Bildningsnämndens kvalitetsredovisning för

1 (36)
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Datum
Vår beteckning
Ert datum
Er beteckning
Systematiskt kvalitetsarbete
Grundskola med Fritidshem 2014
Kommunövergripande kvalitetsredovisning
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den
tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11)
Välkommen till Katrineholms kommuns grundskolor
Läge för liv och lust!
2 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
SAMMAFATTANDE INLEDNING ............................................................ 4
Kort presentation av enheten .................................................................................... Error! Bookmark not defined.
Kvalitetsarbetets upplägg .......................................................................................... Error! Bookmark not defined.
1.
GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................... 5
1.1 ORGANISATION............................................................................................................................................................ 5
Elever........................................................................................................................................................................ 5
Personal.................................................................................................................................................................... 6
Resultat .................................................................................................................................................................... 6
Frågor i personalenkäten F-2 ................................................................................................................................... 6
Frågor i personalenkäten 3-9 ..................................................................................... Error! Bookmark not defined.
Analys beträffande organisation och personalresurser ............................................. Error! Bookmark not defined.
1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP............................................................................................................................................. 7
Resultat .................................................................................................................................................................... 8
F-2 ............................................................................................................................................................................ 8
3-9 ............................................................................................................................................................................ 8
Analys beträffande styrning och ledarskap ................................................................ Error! Bookmark not defined.
1.3 KOMMUNIKATION ...................................................................................................................................................... 10
Resultat .................................................................................................................................................................. 11
Analys beträffande kommunikation ........................................................................... Error! Bookmark not defined.
1.4 KOMPETENS .............................................................................................................................................................. 13
Resultat .................................................................................................................................................................. 13
Kompetensportalen .................................................................................................... Error! Bookmark not defined.
Analys beträffande kompetens .................................................................................. Error! Bookmark not defined.
1.5 RESURSUTNYTTJANDE ................................................................................................................................................. 15
Resultat .................................................................................................................................................................. 16
Analys beträffande resursutnyttjande ....................................................................... Error! Bookmark not defined.
1.6 IMAGE ..................................................................................................................................................................... 17
Resultat .................................................................................................................................................................. 18
F-2 .......................................................................................................................................................................... 18
3-9 .......................................................................................................................................................................... 18
Analys beträffande image .......................................................................................... Error! Bookmark not defined.
2.
HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................................ 20
2.1KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER ...................................................................................................................................... 20
Resultat .................................................................................................................................................................. 20
3-9 .......................................................................................................................................................................... 21
Analys beträffande kunskaper och färdigheter .......................................................... Error! Bookmark not defined.
2.2 BEDÖMNING OCH BETYG ................................................................................................. ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
Resultat ...................................................................................................................... Error! Bookmark not defined.
Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem ........................................................... Error! Bookmark not defined.
2.3 TRYGGHET OCH TRIVSEL ............................................................................................................................................... 23
Resultat .................................................................................................................................................................. 24
3-9 .......................................................................................................................................................................... 25
Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande år ................................................................ 26
Analys beträffande kunskaper och färdigheter.......................................................... Error! Bookmark not defined.
2.4 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE ................................................................................................................... 28
Resultat .................................................................................................................................................................. 28
3-9 .......................................................................................................................................................................... 28
3 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande ........................................ Error! Bookmark not defined.
2.5 ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL........................................................................................................................................ 30
Resultat .................................................................................................................................................................. 31
3-9 .......................................................................................................................................................................... 31
Analys beträffande arbetssätt och lärarroll ............................................................... Error! Bookmark not defined.
2.6 DELAKTIGHET ............................................................................................................................................................ 33
Resultat .................................................................................................................................................................. 34
3-9 .......................................................................................................................................................................... 34
Analys beträffande delaktighet .................................................................................. Error! Bookmark not defined.
3. REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ..... ERROR! BOOKMARK NOT
DEFINED.
3.1 ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL 2014 ............................................................. ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
3.2. PLANERADE PRIORITERADE MÅL 2015 .............................................................................. ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
4 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Sammafattande inledning
I Katrineholms kommun finns det 15 kommunala grundskolor samt tre fristående grundskolor.
Denna kvalitetsredovisning omfattar de kommunala grundskolorna som idag erbjuder plats åt 3200
elever. Grundskolorna finns med god spridning i kommunen i centralorten samt i kransorterna.
Grundskolorna började arbeta med Qualis som kvalitetssäkringsverktyg år 2012.
Den nationella statistiken för 2013 visar att Katrineholms kommun lägger mindre resurser per
invånare i berörd åldersgrupp än riket och länet när det gäller grundskola och fritidshem.
Katrineholms kommun hade 2013 en lägre andel behörig personal inom grundskola och fritidshem
än snittet i riket. Personaltätheten inom grundskola låg i Katrineholm något under riket. Inom
fritidshem låg personaltätheten istället något över snittet i riket.
Under 2014 har antalet elever i kommunens grundskolor och fritidshem ökat och till följd av detta
har elevgruppernas storlek på flera håll blivit större. Bildningsförvaltningen har ont om lokaler
framför allt i tätorten men även i Forssjö och Bie. Många av de lokaler som nyttjas är icke
funktionella lokaler och lokaler som inte är anpassade för den typ av organisering som
skolenheterna ser är gynnsam för resultatutveckling.
Det råder brist på teknisk utrustning inom grundskolan vilket gör att skolenheterna har problem
med att möta lagkraven i läroplanen. Detta kan leda till att eleverna halkar efter i den tekniska
utvecklingen och inte heller kan tillgodogöra sig den hjälp de kan få av kommunens lärplattform
Lärknuten.
De betygsresultat och meritvärden som presenterades för våren 2014 visar på ett förbättrat resultat
gentemot tidigare år då både behörigheten till gymnasieskolan och betygsnittet, meritvärdet, ökade.
Även andelen godkända nationella prov i både år 3, 6 och 9 ökade. Trots att även betygsresultaten
för hösten 2014 visar att eleverna förbättrat sina resultat sedan föregående år är den sammantagna
bilden av resultaten i grundskolan fortfarande bekymmersam. Fortsatt fokusering på framgångsrika
lärmetoder och elevcentrerat arbete behöver ske.
Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya,
positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. I nämndens och förvaltningens analys
framkommer inte en isolerad orsak till resultaten, utan flera.
Bristen på funktionella lokaler inom framförallt grundskolan kommer att fortsätta att öka. Den
tillströmning av barn och elever som skett de sista åren och som väntas fortsätta även kommande år
kommer att öka trängseln i våra skolor.
Första juli träder kravet på lärarlegitimation in med full kraft. Detta innebär att huvudmannen ska
ha behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. I undantagsfall får en
lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyg. Utmaningen kommer att
vara störst för de mindre skolenheterna på landsbygden.
Sammantaget ger detta en bild som visar att bildningsförvaltningen lägger mindre medel än riket på
verksamheten trots att elevgruppen har en sammansättning som gör att mer resurser än snittet
många gånger behöver tillföras för att nå ökad måluppfyllelse.
5 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
1. Grundfakta och förutsättningar
1.1 Organisation
Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11)
Elever
Antal barn/elever innevarande läsår
Avläsnings
datum
15/10
Skolår F-3
Flickor
Skolår F-3
Pojkar
Fritidshem
Flickor
Fritidshem
Pojkar
625
753
570
652
Skolår
4-5/6
Flickor
Skolår
4-5/6
Pojkar
392
Skolår
6/7-9
Flickor
440
441
Skolår
6/7-9
Pojkar
494
Elever med utländsk bakgrund
Antal elever med
utländsk bakgrund
Alla elever med utländsk bakgrund enligt
nedanstående definition* 15/10
Pojkar
---
Flickor
----
Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i
Sverige kortare tid än 3 år
Pojkar
----
Flickor
----
Varav elever placerade i särskild
undervisningsgrupp, IKE 15/10
Pojkar
Flickor
Totalt antal elever på %
skolan
953
3021
32
215
3021
7
141
3021
5
79
1624
5
62
1397
4
*Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands
Modersmål och svenska som andra språk
Antal
Elever berättigade till modersmål
Totalt antal elever inskrivna
%
1094
3194
34
Pojkar
Flickor
Elever som deltar i modersmål
595
499
1720
1474
35
34
369
3194
12
Pojkar
Flickor
Elever som erhåller studiestöd på
sitt modersmål
Pojkar
Flickor
Elever som erhåller undervisning
i svenska som andra språk
Pojkar
Flickor
204
165
1720
1474
12
11
219
3194
7
123
96
1720
1474
7
7
483
3194
15
275
208
1720
1474
16
14
6 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Personal
Personal
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen,
Antal elever per heltidstjänst
heltidstjänster
Kommunen
Riket
12
12,1
82,4
86,5
Resultat
Frågor i personalenkäten
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
15) Skolan har en väl fungerande organisation.
