna samt Hur-frågorna på arbetslagsnivå under läsåret. Skapa rutiner för att säkerställa att planering och utvärdering sker regelbundet för att stödja det systematiska kvalitetsarbetet, tex genom LPP. 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4§ framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans val är: Hälsa och Livsstil Elevens val omfattar: Eleverna får komma med förslag på aktiviteter och ämnen, som de vill arbeta med mer fördjupat. Sedan görs grupper utifrån dessa. Något som är mycket uppskattat av eleverna. Skolan har valt att arbeta med elevens val inom klassens ram. Fritidshemmet arbetar med Skogsborgs profil ”HÄLSA & LIVSSTIL” bland annat genom samverkan med föreningslivet. Resultat F-2 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 25) Jag är nöjd med min skola. 99 96 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 16) Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) Skolan har ett gott rykte. 53 54 81 66 17 (34) 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 80 75 84 81 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 34) Vår skola har ett gott rykte 90 80 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 88 84 86 85 3-9 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 27) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola. 28) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 86 78 87 84 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 16) Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) Skolan har ett gott rykte. 53 54 81 66 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 80 75 84 81 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 34) Vår skola har ett gott rykte 90 80 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 88 84 86 85 Qualis K. Image Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Skolan har en god image. Skolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. Skolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar. 18 (34) Analys beträffande image Ett trevligt och tryggt bemötande av personalen ligger till grund för en god image. Skolan och fritidshemmet har gott rykte och får ständigt förfrågningar om det finns plats. Då fritidshemmet för några år sedan fick ett väldigt lågt resultat i brukarenkät har man arbetat målinriktat med att förbättra sin image och lyckats väldigt bra. Av de som svarat på enkäten i år finns ingen missnöjd förälder. Tydlig information, reklam för sin verksamhet och proffsigt bemötande av föräldrar och barn har gjort att resultaten stigit och är så bra. Det finns risk för att man lever på gamla lagrar därför behöver arbetet med profil och värdegrund alltid finnas på agendan. I föräldraenkäterna väger det positiva klart över men det finns några svar som skolan man behöver följa upp. Dessutom har vi flera nya medarbetare i området vilket gör att vi får fundera över vilken bild vi vill skapa av vår verksamhet. Att hitta ett sytematiskt arbetsätt kring uppföljning av vår image blir vår utmaning då vi stannar där. Styrkor Området har hälsa och livsstil som profil. I profilen ingår fysik och psykisk hälsa för personal och barn samt en hållbar livsstil genom Grön Flagg arbetet. Det är inte svårt att få elever till skolan. Det är kö till skolan. Det beror dels på läget men även på att ”man hört att det är en bra skola”. Professionell personal med ett gott bemötande och som sprider goda rykten om sin arbetsplats är en viktig del i en image. Förbättringsområden Hälsoprofilen ska tydliggöras genom att benämna och motivera varför vi gör olika aktiviter Utveckla marknadsföringen för skolan genom webbsida, Facebook, Lärknuten mm. En imagesstrategi för området behöver skapas som sedan kan följas upp. Samsyn kring värdegrund och förhållningssätt – ett ständigt pågående arbete. Åtgärder för förbättring Tydliggöra områdets värdegrund/förhållningssätt för våra nya medarbetare Profilgruppens implementering av revidera hälsopolicy Hitta bättre rutiner för att kommunicera ut skolans verksamhet via media. Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen har vi åtgärdat några av våra förbättringsområden. Dock kvarstår arbetet med profilgruppens implementering av hälsopolicy. 19 (34) 1. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25§ framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat F-2 Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 19) Lärarna frågar efter vad jag kan. 84 85 20) Jag tycker att mina lärare är bra. 99 99 21) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan. 97 97 22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. 92 92 Frågor i föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. 