Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med

1 (34)
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Systematiskt kvalitetsarbete
Grundskola med Fritidshem Läsår
2015-2016
Skogsborgsskolan
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den
tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11)
Välkommen till Skogsborgssskolan!
En skola för alla där du kan vara dig själv!
2 (34)
SAMMAFATTANDE INLEDNING ............................................................ 4
Kort presentation av enheten .................................................................................................................................. 4
Kvalitetsarbetets upplägg ........................................................................................................................................ 4
1.
GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................... 5
1.1 ORGANISATION............................................................................................................................................................ 5
Elever........................................................................................................................................................................ 5
Personal.................................................................................................................................................................... 6
Resultat .................................................................................................................................................................... 6
Frågor i personalenkäten F-2 ................................................................................................................................... 6
Frågor i personalenkäten 3-9Fel! Bokmärket är inte definierat.
6
Analys beträffande organisation och personalresurser .................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.6
1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP ............................................................................................................................................. 7
Resultat .................................................................................................................................................................... 8
F-2 ............................................................................................................................................................................ 8
3-9 ............................................................................................................................................................................ 8
Analys beträffande styrning och ledarskap .............................................................................................................. 9
1.3 KOMMUNIKATION ...................................................................................................................................................... 12
Resultat ................................................................................................................................................................ 123
Analys beträffande kommunikation....................................................................................................................... 13
1.4 KOMPETENS .............................................................................................................................................................. 13
Resultat .................................................................................................................................................................. 13
Kompetensportalen ................................................................................................................................................ 14
Analys beträffande kompetens .............................................................................................................................. 14
1.5 RESURSUTNYTTJANDE ................................................................................................................................................. 15
Resultat .................................................................................................................................................................. 15
Analys beträffande resursutnyttjande ................................................................................................................... 15
1.6 IMAGE ..................................................................................................................................................................... 16
Resultat .................................................................................................................................................................. 16
F-2 .......................................................................................................................................................................... 16
3-9 .......................................................................................................................................................................... 17
Analys beträffande image ...................................................................................................................................... 18
2.
HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................................ 19
2.1KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER ...................................................................................................................................... 19
Resultat .................................................................................................................................................................. 19
3-9 .......................................................................................................................................................................... 20
Analys beträffande kunskaper och färdigheter ...................................................................................................... 21
2.2 BEDÖMNING OCH BETYG ............................................................................................................................................. 21
Resultat .................................................................................................................................................................. 21
Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem ....................................................................................................... 21
2.3 TRYGGHET OCH TRIVSEL ............................................................................................................................................... 22
Resultat .................................................................................................................................................................. 22
3-9 .......................................................................................................................................................................... 23
Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande år ................................................................ 25
Analys beträffande kunskaper och färdigheter ...................................................................................................... 25
2.4 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE ................................................................................................................... 26
Resultat .................................................................................................................................................................. 26
3 (34)
3-9 .......................................................................................................................................................................... 27
Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande .................................................................................... 28
2.5 ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL........................................................................................................................................ 28
Resultat .................................................................................................................................................................. 29
3-9 .......................................................................................................................................................................... 29
Analys beträffande arbetssätt och lärarroll ........................................................................................................... 30
2.6 DELAKTIGHET ............................................................................................................................................................ 31
Resultat .................................................................................................................................................................. 31
3-9 .......................................................................................................................................................................... 32
Analys beträffande delaktighet.............................................................................................................................. 32
3.
REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ....................................... 33
3.1 ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL 2014 ......................................................................................................... 33
3.2. PLANERADE PRIORITERADE MÅL 2015 .......................................................................................................................... 34
4 (34)
Sammafattande inledning
Kort presentation av enheten
Skogsborgsskolan är belägen i centrala Katrineholm med närhet till sportanläggningar, kulturhuset
Ängeln och friluftsområden. Verksamheten omfattar förskoleklass – åk 6 samt ett fritidshem med
avdelningarna Skogen, Täppan, Kojan och Galaxen. Till Skogsborg hör även den
kommungemensamma 1-6 gruppen Galaxen, för barn med svårigheter inom autismspektrat. Skolan
ingår i Samordningsområde Syd, där även Nävertorps särskola, Valla och Sköldinge skola tillhör.
Till området finns även ett antal förskolor knutna.
Skolans profil – HÄLSA OCH LIVSSTIL innebär att vi tar hänsyn till vår hälsopolicy där vi vill
grundlägga goda vanor vad gäller kost, motion, frisk luft och rekreation. Högt ställda förväntningar
på eleverna - att stödja varje elev så att de utvecklar god självkänsla och självkännedom – är också
en del i hälsoarbetet.
Kvalitetsarbetets upplägg
Området följer Bildningsnämndens ”Kvalitets och uppföljningsplan”. Arbetet sker på alla nivåer i
verksamheten enligt Skogsborgs systematiska kvalitetsarbete. Arbetslagen tar fram underlagen som
sammaställs till områdets gemensamma kvalitetsredovisning. Ur dessa underlag tas även
övergripande förbättringsområden samt prioriterade mål fram. Eleverna kommer till tals genom
skolans olika råd. Föräldrars synpunkter tas in genom områdesråd och enkäter. Arbetet följs upp
genom resultaten från t.ex. screeningveckor, enkäter, betygsresultat samt utvärdering i den löpande
verksamheten. Samordnarna i arbetslagen har ett särskilt ansvar när det gäller insamling av
resultaten, som sedan används i kvalitetsarbetet.
Kvalitetsområde
Arbetslag
F-klass
Arbetslag
1
Arbetslag
2
Arbetslag
3
Arbetslag
4
Arbetslag
5
Arbetslag Fritids
6
Självvärdering
rektor
A. Kunskaper och
färdigheter
4
4
4
4
4
4
4
4
4
B. Trygghet och
Trivsel
4
4
3
3
3
3
3
3
3
C. Elevernas ansvar
för eget lärande
4
4
4
5
4
4
4
4
4
D. Arbetssätt och
lärarroll
4
4
4
4
4
4
4
4
4
E. Delaktighet
3
3
2
2
2
2
2
2
3
F. Organisation
2
2
2
2
2
2
2
3
3
G. Styrning och
ledarskap
3
3
3
3
3
3
3
3
3
H. Kommunikation
3
3
2
3
2
2
2
2
3
I. Kompetens
3
3
3
3
3
3
3
3
3
J. Resursutnyttjande
2
2
2
2
2
2
2
2
2
K. Image
1
1
1
1
1
1
1
1
2
5 (34)
1.Grundfakta och förutsättningar
1.1 Organisation
Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11)
Skogsborgsskolan är en av Katrineholms största skolor. I organisationen finns även en 1-6 grupp
där elever med svårigheter inom autismspektrat har möjlighet att i liten grupp få sin skolgång. Det
finns 7 stycken arbetslag med varsin samordnare samt 3 st för fritidshemmen och ett för
administrationen.
Elever
Antal barn/elever innevarande läsår
Avläsnings
datum
Skolår F-3
Flickor
Skolår F-3
Pojkar
Fritidshem
Flickor
Fritidshem
Pojkar
Skolår
4-5/6
Flickor
Skolår
4-5/6
Pojkar
Skolår
6/7-9
Flickor
Skolår
6/7-9
Pojkar
15/10
142
128
115
128
64
110
---
---
Elever med utländsk bakgrund
Alla elever med utländsk bakgrund enligt
nedanstående definition* 15/10
Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i
Sverige kortare tid än 3 år
Varav elever placerade i särskild
undervisningsgrupp, IKE 15/10
Antal elever med
utländsk bakgrund
165
Totalt antal elever på %
skolan
444
37,2
58
444
13,1
7
444
1,6
*Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands
Modersmål och svenska som andra språk
Antal
Elever berättigade till modersmål 179
Totalt antal elever inskrivna
444
%
40,3
Pojkar
Flickor
Elever som deltar i modersmål
98
81
90
238
206
444
41,2
39,3
20,3
Pojkar
Flickor
Elever som erhåller studiestöd på
sitt modersmål
Pojkar
Flickor
Elever som erhåller undervisning
i svenska som andra språk
Pojkar
Flickor
48
42
53
238
206
444
20,2
20,4
11,9
32
21
68
238
206
444
13,4
10,2
15,3
41
27
238
206
17,2
13,1
6 (34)
Personal
Personalresurser
Avläsningsdatum
Antal anställda
lärare och rektor
15/10
Varav antal med
lärarexamen (%)
28,9
Varav antal med
lärarlegitimation
31st
100,0
Avläsningsdatum
Totalt antal anställda (ej
elevassistent) omräknat i
helårsarbetare
15/10
28,3
Varav antal med
fritidspedagogexa
men
Antal elever per
helårsarbetare
Varav övriga
1st
Antal elevassistenter
13,6
0
Totalt antal
elevassistenter
omräknat i heltider
10
9,9
Resultat
Frågor i personalenkäten
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
15) Skolan har en väl fungerande organisation.
