Kriminologiska institutionen
Hedersmord?
En kvalitativ analys av domar
C-uppsats i kriminologi
Höstterminen 2006
Jenny Hedkvist
SAMMANFATTNING
De senaste åren har hedersmord och hedersrelaterade brott fått allt större utrymme i den offentliga
debatten. Det har bidragit till att myndigheter och organisationer försökt skaffa sig kunskap om
både bakgrunder och orsaker till hedersrelaterat våld, förtryck och mord. Trots ökad kunskap och
medvetenhet om våldet finns det ingen gemensam förståelse för våldets omfattning och karaktär.
Syftet med denna uppsats har varit att utveckla kunskap om och förståelse för fyra
uppmärksammande mord, som i media lyfts fram och benämnts som hedersmord, samt undersöka
om dessa mord haft kopplingar till hederskulturella föreställningar. Materialet som låg till grund för
studien utgjordes av fyra rättsfall, vilka innefattade fyra tingsrättsdomar och fyra hovrättsdomar.
Utgångspunkten var att undersöka och belysa omständigheter kring dessa mord och de sociala
kontexter som brotten begåtts i. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys.
Domstolarnas juridiska bedömning, domslut och val av påföljd analyserades inte. Eftersom syftet
var att försöka utveckla en förståelse för dessa mord, genom att tolka domar med teori och
förförståelse som utgångspunkt, präglades analysen av ett hermeneutiskt förhållningssätt. I denna
studie betraktades domarna inte som en direkt avspegling av en empirisk verklighet utan snarare
som tolkningar av människors berättelser om omständigheter, handlingar och händelser.
Domarna strukturerades utifrån vissa teman och resultaten tolkades mot bakgrund av teoretiska
utgångspunkter; kulturrelaterade förklaringar till hedersrelaterat våld. Under tolkningsprocessen
användes perspektivets begreppsinnehåll som ett redskap för att identifiera omständigheter som
karaktäriserade hedersrelaterat våld samt för att nå en djupare förståelse för det som beskrevs i
domarna.
Resultaten visade att det fanns gemensamma faktorer i domarna, både vad gäller bakgrund och
motiv till gärningarna. I tre av fallen tolkade jag det som att offren hade befunnit sig i en
hederskulturell kontext samt att morden haft förankringar i kulturspecifika normer. Av
omständigheterna i domarna framkom det tydliga indikationer på normsystem inom familjerna som
var knutna till döttrarnas beteende. När döttrarna bröt mot normerna straffades de genom våld, hot
och mord. Resultaten och analysen av domarna visade även vikten av att synliggöra offrens
levnadssituation, eftersom de alla varit utsatta för hot och kränkningar redan innan morden. Genom
att endast fokusera på enskilda gärningar förloras sammanhanget kring brotten och bakomliggande
rationalitet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING............................................................................................................................................................ 1
1.1
1.2
1.3
1.4
2
BAKGRUND ...................................................................................................................................................... 2
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................................... 3
DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD ........................................................................................................ 4
DISPOSITION ..................................................................................................................................................... 4
TIDIGARE FORSKNING ..................................................................................................................................... 4
2.1
FÖRKLARINGAR TILL HEDERSRELATERAT VÅLD ............................................................................................... 5
2.1.1
Ett kulturrelaterat perspektiv ...................................................................................................................... 5
2.1.2
Ett feministiskt perspektiv ........................................................................................................................... 6
2.1.3
Ett intersektionellt perspektiv...................................................................................................................... 7
3
TEORETISK RAM OCH CENTRALA BEGREPP ............................................................................................ 8
3.1
3.2
3.3
3.4
4
MATERIAL ........................................................................................................................................................... 13
4.1
4.2
4.3
5
ANALYS AV RÄTTSFALL ................................................................................................................................. 15
HERMENEUTIK................................................................................................................................................ 15
ANALYSFÖRFARANDET .................................................................................................................................. 15
AVGRÄNSNINGAR OCH METODPROBLEM ........................................................................................................ 18
ETIK ............................................................................................................................................................... 18
VALIDITET OCH RELIABILITET ........................................................................................................................ 19
RÄTTSFALLSBESKRIVNINGAR..................................................................................................................... 20
6.1
6.2
6.3
6.4
7
DOMAR........................................................................................................................................................... 13
URVAL ........................................................................................................................................................... 13
TEXTEN SKAPAS I ETT SOCIALT SAMMANHANG .............................................................................................. 14
METOD.................................................................................................................................................................. 14
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
6
HEDER .............................................................................................................................................................. 9
KULTUR.......................................................................................................................................................... 10
PATRIARKALA STRUKTURER OCH ARRANGERADE ÄKTENSKAP....................................................................... 11
KULTURRELATERADE FÖRKLARINGAR AV HEDERSRELATERADE MORD ......................................................... 12
BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 1 ...................................................................................................................... 20
BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 2 ...................................................................................................................... 21
BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 3 ...................................................................................................................... 21
BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 4 ...................................................................................................................... 21
RESULTAT OCH ANALYS ................................................................................................................................ 22
7.1
7.1.1
7.1.2
7.1.3
7.1.4
7.1.5
7.2
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.2.4
7.2.5
7.3
7.3.1
7.3.2
7.3.3
7.3.4
7.3.5
7.4
7.4.1
7.4.2
7.4.3
7.4.4
7.4.5
RÄTTSFALL 1 .................................................................................................................................................. 22
Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 22
Familjestruktur ......................................................................................................................................... 23
Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 24
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 25
Gärningen, gärningsmän och motiv.......................................................................................................... 25
RÄTTSFALL 2 .................................................................................................................................................. 27
Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 27
Familjestruktur ......................................................................................................................................... 28
Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 28
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 29
Gärningen, gärningsmän och motiv.......................................................................................................... 29
RÄTTSFALL 3 .................................................................................................................................................. 30
Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 30
Familjestruktur ......................................................................................................................................... 31
Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 32
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 32
Gärningen, gärningsmän och motiv.......................................................................................................... 32
RÄTTSFALL 4 .................................................................................................................................................. 33
Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 33
Familjestruktur ......................................................................................................................................... 34
Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 34
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 35
Gärningen, gärningsmän och motiv.......................................................................................................... 35
8
SAMMANFATTANDE ANALYS ....................................................................................................................... 35
9
AVSLUTANDE DISKUSSION ............................................................................................................................ 37
10
FRAMTIDA FORSKNING .................................................................................................................................. 40
11
REFERENSER ...................................................................................................................................................... 41
1
1
Inledning
Hedersrelaterat våld är ett ämne som länge varit föremål för internationellt arbete och forskning. I
Sverige har problematiken uppmärksammats först på senare år, i synnerhet efter att ett antal
hedersmord1 fått stort utrymme i media och den offentliga debatten. Det är omstritt huruvida
begreppet hedersmord och hedersrelaterat våld är berättigat eller politiskt korrekt och man kan se en
tydlig polarisering bland experterna. Framför allt är det huruvida kultur har en inverkan på morden
som skapat debatt. Det är tydligt att traditioner, sedvänjor och jämställdhet är infekterade frågor och
debatten präglas av en rädsla för rasism, etnocentrism samt för att skapa ett ”Vi” och ”Dom”. De
som förkastar kopplingen mellan hedersmord och kultur menar att det inte finns någon anledning att
särskilja hedersrelaterat våld från universellt patriarkalt våld mot kvinnor eftersom det i grunden är
ett och samma våld.2 De som däremot förespråkar att en koppling mellan hedersmord och kultur
måste synliggöras menar att det patriarkala förtrycket tar sig olika uttryck i olika kulturer.3
Jag har följt debatten om hedersrelaterat våld, förtryck och mord under flera år och kan på så sätt
sägas ha en kunskap av allmänt slag, som baseras på medias och debattörers framställningar, om
dessa brott. Inför denna uppsats inhämtade jag kunskap av mer teoretisk karaktär. Jag läste en kurs i
ämnet som gavs vid Socialhögskolan i Stockholm, vilket vidgade mitt perspektiv på
hedersrelaterade brott samt fick mig att inse våldets komplexitet. För att urskilja olika diskurser
gällande hedersrelaterat våld som finns i den debatt som förs både i officiella och inofficiella
sammanhang har jag läst litteratur som berör ämnet, från författare och forskare med olika
vetenskapliga förhållningssätt.4
Det är svårt att undersöka omfattningen av hedersrelaterade brott eftersom det saknas en allmänt
accepterad definition och enhetlig syn på dessa brott, vad som karaktäriserar dem samt huruvida
fenomenet existerar. I Sverige är hedersrelaterat våld inte föremål för särskild lagstiftning utan
regleras av bestämmelserna i brottsbalken. Forskning om brottslighetens karaktär, orsaker och
effekter är ytterst väsentligt för att skydda och stödja offren samt för att kunna förebygga, bekämpa
och förhindra framtida brottslighet. I denna uppsats har jag analyserat fyra rättsfall5 som gäller
mord, vilka i media benämnts som hedersmord. Syftet med analysen har varit att undersöka om det
finns gemensamma faktorer och omständigheter som karaktäriserar de begångna gärningarna och de
sociala kontexter som brotten begåtts i samt om brotten haft förankringar i en kulturspecifik
värdegrund.