88 81 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 62 62 Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 20 (34) 3-9 Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 20) Mina lärare är kunniga. 95 90 21) Mina lärare ger mig utmaningar. 92 85 22) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 23) Jag tycker att jag når bra studieresultat. 24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 93 87 90 79 86 79 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 88 81 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 62 62 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Qualis A. Kunskaper och färdigheter Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Skolan har rutiner för att följa upp kunskapsresult aten på individnivå. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. Skolan har utifrån de nationella styrdokumente n utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Skolan når goda kunskapsresult at som bibehålls eller förbättras över tid. Skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant stöd. Kunskapsresul taten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan har rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogra m används för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmål en. Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan har förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. Skolan har metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskrave n. 21 (34) Analys beträffande kunskaper och färdigheter Vi ser att den positiva trenden håller i sig. Eleverna har förbättrat sina resultat på ”läslyftet”. De elever som riskerade att få F har pedagogerna satsat extra på och detta har gett ett gott resultat. Under läsåret har vi utvecklat arbetet med Spec och Sva vilket gör att de elever som har behov av Spec och Sva har bättre förutsättningar. Spec och Sva samverkar för att titta djupare på vilka behov som finns hos eleverna. Arbetet med anpassningar i klassrummen tex bilder och bildscheman bör utvecklas. Det kollegiala lärandet har utvecklats genom Matematiklyftet som genomförts under läsåret. Det har utvecklat vår matematikundervisning och skapat förutsättningar att diskutera pedagogik. Vi bedömer att arbetet kring formativ bedömning och elevers olika förmågor har bidragit till resultaten. Däremot behöver arbetet med språk i alla ämnen/cirkelmodellen och läsning fokuseras på i alla klasser. Styrkor Matematiklyftet har utvecklat matematikundervisningen. Väl utvecklad Spec och Sva undervisning. Fritidshemmet har en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad. Förbättringsområden Arbeta med språket i alla ämnen. Utveckla anpassningar i klassrummen. Åtgärder för förbättring Alla klasser arbetar systematiskt med cirkelmodellen. Skapa förutsättningar för lärarna att reflektera kring elevers lärande och sin egen undervisning samt bedömning. Skapa en tydlig linje för undervisning/anpassningar för att underlätta för eleverna. Vid inlämnandet av Kvalitetsredovisningen pågår aktivt arbete med våra punkter. 2.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem Det är första gången för flera lärare att sätta betyg och vi ser en tendens att man hellre fäller än friar. Vi behöver utveckla hur vi sätter betyg och även möta andra skolor som har satt betyg längre samt se över hur vi undervisar. Vi behöver se till att pedagogerna är trygga i sin bedömning. Grunden för elevernas målmedvetenhet läggs i förskoleklass. 22 (34) Styrkor Vi har behöriga lärare med legitimation som undervisar vilket innebär att de även gör bedömning(lärarlegitimation). Utifrån årskursarbetslag där även fritidshemmet ingår skapar vi möjlighet för sambedömning. I förskoleklassen/fritidshemmet ingår arbetet med att tydliggöra läroplansmålen. Förbättringsområden Höja personalens kompetens kring bedömning för att säkerställa betygsättningen. Åtgärder för förbättring Kollegialt lärande med andra skolor Utveckla sambedömning i arbetslagen 2.3 Trygghet och trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) Skolan har en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8§och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11) Resultat F-2 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 1) Jag trivs i skolan. Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår 95 Katrineholm % innevarande läsår 96 2) Jag trivs på fritids. 91 94 3) Jag känner mig trygg och säker i skolan. 95 94 4) Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler. 92 95 5) Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan. 6) Jag är nöjd med skolmaten. 96 96 85 89 7) Jag har någon kamrat att vara med. 97 96 8) Jag får lugn och ro när jag behöver. 78 76 23 (34) 9) Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig. 10) Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 11) Jag följer de regler som finns i skolan. 