72
16) Skolan har en bra mötesstruktur.
69
17) Mitt arbetslag fungerar väl.
78
18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter.
74
20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av
verksamheten.
80
Qualis
F.
Organisation
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolans
organisation
har en tydlig
struktur.
Skolan är
organiserad i
arbetslag med
ansvar för en
grupp elever.
Rektorn har
metoder för att
följa upp sin
organisation.
Skolan har ett
välfungerande
beslutssystem.
Skolan har
utformade och
förankrade
uppdrag på
flera nivåer.
Skolan har en
effektiv
mötesstruktur
som stödjer
dialog.
Skolan har en
väl fungerande
organisation i
arbetslag och
ledningsgrupp
som garanterar
en god daglig
verksamhet.
Skolan har en
organisation
som
underlättar
samarbete
mellan
förskoleklass,
skola och
fritidshem.
Skolan
utvärderar
kontinuerligt
sin
organisation
och
mötesstruktur.
Arbetslagen
tar fullt ansvar
för och följer
upp varje elevs
lärande och
kunskapsutvec
kling.
Arbetslagen
prioriterar och
fördelar
arbetsuppgifter
.
Skolan har en
organisation
som stödjer
utveckling och
som utvecklas
med sitt
uppdrag.
Organisationens
alla delar
samverkar och
ökar därigenom
successivt
måluppfyllelsen.
Skolan utvärderar
systematiskt att
den egna
organisationen
stödjer
genomförandet av
det nationella
uppdraget.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
7 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Analys beträffande organisation och personalresurser
Grundskolornas organisation har en tydlig struktur med rektor, (ledningsstöd) och ledningsgrupp som består av en
arbetslagledare från varje arbetslag. På de flesta skolorna följer rektorn upp organisationen på olika sätt. Detta sker
genom bland annat lagledarna som fungerar som en länk mellan arbetslagen och rektorn, diskussioner i olika forum,
medarbetarenkäter, medarbetarsamtal, utvärderingar, morgonmöten osv. Dagordning finns på alla grundskolor och
protokoll förs i de flesta forum som tillexempel på arbetslagsmöten, apt, ämnesträffar, samverkan, eht osv. De flesta
skolorna har effektiva mötesstrukturer som stödjer dialog men tiden har lyfts som avgörande för kvalitén på mötena, då
tiden upplevs för kort.
Katrineholms grundskolor har skattat sig olika. Vissa ligger på steg två medan andra ligger på högre steg. Anledningen
till detta beror bland annat på hur skolans organisation ser ut och hur stabil den är. Osäkerheten ligger också kring
beslutsystemet. Besluten på skolorna fattas på olika nivåer utifrån ansvar och befogenhet. Många av skolorna lyfter att
beslutsordningen bör bli tydligare och att det bör ske i rätt forum.
Styrkor
Katrineholmsskolorna har en god personalsammansättning med hög kompetens. Skolornas organisation har tydliga
strukturer med uppdelning i arbetslag som har ansvar för en grupp elever. Det finns rutiner och strukturer när det gäller
olika mötesformer.
Förbättringsområden
Beslutsgången på dem flesta skolorna behöver tydliggöras. Mer tid behövs för pedagogiska diskussioner. Man behöver
även tydliggöra organisationer på skolorna ytterligare där det tydligt framgår ansvar och befogenheter på alla nivåer
Åtgärder för förbättring



Förtydliga förekommande ansvarsområden
Se över strukturen så att beslut fattas i rätt forum
Prioritera tid för reflektion och pedagogiska samtal för att möjliggöra pedagogiska prioriteringar.
1.2 Styrning och ledarskap
I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska
planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever.
(Skollagen kapitel 4:4)
All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention.
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att
verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och
utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11)
Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms
pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda
8 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar
i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör
skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett
barnperspektiv. (Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden)
Resultat
F-2
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
24) Jag känner till skolans mål.
53
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
13) Jag känner till skolans mål.
63
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen.
68
21) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga.
76
22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska
kvalitetsarbete.
23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap.
74
24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling.
70
25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar
verksamheten.
78
74
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
26) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
78
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
13) Jag känner till skolans mål.
63
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen.
68
21) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga.
76
22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska
kvalitetsarbete.
23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap.
74
24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling.
70
25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar
verksamheten.
78
74
9 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Qualis
G. Styrning
och
ledarskap
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolan har
egna
prioriterade
verksamhetsmå
l utifrån de
nationella
målen.
Eleverna
känner till
kursplanemåle
n och skolans
egna
prioriterade
verksamhetsmå
l.
Skolan har ett
ledarskap på
alla nivåer som
skapar
förståelse och
delaktighet.
Rektorn ser till
att skolan
kontinuerligt
planerar, följer
upp och
utvecklar
utbildningen.
Det finns
fungerande
mål och
utvärderingar
på alla nivåer
som ligger till
grund för
fortsatt
utveckling.
Ledarskapet är
tydligt och
strategiskt på
alla nivåer.
Rektorn
uppmuntrar
lärarna att
analysera och
bepröva sina
egna
erfarenheter
och jämföra
dem med
andras.
Rektorn
stimulerar till
stor variation i
arbetet med
genomförandet
av skolans mål.
Det finns ett
tydligt
ledarskap för
lärandet i alla
delar av
verksamheten.
All personal är
väl insatt i och
känner sig
delaktig i det
systematiska
kvalitetsarbetet
.
Mål och
utvärdering
utgör grund för
systematiska
förbättringar.
Skolan har en
långsiktig plan
för
kvalitetsutveck
ling, som har
sin grund i
utvärderingar
och påvisade
effekter på
undervisningen
.
Skolan har
strategier för att
koppla nya
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet till
skolans mål och
långsiktiga
kvalitetsutveckling.
Det systematiska
kvalitetsarbetet
är ett
förhållningssätt
som omfattas av
all personal.
Personalen
känner till
skolans egna
prioriterade
verksamhetsmå
l.
Skolan har
påbörjat ett
kvalitetsarbete.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Skolan
dokumenterar
och utvärderar
sina egna
prioriterade
verksamhetsmå
l.
Skolan har ett
öppet och
tillgängligt
ledarskap på
alla nivåer.
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande styrning och ledarskap
Kvalitetsarbetets upplägg sker på de alla flesta skolorna i en årscykel och presenteras grafiskt med
hjälp av ett årshjul. Arbetet med Qualisprocesserna är en del av årshjulen. Några skolor redovisar
sina årshjul i rapporterna medan andra väljer att redovisa arbetet i löpande text.
I skolornas rapporter ges exempel på kvalitetsarbete som är gemensamt för alla Katrineholms
kommuns skolor. Exempelvis uppger alla skolorna att de har regelbundna klasskonferenser,
medarbetarsamtal, testveckor beträffande elevers läs- och skrivförmåga, betygsanalyser,
uppföljning och revidering av Likabehandlingsplan och Språkutvecklingsplan.
10 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Katrineholms kommuns grundskolor har en god struktur för sitt årliga kvalitetsarbete. Alla skolor
har en likartad ledningsorganisation som är indelad i arbetslag med lagledare som möter rektorerna
i ledningsgrupper. Ledarskapet skapar öppenhet, förståelse och delaktighet samt ger rektorerna
möjlighet att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
De skolor som skattar sig högst i process Kompetens pekar på att de har ett öppet och tillgängligt
ledarskap på alla nivåer, som skapar förståelse och delaktighet. Dessa skolor anger också att de har
en plan för kvalitetsarbetet, med stöd av Qualis, och att de tydliggjort de prioriterade
verksamhetsmålen.