1
Begreppet hedersmord liksom hedersvåld används ofta i media och av vissa forskare. Jag föredrar emellertid att använda hedersrelaterade mord och
hedersrelaterat våld.
2
Jfr Kurkiala 2005, s. 188.
3
Ibid s. 187.
4
Se 2 för tidigare forskning samt 3, teoretisk ram och centrala begrepp.
5
Ett rättsfall innefattar samtliga instansers domar.
1
1.1
Bakgrund
Förenta Nationerna (FN) har uppmärksammat hedersrelaterat våld i olika rapporter, deklarationer,
konventioner och resolutioner. I januari 2001 antog FN:s generalförsamling resolution 55/66 om
avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn.6 Bland annat konstaterades att hedersrelaterat
våld hindrar kvinnors utveckling och rätt till självständighet. Vidare fastslogs att hedersrelaterat
våld utgör en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och grundläggande frihet. Den särskilda
rapportören om kvinnovåld fastställer i rapporten ”Integration of the Human Rights of Women and
the Gender Perspective. Violence against Women” (2002)7 att hedersrelaterat våld mot kvinnor
liksom andra former av våld mot kvinnor sker i patriarkala sammanhang. Det hedersrelaterade
våldet utövas, till skillnad från övrigt våld, för att återupprätta en familjs heder. I patriarkala
samhällen vilar familjens status på hedern och att det är kvinnornas ansvar att se till att hedern
bevaras.8 I rapporten In-depth study on all forms of violence against women (2006)9 urskiljer FN:s
tidigare generalsekreterare Kofi Annan flera särdrag hos hedersrelaterade våldshandlingar. De
begås ofta av en manlig familjemedlem eller släkting och är ägnade att kontrollera kvinnors frihet
både sexuellt och i andra sammanhang. Våldet har ofta en kollektiv dimension där familjen tror att
deras heder kan skadas av en kvinnlig familjemedlems uppfattade beteende. Vidare betonas att
hedersrelaterat våld har förankring i kulturella normer10 och att våldets offentliga karaktär bidrar till
att sociala mönster skapas, som i sig legitimerar hedersrelaterat våld.11
FN:s medlemsstater har ett ansvar att utreda hedersrelaterade brott och ställa de skyldiga inför rätta
vilket framgår av resolution 55/111.12 Rapporten (2002) från den särskilda rapportören om
kvinnovåld visar på ett ökat antal fall av hedersrelaterat våld och understryker att lagstiftning inte är
tillräckligt för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för kvinnor. Trots nationell
lagstiftning som kriminaliserar sådana handlingar förekommer de på många håll i utbredd skala,
därför måste länderna arbeta med attitydförändringar menar den särskilda rapportören.
Medlemsstaterna uppmanas att fördöma våld mot kvinnor och inte hänvisa till sedvänjor, tradition
eller religion för att undvika att vidta åtgärder och avskaffa dessa brott.13 FN:s tidigare
generalsekreterare Kofi Annan konstaterar rapporten ”Working towards the elimination of crimes
against women committed in the name of honour” (2002)14 att hedersrelaterat våld fått allt större
uppmärksamhet under senare år. Detta har bidragit till att FN arbetar mer med frågan samt att
medlemsländerna arbetar aktivt för att förhindra sådant våld. Annan påpekar dock att det krävs
6
A/RES/55/56, 31 January 2001.
E/CN.4/2002/83, 31 January 2002.
8
Ibid §§ 26-28.
9
A/61/122/Add.1, 6 July 2006.
10
Ibid s. 31; E/CN.4/2002/83, 31 January 2002. §§ 26-28.
11
Ibid s. 31.
12
A/RES/55/111, 12 March 2001.
13
E/CN.4/2002/83, 31 January 2002.
14
A/57/169, 2 July 2002.
7
2
fortsatt arbete, större och mer samordnade åtgärder för att minska hedersrelaterade brott. Även den
senaste resolutionen 59/165 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn15 formulerar en
oro över att så många fortfarande drabbas av hedersrelaterat våld och påpekar att medlemsländerna
bör engagera sig mer i frågorna. Sverige har sålunda en skyldighet, med hänsyn till de konventioner
om mänskliga rättigheter som ratificerats, att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras, och
att resolutionerna om hedersrelaterat våld efterföljs.
Regeringen inledde 2003 en femårig satsning mot hedersrelaterat våld och förtryck efter att man
uppmärksammat behovet av ökad kunskap om bakgrund och orsaker till detta våld. Satsningen mot
hedersrelaterat våld omfattar 180 miljoner kronor och avser åtgärder i form av utbildning,
attitydpåverkan och platser för skyddat boende. Främst har medlen tilldelats länsstyrelserna för
olika förebyggande insatser men även andra myndigheter har fått i uppdrag att kartlägga och arbeta
med problematiken. Satsningen omfattar inte endast unga flickor och kvinnor utan även pojkar och
unga män samt homosexuella och bisexuella personer. I en kartläggning 2004 uppskattade
länsstyrelserna att 1500 till 2000 flickor och unga kvinnor var utsatta för hot och våld i hederns
namn, men det konstateras att mörkertalet kan vara stort.16 Sverige har även arbetat internationellt
för åtgärder mot hedersrelaterade brott, bl.a. genom FN-resolutionen som rör denna problematik.