94 95 97 96 97 96 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 1) Mitt barn trivs i skolan. Egna enheten % innevarande läsår 87 Katrineholm % innevarande läsår 2) Mitt barn trivs på fritidshemmet. 75 79 3) Mitt barn får den arbetsro det behöver. 62 53 4) Skolan erbjuder bra skolmat. 66 63 5) Skolan är välstädad. 40 44 6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam. 79 66 55 58 Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 1) Jag trivs på min arbetsplats 91 83 2) Miljön i vår skola är trivsam. 56 68 3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. 58 57 4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 84 91 78 85 77 84 85 3-9 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 1) Jag trivs i skolan. 91 85 2) Jag känner mig trygg i skolan. 91 86 3) Jag trivs på fritids. 95 85 4) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill. 93 93 5) Jag får den arbetsro jag behöver. 78 61 7) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 8) Jag följer skolans ordningsregler. 85 81 97 90 9) Miljön inomhus i min skola är trivsam. 83 79 10) Utomhusmiljön är stimulerande. 86 80 11) Jag är nöjd med skolmaten. 67 46 24 (34) 12) Skolan är välstädad. 68 63 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 1) Mitt barn trivs i skolan. 87 85 2) Mitt barn trivs på fritidshemmet. 75 79 3) Mitt barn får den arbetsro det behöver. 62 53 4) Skolan erbjuder bra skolmat. 66 63 5) Skolan är välstädad. 40 44 6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam. 79 66 55 58 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 1) Jag trivs på min arbetsplats 91 83 2) Miljön i vår skola är trivsam. 56 68 3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. 58 57 4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 84 91 78 85 77 84 Qualis B. Trygghet och trivsel Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Verksamheten startar på avtalad tid. Det råder arbetsro. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan följer dagligen upp närvaro/frånva ro. Skolan har förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. Skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. 25 (34) Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande läsår Om en elev i grundskolan// utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande (Skollagen 7 kap.17§) Frånvaro F-6 Frånvaro i % Alla elever 7 Varav % andel giltig frånvaro (exklusive beviljade ledigheter) 6 Varav % andel beviljade ledigheter Varav % andel ogiltig frånvaro Varav % andel ogiltig frånvaro sen ankomst 1 1 0 Pojkar - - - - - Flickor - - - - - Frånvaro i % Varav % andel beviljade ledigheter Varav % andel ogiltig frånvaro Varav % andel ogiltig frånvaro sen ankomst 1 0 0 Frånvaro 1-6 Alla elever 6 Varav % andel giltig frånvaro (exklusive beviljade ledigheter) 5 Pojkar - - - - - Flickor - - - - - Analys beträffande trygghet och trivsel Trygghetsarbetet på skola och fritidshemmet fungerar bra och de incidenter som sker kan i de flesta fall lösas relativt enkelt. I brukarenkäter samt Trygghetsteamets egna enkäter får arbetet bra resultat. Kompisstödjarna från årskurs 3-6 har som uppdrag att tillsammans med vuxna främja likabehandlingsarbetet genom att arrangera och dela med sig av positiva aktiviteter. Motsvarande organisation finns på fritidshemmet i form av Fritidsfixarna. Under läsåret som gått har låg- och mellanstadiets raster varit delad vilket gjort att man kan utnyttja skolgården bättre. Rastverksamhet som Röda boden skapar trygghet för barnen som behöver extra omsorg. Våra gemensamma aktivitetsdagar skapar ”vi-känsla”. Styrkor Väl fungerande trygghetsteam. Delade raster. Ett främjande arbete kring trygghet och trivsel där de äldre eleverna får vara goda förebilder för de yngre. 26 (34) Förbättringsområden Trygghet på rasterna. Åtgärder för förbättring Organiserade rastverksamheter för de yngre eleverna. Vuxna som täcker in den stora skolgården vid raster. Vid inlämning av Kvalitetsredovisningen pågår det påbörjade arbete kring trygghet och trivsel. Fortsatt arbete med främjande och förebyggande arbete kring rastverksamheter så att alla elever känner sig delaktiga med utgångspunkt från diskrimneringsgrunderna. 2.4 Elevernas ansvar för sitt eget lärande Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11) Resultat F-2 Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 12) Jag får vara med och bestämma vad jag ska göra i skolan och på vilket sätt.. 13) Jag formulerar egna mål för mitt lärande. Katrineholm % innevarande läsår 80 72 65 51 14) Jag tycker det är roligt att lära mig saker i skolan. 15) Jag har en egen utvecklingsplan. 95 96 61 45 16) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra. 85 72 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och annan dokumentation. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) 7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. 8) De individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av undervisningen. Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 79 70 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 86 84 65 54 27 (34) 3-9 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 13) Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan. 14) Jag formulerar egna mål för mitt lärande. 75 66 75 71 15) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 16) Min individuella utvecklingsplan styr mitt arbete. 17) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra. 78 64 66 41 90 79 Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och annan dokumentation. Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 79 70 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. 8) De individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av undervisningen. 86 84 65 54 Qualis C. Elevernas ansvar för eget lärande Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Alla elever i årskurs 1-5 har en individuell utvecklingspla n. Eleverna tränas i att med stigande ålder och mognad ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Eleverna känner till och förstår målen i de aktuella ämnena/arbets områdena. Kursplanerna styr tillsammans med den individuella utvecklingspla nen (årskurs 15) uppläggningen av elevens lärande. Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande. Skolan utvecklar ett allt större ansvar hos eleverna för det egna lärandet. Eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande Alla elever från 1 -6 har en individuell utvecklingsplan som tillsammans med läroplanen med sina kursplaner styr planeringen både på fritidshemmet och i skolan. Fritidshemmets arbete med att utveckla elevernas ansvartagande har kommit mer i fokus och fritidshemmet går från aktivitetsstyrd verksamhet till målstyrd verksamhet. 28 (34) Genom att arbeta med språkets roll i alla ämnen och ge elever möjlighet att vara aktiva i sitt lärande, ökar också elevers ansvar kring sitt eget lärande. Vi kan se en tydlig stegring i elevens ansvar från åk1-åk 6. Från att man i de yngre årskurserna rent bildligt kan titta på de arbeten man gjort förut, till de man gör i dag för att se utveckling. De äldre årskurserna tar mer och mer ansvar i form av att själva skriva planeringar och utvärderingar. Elevernas engagemang i skolans olika råd och klassråd vittnar om ett ansvarstagande och en inskolning i de demokratiska formerna. Styrkor Utifrån pedagogiska diskussioner i olika former pågår en utveckling av undervisningen i klassrummen och mellan kollegor. Fritidsfixarna, där önskemål från eleverna på alla avdelningar omsätts till gemensamma aktiviter. Där är eleverna själva är med och planerar och genomför. Förbättringsområden Fortsätta att utveckla arbetet i klassrummen genom ett kollegialt samarbete. Skapa ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan, där man har hög tilltro till elevernas förmåga att ta ansvar. Åtgärder för förbättring Skapa en mötesstruktur som ger möjlighet för pedagogiska diskussioner. Utveckla råd och klassråd så man tränar eleverna i demokratiska processer. Fritidshemmet har funderingar på att utveckla en målbok för eleverna. 2.5 Arbetssätt och lärarroll Av skolagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund till fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11) I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv: *Historiskt perspektiv *Miljöperspektiv *Internationellt perspektiv *Etiskt perspektiv (Lgr 11) Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven: *får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling *får möjlighet tillämnesfördjupning, överblick och sammanhang *får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Lgr 11) 29 (34) Resultat F-2 Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 17) Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex själv, i grupp eller under lärarens ledning. 18) Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig saker. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) 9) Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna. 10) Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt. 11) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande. Katrineholm % innevarande läsår 92 91 98 98 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 67 52 50 53 65 74 3-9 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 6) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 18) Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex själv, i grupp eller under lärarens ledning. 19) Jag har förtroende för mina lärare. 