Ett annat exempel som ges är att det under höstterminen tillsatts fyra utvecklingsledare för
fritidshemmen inom Katrineholms kommun, vilket har bidragit till utveckling på enheterna.
I ovanstående tabell står det att läsa att ett antal skolor inte uppnår steg 1, vilket beror på att
skolorna inte identifierat prioriterade verksamhetsmål. Majoriteten av skolorna uppger att de
behöver bli bättre på att tydliggöra, förankra, dokumentera, kommunicera och utvärdera sina
verksamhetsmål.
Vidare analys av redovisningarna visar att ett antal skolor har haft ett flertal rektorsbyten under
senare år. Dessa enheter uppger att detta har inverkat negativt på kvalitetsarbetet och utvecklingen
av styrning och ledarskap.
Styrkor
Katrineholms grundskolor styrka är att alla enheter har en god struktur för sitt årliga
kvalitetsarbete. Vidare har skolorna en likartad ledningsorganisation som är indelad i arbetslag med
lagledare som möter rektorerna i ledningsgrupper. Dessa två styrkor tillsammans utgör en stabil
grund för det fortsatta kvalitetsarbetet på kommunens skolor.
Förbättringsområden
Det största förbättringsområdet som Katrineholms kommuns skolor står inför är framtagning av de
prioriterade målen. Vidare behöver skolorna se över sina utvärderings- och
dokumenteringsmetoder beträffande de prioriterade målen samt göra dem mätbara och
uppföljningsbara.
Åtgärder för förbättring
 fastställa tydliga, mätbara och uppföljningsbara verksamhetsmål utifrån de nationella målen
 dokumentera, utvärdera och kommunicera de prioriterade verksamhetsmålen
 Framtagning av en gemensam mall för arbetets upplägg
1.3 Kommunikation
Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning.
Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter
till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11)
11 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera
samhällsaktörer såsom företag och organisationer.
Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012 – 2014 framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet
ungdomar som startar UF företag ska öka.
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga
utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också
sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna
fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive
verksamhet (Lgr 11).
Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- och
teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch.
Av skollagen 4 kap. 8§ framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot
utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Frågor i föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan.
76
15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i
fritidshemmet.
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i
procent (minst tio svar)
34
27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation.
80
28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet.
42
29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter.
32
Katrineholm % innevarande läsår
3-9
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Frågor i föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan.
76
15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i
fritidshemmet.
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i
procent (minst tio svar)
34
27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation.
80
28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet.
42
29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter.
32
Katrineholm % innevarande läsår
12 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Qualis
H.
Kommunikation
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Information
ges vid
inträffade
händelser och
uppkomna
behov.
Skolan har
skriftliga
rutiner för att
ta emot och
utreda
klagomål mot
utbildningen.
Skolan har
metoder för att
sprida
information,
kunskaper och
erfarenheter.
Skolan har (i
förekommande
fall) etablerade
rutiner för
samverkan
med berörda
förskolor,
grundskolor
och/eller
gymnasieskolo
r.
Föräldrarna får
god och
kontinuerlig
information
som berör
deras
barn/ungdomar
.
Det interna och
externa
samtalsklimate
t är öppet och
förtroendefullt.
Modern teknik
används för att
förbättra
service och
kommunikatio
n internt och
externt.
Skolan har (i
förekommande
fall) en
fungerande
pedagogisk
samverkan
med förskola
och/eller
gymnasieskola.
Skolan har en
etablerad
kommunikatio
n med
arbetslivet,
socialtjänsten,
myndigheter
och
närsamhället i
övrigt.
Skolan har
metoder för att
utveckla,
stödja och
samla resultat
av
omvärldsbevak
ning.
Skolan har ett
etablerat
samarbete med
högskolor/
universitet.
Skolan har
strategier för
sitt deltagande i
externa nätverk.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande kommunikation
Katrineholm kommuns skolor uppger att information till elever och föräldrar kommuniceras via
Lärknuten samt i förekommande fall via olika sociala medier. De allra flesta uppger också att
informationsbrev skickas kontinuerligt till föräldrarna.
För att ge föräldrarna god och kontinuerlig information hålls utvecklingssamtal tillsammans med
elever och vårdnadshavare en gång varje termin medan föräldramöten hålls minst en gång per läsår.
Skolorna har gemensamma rutiner för klagomålshantering. Dessa följer de anvisningar som är
gällande inom Katrineholms kommun och som följer stadgarna i de aktuella styrdokumenten.
Samtliga skolor uppger att information ges vid inträffade händelser samt vid behov. Skolorna
använder sig av incidentrapporter vid trakasserier och annan kränkande behandling.
13 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat står det att läsa om i de flesta skolors redovisningar.
Samtidigt uttrycks det ett tydligt behov av att förbättra och utveckla möjligheter till pedagogisk
samverkan med andra skolor.
Vidare uppger vissa skolor att de arbetar i enlighet med Bildningsförvaltningens framtagna plan för
samverkan och överlämning, medan andra skolor beskriver ett behov av att utvärdera och utveckla
arbetet med samverkan och överlämning inom och mellan skolor, förskolor och fritidshem.
Styrkor
Det finns flera olika informations- och kommunikationskanaler som används av Katrineholms
kommuns skolor. Föräldrarna ges god och kontinuerlig information som berör deras
barn/ungdomar.
De flesta skolorna uppger att de har ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat.
Förbättringsområden
Många skolor utrycker att de vill förbättra och utveckla möjligheterna till pedagogisk samverkan
med andra skolor.
Skolorna behöver också fortsätta att utveckla arbetet med Lärknuten och förbättra föräldrarnas
möjligheter att använda sig av lärplattformen.
Åtgärder för förbättring
 Se över och skapa rutiner och tid för pedagogisk samverkan mellan skolor
 Informera föräldrarna om hur Lärknuten kan göra dem mer delaktiga i deras barns skolgång
 Se över möjligheterna att förenkla för vårdnadshavare att få tillgång till information via
Lärknuten
1.4 Kompetens
Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation.
Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges
möjligheter till kompetensutveckling.
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i
procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola
57
31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens
behov.
32) Det finns en plan för min kompetensutveckling
58
Qualis
Steg 5
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
45
Steg 6
Steg 7
14 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
I.
Kompetens
Skolan har en
hög andel
lärare med
lärarexamen.
Skolan har en
plan för
introduktion av
nyanställda.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Kompetensutv
ecklingen är
kopplad till
individernas
och
verksamhetens
behov.
Steg 1
Skolan har
gemensamma
och
individuella
kompetensutvecklingspla
ner.
Skolan avsätter
sammantaget
goda resurser
för såväl
gemensam som
individuell
kompetensutveckling.
Steg 2
Steg 3
Uppföljning
och
tillämpning av
genomförda
kompetensutvecklingsinsats
er görs
regelbundet.
Kompetensutvecklingen är
grundad på
utvärderingar
med koppling
till skolans
långsiktiga
utveckling.
Skolan har god
kontinuitet i
bemanningen.
Skolan
tillämpar
framgångsrika
metoder för att
rekrytera
personal på
kort och lång
sikt.
Steg 4
Steg 5
Det finns en
tydlig koppling
mellan skolans
strävan mot
högre
måluppfyllelse
och
arbetslagens
samt
individens
kompetensutveckling.
Planer och
metoder för
kompetensutve
ckling prövas
och uppdateras
successivt med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Skolan arbetar
aktivt med
karriärplanering
för sina
medarbetare.
Lärarna arbetar
genomgående
utifrån
beprövad
erfarenhet.
Steg 6
Steg 7
Kompetensportalen
Ingen av Katrineholms grundskolor uppger att de använder sig av Kompetensportalen. Några få har
påbörjat, men inte fortsatt användningen. Skälet som uppges är att Kompetensportalens utformning
av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över, utvecklas och anpassas till den
pedagogiska verksamheten.