Hösten 2003 anordnade Sverige ett expertmöte om hedersrelaterat våld och 2004 inbjöd regeringen
till en internationell konferens ”Combating Patriarchal Violence against Women – Focusing on
Violence in the Name of Honour”. Som ett fortsatt led i Sveriges engagemang och som en
uppföljning till konferensen 2004 genomfördes året därpå en kartläggning om åtgärder mot
patriarkalt våld och förtryck, särskilt i hederns namn, mot kvinnor, homo- och bisexuella samt
transpersoner. Kartläggningen har fått namnet Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet.17
1.2
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om och förståelse för ett antal uppmärksammande
mord, som i media lyfts fram och benämnts som hedersmord, utifrån hur de beskrivs i domar.
Avsikten är att undersöka om dessa mord haft förankringar i en hederskulturell värdegrund samt att
försöka identifiera eventuella gemensamma brottsmönster och omständigheter kring brotten. För att
kunna besvara syftet har följande frågeställningar varit centrala:
Vilka är de faktorer, mekanismer och omständigheter som karaktäriserar morden och de
sociala kontexter som brotten begåtts i?
Finns det omständigheter i domarna som pekar på att offren befunnit sig i en hederskulturell
kontext?
15
16
17
A/RES/59/165, 10 February 2005.
Regeringens faktablad, Insatser för ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. rev uppl oktober 2006.
Regeringskansliet, Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet. 2005.
3
Finns det omständigheter i domarna som indikerar att morden varit hedersrelaterade och haft
förankringar i en kulturspecifik värdegrund?
1.3
Definition av hedersrelaterat våld
Det saknas idag en allmänt vedertagen och accepterad definition av hedersrelaterat våld. Forskare,
myndigheter och organisationer har arbetat fram egna definitioner, utifrån egna ståndpunkter, vilka
har skilda innebörder.18 I denna studie har jag skapat en definition av hedersrelaterat våld, baserad
på FN:s beskrivningar av våldet,19 som lyder:
Hedersrelaterat våld begås ofta av en manlig familjemedlem eller en släkting och drabbar främst
kvinnor i kollektivt baserade och patriarkala samhällsstrukturer. Våldet syftar till att kontrollera
kvinnors handlingsutrymme och frihet både vad gäller sexualitet och annat beteende för att bevara
eller återupprätta familjens heder. Våldet har ofta en kollektiv karaktär då det sanktioneras av
familjen eller släkten och legitimeras utifrån specifika normer och värderingar.
1.4
Disposition
Uppsatsen består av elva kapitel. I det inledande kapitlet har ämnet presenterats med en inledning
och en bakgrund som följts av syfte och frågeställning samt en definition av hedersrelaterat våld.
Nedan följer kapitel två med en presentation av tidigare forskning och därefter i kapitel tre följer en
redogörelse för centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter. I kapitel fyra redovisas materialet
som ligger till grund för studien samt urval. I kapitel fem beskrivs studiens metod, analysförfarande,
samt utformningen av analysverktygen. Avsnittet avslutas med en granskning av etiska
överväganden, metodproblem samt studiens validitet och reliabilitet. Därpå sammanfattas domarna,
som utgör materialet för analysen, i kapitel sex. I kapitel sju redovisas undersökningens resultat och
analys. Därefter följer en sammanfattande analys i kapitel åtta och en avslutande diskussion i
kapitel nio. I de två sista kapitlen följer förslag på framtida forskning och referenser.
2
Tidigare forskning
Detta avsnitt syftar till att belysa central forskning, tolkningar och föreställningar om hedersrelaterat
våld, mord och förtryck. I Sverige saknas det kriminologisk forskning om hedersrelaterat våld vilket
kan bero på att fenomenet uppmärksammats först på senare år samt att ämnet är komplext och
ifrågasatt. Relevant forskning som redovisas nedan är främst sociologisk och antropologisk samt
har avgränsats till nordisk forskning. Avsikten är inte att avsnittet skall ses som heltäckande.
18
Se t.ex. Kvinnoforum, Honour Related Violence within a global perspective: Mitigation and Preventionin Europe.European Conferense report.
2004; Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld. Handbok 2006; Länsstyrelserna och Socialstyrelsen. ”Nationellt konsultativt stöd” 2005;
Länsstyrelsen Stockholms län, 18 projekt till stöd för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld 2005.
19
E/CN.4/2002/83, 31 January 2002. §§ 26-28; A/61/122/Add.1, 6 July 2006, s. 31.
4
2.1
Förklaringar till hedersrelaterat våld
Kulturantropologen Mikael Kurkiala beskriver i sin bok I varje trumslag jordens puls (2005) tre
framträdande tolkningar av hedersmord. Den första tolkningen är partikularistisk eller
psykologiserande, vilket innebär att förövaren framställs som socialt avvikande och sjuk. Detta
perspektiv har ingen koppling till kultur och följaktligen anses att handlingen saknar legitimitet i
kulturspecifika traditioner.20 Detta medför att mordet inte förstås utifrån ett övergripande mönster
utan logiken bakom handlingen söks i den avvikande individens livshistoria. Det andra perspektivet
innebär en generaliserande universalistisk tolkning som förstår mordet utifrån patriarkala strukturer.
Detta synsätt medför att mordet förstås som ett av alla de övergrepp kvinnor utsätts för av män,
således sker ingen kategorisering av olika typer av våld mot kvinnor. Kurkiala menar att det med ett
partikularistisk synsätt är svårt att uppfatta mönster samt att ett allt för generellt synsätt medför
svårigheter att urskilja variationer och skillnader.21 Kurkiala själv ansluter sig till en tredje tolkning
och ett antagande om att det finns kulturella förklaringar till hedersrelaterat våld och att det
rättfärdigas genom etablerade normer som råder inom en hedersgrupp22 och legitimeras för att
bevara en grupps heder.23
2.1.1
Ett kulturrelaterat perspektiv
Socialantropologen Unni Wikan försöker i En fråga om heder (2003) förklara heder och
hedersmord utifrån ett antal nordiska mord på kvinnor, framförallt ett uppmärksammat hedersmord.
Wikan har tagit del av förhörsprotokoll samt närvarat vid ett antal rättegångar och försöker belysa
de mekanismer som bidrog till att kvinnorna mördades. Hon har dessutom utfört fältarbeten i flera
länder. Hennes perspektiv är antropologiskt och hon utgår från en konstruktivistisk kulturförståelse.
Utgångspunkten för analysen är begreppen heder, skam och kön vilka Wikan ser som centrala
maktinstrument. Wikan analyserar begreppen och menar att hedersrelaterat våld måste ses i en
kulturell kontext. Resultaten visar att det inom hederskulturer finns specifika normsystem som man
måste följa för att bevara hedern och att det är omgivningens värderingar som avgör om man har
heder eller inte. I en hederskultur är hedern kollektiv och kvinnornas ärbarhet central. Ett problem
som Wikan själv påvisar är att heder framförallt har studerats i teori och menar att det krävs
empiriska studier om hur fenomenet fungerar i praktiken. Mikael Kurkiala har i Varje trumslag
jordens puls (2005) en liknande förståelse av kultur och heder. Genom tidigare fältarbeten,
forskning om kultur och tradition analyserar han hedersmord och hedersrelaterat våld. Framförallt
ifrågasätter Kurkiala rädslan för att se skillnader. Kurkiala menar att hedersrelaterat våld legitimeras
20
Kurkiala 2005, s. 178.
Ibid s. 179.
22
Se 3.1 för diskussion om hedersgrupp.
23
Kurkiala 2005, s. 179.