64
71
16) Skolan har en bra mötesstruktur.
59
70
17) Mitt arbetslag fungerar väl.
69
77
18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar
arbetsuppgifter.
20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och
har ansvar i alla delar av verksamheten.
62
73
76
78
Qualis
F.
Organisation
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolans
organisation
har en tydlig
struktur.
Skolan är
organiserad i
arbetslag med
ansvar för en
grupp elever.
Skolan har ett
välfungerande
beslutssystem.
Skolan har en
väl fungerande
organisation i
arbetslag och
ledningsgrupp
som garanterar
en god daglig
verksamhet.
Arbetslagen
tar fullt ansvar
för och följer
upp varje elevs
lärande och
kunskapsutvec
kling.
Skolan har en
organisation
som stödjer
utveckling och
som utvecklas
med sitt
uppdrag.
Organisationens
alla delar
samverkar och
ökar därigenom
successivt
måluppfyllelsen.
Rektorn har
metoder för att
följa upp sin
organisation.
Skolan har
utformade och
förankrade
uppdrag på
flera nivåer.
Skolan har en
effektiv
mötesstruktur
som stödjer
dialog.
Skolan har en
organisation
som
underlättar
samarbete
mellan
förskoleklass,
skola och
fritidshem.
Skolan
utvärderar
kontinuerligt
sin
organisation
och
mötesstruktur.
Arbetslagen
prioriterar och
fördelar
arbetsuppgifter
.
Skolan utvärderar
systematiskt att
den egna
organisationen
stödjer
genomförandet av
det nationella
uppdraget.
7 (34)
Analys beträffande organisation
Skogsborgsskolan är uppdelat i arbetslag där vi har 6 arbetslag i skolan, 3 i fritidshemmen, ett för
1-6 gruppen samt ett för administrationen. Dessa leds av en samordnare och administrativ
områdeschef som varje vecka träffas i samordningsgruppen tillsammans med rektorn.
Organisationen av arbetslagen möjliggör samplanering och sambedömning i paralleller. Former för
gemensamma planeringar finns men behöver utvecklas. Arbetslagen får uppdrag och kontinuerlig
information från samordningsgruppen via sin samordnare. Rektor följer upp organisationen genom
Qualisarbetet, betygsanalyser, APT, medarbetarsamtal, verksamhetsbesök, samverkansmöten samt
enkäter. På klassråd och elevråd får eleverna framföra sina åsikter.
Vi har arbetat fram en reviderad ansvars- och befogenhetsförteckning. Denna ska implementeras i
arbetslagen så att alla blir medvetna om vilka ansvar som finns och vem som har vilket ansvar.
Samverkan träffas regelbundet under terminen.
Styrkor
Vi har en tydlig organisation med våra arbetslag. Skolan har en väl fungerande Samordningsgrupp
samt att all personal har hög kompetens.
Fritidshemmet har en välfungerande mötesorganisation och mötesstruktur.
På lågstadiet är fritids närvarande på arbetslagsmötet en gång i veckan.
Förbättringsområden
Vi fortsätter vårt arbete att förbättra alla skriftliga rutiner samt sammanställer dessa så att de blir
lättåtkomliga för samtlig personal. Tydlighet vid beslut, att veta orsak/verkan. Hitta en effektiv
mötestrukturer som stödjer organisationen samt att tydliggöra beslutsgången på olika nivåer.
Åtgärder för förbättring
 Dokumentera rutiner och göra dem tillgängliga för all personal.
 Förbättra mötesstrukturen.
Vid inlämningen av Kvalitetsredovisningen är detta åtgärdat.
1.2 Styrning och ledarskap
I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att
man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under
medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4)
All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention.
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det
övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn
ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och
kunskapskraven. (Lgr 11)
8 (34)
Resultat
F-2
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
24) Jag känner till skolans mål.
69
51
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
13) Jag känner till skolans mål.
72
65
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen.
64
67
21) I vår skola har vi gemensamma mål som är
tydliga.
22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och
systematiska kvalitetsarbete.
23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt
ledarskap.
24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling.
83
80
73
79
59
71
52
71
25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på
uppdraget som genomsyrar verksamheten.
72
77
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
26) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de
olika ämnena.
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
86
76
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
13) Jag känner till skolans mål.
72
65
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen.
64
67
21) I vår skola har vi gemensamma mål som är
tydliga.
22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och
systematiska kvalitetsarbete.
23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt
ledarskap.
24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling.
83
80
73
79
59
71
52
71
25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på
uppdraget som genomsyrar verksamheten.
72
77
9 (34)
Qualis
G. Styrning
och
ledarskap
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolan har egna
prioriterade
verksamhetsmål
utifrån de
nationella målen.
Eleverna
känner till
kursplanemål
en och
skolans egna
prioriterade
verksamhets
mål.
Skolan har ett
ledarskap på
alla nivåer
som skapar
förståelse och
delaktighet.
Det finns
fungerande
mål och
utvärderingar
på alla nivåer
som ligger till
grund för
fortsatt
utveckling.
Rektorn
stimulerar till
stor variation i
arbetet med
genomförandet
av skolans mål.
Mål och
utvärdering
utgör grund för
systematiska
förbättringar.
Skolan har
strategier för att
koppla nya
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet till
skolans mål och
långsiktiga
kvalitetsutveckling.
Personalen
känner till
skolans egna
prioriterade
verksamhetsmål.
Skolan har
påbörjat ett
kvalitetsarbete.
Skolan
dokumenterar
och
utvärderar
sina egna
prioriterade
verksamhets
mål.
Skolan har ett
öppet och
tillgängligt
ledarskap på
alla nivåer.
Rektorn ser
till att skolan
kontinuerligt
planerar,
följer upp och
utvecklar
utbildningen.
Ledarskapet är
tydligt och
strategiskt på
alla nivåer.
Rektorn
uppmuntrar
lärarna att
analysera och
bepröva sina
egna
erfarenheter
och jämföra
dem med
andras.
Det finns ett
tydligt
ledarskap för
lärandet i alla
delar av
verksamheten.
All personal är
väl insatt i och
känner sig
delaktig i det
systematiska
kvalitetsarbetet
.
Skolan har en
långsiktig plan
för
kvalitetsutveck
ling, som har
sin grund i
utvärderingar
och påvisade
effekter på
undervisningen
.
Det systematiska
kvalitetsarbetet
är ett
förhållningssätt
som omfattas av
all personal.
Analys beträffande styrning och ledarskap.
Utifrån resultaten från screeningtester, nationella prov samt betyg har Skogsborgsskolan arbetat
fram de egna prioriterade målen. Dessa blev tydliga i arbetet med kvalitetsredovisningen, vilken all
personal varit delaktiga i. Skolan arbetar aktivt med sitt kvalitetsarbete då arbetslagen arbetar med
HUR-frågorna i Qualis(Steg 1).