Analys beträffande kompetens
Samtliga skolor i kommunen har hög andel lärare med lärarexamen. I Katrineholms kommun
uppgår andel lärare med pedagogisk högskoleexamen till 82 % jämfört med riket där andel lärare
med motsvarande utbildning uppgår till 86 %. Dock lyfter skolorna i sina rapporter fram
problematiken med att anställa behöriga lärare i de praktiskt-estetiska ämnena.
De allra flesta skolorna uppger vidare att kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och
verksamhetens behov, men även att det saknas individuella och gemensamma
kompetensutvecklingsplaner, vilket krävs för att skolorna ska nå steg 3.
15 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Exempel på kompetensutveckling som har genomförts eller pågår under läsåret är mattelyftet,
språkutvecklande arbetssätt, nyanländas lärande, bornholmsmodellen, god läsutveckling,
entreprenöriellt lärande, betyg och bedömning m.fl.
Även satsningen på kompetensutveckling inom fritidshemmen lyfts i flera rapporter. Kommunen
har satsat på utveckling av fritidshemsverksamheten, vilket har resulterat i att man har anställt fyra
utvecklingsledare för fritidshemmen från och med höstterminen 2014. Dessa pedagoger har bland
annat som uppgift att kartlägga och se över kommungemensamma
kompetensutvecklingsmöjligheter hos personalen på fritidshemmen.
Anledningen till att grundskolorna inte når steg 1 är att det på några skolor saknas en plan för
introduktion av nyanställda. Skapas och implementeras denna plan, kommer alla grundskolor i
Katrineholms kommun att nå steg 2 och även steg 3 inom område kompetens.
Styrkor
En av de mest framträdande styrkorna är att Katrineholms samtliga kommunala grundskolor har
hög andel lärare med lärarexamen.
Även kompetensutvecklingen som kopplad till individernas och verksamhetens behov är en styrka
som lyft och nämns i skolornas analyser.
Förbättringsområden
Grundskolorna använder sig inte av Kompetensportalen och några skolor saknar gemensamma och
individuella kompetensutvecklingsplaner.
På några skolor saknas en plan för introduktion av nyanställda helt och några skolor har behov av
att revidera och implementera planen bland personalen.
Åtgärder för förbättring
 Se över Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet.
 Ta fram kompetensutvecklingsplaner utifrån underlag från medarbetarsamtalen och
prioriterade utvecklingsområden.
 Skapa plan för introduktion av nyanställda samt implementera denna i verksamheten
 Gemensam översyn av intruduktionsplaner
1.5 Resursutnyttjande
Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt
till kostnadsfri grundutbildning.
Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska
vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Av skollagens 2 kap. 25§ framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas
elevhälsa.
16 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11)
Resultat
3-9
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i
Katrineholm % innevarande läsår
procent (minst tio svar)
33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser
Qualis
J.
Resursutnyttjande
56
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Ekonomisk
uppföljning
görs av
löpande
intäkter och
kostnader.
Ekonomi i
balans.
Prognoser görs
i relation till
budget och
utfall.
Skolan har
metoder för att
skapa
delaktighet i
ekonomin.
Metoder för
resurshantering
utvecklas på
flera nivåer.
Effektivt
resursutnyttjan
de tillämpas i
alla delar av
verksamheten.
Insatta resurser
utnyttjas väl
och leder till
hög
måluppfyllelse
i det nationella
uppdraget.
Alla
medarbetare har
fokus på och
tillämpar
metoder för god
resurshantering.
Skolans
resursfördelnin
g är anpassad
till elevernas
behov av
utveckling och
stöd.
Tid avsätts för
återkommande
diskussioner
om
kvalitetssäkrin
g av
utbildningen
dvs. innehåll
och arbetssätt.
Rektorn
säkerställer att
stöd och
resurser finns
för det
systematiska
kvalitetsarbetet
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
17 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Analys beträffande resursutnyttjande
Fortlöpande ekonomiska uppföljningar sker varje månad av rektorer tillsammans med
bildningsförvaltningens ekonom. Där görs även en prognos och avstämning utifrån elevantalet
innevarande månad.
Verksamheter har metoder för att göra personalen delaktig i de ekonomiska processerna.
Ytterligare forum behöver skapas för att utveckla delaktighet i den ekonomiska helheten. Idag
fungerar det bäst på arbetslagsnivå där Arbetslagen, och några ämnesgrupper, har egna anslag att
förfoga över.
Diskussioner kring resursfördelning förs som en del i det dagliga arbetet. Detta synliggör vilka
resurser skolorna förfogar över, när behov av förändring uppstår, för att nå måluppfyllelse.
Befintliga resurser nyttjas väl, vilket leder till att våra elever utvecklas väl utifrån sina
förutsättningar. Dock når vi inte hög måluppfyllelse då vi har en stor andel elever som är
tvåspråkiga och dessa elever får jobba med både språkförståelse och inhämtande av nya kunskaper.
Vad gäller resursfördelningens anpassning till elevernas behov och utveckling sker det idag via det
socioekonomiska fördelningssystemet och via tilläggsbelopp.
Styrkor
Ekonomiska uppföljningar där framåtsyftande prognoser med utgångspunkt från elevantalet sker
regelbundet tillsammans med bildningsförvaltningens ekonom.
Tid finns avsatt på olika nivåer i organisationen för att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och
verksamheten har tydlig fokus på måluppfyllelse.
Förbättringsområden
Verksamheten behöver anpassas efter den tilldelade budgeten.
Tid för att delge varandra kunskaper, tankar och idéer behöver skapas för att på så sätt utnyttja alla resurser på bästa
sätt.
Åtgärder för förbättring



Skapa delaktighet i ekonomin
Utveckla metoder för resurshantering på flera nivåer
Göra en tjänstefördelning efter prognostiserat elevunderlag
1.6 Image
Av skollagens 10 kap. 4§ framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val.
18 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Resultat
F-2
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
25) Jag är nöjd med min skola.
97
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
16) Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin
verksamhet.
17) Skolan har ett gott rykte.
51
18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan.
75
19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola.
81
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
34) Vår skola har ett gott rykte
82
35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola.
82
36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola
87
67
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
27) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola.
71
28) Totalt sett är jag nöjd med min skola.
80
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
16) Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin
verksamhet.
17) Skolan har ett gott rykte.
51
18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan.
75
19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola.
81
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
34) Vår skola har ett gott rykte
82
35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola.
82
367) Totalt sett är jag nöjd med vår skola
87
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
67
Steg 5
Steg 6
Steg 7
19 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
K.
Image
Skolan gör
försök att
påverka sin
image.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Skolans olika
verksamheter
bidrar till
skolans image.
Skolan följer
upp hur
imagen har
påverkats av de
egna
insatserna.
Steg 1
Skolan har
flera metoder
för att
informera om
sin verksamhet
och
marknadsföra
sig själv.
Skolans image
speglar den
faktiska
verksamheten.
Steg 2
Steg 3
Skolan har
metoder för att
kontinuerligt
utvärdera och
förbättra sin
image.
Imagen speglar
skolans
förmåga att
genomföra det
nationella
uppdraget.
Steg 4
Skolan har en
god image.
Skolan är känd
för att ha hög
måluppfyllelse
i det nationella
uppdraget
utifrån sina
förutsättningar.
Steg 5
Skolan har
bibehållit eller
förbättrat sin
image över tid.
Steg 6
Skolan arbetar
systematiskt
med
utvecklingen av
sin image.
Steg 7
Analys beträffande image
Analysen visar på stor skillnad mellan de olika skolorna i Katrineholm. Vissa skolor har arbetat
medvetet och aktivt med sin image under flera år medan andra precis har insett vikten av att
marknadsföra sin skola. Ett naturligt steg i detta arbete är att pedagogerna är stolta över sina skolor
och pratar gott om sin verksamhet. Dessutom har de flesta skolorna blivit mer aktiva i sin närvaro
på sociala medier parallellt med utveckling av arbetet som sker på lärplattformen Lärknuten.