21
5
utifrån en kollektivt delad kulturspecifik värdegrund. Begreppsinnehållet av Wikans och Kurkialas
perspektiv kommer att redovisas närmare under teoriavsnittet.
2.1.2
Ett feministiskt perspektiv
Det feministiska perspektivet på hedersrelaterat våld innebär universalistiska tolkningarna av våldet
och syftar till att rikta uppmärksamheten mot patriarkala strukturer. Perspektivet betonar likheter i
genusrelationer som finns i alla samhällen och den yttersta orsaken till våld mot kvinnor anses vara
den universella könsmaktsstrukturen.24 Sociologen Åsa Eldén är en av de forskare som intar ett
feministiskt perspektiv och förespråkar ett fokus på universella aspekter av förtryck och våld mot
kvinnor. I sin avhandling Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder
(2003) undersöker Eldén heder ur ett feministiskt och konstruktivistiskt perspektiv. Avhandlingen
baseras på intervjuer av våldsutsatta och icke-våldsutsatta arabiska och kurdiska kvinnor. Eldén
analyserar hur deras berättelser förhåller sig till rykte, oskuld och heder samt hur kvinnorna kopplar
sina erfarenheter till religion och kultur. Centralt är, så som jag uppfattar det, en relationell och
kontextuell förståelse av kvinnornas identitetsskapande. Detta identitetsskapande analyseras med
religion, kultur och sexualitet som tolkningsramar. Resultaten visade att alla kvinnor kopplade
samman våld, hot och kontroll oavsett om de varit utsatta för våld eller inte. Det var heller ingen
skillnad mellan hur kvinnorna tolkade in betydelsen av religion och kultur. När Eldéns
intervjudeltagare angav kulturella förklaringar till våld och förtryck menade hon att detta berodde
på att denna diskurs var tillgänglig för intervjudeltagarna samt att de ser sin egen kultur i kontrast
till en ”uppfattad” jämställd svensk kultur. Förenklat kommer Eldén fram till att våldet inte är
specifikt kulturellt eller religiöst. Eldén riktar kritik mot ett kulturbetingat perspektiv av
hedersrelaterat våld eftersom hon menar att det medför en skillnadsförståelse som har till följd att
hedersmord tolkas utanför vår kultur och normalitet.
I avhandlingens femte artikel Hederns försvarare. Den rättsliga hanteringen av ett hedersmord
(2004) som Åsa Eldén skrivit med Jenny Westerstrand analyseras det rättsliga förfarandet av ett
mord på en flicka. I denna artikel finner man ett större fokus på det hederskulturella sammanhanget.
Författarna menar att man måste analysera våldshandlingarna utifrån ett kulturellt sammanhang för
att kunna förstå dem som just våldshandlingar samt se vilka kulturella föreställningar som
aktualiseras. Med begreppet hederskulturellt sammanhang menar Eldén och Westerstrand en
normativ tolkningsram ”där kulturella föreställningar om hur mäns heder kopplas till kvinnors
sexuella beteende kan användas för att förklara och urskulda mäns våldsutövning.”25 Med ett sådant
resonemang kan våldet tolkas vara kopplat till kultur men detta torde inte vara författarnas avsikt.
24
25
Jfr Kurkiala 2005, s 178, 187.
Eldén & Westerstrand 2004, s. 36.
6
Jag uppfattar inte detta ställningstagande som att Eldén bytt ståndpunkt utan snarare som att
författaren ger uttryck för att det inom alla kulturer finns ett pågående kvinnoförtryck och att våldet
måste ses i sitt sammanhang och knytas till könade praktiker. Eldén och Westerstrand motsätter sig
ett åtskillnadstänkande som skiljer olika våldsformer från varandra och där våldet skiljs från sitt
sociala och kulturella sammanhang. En sådan åtskillnad bidrar till att förklara våld och övergrepp
som marginella fenomen vilket, enligt författarna, understödjer mäns kontroll över kvinnor och
samtidigt döljer våld.26 Eldén och Westerstrand argumenterar för ett sammanhållet perspektiv på
kvinnors våldsverklighet vilket innebär att man ser samband mellan olika våldsformer exempelvis
vardagliga hot och grova våldshandlingar.27 De refererar till den omfångsundersökning som
publicerats i Slagen dam (2001)28. Undersökningens utgångspunkt är att utmana åtskillnadstänkandet och istället analysera mäns våld mot kvinnor med ett sammanhållet perspektiv. 29 I
undersökningen användes en mycket vid definition av våld vilket kan förklara att nära hälften av
alla kvinnor uppgivit att de utsatts för våld av en man. Mot bakgrund av dessa siffror hävdade de
ansvariga för undersökningen att våld mot kvinnor borde ses som normalitet. Resultaten visade
även att de män som utövat våld mot kvinnor inte kunde reduceras till avvikande individer. Slagen
dam och omfångsundersökningen har kritiserat mycket bl.a. för den vida våldsdefinitionen, 30 men
Eldén och Westerstrand berör inte kritiken.
2.1.3
Ett intersektionellt perspektiv
Ett annat framträdande perspektiv fokuserar på strukturell diskriminering och menar att
kulturförklaringar till hedersrelaterat våld handlar om en ökad samhörighetskänsla mellan svenskar
och distansering till invandrare.31 Gemensamt för dessa forskare är att de utgår från ett
intersektionellt perspektiv och fokuserar på maktobalanser samt försöker integrera etnicitet, klass
och genusperspektiv. I slutrapporten från utredningen om makt, integration och strukturell
diskriminering Integrationens svarta bok (2006)32 föreslås att regeringens uppdrag om
hedersrelaterat våld omformuleras till att inte göra skillnad på ”invandrares” och ”svenskars” våld
mot kvinnor, då detta anses innebära diskriminering av invandrare. Enligt slutrapporten medför
resonemang som kopplar samman våld och kultur att de brott mot kvinnor som begås av svenska
män förbises. Våldet reduceras istället till kulturyttringar, och kultur definieras som statiskt,
naturligt och ogenomträngligt.33 Det bidrar till att ”andra kulturer” ses i kontrast till ”vår kultur”
26
Eldén & Westerstrand 2004, s. 39.
Ibid s. 36.
28
Ibid s. 39; Jfr Eldén 2003, s. 87 f.
29
Ibid s. 39 f.
30
Se t.ex. Remiss på betänkandet Slag I luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) från Kriminologiska institutionen,
Stockolms universitet (N2004/9764/JÄM), Dnr U14/2005.
31
SOU 2005:41, s. 55.
32
SOU 2006:79.
33
SOU 2006:73, s. 76.
27
7
vilket skapar ett tydligt ”Vi” och ”Dom”-tänkande.34 Paulina de los Reyes har skrivit ett kapitel i
Utsatta och sårbara brottsoffer (2004) där hon analyserar situationen för våldsutsatta kvinnor och
flickor med invandrarbakgrund som kontrolleras genom våld och hot av sina familjer och
släktingar. Analysen bygger på forskarrapporter och officiella dokument samt intervjuer med
nyckelinformanter som varit i kontakt med misshandlade flickor och kvinnor. Författaren utgår från
centrala principer som från kön, klass och ras/etnicitet för förståelse av makt och underordning som
multidimensionella konstruktioner. Utifrån dessa synliggörs hur individens positioner konstrueras i
konkreta situationer samt hur över- och underordning skapas i den offentliga och privata sfären.