Arbetet kring att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet (Skogsborgs årshjul) pågår. I arbetet
kring att få eleven medvetna om målen, ser det olika ut i olika verksamheter utifrån ålder på
eleverna. Genom att utveckla arbetet med hjälp av t ex planeringsverktyget i Lärknuten eftersträvar
vi att skapa ett gemensamt arbetssätt för skolan. På Fritidshemmet finns målen anslagna i entrén
samt i hembrev till föräldrar och i dialog med elever. Genom enkäter, diagnoser, reflektioner,
samtal, IUP: er sker utvärderingen av elevens måluppfyllelse. Mötesstrukturen är viktig för ett
öppet ledarskap, då det är på möten beslut bereds och förankras. För att delaktigheten ska fungera
måste alla ta del av information och underlag (Steg 2).
Skolan har många ledare på olika nivåer. Alla bidrar med sin ledarroll genom hur man bemöter
elever och kollegor och arbetar mot målen. Rektor leder en samordningsgrupp med utsedda
samordnare i alla arbetslag. Syftet med detta är att skapa delaktighet och inflytande för all personal
på skolan. Elevrådsmötet där representanter från de olika klasserna möter rektor, är ett av elevernas
forum för delaktighet och utvärdering. Uppföljningen av ledarskapet och utbildningen sker via
medarbetarenkäten, Qualisenkäten samt medarbetarsamtalen (Steg 2 & 3).
Skolan arbetar med kollegialt lärande genom att organisera arbetslagen årskursvis, samrättning av
nationella prov och diskussioner på arbetsplatsträffar.
10 (34)
Styrkor.
Skolan har ett väl fungerande system där alla tillåts vara delaktiga i kvalitetsarbetet via arbetslagen.
Arbetet med Lärknuten utvecklas ständigt. Fritidshemmets avdelningar har ett gott samarbete med
en gemensam linje.
Förbättringsområden.
Utveckla arbetet kring kollegialt lärande.
Skapa en samsyn för hela skolan för ett kontinuerligt arbete mot målen.
Åtgärder för förbättring
•
Gemensam värdegrund/förhållningssätt genom måldiskussioner.
•
Diskutera kring förväntningar på det egna samt andras ledarskap i alla led.
•
Förankra årshjulet som en del i den löpande verksamheten.
Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen pågår ett aktivt arbete med årshjulet. Vid jämförelse
med tidigare enkäter ser vi att vi går framåt dock kvarstår våra åtgärdspunkter. Vi fortsätter vårt
arbete med kollegialt lärande genom att skapa tid för möten och ge möjligheter till diskutioner i
pedagogisk utveckling.
11 (34)
Skogsborgs systematiska kvalitetsarbete
JUNI
Qualis A + B
Sista dag skriftl IUP/
omdömen i Lärknuten
Överlämnandekonferenser
Utvärdering bl.a. likabehandl
År 3+6 utv samt nat.prov
Betygshantering
JULI
Sammanslagning fritids
AUGUSTI
10/8-14/8 Komp.utv.dgr
v 35 utvecklingssamtal=
konferensfritt
Inlämning Kvalitetsredovisning
SEPTEMBER
Elevfotografering
v 37+38 utvecklssamtal=
konferensfritt
RÅD
komp.utv.dag
Föräldramöte med info
Läsprojekt
Likabehandlplan t BIF
Qualis D
Matråd
Friluftsdag
Biblioteksråd
Qualis enkäter
MAJ
Qualis G
Överlämnandekonferenser
Nat.prov år 6 avslutas
Nat.prov år 3 avslutas
Rättning nationella prov
Utvärdering språkutv.progr.
Screeningtest sv
Städdag
Friluftsdag
Biblioteksråd
Miljö- & hälsoinspektion
Skyddsrond
OKTOBER
APRIL
Qualis C
Trygghetsteamets enkät
Områdesråd
Matråd
Rättning Nationella prov
Friluftsdag
Qualis H & K
Komp.utv.dgr
RÅD
Screeningstest sv
Områdesråd
Friluftsdag
Brandövning höst- och vårtermin
Matriser fylls i under hela året
Anpassning av åtgärdsprogram uppdateras kontinuerligt
Råd och fritidsfixarna träffas varje månad
NOVEMBER
Qualis E & I
RÅD
Områdesråd
Matråd
Rättning Nationella Prov
Friluftsdag
Biblioteksråd
Brandsyn
MARS
Qualis F
Nat.pr. år 3 börjar
Komp.utv.dag
Friluftsdag
Underlag f-klasser
FEBRUARI
Qualis J
Nat.prov år 6 börjar
Utvecklingssamtal=
konferensfritt
Budget till a-lagen
Områdesråd
Matråd
Friluftsdag
Biblioteksråd
JANUARI
v 4+5 utvecklingssamtal=
konferensfritt
Komp.utv.dgr
Betyg åk 6 vid terminsslut
Friluftsdag
DECEMBER
Lucia
18/12 Julavslutning
RÅD
12 (34)
1.3 Kommunikation
Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja
fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala
utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och
närsamhället i övrigt (Lgr 11)
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje
elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett
långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med
förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå
från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11).
Av skollagen 4 kap. 8§ framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda
klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Frågor i föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
14) Jag får god och kontinuerlig information om vad
som händer i skolan.
15) Jag får god och kontinuerlig information om vad
som händer i fritidshemmet.
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar
och färre)Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
79
77
52
61
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull
kommunikation.
28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och
fritidshemmet.
29) Vi har en öppen kommunikation med
närsamhället och andra intressenter.
59
80
53
43
36
33
Qualis
H.
Kommunikation
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Information
ges vid
inträffade
händelser och
uppkomna
behov.
Skolan har
metoder för att
sprida
information,
kunskaper och
erfarenheter.
Modern teknik
används för att
förbättra
service och
kommunikatio
n internt och
externt.
Skolan har (i
förekommande
fall) etablerade
rutiner för
samverkan med
berörda
förskolor,
grundskolor
och/eller
gymnasieskolor.
Skolan har en
etablerad
kommunikatio
n med
arbetslivet,
socialtjänsten,
myndigheter
och
närsamhället i
övrigt.
Skolan har
metoder för att
utveckla,
stödja och
samla resultat
av
omvärldsbevak
ning.
Skolan har
strategier för
sitt deltagande i
externa nätverk.
Skolan har
skriftliga
rutiner för att
ta emot och
utreda
klagomål mot
utbildningen.
Föräldrarna får
god och
kontinuerlig
information
som berör
deras
barn/ungdomar
.
Det interna och
externa
samtalsklimate
t är öppet och
förtroendefullt.
Skolan har (i
förekommande
fall) en
fungerande
pedagogisk
samverkan
med förskola
och/eller
gymnasieskola.
Skolan har ett
etablerat
samarbete med
högskolor/
universitet.
13 (34)
Analys beträffande kommunikation
Det finns många kanaler för kommunikation mellan skola och hem samt mellan delarna i
verksamheten. Direkt information till berörda ges vid behov. Skolan lägger stor vikt vid
förtroendefulla relationer och de byggs genom att vi har god kontakt med vårdnadshavarna.
Lärknuten blir mer och mer navet i det digitala kommunikationsflödet. Arbetet med användandet
av den utvecklas hela tiden. Viktigast är dock mötet mellan människor. Vid arbetslagens möten
sprids information, kunskaper och erfarenheter. Skolan och fritidshemmet har behov av att mötas
för att nå samsyn kring t ex värdegrund och förhållningssätt.
Styrkor
Skola och fritidshemmet har lagt en organisation för att underlättar för spridande av erfarenheter,
kunskaper och information. I ledningsgruppen finns representanter från förskoleklass, fritidshem
och grundskola. Det finns kommunikationskanaler som är upparbetade samt rutiner för tex
klagomål.
Förbättringsområden
Arbetet med att förankra en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt bör fortsätta
för att skapa ett ännu öppnare samtalsklimat på skolan. Arbetslagen bör fokusera på kollegialt
lärande och utbyte av erfarenheter samt att kommunicera rutiner vid arbetslagsmötet. Arbeta med
samtalsklimatet på skolan.
Åtgärder för förbättring
 Utveckla arbetet i Lärknuten kring kommunikation.
 Öppna upp för kollegialt lärande.
 Skapa ett öppnare samtalsklimat genom kompetensutveckling kring kommunikation.
Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen pågår ett aktivt arbete kring kommunikation i
Lärknuten. Vi upplever att vi idag har ett öppnare samtalsklimat på skolan.
1.4 Kompetens
Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation.
Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges
möjligheter till kompetensutveckling.
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar
och färre)Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår
skola
31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans,
arbetslagens och individens behov.
32) Det finns en plan för min kompetensutveckling
52
58
45
55
40
40
14 (34)
Qualis
I.
Kompetens
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolan har en
hög andel
lärare med
lärarexamen.
Skolan har en
plan för
introduktion av
nyanställda.
Kompetensutvecklingen är
kopplad till
individernas
och verksamhetens behov.
Skolan har
gemensamma
och
individuella
kompetensutvecklingsplaner.
Uppföljning
och
tillämpning av
genomförda
kompetensutvecklingsinsatser görs
regelbundet.
Kompetensutvecklingen är
grundad på
utvärderingar
med koppling
till skolans
långsiktiga
utveckling.
Skolan har god
kontinuitet i
bemanningen
Skolan
tillämpar
framgångsrika
metoder för att
rekrytera
personal på
kort och lång
sikt.
Det finns en
tydlig koppling
mellan skolans
strävan mot
högre måluppfyllelse och
arbetslagens
samt
individens
kompetensutveckling.
Planer och
metoder för
kompetensutveckling prövas
och uppdateras
successivt med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Skolan avsätter
sammantaget
goda resurser
för såväl
gemensam som
individuell
kompetensutveckling.
Skolan arbetar
aktivt med
karriärplanering
för sina
medarbetare.
Lärarna arbetar
genomgående
utifrån beprövad erfarenhet.
Kompetensportalen
Idag används inte kompetensportalen aktivt i vår verksamhet när det gäller kompetensutveckling.
Analys beträffande kompetens
Samtliga undervisande lärare på skolan har legitimation, men det saknas behörighet i vissa ämnen i
några årskurser. När skolan nyrekryterar eftersträvas att legitimation finns utifrån behoven på hela
skolan. Vid introduktion av nyanställda har rektor samt resp. arbetslag ansvar för att introducera
den nyanställde i skolans arbetssätt och rutiner. Det finns skriftliga rutiner för introduktion av
nyanställda (Steg 1).
Den individuella kompetensutvecklingsplanen sätts i samband med medarbetarsamtalen.
Verksamhetens kompentensutveckling bygger på behov utifrån individ och kollektiv. I nuläget
deltar undervisande lärare i matematik, i Matematiklyftet (steg 2 och 3).
Styrkor
Majoriteten av lärare och förskollärare har lärarlegitimation. Introduktionsplan för nyanställda har
reviderats. Skolan har god kontinuitet i den ordinarie bemanningen.
Förbättringsområden
Koppla kompetensutvecklingen till verksamhetens resultat och behov.
Åtgärder för förbättring
 Ett helhetsgrepp behöver tas över verksamhetens behov av kompetensutveckling.
15 (34)
1.5 Resursutnyttjande
Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt
till kostnadsfri grundutbildning.
Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska
vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Av skollagens 2 kap. 25§ framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas
elevhälsa.
Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11)
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar
och färre)Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser
36
51
Qualis
J.
Resursutnyttjande
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Ekonomisk
uppföljning
görs av
löpande
intäkter och
kostnader.
Ekonomi i
balans.
Prognoser görs
i relation till
budget och
utfall.
Skolan har
metoder för att
skapa
delaktighet i
ekonomin.
Skolans
resursfördelnin
g är anpassad
till elevernas
behov av
utveckling och
stöd.
Rektorn
säkerställer att
stöd och
resurser finns
för det
systematiska
kvalitetsarbetet
Metoder för
resurshantering
utvecklas på
flera nivåer.
Tid avsätts för
återkommande
diskussioner
om
kvalitetssäkrin
g av
utbildningen
dvs. innehåll
och arbetssätt.
Effektivt
resursutnyttjan
de tillämpas i
alla delar av
verksamheten.
Insatta resurser
utnyttjas väl
och leder till
hög
måluppfyllelse
i det nationella
uppdraget.
Alla
medarbetare har
fokus på och
tillämpar
metoder för god
resurshantering.
Analys beträffande resursutnyttjande
Behoven ska styra fördelningen av resurserna. Resursfördelningen sker via elevpeng och
socioekonomisk fördelningssystem. Därtill tillkommer tilläggsbelopp. Ekonomiuppföljning görs i
samordningsområdet samt i den egna enheten. Den görs tillsammans med ekonom och
ekonomiansvarig utifrån intäkter och utgifter. Det är viktigt att resursutnyttjandet genomsyrar hela
organisationen i alla former inte bara ekonomin. Personalresursen används flexibelt utifrån behov.
Arbetslagen förfogar över sin tilldelning för att utnyttjas flexibelt. Tilldelningen av personalresurs
till respektive arbetslag sker utifrån elevers behov. Skogsborg är en skola som har ett stort tryck på
att ta emot elever under hela läsåret. Detta kan bidra till att ekonomin kan vara svår att förutse. På
Skogsborgsskolan finns en kommungemensam grupp med elever med svårigheter inom
autismspektrat. Finanseringen av den gruppen sker via tilläggsbelopp. Eftersom eleverna har haft
behov av en fritidsverksamhet så finns idag ett underskott på motsvarande personalresursen.
16 (34)
Styrkor
Bra ekonomi administrativt stöd. Alla arbetslag har en egen budget. God tillgång till kompetent och
erfaren personalresurs.
Förbättringsområden
Utveckla det ekonomiska uppföljningsstödet till arbetslagen.
Utveckla arbetet med SVA och Spec för att använda resursen på ett effektivt sätt utifrån elevernas
behov.
Åtgärder för förbättring
 Månadsuppföljning av arbetslagens budget.
 Utveckla arbetet kring SVA och Spec för att de elever som har behov får den hjälp de
behöver.
Vid inlämnandet av Kvalitetsredovisningen har vi åtgärdat våra förbättringsområden. Vi kommer
att prioritera Qualisprocesserna samt Hur-frågorna på arbetslagsnivå under läsåret. Skapa rutiner
för att säkerställa att planering och utvärdering sker regelbundet för att stödja det systematiska
kvalitetsarbetet, tex genom LPP.
1.6 Image
Av skollagens 10 kap. 4§ framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val.
Skolans val är: Hälsa och Livsstil
Elevens val omfattar:
Eleverna får komma med förslag på aktiviteter och ämnen, som de vill arbeta med mer fördjupat.
Sedan görs grupper utifrån dessa. Något som är mycket uppskattat av eleverna. Skolan har valt att
arbeta med elevens val inom klassens ram.
Fritidshemmet arbetar med Skogsborgs profil ”HÄLSA & LIVSSTIL” bland annat genom
samverkan med föreningslivet.
Resultat
F-2
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
25) Jag är nöjd med min skola.
99
96
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
16) Skolan har fungerande metoder för att
marknadsföra och informera om sin verksamhet.
17) Skolan har ett gott rykte.
53
54
81
66
17 (34)
18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera
sina barn i skolan.
19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola.
80
75
84
81
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
34) Vår skola har ett gott rykte
90
80
35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att
välja vår skola.
36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola
88
84
86
85
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
27) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i
min skola.
28) Totalt sett är jag nöjd med min skola.
86
78
87
84
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
16) Skolan har fungerande metoder för att
marknadsföra och informera om sin verksamhet.
17) Skolan har ett gott rykte.
53
54
81
66
18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera
sina barn i skolan.
19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola.
80
75
84
81
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
34) Vår skola har ett gott rykte
90
80
35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att
välja vår skola.
36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola
88
84
86
85
Qualis
K.
Image
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolan gör
försök att
påverka sin
image.
Skolans olika
verksamheter
bidrar till
skolans image.
Skolan har
flera metoder
för att
informera om
sin verksamhet
och
marknadsföra
sig själv.
Skolan har
metoder för att
kontinuerligt
utvärdera och
förbättra sin
image.