Skolorna har metoder för att kontinuerligt utvärdera sin image genom att årligen genomföra
enkätundersökningar bland både elever, föräldrar och personal. Denna metod visar sig vara effektiv
avseende elever och personal medan vi ser att tydlig förändring i vårt sätt att nå föräldrar behöver
genomföras.
Styrkor
Den bilden som träder fram är att personalen på skolorna är Katrineholms kommuns skolors
viktigaste ambassadörer. Dessutom marknadsförs de flesta skolorna via hemsidor och sociala
medier. Lärknuten är en plattform som möjliggör daglig kontakt mellan skolan och hemmen.
Förbättringsområden
20 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Många skolor uttrycker att de behöver utveckla former för att utveckla sin image. De flesta är
också överens om att de behöver bli bättre på att marknadsföra sig på hemsidor och i sociala
medier. Dessutom ser vi att vi behöver förbättra våra metoder för att nå fler föräldrar som ger sin
bild av verksamheterna.
Åtgärder för förbättring

Utveckla rutiner för att aktualisera hemsidor och uppdateringar på sociala medier.
2. Huvudprocesser och resultat
2.1Kunskaper och färdigheter
Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska
vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Av skollagens 2 kap. 25§ framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas
elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det
finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång
till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan
tillgodoses.
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar)
19) Lärarna frågar efter vad jag kan.
83
20) Jag tycker att mina lärare är bra.
99
21) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan.
99
22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan.
92
Frågor i föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter.
79
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i
procent (minst tio svar)
12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar
fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande.
Katrineholm % innevarande läsår
60
21 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
20) Mina lärare är kunniga.
87
21) Mina lärare ger mig utmaningar.
79
22) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.
89
23) Jag tycker att jag når bra studieresultat.
81
24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet.
83
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter.
79
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar
fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande.
60
Qualis
A.
Kunskaper
och
färdigheter
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Skolan har
rutiner för att
följa upp
kunskapsresult
aten på
individnivå.
Varierade
metoder
används för att
följa upp, mäta
och
dokumentera
elevernas
kunskaper och
färdigheter.
Skolan samlar
in, följer upp
och analyserar
resultat på
individ-,
grupp- och
skolnivå som
underlag för
förbättringar
av
utbildningen.
Skolan har
utifrån de
nationella
styrdokumente
n utvecklat
metoder för att
säkerställa en
likvärdig
bedömning av
kunskaper och
färdigheter.
Lärare och
skolledning
följer
kontinuerligt
upp att
eleverna
inhämtar fakta,
förståelse
färdigheter,
och
förtrogenhet i
sitt lärande.
Skolan når
goda
kunskapsresult
at som
bibehålls eller
förbättras över
tid.
Skolan har
metoder för att
stimulera,
handleda och
ge särskilt stöd
till elever i
behov av
sådant stöd.
Kunskapsresul
taten är goda i
jämförelse
med skolans
egna
förutsättningar
samt skolor i
kommunen
och riket.
Metoder för att
säkerställa en
likvärdig
bedömning av
kunskaper och
förmågor
utvärderas och
utvecklas
kontinuerligt med
utgångspunkt i
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Skolan har
rutiner och
metoder för att
utreda
elevernas
behov av stöd.
Åtgärdsprogra
m används för
elever i behov
av särskilt
stöd.
Skolan har en
elevhälsa som
förebygger och
främjar
elevernas
utveckling mot
utbildningsmål
en.
Skolan har
tillgång till
specialpedagogisk
kompetens.
Skolan har
förankrade
metoder för att
minska
andelen elever
som ej nått
lägst
kunskapskraven för
betyget E i
samtliga
ämnen i
årskurs 9.
Olika
perspektiv på
hållbar
utveckling
präglar skolans
verksamhet
och
undervisning.
Skolan har
metoder för att
ge ledning och
stimulans åt
elever som lätt
når
kunskapskrave
n.
22 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande kunskaper och färdigheter
En jämförelse av grundskolornas aktuella och vårterminens utvärderingar visar tydligt på
utveckling på alla enheter. Idag når alla Katrineholms kommuns grundskolor minst steg två i
Qualistrappan.
Analys av grundskolornas aktuella utvärderingar visar att alla skolor har goda och välutvecklade
metoder för uppföljning av kunskapsresultat på individ- och gruppnivå. Rutiner för identifiering
och utredning av elever i behov av stöd och åtgärdsprogram finns och används kontinuerligt för
uppföljning. Dessa båda varierar inte längre mellan de olika skolorna i samma omfattning som
föregående termin. En övergripande plan med fokus på uppföljnings- och identifieringsmetoder
efterfrågas dock fortfarande från flera skolor.
Skolorna har väl etablerade rutiner och metoder för att följa upp elevernas kunskapsresultat på
individ- och gruppnivå. Detta sker genom exempelvis kommungemensamma screeningtest,
diagnoser, skriftliga individuella utvecklingsplaner samt kunskapsbedömning i matrisform.
Elever som har svårigheter testas mer frekvent då tydliga uppföljningar behövs. När svårigheter
observeras hos elev skrivs åtgärdsprogram (steg 1) och vid behov kontaktas Elevhälsan. Skolan har
således tillgång till specialpedagogisk kompetens på individ, grupp och organisationsnivå (steg 2).
Modeller och metoder för att dokumentera, mäta och följa upp kunskaper och färdigheter har tagits
fram på alla grundskolor i kommunen och innebär både muntlig, skriftlig och praktisk uppföljning
som genomförs dagligen, veckovis och områdesvis samt dokumenteras individuellt och på olika
sätt på de olika skolorna.
Resultaten diskuteras och utvärderas kontinuerligt inom arbetslagen, på klasskonferenser samt i
elevhälsoteamet.
Åtgärdsprogram upprättas när elever är i behov av särskilt stöd och behovet inte kan tillgodoses
inom ramen för individanpassningen. Exempel på individanpassningar av material, individuell och
grupphandledning, arbetsuppgifter och redovisningsformer samt tillgång till tekniska hjälpmedel
inom ramen för klassrumssituationer är många och varierande.
Åtgärdsprogrammet har alltid en pedagogisk kartläggning som grund.
23 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter säkerställs i allt större grad genom
sambedömning vid exempelvis rättning av nationella prov samt metoder som diskussionsunderlag i
ämneslagen och gemensam planering. Kunskapskraven inför betygssättning diskuteras i
ämneslagen. Utvecklingen av detta arbete har pågått hela skolåret på flera skolor och vikten av
kommunikation mellan pedagoger på de olika skolorna och över skolgränserna understryks allt
mer. För att möjliggöra sådan utveckling behöver forum för dessa diskussioner skapas.
Ämneslärare fortsätter sitt arbete med anpassning av material, alternativa redovisningssätt och
möjlighet till stöd i olika ämnen. Skolorna påvisar även olika former för uppföljning av elevernas
faktakunskaper, förståelse och färdigheter. Exempel på detta återges i flera utvärderingar och
beskrivs som arbete i mindre grupper, enskilda samtal, gruppdiskussioner, inlämningsuppgifter,
problemlösning, praktiska övningar samt prov.
Styrkor
Skolorna har generellt blivit bättre på och utvecklat metoder för att tidigt fånga upp och arbeta
förebyggande med elever som misstänks inte nå kunskapsmålen. Ett fungerande samarbete med
personalen från Elevhälsan beskrivs i så gott som alla skolors utvärderingar.
En annan styrka som skolorna väljer att lyfta fram är stödinsatser som grundar sig på analyser och
mätningar av elevernas kunskapsutveckling och som genomförs i samarbete mellan hemmet,
mentor och speciallärare/specialpedagog samt i förekommande fall även Elevhälsoteamet.
Förbättringsområden
Vidareutveckling och säkerställning av metoder gällande likvärdig bedömning, utveckling av
arbetet med fokus på samplanering och samutnyttjade av resurser med syfte att öka elevernas
resultat är ett område som lyfts återigen, även om tydliga framsteg i frågan beskrivs av flertalet av
skolorna.
Pedagogiska ämnesdiskussioner behöver föras gällande elevernas utveckling av olika strategier
som håller över tid och som är gångbara i alla ämnen.