Analysen visar att dessa flickors specifika problembild består i att deras situation osynliggörs och
neutraliseras genom samhällets kulturiserande förklaringar. Författaren ifrågasätter syftet med att se
våld av män med invandrarbakgrund som en annan kategori än våld av svenska män och anser att
det är en del av den strukturella diskrimineringen. Denna problembild har även uppmärksammats av
Mosoud Kamali i Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2005)35 samt i
boken Debatten om hedersmord (2004)36, som anser att när män med invandrarbakgrund begår brott
mot sina döttrar eller kvinnor har orsakerna hänvisats till ”deras kultur”.
Följaktligen betraktas mord på kvinnor av män från majoritetssamhället som ’moderna, och ickekulturella’
mord, och mord på kvinnor med invandrarbakgrund begångna av män med samma bakgrund ses som
’traditionella och kulturella’.37
Sammanfattningsvis menar Kamali och de los Reyes att etnocentriska resonemang och kulturella
förklaringar till hedersmord förlägger kvinnoförtryck till andra länder, grupper och religioner vilket
diskriminerar, stigmatiserar och förfrämligar personer med invandrarbakgrund. 38 Detta menar
författarna är exempel på rasistiska föreställningar.39
3
Teoretisk ram och centrala begrepp
I följande kapitel presenteras teoretiska utgångspunkter och begrepp som ingår i en hederskulturell
kontext. FN betonar att hedersrelaterat våld har sin grund i kulturella normer och föreställningar,40
vilket är ett skäl till att jag valt att använda mig av kulturrelaterade förklaringar av hedersrelaterat
våld. Ett annat skäl är att syftet med studien är att undersöka om det finns indikatorer på att morden,
som ligger till grund för studien, haft förankringar i kulturspecifika normer. De teoretiska
utgångspunkter som presenteras under detta avsnitt är sålunda verktyg som jag använt i min
förstålelse för och tolkning av materialet.
34
SOU 2005:41, s. 55.
SOU 2005:41.
36
Kamali 2004, s. 21 ff.
37
SOU 2005:41, s. 56.
38
Ibid s. 56 f; Jfr Ibid s. 32.
39
SOU 2006:73, s. 76.
40
A/61/122/Add.1, 6 July 2006.s. 31; E/CN.4/2002/83, 31 January 2002. §§ 26-28.
35
8
3.1
Heder
Professorn i socialantropologi, Unni Wikan, beskriver i En fråga om heder (2003) heder utifrån två
aspekter, en inre och en yttre. Med den förra menas en subjektiv värdekänsla och den senare
fokuserar på omgivningens uppfattningar, värderingar och reaktioner.41 I dagens samhällen har
heder olika betydelser i olika miljöer samt för olika grupper.42 För att kunna förstå hedersrelaterat
våld presenterar Wikan ett hedersbegrepp som fokuserar på yttre fenomen och som är knutet till en
viss hedersideologi.43 Heder är i detta sammanhang förenat med en viss hederskod, vilket innebär
en uppsättning detaljerade regler. Dessa regler är att betrakta som grundvärderingar som givits
överordnad betydelse. Reglerna specificerar vad som tillför heder och vad som inte tillför heder44
samt hur hedern kan återupprättas.45 Det centrala för hedersbegreppet i denna kontext är att heder
ses som ett ting som kan vinnas eller förloras.46
När hederskoden följs och efterlevs är samhället förpliktat att visa personen och familjen respekt.
Denna form av heder tryggar följaktligen att man behandlas som jämbördig.47 Samhället i denna
kontext utgörs av, hedersgruppen, den grupp individer som följer samma hederskod. Att hedern ges
så stor betydelse i vissa samhällen beror på att man är beroende av sin heder för att kunna värna om
egna intressen och för att ha möjlighet att uppnå politisk och social status:48
I vissa samhällen finns en välfärdsstat som tillvaratar (eller ska tillvarata) medborgarnas intressen. I andra
samhällen har familjen eller klanen liknande funktioner, och i några samhällen är man ingenting – och uppnår
ingenting utan heder.49
Hedern är kollektiv och gemensam för familjen och släkten. Om någon i en familj bryter mot
hederskoden vanäras de andra familjemedlemmarna.50 Därav är individens intressen och behov
underordnade kollektivets bästa.51 På kurdiska, arabiska, persiska och turkiska har man två olika
begrepp för heder; shirif och namus. Det ena begreppet hänförs till generella hederskvaliteter såsom
gästfrihet och tapperhet och det andra är knutet till kvinnors ärbarhet.52 Det är endast begreppet
namus som är kopplat till kvinnas sexualitet som behandlas i studien. Heder är knutet till män och
endast de kan ha heder. Kvinnor bär istället på skam i kroppen och förvaltar sin sexualitet enligt
hedersnormerna.53 En kvinnas eller flickas sexuella beteende kan dra skam över männen i familjen
och släkten därför är flickans kyskhet central i detta sammanhang. Den yttersta skammen för en
41
Wikan 2003, s. 62.
Ibid s. 78.
Ibid s. 74.
44
Ibid s. 65.
45
Ibid s. 70.
46
Ibid s. 65.
47
Ibid s. 66.
48
Ibid s. 73.
49
Ibid s. 73 f.
50
Ibid s. 66, 70.
51
Ibid s. 73.
52
Ibid s. 67.
53
Ibid s. 70.
42
43
9
kvinna är sexuell kontakt före eller utanför äktenskapet. 54 I en hederskulturell kontext är det
omgivningens värderingar som är centrala55för hedern och därför kan ett rykte om att en flicka
blivit sedd tillsammans med en pojke dra skam över familjen.56 Det är männens uppgift att
kontrollera släktens kvinnor och deras sexualitet och annat beteende som kan påverka släktens rykte
och förstöra hedern.57 Framför allt är det faderns uppgift, i egenskap av familjens överhuvud, att
vaka över familjens heder och se till att värna om kvinnliga släktingars sexuella uppförande samt se
till att döttrarna är oskulder fram till giftermål.58 Mödrarnas roll är att se till att faderns och
förfädernas värderingar överförs till barnen. Därför slår barnens skam tillbaka på mödrarna.59
Sammanfattningsvis anser Wikan att en hederskultur innebär ett patriarkaliskt förtryck där flickors
och kvinnors rättigheter helt underordnas kollektivets regler och behov.
3.2
Kultur
I denna studie används ett antropologiskt kulturbegrepp som definieras och presenteras av Mikael
Kurkiala i boken I varje trumslag jordens puls (2005). Kultur beskrivs som en dimension i
mänskligt socialt liv som innefattar normativa föreställningar och moralsystem. Kulturen blir
sålunda en värdegrund för hur människor tolkar och förstår omgivningen, handlingar och
livssituation.60 Därav kan vissa samstämmiga handlingar ses som uttryck för kulturella
föreställningar och normer.61 Genom att kartlägga en föreställningsvärld, normer och värderingar,
kan handlingar förstås.62 En förståelse för kultur, såsom en kollektivt delad värdegrund, blir enligt
Kurkiala en viktig faktor vid betraktandet av människors handlingar.63 Kurkiala menar även att
kultur skall förstås som pågående processer av meningsbyggande snarare än som statiska
strukturer.64 Wikan (2003) ger uttryck för en liknade definition av kultur och betonar att kultur inte
skall ses som konstant utan som föränderlig. Människor skapar kultur och gör den till sin utifrån
övertygelser och tolkningar.65 I kollektiva termer är kultur tolkningar, kunskap och erfarenheter som
finns inom en folkgrupp.66 Sammantaget innefattar kulturbegreppet regler, värderingar,
ståndpunkter och idéer som ligger till grund för vissa handlingar och som tar sig uttryck i specifika
beteenden.67
54
Wikan 2003, s. 23.