Skolan har en
god image.
Skolan har
bibehållit eller
förbättrat sin
image över tid.
Skolan arbetar
systematiskt
med
utvecklingen av
sin image.
Skolan följer
upp hur
imagen har
påverkats av de
egna
insatserna.
Skolans image
speglar den
faktiska
verksamheten.
Imagen speglar
skolans
förmåga att
genomföra det
nationella
uppdraget.
Skolan är känd
för att ha hög
måluppfyllelse
i det nationella
uppdraget
utifrån sina
förutsättningar.
18 (34)
Analys beträffande image
Ett trevligt och tryggt bemötande av personalen ligger till grund för en god image. Skolan och
fritidshemmet har gott rykte och får ständigt förfrågningar om det finns plats.
Då fritidshemmet för några år sedan fick ett väldigt lågt resultat i brukarenkät har man arbetat
målinriktat med att förbättra sin image och lyckats väldigt bra. Av de som svarat på enkäten i år
finns ingen missnöjd förälder. Tydlig information, reklam för sin verksamhet och proffsigt
bemötande av föräldrar och barn har gjort att resultaten stigit och är så bra.
Det finns risk för att man lever på gamla lagrar därför behöver arbetet med profil och värdegrund
alltid finnas på agendan. I föräldraenkäterna väger det positiva klart över men det finns några svar
som skolan man behöver följa upp.
Dessutom har vi flera nya medarbetare i området vilket gör att vi får fundera över vilken bild vi vill
skapa av vår verksamhet.
Att hitta ett sytematiskt arbetsätt kring uppföljning av vår image blir vår utmaning då vi stannar
där.
Styrkor
Området har hälsa och livsstil som profil. I profilen ingår fysik och psykisk hälsa för personal och
barn samt en hållbar livsstil genom Grön Flagg arbetet.
Det är inte svårt att få elever till skolan. Det är kö till skolan. Det beror dels på läget men även på
att ”man hört att det är en bra skola”.
Professionell personal med ett gott bemötande och som sprider goda rykten om sin arbetsplats är en
viktig del i en image.
Förbättringsområden
Hälsoprofilen ska tydliggöras genom att benämna och motivera varför vi gör olika aktiviter
Utveckla marknadsföringen för skolan genom webbsida, Facebook, Lärknuten mm.
En imagesstrategi för området behöver skapas som sedan kan följas upp.
Samsyn kring värdegrund och förhållningssätt – ett ständigt pågående arbete.
Åtgärder för förbättring
 Tydliggöra områdets värdegrund/förhållningssätt för våra nya medarbetare
 Profilgruppens implementering av revidera hälsopolicy
 Hitta bättre rutiner för att kommunicera ut skolans verksamhet via media.
Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen har vi åtgärdat några av våra förbättringsområden. Dock
kvarstår arbetet med profilgruppens implementering av hälsopolicy.
19 (34)
1. Huvudprocesser och resultat
2.1Kunskaper och färdigheter
Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska
vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Av skollagens 2 kap. 25§ framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas
elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det
finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång
till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan
tillgodoses.
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
19) Lärarna frågar efter vad jag kan.
84
85
20) Jag tycker att mina lärare är bra.
99
99
21) Jag tycker att jag lär mig mycket i
skolan.
97
97
22) Jag tycker att lärarna är bra på att
tala om vad jag kan.
92
92
Frågor i föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper
och färdigheter.
88
81
Frågor i personalenkät Antal
personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
12) I vår skola har vi utarbetade
metoder för att följa upp att eleverna
inhämtar fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet (4f) i sitt lärande.
62
62
Frågor i elevenkät Andel svar i
procent (minst tio svar)
20 (34)
3-9
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
20) Mina lärare är kunniga.
95
90
21) Mina lärare ger mig utmaningar.
92
85
22) Mina lärare förväntar sig att jag ska
nå målen i alla ämnen.
23) Jag tycker att jag når bra
studieresultat.
24) Jag får veta hur det går för mig i
skolarbetet.
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
93
87
90
79
86
79
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper
och färdigheter.
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
88
81
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
12) I vår skola har vi utarbetade
metoder för att följa upp att eleverna
inhämtar fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet (4f) i sitt lärande.
62
62
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Qualis
A.
Kunskaper
och
färdigheter
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolan har
rutiner för att
följa upp
kunskapsresult
aten på
individnivå.
Varierade
metoder
används för att
följa upp, mäta
och
dokumentera
elevernas
kunskaper och
färdigheter.
Skolan samlar
in, följer upp
och analyserar
resultat på
individ-,
grupp- och
skolnivå som
underlag för
förbättringar
av
utbildningen.
Skolan har
utifrån de
nationella
styrdokumente
n utvecklat
metoder för att
säkerställa en
likvärdig
bedömning av
kunskaper och
färdigheter.
Lärare och
skolledning
följer
kontinuerligt
upp att
eleverna
inhämtar fakta,
förståelse
färdigheter,
och
förtrogenhet i
sitt lärande.
Skolan når
goda
kunskapsresult
at som
bibehålls eller
förbättras över
tid.
Skolan har
metoder för att
stimulera,
handleda och
ge särskilt stöd
till elever i
behov av
sådant stöd.
Kunskapsresul
taten är goda i
jämförelse
med skolans
egna
förutsättningar
samt skolor i
kommunen
och riket.
Metoder för att
säkerställa en
likvärdig
bedömning av
kunskaper och
förmågor
utvärderas och
utvecklas
kontinuerligt med
utgångspunkt i
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Skolan har
rutiner och
metoder för att
utreda
elevernas
behov av stöd.
Åtgärdsprogra
m används för
elever i behov
av särskilt
stöd.
Skolan har en
elevhälsa som
förebygger och
främjar
elevernas
utveckling mot
utbildningsmål
en.
Skolan har
tillgång till
specialpedagogisk
kompetens.
Skolan har
förankrade
metoder för att
minska
andelen elever
som ej nått
lägst
kunskapskraven för
betyget E i
samtliga
ämnen i
årskurs 9.
Olika
perspektiv på
hållbar
utveckling
präglar skolans
verksamhet
och
undervisning.
Skolan har
metoder för att
ge ledning och
stimulans åt
elever som lätt
når
kunskapskrave
n.
21 (34)
Analys beträffande kunskaper och färdigheter
Vi ser att den positiva trenden håller i sig. Eleverna har förbättrat sina resultat på ”läslyftet”. De
elever som riskerade att få F har pedagogerna satsat extra på och detta har gett ett gott resultat.
Under läsåret har vi utvecklat arbetet med Spec och Sva vilket gör att de elever som har behov av
Spec och Sva har bättre förutsättningar. Spec och Sva samverkar för att titta djupare på vilka behov
som finns hos eleverna. Arbetet med anpassningar i klassrummen tex bilder och bildscheman bör
utvecklas. Det kollegiala lärandet har utvecklats genom Matematiklyftet som genomförts under
läsåret. Det har utvecklat vår matematikundervisning och skapat förutsättningar att diskutera
pedagogik. Vi bedömer att arbetet kring formativ bedömning och elevers olika förmågor har
bidragit till resultaten. Däremot behöver arbetet med språk i alla ämnen/cirkelmodellen och läsning
fokuseras på i alla klasser.
Styrkor
Matematiklyftet har utvecklat matematikundervisningen.
Väl utvecklad Spec och Sva undervisning.
Fritidshemmet har en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och
mognad.
Förbättringsområden
Arbeta med språket i alla ämnen.
Utveckla anpassningar i klassrummen.
Åtgärder för förbättring
 Alla klasser arbetar systematiskt med cirkelmodellen.
 Skapa förutsättningar för lärarna att reflektera kring elevers lärande och sin egen
undervisning samt bedömning.
 Skapa en tydlig linje för undervisning/anpassningar för att underlätta för eleverna.
Vid inlämnandet av Kvalitetsredovisningen pågår aktivt arbete med våra punkter.
2.2 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne.
Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11)
Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem
Det är första gången för flera lärare att sätta betyg och vi ser en tendens att man hellre fäller än
friar. Vi behöver utveckla hur vi sätter betyg och även möta andra skolor som har satt betyg längre
samt se över hur vi undervisar. Vi behöver se till att pedagogerna är trygga i sin bedömning.
Grunden för elevernas målmedvetenhet läggs i förskoleklass.
22 (34)
Styrkor
Vi har behöriga lärare med legitimation som undervisar vilket innebär att de även gör
bedömning(lärarlegitimation). Utifrån årskursarbetslag där även fritidshemmet ingår skapar vi
möjlighet för sambedömning. I förskoleklassen/fritidshemmet ingår arbetet med att tydliggöra
läroplansmålen.
Förbättringsområden
Höja personalens kompetens kring bedömning för att säkerställa betygsättningen.
Åtgärder för förbättring
 Kollegialt lärande med andra skolor
 Utveckla sambedömning i arbetslagen
2.3 Trygghet och trivsel
Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen
diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning,
nationellt, etniskt eller socialt ursprung.
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11)
Skolan har en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8§och
diskrimineringslagen.
Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och
incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och
konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i
möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna
informeras om planen.
Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och
lärande (Lgr 11)
Resultat
F-2
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
1) Jag trivs i skolan.
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
läsår
95
Katrineholm % innevarande läsår
96
2) Jag trivs på fritids.
91
94
3) Jag känner mig trygg och säker i skolan.
95
94
4) Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler.
92
95
5) Jag tycker om skolgården och det som är runt
omkring skolan.
6) Jag är nöjd med skolmaten.
96
96
85
89
7) Jag har någon kamrat att vara med.
97
96
8) Jag får lugn och ro när jag behöver.
78
76
23 (34)
9) Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig
och hjälper mig.
10) Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att
jag får hjälp av de vuxna i skolan.
11) Jag följer de regler som finns i skolan.
94
95
97
96
97
96
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
1) Mitt barn trivs i skolan.
Egna enheten % innevarande
läsår
87
Katrineholm % innevarande läsår
2) Mitt barn trivs på fritidshemmet.
75
79
3) Mitt barn får den arbetsro det behöver.
62
53
4) Skolan erbjuder bra skolmat.
66
63
5) Skolan är välstädad.
40
44
6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och
kränkande behandling.
7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam.
79
66
55
58
Personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs på min arbetsplats
91
83
2) Miljön i vår skola är trivsam.
56
68
3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan.
58
57
4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering
och kränkande behandling.
5) Förhållandet mellan personal och elev
kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.
6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer
84
91
78
85
77
84
85
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs i skolan.
91
85
2) Jag känner mig trygg i skolan.
91
86
3) Jag trivs på fritids.
95
85
4) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill.
93
93
5) Jag får den arbetsro jag behöver.
78
61
7) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag
att jag får hjälp av de vuxna i skolan.
8) Jag följer skolans ordningsregler.
85
81
97
90
9) Miljön inomhus i min skola är trivsam.
83
79
10) Utomhusmiljön är stimulerande.
86
80
11) Jag är nöjd med skolmaten.
67
46
24 (34)
12) Skolan är välstädad.
68
63
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
1) Mitt barn trivs i skolan.
87
85
2) Mitt barn trivs på fritidshemmet.
75
79
3) Mitt barn får den arbetsro det behöver.
62
53
4) Skolan erbjuder bra skolmat.
66
63
5) Skolan är välstädad.
40
44
6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och
kränkande behandling.
7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam.
79
66
55
58
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs på min arbetsplats
91
83
2) Miljön i vår skola är trivsam.
56
68
3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan.
58
57
4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och
kränkande behandling.
5) Förhållandet mellan personal och elev
kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.
6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer
84
91
78
85
77
84
Qualis
B.
Trygghet
och trivsel
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Verksamheten
startar på
avtalad tid.
Det råder
arbetsro.
Arbetsglädje
och trivsel
präglar skolan.
Eleverna har
en fysisk
arbetsmiljö
som skapar
trivsel.
Förankrade
metoder finns
för att skapa
trygghet och
trivsel samt för
att hantera
konflikter.
Skolan har en
gemensam
värdegrund
som synliggörs
i det dagliga
arbetet.
Skolan bedriver
ett systematiskt
förbättringsarbete
när det gäller
värdegrundsarbete
med utgångspunkt
i forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Skolan följer
dagligen upp
närvaro/frånva
ro.
Skolan har
förankrade
rutiner för
mottagande av
nya elever.
Skolan arbetar
aktivt och
medvetet med
att klargöra
vilka
rättigheter och
skyldigheter
eleverna har
och vuxna
reagerar på
regelbrott.
Skolan har ett
förebyggande
och
dokumenterat
arbete för att
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling.
Skolan mäter
och följer
kontinuerligt
upp
arbetsglädje
och trivsel.
Förhållandet
mellan
personal och
elever
kännetecknas
av förtroende
och ömsesidig
respekt.
Skolan skapar
en social miljö
som ger
trygghet och
god
gemenskap.
Skolan arbetar
aktivt och
medvetet för
att påverka
och stimulera
eleverna att
omfatta vårt
samhälles
grundläggande
demokratiska
värderingar.
Skolans
metoder för att
hantera
konflikter och
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling
utvärderas
kontinuerligt.
25 (34)
Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande läsår
Om en elev i grundskolan// utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor
se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande (Skollagen
7 kap.17§)
Frånvaro F-6
Frånvaro i %
Alla elever
7
Varav % andel
giltig frånvaro
(exklusive
beviljade
ledigheter)
6
Varav % andel
beviljade
ledigheter
Varav % andel
ogiltig frånvaro
Varav %
andel ogiltig
frånvaro
sen ankomst
1
1
0
Pojkar
-
-
-
-
-
Flickor
-
-
-
-
-
Frånvaro i %
Varav % andel
beviljade
ledigheter
Varav % andel
ogiltig frånvaro
Varav %
andel ogiltig
frånvaro
sen ankomst
1
0
0
Frånvaro 1-6
Alla elever
6
Varav % andel
giltig frånvaro
(exklusive
beviljade
ledigheter)
5
Pojkar
-
-
-
-
-
Flickor
-
-
-
-
-
Analys beträffande trygghet och trivsel
Trygghetsarbetet på skola och fritidshemmet fungerar bra och de incidenter som sker kan i de flesta
fall lösas relativt enkelt. I brukarenkäter samt Trygghetsteamets egna enkäter får arbetet bra
resultat. Kompisstödjarna från årskurs 3-6 har som uppdrag att tillsammans med vuxna främja
likabehandlingsarbetet genom att arrangera och dela med sig av positiva aktiviteter.
Motsvarande organisation finns på fritidshemmet i form av Fritidsfixarna. Under läsåret som gått
har låg- och mellanstadiets raster varit delad vilket gjort att man kan utnyttja skolgården bättre.
Rastverksamhet som Röda boden skapar trygghet för barnen som behöver extra omsorg. Våra
gemensamma aktivitetsdagar skapar ”vi-känsla”.
Styrkor
Väl fungerande trygghetsteam.
Delade raster.
Ett främjande arbete kring trygghet och trivsel där de äldre eleverna får vara goda förebilder för de
yngre.
26 (34)
Förbättringsområden
Trygghet på rasterna.
Åtgärder för förbättring


Organiserade rastverksamheter för de yngre eleverna.
Vuxna som täcker in den stora skolgården vid raster.
Vid inlämning av Kvalitetsredovisningen pågår det påbörjade arbete kring trygghet och trivsel.
Fortsatt arbete med främjande och förebyggande arbete kring rastverksamheter så att alla elever
känner sig delaktiga med utgångspunkt från diskrimneringsgrunderna.
2.4 Elevernas ansvar för sitt eget lärande
Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn,
som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid
barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla
elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i
arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras
inflytande över utbildningen. (Lgr 11)
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande läsår
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
12) Jag får vara med och bestämma vad jag ska
göra i skolan och på vilket sätt..
13) Jag formulerar egna mål för mitt lärande.