I ännu högre grad än för närvarande finna metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som
lätt når kunskapskraven samt planera för en organisation som understödjer detta.
Åtgärder för förbättring
 Säkerställa en mer likvärdig bedömning genom utveckling av metoder för detta syfte
 Utveckla möjligheter till sambedömning och se över rutinerna i frågan
 Skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och
pedagogiska diskussioner
2.2 Trygghet och trivsel
Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras,
hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung.
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11)
24 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet
och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och
som främjar god hälsa.
Skolan har en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8§och diskrimineringslagen.
Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån
genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever
involveras i den årliga revideringen och i möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur
föräldrarna informeras om planen.
Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11)
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av en arbetsmiljö med ordning och reda,
frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja
jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så
att olikheter möts och integration främjas. Vidare framhålls att fritidshemmet ska ge en god omsorg.
Resultat
F-2
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
1) Jag trivs i skolan.
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
93
2) Jag trivs på fritids.
92
3) Jag känner mig trygg och säker i skolan.
92
4) Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler.
92
5) Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan.
96
6) Jag är nöjd med skolmaten..
82
7) Jag har någon kamrat att vara med.
97
8) Jag får lugn och ro när jag behöver.
75
9) Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig.
97
10) Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i
skolan.
11) Jag följer de regler som finns i skolan.
97
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
1) Mitt barn trivs i skolan.
Katrineholm % innevarande läsår
2) Mitt barn trivs på fritidshemmet.
42
3) Mitt barn får den arbetsro det behöver.
52
4) Skolan erbjuder bra skolmat.
57
5) Skolan är välstädad.
43
6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling.
68
7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam.
58
Personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs på min arbetsplats
90
96
86
25 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
2) Miljön i vår skola är trivsam.
67
3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan.
62
4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling.
93
5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och
ömsesidig respekt.
6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer
86
81
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs i skolan.
83
2) Jag känner mig trygg i skolan.
87
3) Jag trivs på fritids.
79
4) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill.
93
5) Jag får den arbetsro jag behöver.
63
7) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de
vuxna i skolan.
8) Jag följer skolans ordningsregler.
79
9) Miljön inomhus i min skola är trivsam.
74
10) Utomhusmiljön är stimulerande.
78
11) Jag är nöjd med skolmaten.
40
12) Skolan är välstädad.
59
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
1) Mitt barn trivs i skolan.
86
2) Mitt barn trivs på fritidshemmet.
42
3) Mitt barn får den arbetsro det behöver.
52
4) Skolan erbjuder bra skolmat.
57
5) Skolan är välstädad.
43
6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling.
68
7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam.
58
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs på min arbetsplats
90
2) Miljön i vår skola är trivsam.
67
90
26 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan.
62
4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling.
93
5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och
ömsesidig respekt.
6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer
86
Qualis
B.
Trygghet
och trivsel
81
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Verksamheten
startar på
avtalad tid.
Det råder
arbetsro.
Arbetsglädje
och trivsel
präglar skolan.
Eleverna har
en fysisk
arbetsmiljö
som skapar
trivsel.
Förankrade
metoder finns
för att skapa
trygghet och
trivsel samt för
att hantera
konflikter.
Skolan har en
gemensam
värdegrund
som synliggörs
i det dagliga
arbetet.
Skolan bedriver
ett systematiskt
förbättringsarbete
när det gäller
värdegrundsarbete
med utgångspunkt
i forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Skolan följer
dagligen upp
närvaro/frånva
ro.
Skolan har
förankrade
rutiner för
mottagande av
nya elever.
Skolan arbetar
aktivt och
medvetet med
att klargöra
vilka
rättigheter och
skyldigheter
eleverna har
och vuxna
reagerar på
regelbrott.
Skolan har ett
förebyggande
och
dokumenterat
arbete för att
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Steg 1
Skolan mäter
och följer
kontinuerligt
upp
arbetsglädje
och trivsel.
Förhållandet
mellan
personal och
elever
kännetecknas
av förtroende
och ömsesidig
respekt.
Steg 2
Skolan skapar
en social miljö
som ger
trygghet och
god
gemenskap.
Skolan arbetar
aktivt och
medvetet för
att påverka
och stimulera
eleverna att
omfatta vårt
samhälles
grundläggande
demokratiska
värderingar.
Steg 3
Steg 4
Skolans
metoder för att
hantera
konflikter och
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling
utvärderas
kontinuerligt.
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande år
Om en elev i grundskolan// utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens
vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande (Skollagen 7 kap.17§)
27 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Frånvaro
Frånvaro i %
Alla elever
6,7
Varav % andel
giltig frånvaro
(exklusive
beviljade
ledigheter)
5
Varav % andel
beviljade
ledigheter
Varav % andel
ogiltig frånvaro
Varav %
andel ogiltig
frånvaro
sen ankomst
1
0,5
-
Pojkar
-
-
-
-
-
Flickor
-
-
-
-
-
Analys beträffande trygghet och trivsel
Arbetsro och trivsel diskuteras i flera forum så som arbetslag, klasskonferenser samt i
undervisningssituationer.
Incidentrapporter skrivs och anmälan går direkt till trygghetsteamet. Trygghetsteamet arbetar aktivt
med att förebygga och lösa konflikter. Detta görs genom att konflikter löses direkt med berörda
parter. I förebyggande syfte förekommer även enskilda och gruppvisa diskussioner vid behov.
Förebyggande arbete när det gäller kränkande behandling sker också genom att man arbetar med
till exempel värdegrundsövningar som görs tillsammans med eleverna.
Moment som kan leda till att en lektion inte kan starta på utsatt tid, exempelvis förflyttning mellan
lokaler, jobbas aktivt med. Lektionerna planeras schematekniskt så att eleverna hinner ta sig från
en lektion till en annan.
Via utvecklingssamtal, föräldramöten, lära-känna -samtal, kontinuerliga samtal mellan lärare och
elever samt via diskussioner i elevrådet följs det upp att förhållandet mellan personal och elever
kännetecknas av förtroende, ömsesidig respekt samt att eleverna trivs och känner sig trygga.
Arbetet med att få eleverna att omfattas av de demokratiska värderingarna sker dagligen genom
t.ex. klassråd men skolan arbetar kontinuerligt och överallt arbete med demokratiska processer.
All närvarorapportering sker digitalt i Lärknuten och rutiner för att följa upp elever som inte är på
plats när första lektionen startar är välutvecklade på alla skolor.
Styrkor
Trygghetsteam på alla skolor reagerar snabbt och effektivt. Vuxna agerar som förebilder. Elevrådet
är involverat i många beslutprocesser vilket bidrar till elevernas delaktighet. Förhållande mellan
personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.
Förbättringsområden
Den gemensamma värdegrunden måste tydligt definieras och arbetas aktivt med.
Rutiner för incidentrapportering behöver utarbetas och förankras på alla nivåer.
Åtgärder för förbättring
 Levandegöra likabehandlingsplanen med hjälp av elevrådet och trygghetsteamet samt
tydligöra vilka personer som ingår i Trygghetsteamet
 Skapa forum för att diskutera fram en gemensam värdegrund tillsammans med eleverna och
personalen.
28 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
2.3 Elevernas ansvar för sitt eget lärande
Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda
egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i
förhållande till barnets ålder och mognad.
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges
inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska
anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas
inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11)
I Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls att alla barn och ungdomar ska få uppleva ett vardagsarbete som
skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid.
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
12) Jag får vara med och bestämma vad jag ska göra i skolan och på vilket
sätt..
13) Jag formulerar egna mål för mitt lärande.
73
14) Jag tycker det är roligt att lära mig saker i skolan.
98
15) Jag har en egen utvecklingsplan.
49
16) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra.
79
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och
annan dokumentation.
Personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar)
7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och
mognad.
8) De individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av
undervisningen.
Katrineholm % innevarande läsår
56
80
Katrineholm % innevarande läsår
83
61
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
13) Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan.
58
14) Jag formulerar egna mål för mitt lärande.
71
15) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.