Ibid s. 67.
56
Ibid s. 23.
57
Ibid s. 70.
58
Ibid s. 226.
59
Ibid s. 23.
60
Kurkiala 2005, s. 85 f.
61
Ibid s. 85 f.
62
Ibid s. 79.
63
Ibid s. 207.
64
Ibid s. 93.
65
Wikan 2003, s. 246 ff.
66
Ibid s. 270.
67
Ibid s. 92.
55
10
3.3
Patriarkala strukturer och arrangerade äktenskap
I många delar av världen dominerar en patriarkal familjestruktur.68 En sådan familjestruktur
karaktäriseras av att fadern är familjens överhuvud och har ansvaret för familjens sociala och
ekonomiska intressen. Kvinnans roll reduceras till familjesfären och hon förväntas föda barn, sköta
hemmet och hjälpa mannen med vissa uppgifter.69 Därmed fråntas kvinnan sina rättigheter, att
hävda sig och representera familjen.70 I en patriarkalt ordnad struktur har både kön och ålder
betydelse för hur hierarkin är uppbyggd.71Al Baldawi (1998) beskriver hur den traditionella
patriarkala familjen är organiserad utifrån en modell som kan liknas vid en pyramid. I denna modell
är begreppet familjen utvidgat och omfattar hela släkten. I studien används fortsättningsvis detta
utvidgade familjebegrepp som innefattar hela släkten. I toppen befinner sig fadern, i andra ledet
finns mor- och farföräldrar, i tredje ledet modern och längst ner finns barnen. Även bland barnen
finns en inbördes hierarki där sönerna har makt över döttrarna som befinner sig längst ner. Den
äldste sonen befinner sig högst upp i hierarkin av barnen.72 Inom släkten kan, förutom fadern, någon
av de äldre männen anses vara överhuvud. Vem som är högst upp i hierarkin kan variera beroende
på släktens situation. Det kan till exempel vara farbrodern, morfadern eller den äldste sonen.73
I en patriarkal familjestruktur fostras individer till att känna förpliktelser, lojalitet och ansvar inför
familjen. Det mesta ses som familjens angelägenhet och individen har både rättigheter och
skyldigheter gentemot familjen. Familjens inflytande på individen präglar både det moraliska och
det sociala livet. Det medför att barnen lär sig att sätta familjens heder och bästa framför sitt eget. I
samhällen med en patriarkal familjestruktur ses familjen som en organisation som ger sina
medlemmar social trygghet. Det innebär att familjemedlemmarna vänder sig till familjen för att lösa
sina problem.74 I ett grupporienterat samhälle är individen i första hand en del av gruppen och
individens identitet formas i relation till gruppen. Detta kan ses i kontrast till individorienterade
samhällen där individens identitet är något individen själv skall bygga. I individorienterade
samhällen tilldelas människan rättigheter utifrån sitt medborgarskap, inte utifrån grupptillhörighet.75
I grupporienterade och patriarkala samhällen är arrangerade äktenskap typiskt sett vanligare än i
individorienterade samhällen. Begreppet syftar på att någon annan än de blivande makarna, ofta
parternas familjer eller släkt, utser dem att bli makar. Äktenskapet ses som en allians mellan
familjer och familjernas band stärks genom äktenskapet. Familjerna väljer äktenskapsparterna
utifrån vad som anses bäst för familjen. Det innebär att hela släkten ofta är engagerad i
68
Al Baldawi 1998, s. 150 f.
Ibid s. 151.
70
Ibid s. 151.
71
Kvinnoforum 2006, s 10.
72
Al Baldawi 1998, s. 153.
73
Kvinnoforum 2006, s. 10.
74
Al Baldawi 1998, s. 154 f.
75
Kurkiala 2005, s. 218.
69
11
arrangemanget. Inom vissa grupper är giftermål inom släkten vanligt och kan ses som ett sätt att
säkra att egendom stannar inom familjen.76 Anja Bredal undersöker i avhandlingen Vi er jo en
familie (2004) praktiserandet av arrangerade äktenskap. Bredal intervjuade kvinnor och män med
rötter i Pakistan, Indien och Sri Lanka som bor i Norge. Utifrån deras perspektiv analyserades deras
upplevelser under olika teman: deltagande, acceptans, motstånd och inflytande. Bredal kommer
fram till att äktenskapet ses som hela familjens angelägenhet. Äktenskapet i detta sammanhang
förstås då som en allians mellan två familjer och arrangeras utifrån gruppens intresse och behov.
Vidare framkom att kontrollen av flickornas sexualitet är viktig för familjen om de vill få sin dotter
gift. Enligt Bredal är arrangerade äktenskap vanligt förekommande i länder med familje- och
gruppcentrerad ideologi.
3.4
Kulturrelaterade förklaringar av hedersrelaterade mord
Hedersmord har sin grund i specifika föreställningar som existerar i vissa miljöer inom alla
religioner och trosuppfattningar. Fenomenet förekommer bland enstaka grupper och regioner och
det handlar snarare om tradition än religion.77 Hedersmord kan ses som ett sätt att återställa
ordningen när en familjemedlem har skadat hedern.78 Det aktualiseras endast i extrema fall då
hedern inte kan återupprättas på något annat sätt. Ett alternativ till mord kan vara att gifta bort
flickan som hotar hedern eller skicka hem henne till hemlandet eller genom exil förvisa henne från
staden där släkten bor.79 Hedersmord och hedersrelaterat våld måste ses i en kulturell kontext och
förstås utifrån de normer och traditioner som råder inom en grupp eller ett samhälle, menar Wikan.
Förklaringar av hedersrelaterat våld med fokus på kulturspecifika traditioner betonar kulturellt och
historiskt formade skillnader i genusrelationer i olika kulturella gemenskaper. 80 Utgångspunkten är
att släktens heder är knuten till kvinnornas sexualitet och att en kvinnas kyskhet och sexualitet är
släktens angelägenhet. Släktens rättigheter står över individen, som har en skyldighet att underkasta
sig kollektivet.81 Den kollektiva värdegrunden, hedersideologin, legitimerar våld för att upprätthålla
familjens heder.82 Eftersom hedersideologin möjliggör att en familjs heder återupprättas genom
mord skall hedersmord ses som en genomtänkt och rationell handling.83
Enligt Wikan drabbar hedersrelaterat våld inte endast kvinnor och skall således inte ses inom ramen
för strukturellt våld mot kvinnor eller som ett globaliserat kvinnoförtryck. Detta våld lyder under en
76
SOU 2002:13, s, 193 f.
Wikan 2003, s. 244 f.
78
Kurkiala 2005, s. 234.
79
Wikan 2003, s. 161 f.
80
Kurkiala 2005, s. 187.
81
Wikan 2003, s. 39.
82
Kurkiala 2005, s. 202.
83
Jfr Wikan 2003, s. 165; Kurkiala 2005, s. 179 ff.