96 85 92 87 93 85 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 9) Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna. 10) Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt. 11) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande. 67 52 50 53 65 74 30 (34) Qualis D. Arbetssätt och lärarroll Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor . Arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet. Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande. Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhets mål samt elevernas intressen och deras individuella utvecklingspla ner (årskurs 15). Arbetsätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspek tiv i samverkan mellan ämnen. Modern teknik används som en integrerad del i undervisning och lärande. En samsyn kring kunskapsbegre pp och kunskapsutvec kling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande. Skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende . Lärarna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer. Problemlösnin g och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans. Skolan tillämpar arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära. Skolan har en medveten strävan att i all undervisning låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans. Skolan erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för elevernas lärande. Olika arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämneso mråden utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt. Skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas självständighet , initiativförmåg a samt ansvarstagande och främjar därigenom deras entreprenörska p. Analys beträffande arbetssätt och lärarroll Under vårterminen har vi utvecklat arbetet kring arbetsätt och lärarroll. Samtlig personal har lyssnat på en föreläsning med Göran Svanelid kring bedömning och planering av arbetet ute i klasserna. Det tillsammans med att olika kompetensutvecklingsinsatser som t ex kring språkutvecklande arbetssätt med hjälp av Cirkelmodellen, Läsprojektet tillsammans med elevhälsan och samplanering i de parallella arbetslagen, har skapat diskussioner som gjort att metoderna kring arbete med elevernas lärande tagit fart. Vid konferenser lyfts exempel på olika arbetssätt där pedagogerna delar med sig av framgångsrika metoder. Under det gångna läsåret sattes dessutom betyg för åk 6 för första gången på skolan och den delen har gjort att diskussionen kring lärarroll och metod har kommit i fokus. Fritidshemmet arbetar för att gå från en aktivitetstyrd verksamhet mot en målstyrd verksamhet där läroplansmålen tydliggörs vilket gör att arbetsätt och lärarroll får en annan innebörd. Under läsåret 15/16 går stora delar av personalen matematiklyftet vilket förhoppningsvis stödjer den fortsatta utvecklingen på skolan. 31 (34) Styrkor Samplanering och utvärdering i de parallella arbetslagen. Alla goda exempel som finns i verksamheten som kan delges kollegor är en styrka. Pågående utveckling av fritidshemmets arbetssätt. Förskollärare, fritidspedagoger samt lärare i estetiska ämnen bidrar till att eleverna får möjlighet att arbeta med olika lärostilar. Förbättringsområden Dokumentation kring utvärdering samt analys som leder till förbättringar. Ta vara på alla bra metoder som finns på skolan. Diskutera dokumentation av utvärdering samt analys i arbetslagen samt på arbetsplatsträffar. Åtgärder för förbättring Skapa mer utrymme för arbetslagens arbete och delge varandra genom kollegialt lärande. Göra planering och utvärdering mer systematisk genom att använda Lärknutens planeringsverktyg i fler klasser. Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen anser vi att arbetet pågår samt att vi behöver inkludera fritidshemmet vad gäller planering och utvärdering (LPP). 2.6 Delaktighet Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att stimulera till högre studier genom uppmuntran och studierådgivning. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (Lgr 11). Resultat F-2 Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande Elevenkät läsår Andel svar i procent (minst tio svar) 23) Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det 75 i skolan. Egna enheten % innevarande Frågor i föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) läsår 10) Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i 67 skolans verksamhet. 11) Jag har inflytande över de delar av verksamheten 56 som jag är berörd av. 12) Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans 53 utvärdering och förbättring av verksamheten. Egna enheten % innevarande Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i läsår procent (minst tio svar) Katrineholm % innevarande läsår 73 Katrineholm % innevarande läsår 62 50 55 Katrineholm % innevarande läsår 13) Eleverna är med i skolans planeringsprocesser. 