57
16) Min individuella utvecklingsplan styr mitt arbete.
48
17) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra.
79
29 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och
annan dokumentation.
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
80
7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och
mognad.
8) De individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av
undervisningen.
83
Qualis
C.
Elevernas
ansvar för
eget
lärande
Katrineholm % innevarande läsår
61
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Alla elever i
årskurs 1-5 har
en individuell
utvecklingspla
n.
Eleverna
tränas i att
med stigande
ålder och
mognad ta
egna initiativ
och öka sin
förmåga att ta
ett personligt
ansvar för sitt
lärande.
Eleverna
känner till och
förstår målen i
de aktuella
ämnena/arbets
områdena.
Kursplanerna
styr
tillsammans
med den
individuella
utvecklingspla
nen (årskurs 15)
uppläggningen
av elevens
lärande.
Lärarna
stimulerar
eleverna att
bedöma sina
egna resultat,
reflektera över
sitt lärande
och utveckla
olika sätt att
lära.
Eleverna sätter
egna mål,
dokumenterar
sitt eget
lärande och är
delaktiga i
bedömningen
av sitt lärande.
Skolan utvecklar
ett allt större
ansvar hos
eleverna för det
egna lärandet.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Steg 1
Eleverna
tränas i att
utveckla sin
förmåga att
arbeta i
demokratiska
former.
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Skolan bedriver
ett systematiskt
arbete med att
vidareutveckla
metoder för att
stimulera
elevernas ansvar
utifrån
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Steg 7
Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande
Alla elever i åk 1-5 har en egen individuell utvecklingsplan.( steg 1) Pedagogerna på de olika skolorna arbetar i
varierande grad med olika strategier för hur eleverna med stigande ålder ska få träna sig i att ta eget ansvar. Eleverna
tränas t.ex. i att ta eget ansvar för sitt utvecklingssamtal, sätta egna utvecklingsmål, ta med idrottskläder, kontaktböcker
och läxor. På en del fritidshem finns tydlig dokumentation uppsatt på väggarna vad eleverna förväntas ta ansvar
över.(steg 2)
30 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Pedagogerna pratar med eleverna om kunskapsmål utifrån kursplanerna. Pedagogiska planeringar görs med syfte, mål,
metod och utvärderingar. Dessa presenteras och synliggöras för eleverna muntligt och skriftligt i olika matriser. En del
skolor skickar hem information om aktuellt arbetsområde i veckobrev eller via Lärknuten. Kursplanerna styr
tillsammans med elevernas IUP:er upplägget och planeringen för skolornas undervisning. Elevernas tränas i att arbeta i
demokratiska former t.ex. genom, par/ grupparbete, klassråd, elevråd, biblioteks-råd. (steg 3, 4)
På många skolor pågår ett strategiskt arbete med att utforma undervisningen så att eleverna stimuleras till att utveckla
sin förmåga till egen bedömning av sitt lärande och får prova på olika lärstilar. Detta görs bl.a. genom att hjälpa
eleverna att sätta ord på sitt lärande, synliggöra lärandet i matriser, prova på olika arbetssätt, använda planeringsböcker,
loggböcker och prata studieteknik. Eleverna är med och sätter upp egna mål i sina IUP:er men skolorna behöver
utveckla elevernas delaktighet i bedömningen av sitt lärande. (steg 5,6)
Styrkor
Målmedvetna och engagerade pedagoger som har positiva förväntningar på eleverna.
Förbättringsområden
Diskussion kring vad ordet ansvar för sitt eget lärande innebär. En stor del av skolorna trycker på ansvar om läxor som
en del i elevens utveckling av sitt lärande.
Skolorna har kommit olika långt gällande de olika stegen i process C. Här skulle tvärgruppsdiskussioner över stadier
och skolor kunna bidra till kollegialt lärande inom kommunen.
Skolorna behöver utveckla elevernas delaktighet i bedömningen av sitt lärande
Åtgärder för förbättring


Utveckla elevernas delaktighet i bedömningen av sitt lärande
Möjliggöra forum för tvärgruppsdiskussioner och kollegialt lärande, både på rektorsnivå och pedagognivå
2.4 Arbetssätt och lärarroll
Av skolagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och
samhällsmedlem. Dessa ger också en grund till fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska
utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda
eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i
undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11)
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv:
*Historiskt perspektiv
*Miljöperspektiv
*Internationellt perspektiv
*Etiskt perspektiv
(Lgr 11)
I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram de nyckelkompetenser som har formulerats av EU
såsom kommunikation på modersmålet och på främmande språk samt matematiskt kunnande och grundläggande
vetenskaplig teknisk kompetens. Alla barn och ungdomar i Katrineholm ska också uppleva ett vardagsarbete som
präglas av variation och som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet. Pedagogerna i
våra verksamheter ska visa tilltro till barns och elevers förmåga att nå mycket goda resultat och vara tydliga i sin
uppföljning och planering av elevers lärande. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna
uppmärksammar och utreder stödbehov tidigt och att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt.
31 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett
genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till
gymnasieskolans nationella program ska öka.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven:
*får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling
*får möjlighet tillämnesfördjupning, överblick och sammanhang
*får möjlighet att arbeta ämnesövergripande
(Lgr 11)
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
17) Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex själv, i grupp eller under
lärarens ledning.
18) Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig saker.
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
9) Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer
tillsammans med eleverna.
10) Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och
jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt.
11) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs
utveckling och lärande.
94
98
Katrineholm % innevarande läsår
50
55
72
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
6) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det.
83
18) Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex själv, i grupp eller under
lärarens ledning.
19) Jag har förtroende för mina lärare.
87
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
9) Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer
tillsammans med eleverna.
10) Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och
jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt.
11) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs
utveckling och lärande.
50
82
55
72
32 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Qualis
D.
Arbetssätt
och
lärarroll
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Eleverna har
tillgång till
aktuella och
relevanta
kunskapskällor
.
Arbetssätt och
lärarroll
präglas av
variation och
flexibilitet.
Kreativitet och
skapande finns
med som
inslag i
elevernas
lärande.
Lärarna
tillämpar
överlag
arbetssätt och
arbetsformer
som utvecklar
elevernas
nyfikenhet och
självförtroende
.
Lärarna
dokumenterar
och omprövar
regelbundet
arbetssätt och
arbetsformer.
Lärarna
planerar och
genomför
undervisningen
med
utgångspunkt i
nationella mål
och skolans
egna
prioriterade
verksamhets
mål samt
elevernas
intressen och
deras
individuella
utvecklingspla
ner (årskurs 15).
Problemlösnin
g och kritiskt
granskande är
naturliga inslag
i lärandet.
Arbetssätt och
arbetsformer
dokumenteras
och utvärderas
regelbundet i
arbetslagen
och av lärare
och elever
tillsammans.
Arbetsätt och
arbetsformer
ger utmaningar
och skapar
helhetsperspek
tiv i samverkan
mellan ämnen.
Skolan
tillämpar
arbetssätt och
arbetsformer
som stimulerar
elevernas lust
att lära.
Skolan har en
medveten
strävan att i all
undervisning
låta eleverna
pröva och
utveckla olika
uttrycksformer
såsom språk,
bild, musik,
drama och
dans.
Modern teknik
används som
en integrerad
del i
undervisning
och lärande.
En samsyn
kring
kunskapsbegre
pp och
kunskapsutvec
kling präglar
lärarnas arbete
med elevernas
lärande.
Skolan bedriver
ett systematiskt
arbete med
utveckling av
arbetssätt och
arbetsformer
utifrån
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Skolan
erbjuder
eleverna daglig
fysisk aktivitet
som stöd för
elevernas
lärande.
Olika
arbetssätt och
arbetsformer
inom
ämnen/ämneso
mråden
utvärderas och
jämförs för att
ta reda på vilka
som har bäst
effekt.
Steg 5
Skolan
tillämpar
genomgående
metoder som
stimulerar
elevernas
självständighet
,
initiativförmåg
a samt
ansvarstagande
och främjar
därigenom
deras
entreprenörska
p.