77
12
annan logik än andra former av våld mot kvinnor och därav kan våldet inte förklaras utifrån samma
termer:84
… [L]ogiken bakom hedersmord är formad av kulturella föreställningar om relationen mellan kön och heder som
skiljer sig tillräckigt mycket från andra former av våld mot kvinnor för att måsta [sic!] förklaras utifrån en annan
tolkningsmodell.85
Trots att hedersrelaterat våld skall ses i en kulturell kontext samt utifrån en hedersideologi menar
Wikan att det handlar om särskilda överväganden som gjorts av specifika människor präglade av en
bestämd livskontext. Det centrala för dessa överväganden är de patriarkala uppfattningarna och en
klanstruktur som gör kvinnor till männens egendom och ägodelar.86
4
Material
Det här kapitlet inleds med en beskrivning av materialet som ligger till grund för studien. Därefter
preciseras urval, materialets struktur samt sammanhanget som materialet skapats i.
4.1
Domar
Studien bygger på fyra rättsfall. Samtliga fall har avgjorts i hovrätten efter överklagande av
tingsrättens avgörande, således utgörs materialet av fyra tingsrättsdomar och fyra hovrättsdomar.
Domarna är offentliga handlingar och har begärts från Svea hovrätt, Övre Norrlands hovrätt samt
Göta hovrätt. Domarna är i fulltext och innehåller mellan 11-50 sidor. I studien har båda
instansernas avgörande analyserats eftersom hovrätterna ofta har instämt i tingsrätternas
bedömningar, refererat till de skäl som tingsrätterna redovisat samt att utredningen till stora delar
varit den samma som tingsrättens. Uppgifter som framkommit i tingsrätten kan anses vara
ovidkommande för en bedömning av saken, att någon berövats livet, och återfinns därmed inte i
hovrättens utredning, men de kan vara av betydelse för uppsatsens syfte.
4.2
Urval
Mitt syfte har inte varit att samla in samtliga rättsfall som behandlar hedersrelaterade brott utan jag
har velat hitta ett antal domarna för att på ett detaljerat sätt kunna analysera omständigheter som
redovisas, hitta eventuella gemensamma faktorer samt göra vissa jämförelser. Det har varit svårt att
leta upp rättsfall som berör hedersrelaterade brott eftersom dessa brott inte är föremål för särskild
lagstiftning. Av samma anledning är näst intill omöjligt att följa upp polisanmälningar som rör
hedersrelaterade brott eftersom polisen inte har någon speciell brottskod för dessa brott. Jag har
avgränsat studien till att endast omfatta den mest extrema form av hedersrelaterade brott,
hedersmord, eftersom tiden och utrymmet varit begränsat. För att identifiera domar som behandlade
84
85
86
Kurkiala 2005, s. 180.
Ibid s. 186.
Wikan 2003, s. 104.
13
hedersrelaterade mord använde jag mig av media. Ett av urvalskriterierna var att morden skulle ha
varit uppmärksammade som hedersmord i media. Jag sökte efter artiklar,87utifrån sökorden
hedersmord och hedersrelaterat*, på google.se och på så sätt identifierade jag de mest
uppmärksammade hedersmorden, enligt min urskillningsförmåga. Det var framför allt fyra svenska
mord som hade uppmärksammats i media.88 Efter att jag begärt domarna från respektive instans
aktualiserades det andra urvalskriteriet, att det av domarna skulle framgå att någon eller några av de
berörda uttryckt att brottet föregåtts av anklagelser om att offret skadat familjens heder samt att i
och med brottet ansågs denna heder vara återupprättad. Alla fyra domar uppfyllde detta krav. Det
bör påpekas att i en av domarna slår hovrätten fast att det rör sig om ett hedersrelaterat mord. I alla
fall har de tilltalade varit män med rötter i Mellanöstern. Offren har i tre fall varit kvinna och
närstående släkting till gärningsmannen. I det fjärde fallet var offret en man och gärningsmannen en
bror till mannens flickvän.
4.3
Texten skapas i ett socialt sammanhang
Domar är material som skapats i en speciell kontext och med ett specifikt syfte. Med anledning av
ett misstänkt brott som blivit föremål för åtal skall domstolen komma fram till ett domslut.
Domstolarnas prövning begränsas av åklagarens gärningsbeskrivning.89 Domstolen redovisar de
faktiska förhållandena och argumenterar samt analyserar de rättsliga förhållandena. Domens fokus
är en specifik handling, i det här fallet en kvinna eller man som bragts om livet, och materialet
utgörs av de inblandades redogörelser och tolkningar av gärningen. Eftersom texten i domarna
består av det som ledarmötena valt att ta upp och lägga till grund för sina ställningstaganden
aktualiseras domstolens makt att producera ”objektiva sanningar”. I denna studie ses materialet inte
som en direkt avspegling av en empirisk verklighet utan som tolkningar av människors berättelser
om omständigheter, handlingar och händelser. Således innehåller domarna olika selekterade delar
av aktörers tolkningar av en uppfattad verklighet.
5
Metod
Detta kapitel inleds med en översiktlig redogörelse av metodvalet i förhållande till materialet.
Därefter följer en redogörelse över studiens vetenskapsteoretiska ansats och metod samt en
beskrivning av analysens genomförande och utformningen av analysverktygen. Efter det beskrivs
avgränsningar, metodproblem och etiska avvägningar. Avslutningsvis följer en granskning av
validitet och reliabilitet.
87
Bl.a. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.
Efter diskussion med Kickis Åhré Älgamo, utredare inom polisen och föreläsare om hedersrelaterade brott, fick jag även förslag på att använda
dessa fall.
89
Finna rätt 2000, s. 135.
88
14
5.1
Analys av rättsfall
Rättsfall kan analyseras och tolkas på olika sätt beroende på vilket syfte analysen har.90 När man
ska lösa juridiska problem är syftet ofta att fastställa ”gällande rätt” vilket innebär att man
undersöker samtliga rättskällor.91 Syftet för denna studie är inte att fokuserar på rättsläget, ”gällande
rätt” eller hur en viss rättsregel har tolkats, således frångår jag den juridiska metoden och
rättsfallsanalys. Den metod som används i denna studie är en form av kvalitativ innehållsanalys. Jag
använder mig dock inte av någon speciell textanalysmetod eftersom jag inte är ute efter att
kartlägga textinnehållet eller diskurser om hedersrelaterade mord, utan jag vill veta någonting om
morden i sig och urskilja, identifiera samt karaktärisera det sammanhang som brotten har begåtts i.
5.2
Hermeneutik
Den hermeneutiska traditionen är en av de traditioner som tillämpas inom kvalitativ forskning.
Framträdande är att kunskap om verkligheten inte anses existera oberoende, utan att det är
människor som skapar den sociala världen genom förnuftet och tolkningar, logiska härledningar
samt konstruktioner.92 Hermeneutikern studerar tolkning av texter och syftet är att ”vinna en giltig
och gemensam förståelse av textens mening.”93 Förståelsen av en text sker genom att delarnas
mening förstås i relation till textens helhet men textens delar kan efter hand förändra förståelsen av
helheten. Detta kallas den hermeneutiska cirkeln.94 I denna studie intas ett hermeneutiskt perspektiv
eftersom syftet är att försöka utveckla en förståelse för ett antal mord genom att tolka domar mot
bakgrund av teori och förförståelse.95 Jag närmar mig texten i egenskap av uttolkare med ett syfte
och specifika analysverktyg. ”Uttolkaren använder sin samtida kunskap och hennes erfarenheter
samspelar med de erfarenheter som den ursprungliga texten bygger på. Texten får en ny
innebörd.”96 Förförståelsen, mina allmänna och teoretiska kunskaper97, är sålunda centrala för hur
jag tolkar texten och skapar kunskap.