Katrineholm % innevarande läsår
80
72
65
51
14) Jag tycker det är roligt att lära mig saker i
skolan.
15) Jag har en egen utvecklingsplan.
95
96
61
45
16) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra.
85
72
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns
individuella utvecklingsplan och annan
dokumentation.
Personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i
procent (minst tio svar)
7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget
lärande i förhållande till ålder och mognad.
8) De individuella utvecklingsplanerna och målen
styr planeringen av undervisningen.
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
79
70
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
86
84
65
54
27 (34)
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
13) Jag får vara med och planera mitt arbete i
skolan.
14) Jag formulerar egna mål för mitt lärande.
75
66
75
71
15) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust
att lära mig mer.
16) Min individuella utvecklingsplan styr mitt
arbete.
17) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra.
78
64
66
41
90
79
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns
individuella utvecklingsplan och annan
dokumentation.
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
79
70
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget
lärande i förhållande till ålder och mognad.
8) De individuella utvecklingsplanerna och målen
styr planeringen av undervisningen.
86
84
65
54
Qualis
C.
Elevernas
ansvar för
eget
lärande
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Alla elever i
årskurs 1-5 har
en individuell
utvecklingspla
n.
Eleverna
tränas i att
med stigande
ålder och
mognad ta
egna initiativ
och öka sin
förmåga att ta
ett personligt
ansvar för sitt
lärande.
Eleverna
känner till och
förstår målen i
de aktuella
ämnena/arbets
områdena.
Kursplanerna
styr
tillsammans
med den
individuella
utvecklingspla
nen (årskurs 15)
uppläggningen
av elevens
lärande.
Lärarna
stimulerar
eleverna att
bedöma sina
egna resultat,
reflektera över
sitt lärande
och utveckla
olika sätt att
lära.
Eleverna sätter
egna mål,
dokumenterar
sitt eget
lärande och är
delaktiga i
bedömningen
av sitt lärande.
Skolan utvecklar
ett allt större
ansvar hos
eleverna för det
egna lärandet.
Eleverna
tränas i att
utveckla sin
förmåga att
arbeta i
demokratiska
former.
Skolan bedriver
ett systematiskt
arbete med att
vidareutveckla
metoder för att
stimulera
elevernas ansvar
utifrån
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande
Alla elever från 1 -6 har en individuell utvecklingsplan som tillsammans med läroplanen med sina
kursplaner styr planeringen både på fritidshemmet och i skolan. Fritidshemmets arbete med att
utveckla elevernas ansvartagande har kommit mer i fokus och fritidshemmet går från
aktivitetsstyrd verksamhet till målstyrd verksamhet.
28 (34)
Genom att arbeta med språkets roll i alla ämnen och ge elever möjlighet att vara aktiva i sitt
lärande, ökar också elevers ansvar kring sitt eget lärande. Vi kan se en tydlig stegring i elevens
ansvar från åk1-åk 6. Från att man i de yngre årskurserna rent bildligt kan titta på de arbeten man
gjort förut, till de man gör i dag för att se utveckling. De äldre årskurserna tar mer och mer ansvar i
form av att själva skriva planeringar och utvärderingar. Elevernas engagemang i skolans olika råd
och klassråd vittnar om ett ansvarstagande och en inskolning i de demokratiska formerna.
Styrkor
Utifrån pedagogiska diskussioner i olika former pågår en utveckling av undervisningen i
klassrummen och mellan kollegor.
Fritidsfixarna, där önskemål från eleverna på alla avdelningar omsätts till gemensamma aktiviter.
Där är eleverna själva är med och planerar och genomför.
Förbättringsområden
Fortsätta att utveckla arbetet i klassrummen genom ett kollegialt samarbete.
Skapa ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan, där man har hög tilltro till elevernas förmåga
att ta ansvar.
Åtgärder för förbättring
Skapa en mötesstruktur som ger möjlighet för pedagogiska diskussioner.
Utveckla råd och klassråd så man tränar eleverna i demokratiska processer.
Fritidshemmet har funderingar på att utveckla en målbok för eleverna.
2.5 Arbetssätt och lärarroll
Av skolagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga
för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund till fortsatt utbildning. Skolan
skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall
utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning
under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen
balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11)
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv:
*Historiskt perspektiv
*Miljöperspektiv
*Internationellt perspektiv
*Etiskt perspektiv
(Lgr 11)
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven:
*får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling
*får möjlighet tillämnesfördjupning, överblick och sammanhang
*får möjlighet att arbeta ämnesövergripande
(Lgr 11)
29 (34)
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande läsår
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
17) Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex
själv, i grupp eller under lärarens ledning.
18) Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig
saker.
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio
svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
9) Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt
arbetssätt och arbetsformer tillsammans med
eleverna.
10) Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom
ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på
vilka arbetssätt som har bäst effekt.
11) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och
utmanar varje elevs utveckling och lärande.
Katrineholm % innevarande läsår
92
91
98
98
Egna enheten % innevarande läsår
Katrineholm % innevarande läsår
67
52
50
53
65
74
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
6) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om
jag behöver det.
18) Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex
själv, i grupp eller under lärarens ledning.
19) Jag har förtroende för mina lärare.
96
85
92
87
93
85
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
9) Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt
arbetssätt och arbetsformer tillsammans med
eleverna.
10) Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom
ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på
vilka arbetssätt som har bäst effekt.
11) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och
utmanar varje elevs utveckling och lärande.
67
52
50
53
65
74
30 (34)
Qualis
D.
Arbetssätt
och
lärarroll
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Eleverna har
tillgång till
aktuella och
relevanta
kunskapskällor
.
Arbetssätt och
lärarroll
präglas av
variation och
flexibilitet.
Kreativitet och
skapande finns
med som
inslag i
elevernas
lärande.
Lärarna
planerar och
genomför
undervisningen
med
utgångspunkt i
nationella mål
och skolans
egna
prioriterade
verksamhets
mål samt
elevernas
intressen och
deras
individuella
utvecklingspla
ner (årskurs 15).
Arbetsätt och
arbetsformer
ger utmaningar
och skapar
helhetsperspek
tiv i samverkan
mellan ämnen.
Modern teknik
används som
en integrerad
del i
undervisning
och lärande.
En samsyn
kring
kunskapsbegre
pp och
kunskapsutvec
kling präglar
lärarnas arbete
med elevernas
lärande.
Skolan bedriver
ett systematiskt
arbete med
utveckling av
arbetssätt och
arbetsformer
utifrån
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Lärarna
tillämpar
överlag
arbetssätt och
arbetsformer
som utvecklar
elevernas
nyfikenhet och
självförtroende
.
Lärarna
dokumenterar
och omprövar
regelbundet
arbetssätt och
arbetsformer.
Problemlösnin
g och kritiskt
granskande är
naturliga inslag
i lärandet.
Arbetssätt och
arbetsformer
dokumenteras
och utvärderas
regelbundet i
arbetslagen
och av lärare
och elever
tillsammans.
Skolan
tillämpar
arbetssätt och
arbetsformer
som stimulerar
elevernas lust
att lära.
Skolan har en
medveten
strävan att i all
undervisning
låta eleverna
pröva och
utveckla olika
uttrycksformer
såsom språk,
bild, musik,
drama och
dans.
Skolan
erbjuder
eleverna daglig
fysisk aktivitet
som stöd för
elevernas
lärande.
Olika
arbetssätt och
arbetsformer
inom
ämnen/ämneso
mråden
utvärderas och
jämförs för att
ta reda på vilka
som har bäst
effekt.
Skolan
tillämpar
genomgående
metoder som
stimulerar
elevernas
självständighet
,
initiativförmåg
a samt
ansvarstagande
och främjar
därigenom
deras
entreprenörska
p.
Analys beträffande arbetssätt och lärarroll
Under vårterminen har vi utvecklat arbetet kring arbetsätt och lärarroll. Samtlig personal har
lyssnat på en föreläsning med Göran Svanelid kring bedömning och planering av arbetet ute i
klasserna. Det tillsammans med att olika kompetensutvecklingsinsatser som t ex kring
språkutvecklande arbetssätt med hjälp av Cirkelmodellen, Läsprojektet tillsammans med
elevhälsan och samplanering i de parallella arbetslagen, har skapat diskussioner som gjort att
metoderna kring arbete med elevernas lärande tagit fart.