31 34 14) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet. 74 76 32 (34) 3-9 Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Instämmer helt/Instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 25) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 92 78 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 10) Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet. 11) Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av. 12) Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten. Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 67 62 56 50 53 55 Egna enheten % innevarande läsår Katrineholm % innevarande läsår 13) Eleverna är med i skolans planeringsprocesser. 31 34 14) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet. 74 76 Qualis E. Delaktighet Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Eleverna och föräldrarna har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor. Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet. Skolan har system för formellt inflytande för eleverna. Ledning och personal tar systematiskt med eleverna i skolans planeringsproce sser. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Skolan involverar eleverna och föräldrarna i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten. Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller elevernas och föräldrarnas delaktighet med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan har ett klimat som inbjuder till delaktighet. Skolan har forum för samråd med föräldrarna. Eleverna medverkar i kvalitetsarbetet. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Analys beträffande delaktighet Det finns möjligheter för föräldrar och elever att engagera sig i skolans och fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmets verksamhet bygger på elevernas delaktighet. Olika råd representeras av vårdnadshavare och elever. Via Lärknuten kan vårdnadshavare följa det egna barnet utveckling. Vi ser att föräldrarepresentationen minskar på föräldramöten och områdesråd samt att vi ofta får frågor via mail och telefon som rör det egna barnet. Skola och fritidshem behöver hitta nya former för vissa delar kring föräldradelaktigheten då vi ser vi inte når alla i dagsläget. Skolan och fritidshem bör ta reda på hur föräldrar vill vara delaktiga för att det ska kännas angeläget. Elevernas delaktighet i och inflytande över sitt lärande behöver tydliggöras och benämnas så eleverna blir medvetna om sitt inflytande. Vid utvärderingar och vid elevrådets möten har eleverna inflytande kring sin arbetsmiljö. 33 (34) Styrkor Fortfarande många engagerade föräldrar i området. Lärknuten underlättar föräldrars möjlighet att engagera sig kring det egna barnet. Fritidshemmet arbete med elevers inflytande över verksamheten. Förbättringsområden Svar i enkäter mm bör tas tillvara och åtgärderna bör redovisas så föräldrar och elever upplever att det lönar sig att engagera sig. Föräldramöten. Åtgärder för förbättring Tydliggöra för eleverna hur de kan och får vara med och påverka planeringsprocesserna. Skolan och fritidshemmet behöver hitta former för föräldrars delaktighet som är tidsenliga och rimliga för vår tids föräldraskap. Arbeta för att nå ut till flera vårdnadshavare. 2. Redovisning av prioriterade mål 3.1 Analys av arbetet med prioriterade mål läsår 2015-2016 Kollegialt lärande. Vi har påbörjat vårt arbete med kollegialt lärande där vi skapat årskursarbetslag som ger förutsättningar för sambedömning. Utveckla arbetet med språk i alla ämnen. Under året öppnade vi studion som är ett komplement till undervisningen i klassrummen där man kan få stöd kring mottagande av nyanlända elever. Där kan även mentorerna hämta stöd och handledning i arbetet med språk i alla ämnen. Fritidshemmen skall arbeta aktivt mot läroplansmålen. Fritidshemmet arbetar nu aktivt mot läroplansmålen. Vi har gått från ett aktivitetsstyrt fritidshem till ett målstyrt. Öka elevers måluppfyllelse i matematik. Vi ser en trend att matematikresultaten ökar så smått. Vi har haft god hjälp av matematiklyftet. 34 (34) 3.2. Planerade prioriterade mål läsår 2016-2017 Vad? Metod? Säkerställa likvärdig bedömning Kollegialt lärande Kollegiala samtal, kompetensutveckling och sambedömning Mötesstruktur Diskussioner Sambedömning/samplanering Organisera verksamheten utifrån personalens kompetens för en likvärdig utbildning över avdelningarna Höja utbildningens kvalitet på fritidshemmet genom att nyttja personalens kompetenser Vilka/Vilket område? Skola När? (tidsperiod) Analys/Utvärdering Läsåret 2016/2017 Ansvarig/-a Skola Läsåret 2016/2017 Ledning och all personal Fritidshemmet Läsåret 2016/2017 Fritidshemmet Ledning och all personal