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande arbetssätt och lärarroll
I ovanstående tabell står det att läsa att Bie skola inte uppnår steg 1, vilket beror på att ekonomiska
prioriteringar för att höja standarden på läromedel och teknik behöver göras för att ge eleverna
tillgång till relevanta kunskapskällor.
Vidare analys av skolornas egna redovisningar pekar på att skolorna är väl medvetna om att
33 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
dokumentationsarbete kring arbetssätt och arbetsformer behöver utvecklas, sammanställas och
systematiseras. Dock visar analyserna att utvärderingsarbetet tillsammans med eleverna
förekommer kontinuerligt och är väl genomarbetat.
Variation och flexibilitet skapas i det vardagliga arbetet genom samarbete mellan olika ämneslärare
och i förekommande fall även fritidspedagoger och förskollärare. Undervisningen varieras med
auditiva, taktila och visuella metoder för att nå alla elever.
Genom att vara lyhörda, ge feedback och ta till vara på elevernas egna idéer, erbjuder lärarna olika
aktiviteter i sin undervisning för att stimulera och utveckla elevernas nyfikenhet och
självförtroende. Undervisningen på skolorna präglas av positiv förstärkning, anpassning till
elevernas nivå och ständiga utmaningar i syfte att stärka elevernas självförtroende. Flera olika
metoder för att skapa nyfikenhet och lust till lärande beskrivs i skolornas egna redovisningar. I
undervisningen blandas teori med praktik för att skapa möjlighet för eleverna att utveckla sina
kunskaper med hjälp av olika lärstilar.
Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet. Dessa skapar variation i
undervisningen i form av olika grupperingar och arbetssätt.
Styrkor
För att få variation i undervisningen, samt utnyttja de olika kompetenserna, samarbetar olika
pedagoggrupper. ämnena Pedagogerna varierar arbetssätt och arbetsformer för att utnyttja
elevernas nyfikenhet och självförtroende. All planering utgår från målen i Lgr 11och elevernas
skriftliga individuella utvecklingsplaner.
Många av Katrineholms kommuns skolor har hög lärarbehörighet. Utöver detta har kommunen
satsat på ett stort antal förstelärare samt utvecklingsledare på fritidshemmen. Dessutom finns det en
förstelärare inom fritidshemsverksamheten.
Förbättringsområden
Utvärderingar av undervisningen görs på varierande sätt på de olika skolorna och i olika forum. Vi
ser att utvärderingar görs men sällan dokumenteras. För att komma vidare i frågan behöver forum
och tid för kollegialt lärande och pedagogiska diskussioner skapas. För att skapa förutsättningar till
likvärdig utbildning på alla kommunens skolor behövs tillgång till teknisk utrustning samt
utbildning för personal. Här ser vi att skiljer sig mellan de olika skolorna.
Åtgärder för förbättring
 Utveckla utvärderingsformerna.
 Skapa tid för kollegialt lärande.
 Öka tillgången på teknisk utrustning och ordna fortbildning för personalen.
2.5 Delaktighet
Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att stimulera till högre studier genom
uppmuntran och studierådgivning.
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga
förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (Lgr 11).
34 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
I skolplanen för åren 2012-2014 fokuserar Bildningsnämnden särskilt på tydligheten i verksamheternas dialog med
barn ungdomar och föräldrar. Alla föräldrar och elever ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och
planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan.
Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012- 2014 framhåller att rektorsområdenas webbsidor ska utvecklas samt att
det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan.
Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012- 2014 slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid
vardagar när behov föreligger.
Resultat
F-2
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
23) Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det i skolan.
73
Frågor i föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
10) Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet.
Katrineholm % innevarande läsår
11) Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av.
52
12) Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av
verksamheten.
Frågor i personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i procent (minst tio svar)
53
13) Eleverna är med i skolans planeringsprocesser.
33
14) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet.
75
56
Katrineholm % innevarande läsår
3-9
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
25) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter.
74
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
10) Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet.
56
11) Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av.
52
12) Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av
verksamheten.
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
53
13) Eleverna är med i skolans planeringsprocesser.
33
14) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet.
75
Katrineholm % innevarande läsår
35 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
Qualis
E.
Delaktighet
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Eleverna och
föräldrarna har
möjlighet att
påverka i
miljö- och
trivselfrågor.
Föräldrarna
uppmuntras att
engagera sig i
skolans
verksamhet.
Skolan har
system för
formellt
inflytande för
eleverna.
Ledning och
personal tar
systematiskt
med eleverna i
skolans
planeringsproc
esser.
Föräldrarna
ges möjlighet
att delta i
kvalitetsarbete
t.
Skolan mäter
och följer upp
elevernas och
föräldrarnas
delaktighet.
Metoder
utvärderas och
utvecklas
kontinuerligt
för att göra
eleverna och
deras föräldrar
delaktiga.
Skolan
involverar
eleverna och
föräldrarna i
arbetet med
utveckling och
förbättring av
verksamheten.
Skolan arbetar
aktivt med att
kontinuerligt
öka elevernas
delaktighet i
lärprocesserna.
Skolan bedriver
ett systematiskt
förbättringsarbete
när det gäller
elevernas och
föräldrarnas
delaktighet med
utgångspunkt i
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Skolan har ett
klimat som
inbjuder till
delaktighet.
Skolan har
forum för
samråd med
föräldrarna.
Skolans namn:
Bie
Björkvik
Forssjö
Julita
Nyhem F-6
Nyhem 7-9
Sandbäcken
Skogborg
Sköldinge
Strångsjö
Söder
Tallås
Valla
Väster
Öster
Eleverna
medverkar i
kvalitetsarbete
t.
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande delaktighet
Analysen visar att alla grundskolor i Katrineholms kommun arbetar systematiskt med och ger
elever och föräldrar möjlighet till delaktighet genom att bland annat involvera dessa båda grupper i
exempelvis miljö- och trivselfrågar. Delaktighet främjas även i råd av olika slag så som klassråd,
elevråd och områdesråd.
Skolorna har utöver ovan nämnda även andra forum så som föräldramöten och utvecklingssamtal
där elever och föräldrar har möjlighet till delaktighet.
Enkäter riktade till elever, föräldrar och personal är en annan metod som används för att öka alla
gruppers delaktighet. Analyser av enkätsvaren görs kontinuerligt. De flesta skolorna uppger
analyserna har visat att lärplattformen Lärknuten har ökat elevers och föräldrars möjlighet till
delaktighet och inflytande.
Några få skolor nämner fritidshemmens arbete med delaktighet. Det som då nämns är att eleverna
på fritidshemmen får möjlighet till delaktighet via t.ex. samtal, samlingar, stormöten och
förslagslådor.
36 (36)
Datum
Vår beteckning
2015-03-18
För att komma vidare i processen behöver skolorna vidareutveckla sina metoder för att systematiskt
ta med eleverna i skolornas planeringsprocesser. Även utvärderingsmetoder och rutiner behöver
utvecklas för att öka delaktigheten för eleverna och deras föräldrar då den dåliga svarsfrekvensen
på de årliga enkäterna nämns av flera skolor som ett förbättringsområde.
Styrkor
Det framgår att alla Katrineholms grundskolor arbetar med elevers och föräldrars delaktighet via
demokratiska råd av olika slag. Skolorna uppger att de genomsyras av ett klimat som inbjuder till
delaktighet. Lärplattformen Lärknuten ger elever och föräldrar möjlighet till delaktighet och
inflytande.
Förbättringsområden
Många skolor uppger att de behöver utveckla sina metoder för att systematiskt ta med eleverna i
skolornas planeringsprocesser. Rutiner för hur metoder utvärderas och utvecklas, för att öka
delaktigheten för eleverna och deras föräldrar, saknas på de flesta skolorna. Flera skolor upplever
den låga svarsfrekvensen på Qualisenkäterna som ett förbättringsområde.
Åtgärder för förbättring
 Skapa tid och möjlighet att diskutera och planera hur man får eleverna mer delaktiga i
planeringsprocesserna.
 Utarbeta rutiner för utvärdering och utveckling av metoder för elever och föräldrars
delaktighet.
 Skapa metoder för att öka svarsfrekvens på Qualisenkäterna.