Vid konferenser lyfts exempel på olika arbetssätt där pedagogerna delar med sig av framgångsrika
metoder.
Under det gångna läsåret sattes dessutom betyg för åk 6 för första gången på skolan och den delen
har gjort att diskussionen kring lärarroll och metod har kommit i fokus.
Fritidshemmet arbetar för att gå från en aktivitetstyrd verksamhet mot en målstyrd verksamhet där
läroplansmålen tydliggörs vilket gör att arbetsätt och lärarroll får en annan innebörd.
Under läsåret 15/16 går stora delar av personalen matematiklyftet vilket förhoppningsvis stödjer
den fortsatta utvecklingen på skolan.
31 (34)
Styrkor
Samplanering och utvärdering i de parallella arbetslagen.
Alla goda exempel som finns i verksamheten som kan delges kollegor är en styrka.
Pågående utveckling av fritidshemmets arbetssätt.
Förskollärare, fritidspedagoger samt lärare i estetiska ämnen bidrar till att eleverna får möjlighet att
arbeta med olika lärostilar.
Förbättringsområden
Dokumentation kring utvärdering samt analys som leder till förbättringar.
Ta vara på alla bra metoder som finns på skolan.
Diskutera dokumentation av utvärdering samt analys i arbetslagen samt på arbetsplatsträffar.
Åtgärder för förbättring
 Skapa mer utrymme för arbetslagens arbete och delge varandra genom kollegialt lärande.
 Göra planering och utvärdering mer systematisk genom att använda Lärknutens
planeringsverktyg i fler klasser.
Vid inlämnande av Kvalitetsredovisningen anser vi att arbetet pågår samt att vi behöver inkludera
fritidshemmet vad gäller planering och utvärdering (LPP).
2.6 Delaktighet
Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att stimulera till högre studier genom
uppmuntran och studierådgivning.
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga
förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (Lgr 11).
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
Elevenkät
läsår
Andel svar i procent (minst tio svar)
23) Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det 75
i skolan.
Egna enheten % innevarande
Frågor i föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
läsår
10) Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i
67
skolans verksamhet.
11) Jag har inflytande över de delar av verksamheten 56
som jag är berörd av.
12) Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans
53
utvärdering och förbättring av verksamheten.
Egna enheten % innevarande
Frågor i personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i
läsår
procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
73
Katrineholm % innevarande läsår
62
50
55
Katrineholm % innevarande läsår
13) Eleverna är med i skolans planeringsprocesser.
31
34
14) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i
skolans verksamhet.
74
76
32 (34)
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
25) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas
åsikter.
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
92
78
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
10) Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans
verksamhet.
11) Jag har inflytande över de delar av verksamheten
som jag är berörd av.
12) Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans
utvärdering och förbättring av verksamheten.
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
67
62
56
50
53
55
Egna enheten % innevarande
läsår
Katrineholm % innevarande läsår
13) Eleverna är med i skolans planeringsprocesser.
31
34
14) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans
verksamhet.
74
76
Qualis
E.
Delaktighet
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Eleverna och
föräldrarna har
möjlighet att
påverka i
miljö- och
trivselfrågor.
Föräldrarna
uppmuntras att
engagera sig i
skolans
verksamhet.
Skolan har
system för
formellt
inflytande för
eleverna.
Ledning och
personal tar
systematiskt
med eleverna i
skolans
planeringsproce
sser.
Metoder
utvärderas
och
utvecklas
kontinuerligt
för att göra
eleverna och
deras
föräldrar
delaktiga.
Skolan
involverar
eleverna och
föräldrarna i
arbetet med
utveckling och
förbättring av
verksamheten.
Skolan arbetar
aktivt med att
kontinuerligt
öka elevernas
delaktighet i
lärprocesserna.
Skolan bedriver
ett systematiskt
förbättringsarbete
när det gäller
elevernas och
föräldrarnas
delaktighet med
utgångspunkt i
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Skolan har ett
klimat som
inbjuder till
delaktighet.
Skolan har
forum för
samråd med
föräldrarna.
Eleverna
medverkar i
kvalitetsarbetet.
Föräldrarna ges
möjlighet att
delta i
kvalitetsarbetet.
Skolan mäter
och följer upp
elevernas och
föräldrarnas
delaktighet.
Analys beträffande delaktighet
Det finns möjligheter för föräldrar och elever att engagera sig i skolans och fritidshemmets
verksamhet. Fritidshemmets verksamhet bygger på elevernas delaktighet. Olika råd representeras
av vårdnadshavare och elever. Via Lärknuten kan vårdnadshavare följa det egna barnet utveckling.
Vi ser att föräldrarepresentationen minskar på föräldramöten och områdesråd samt att vi ofta får
frågor via mail och telefon som rör det egna barnet. Skola och fritidshem behöver hitta nya former
för vissa delar kring föräldradelaktigheten då vi ser vi inte når alla i dagsläget. Skolan och
fritidshem bör ta reda på hur föräldrar vill vara delaktiga för att det ska kännas angeläget.
Elevernas delaktighet i och inflytande över sitt lärande behöver tydliggöras och benämnas så
eleverna blir medvetna om sitt inflytande.
Vid utvärderingar och vid elevrådets möten har eleverna inflytande kring sin arbetsmiljö.
33 (34)
Styrkor
Fortfarande många engagerade föräldrar i området. Lärknuten underlättar föräldrars möjlighet att
engagera sig kring det egna barnet. Fritidshemmet arbete med elevers inflytande över
verksamheten.
Förbättringsområden
Svar i enkäter mm bör tas tillvara och åtgärderna bör redovisas så föräldrar och elever upplever att
det lönar sig att engagera sig.
Föräldramöten.
Åtgärder för förbättring
 Tydliggöra för eleverna hur de kan och får vara med och påverka planeringsprocesserna.
 Skolan och fritidshemmet behöver hitta former för föräldrars delaktighet som är tidsenliga
och rimliga för vår tids föräldraskap.
 Arbeta för att nå ut till flera vårdnadshavare.
2. Redovisning av prioriterade mål
3.1 Analys av arbetet med prioriterade mål läsår 2015-2016
Kollegialt lärande.
Vi har påbörjat vårt arbete med kollegialt lärande där vi skapat årskursarbetslag som ger
förutsättningar för sambedömning.
Utveckla arbetet med språk i alla ämnen.
Under året öppnade vi studion som är ett komplement till undervisningen i klassrummen där man
kan få stöd kring mottagande av nyanlända elever. Där kan även mentorerna hämta stöd och
handledning i arbetet med språk i alla ämnen.
Fritidshemmen skall arbeta aktivt mot läroplansmålen.
Fritidshemmet arbetar nu aktivt mot läroplansmålen. Vi har gått från ett aktivitetsstyrt fritidshem
till ett målstyrt.
Öka elevers måluppfyllelse i matematik.
Vi ser en trend att matematikresultaten ökar så smått. Vi har haft god hjälp av matematiklyftet.
34 (34)
3.2. Planerade prioriterade mål läsår 2016-2017
Vad?
Metod?
Säkerställa
likvärdig
bedömning
Kollegialt lärande
Kollegiala samtal,
kompetensutveckling och
sambedömning
Mötesstruktur
Diskussioner
Sambedömning/samplanering
Organisera verksamheten
utifrån personalens
kompetens för en likvärdig
utbildning över
avdelningarna
Höja
utbildningens
kvalitet på
fritidshemmet
genom att nyttja
personalens
kompetenser
Vilka/Vilket
område?
Skola
När? (tidsperiod)
Analys/Utvärdering
Läsåret 2016/2017
Ansvarig/-a
Skola
Läsåret 2016/2017
Ledning och all
personal
Fritidshemmet
Läsåret 2016/2017
Fritidshemmet
Ledning och all
personal