5.3
Analysförfarandet
Domarna har analyserats som texter och syftet har varit att ta fram det väsentliga innehållet i
textmaterialet så att studiens frågeställningar ska kunna besvaras. Med kvalitativ systematik tar man
fram det väsentliga innehållet genom noggrann läsning av texten som helhet, dess delar samt med
ständigt beaktande av dess kontext.98 Metoden lämpar sig bra då textens helhet antas vara mer än
90
Jfr Granström 2005, s. 156 ff.
Jfr Ibid s. 156 ff ;Vanligtvis lagar, förarbeten, rättspraxis, doktrin (ibland även sedvänja och traditioner).
92
May 2001, s. 24 ff.
93
Kvale 1997, s. 49.
94
Ibid s. 50 f.
95
Se 1 för diskussion om förförståelse.
96
Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 25.
97
Se 2, tidigare forskning samt 3, teoretisk ram och centrala begrepp.
98
Esaiasson (red.) 2003, s. 233.
91
15
summan av delarna99och vissa delar antas vara av större betydelse än andra. Första steget i analysen
var att läsa igenom alla rättsfall och på så sätt skapa en allmän uppfattning om innehållet. Efter det
lästes texterna mer noggrant genom närläsning. Analysens utgångspunkt var att konkretisera de
övergripande frågeställningarna, som låg till grund för studiens syfte, till precisa frågor som ställdes
till textmaterialet.100 De frågor som jag ställde till domarna i detta skeende var: Vilka beskrivs
omständigheterna vara? Hur beskrivs bakgrunden se ut i fallet? Hur beskrivs gärningsmannens
motiv? Vad karaktäriserar tillvägagångssättet enligt domen?
Materialet som låg till grund för analysen var relativt omfattande och för att strukturera analysen
konstruerade jag olika teman som förhöll sig till studiens frågeställningar, domarna och teori.101
Dessa teman fungerade således som ett raster som sorterade textinformationen. De teman som
materialet delades in i var följande:
1. Levnadsvillkor och normer: Uttalanden om offrets livsutrymme, regler och handlingsfrihet samt
familjemedlemmarnas relationer och konflikter. Uttalanden som implicit eller explicit rör normer
om uppförande, sexualitet och genus102.
2. Familjestruktur: Uttalanden om familjens uppbyggnad och maktrelationer inom familjen.
3. Tidigare våld och hot: Uttalanden om våldshandlingar och hot mot offret.
4. Korrigeringsmetoder och arrangerat äktenskap: Uttalanden om hur omgivningen (släkt, familj
och bekanta) har reagerat på eventuella normbrott.
5. Gärningen, gärningsmän och motiv: Uttalanden om omständigheter som har föregått gärningen,
om gärningen planerats, motivet, relationen mellan gärningsmannen/männen och offret. Till detta
tema hör även uttalanden som rör hur omgivningen reagerat efter gärningen, vilka som har vittnat
samt hur offret framställs m.m.
Dessa teman har varit underlaget för den slutliga analysen som presenteras i nästa kapitel. Under
analysarbetet utgick jag från det kulturrelaterade perspektivet och Wikans (2003) samt Kurkialas
(2005) begreppsinnehåll av hederskulturell kontext, hedersrelaterat våld och mord, som presenteras
under teoriavsnittet. Jag identifierade indikatorer (faktorer) som renodlade perspektivet och
begreppsinnehållet och konstruerade därefter ett analysverktyg (schema). Analysverktyget
betraktades som empiriska indikationer på det fenomen jag ville undersöka. Informationen i
respektive tema jämfördes och tolkades mot indikatorerna och således kunde jag se om de faktorer
och omständigheter som framkom i domarna kunde sägas vara av hedersrelaterad karaktär. Under
analysarbetet återgick jag kontinuerligt till domarna för att beakta kontexten. Schemat skall inte ses
99
Esaiasson (red.) 2003, s. 233 f.
Ibid s. 238.
Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 49.
102
Se Lander 2003, s. 26 ff: Genus är inte någonting man är utan gör, och följaktligen en social konstruktion. Centralt för dessa konstruktioner är
begreppen maskuliniteter och femininiteter som anger förväntningar på hur en man respektive kvinna bör vara, agera och bete sig. Vad som anses
vara maskulint och feminint är föränderligt och kopplat till den sociala kontexten, till kulturella samt historiska sammanhang.
100
101
16
som heltäckande utan naturligtvis finns det variationer och ytterligare tecken som kan karaktärisera
hedersrelaterat våld. Det bör även understrykas att man inte kan dra slutsatsen att det är fråga om
hedersrelaterat våld om indikatorerna föreligger i ett visst fall. Det torde krävas en djupare analys
samt ett beaktande av hela sociala kontexten innan man kan konstatera att det är fråga om
hedersrelaterat våld, förtryck och mord.
Heder
Kopplad till en hedersideologi med specifika normer, hederskod
Kollektiv
Om en familjemedlem bryter mot normerna vanäras hela familjen/släkten
Yttre fenomen (värde enligt andra)
Kollektivbaserad grupp- och samhällssyn
Ägs eller förloras
Kopplad till släktens flickors/kvinnors kyskhet alt generella heders- kvaliteter
Familj
Kollektiv samhälls- och familjesyn
Individens intressen är underordnade kollektivets
Patriarkal struktur
Tydliga könsroller
Arrangerade äktenskap (ofta inom släkten)
Heterosexuell norm
Mannen/Pojken
Överordnad
Har ett ansvar för kvinnorna i familjen
Kvinnan/Flickan
Ägodel
Förvaltar männens heder
Kontrolleras av manliga släktingar
Begränsat handlings- och livsutrymme
Kyskhet
Angelägenhet för släkten
Kopplad till männens och släktens heder
Våld/hot/förtryck
Legitimeras utifrån hedersnormerna
Gärningsmannen/männen är närstående
Planerat
Kollektivt sanktionerat
Drabbar även män
Offret skuldbeläggs
Mord
Legitimeras utifrån hedersnormerna
Korrigeringsmetod (återupprättad heder)
Gärningsmannen/männen är närstående
Planerat
Kollektivt sanktionerat
Drabbar även män
Offret skuldbeläggs
Motiv
Offret har brutit mot hedersnormerna
Hedern ska återupprättas
Figur 1: Indikatorer som karaktäriserar en hederskulturell kontext samt hedersrelaterat våld och mord.
17
5.4
Avgränsningar och metodproblem
Forskningsmaterialet som ligger till grund för studien utgörs av domar och det är sålunda att
betrakta som sekundärdata. Det innebär att jag endast har tillgång till de omständigheter och
uppgifter som domstolen valt att ta med i domen. De teman som är underlag för analysen består av
valda delar från domarna. Det förekommer både refererade delar och ibland återges ordagrant vad
som står i domen. Det bör understrykas att jag inte vet vad personerna faktiskt har sagt utan skildrar
hur det uttrycks i domen.103 I studiens syfte ingår att undersöka och belysa omständigheter som
framkommer i domarna. Domstolarnas argumentation, juridiska bedömning, domslut och val av
påföljd analyseras inte. Således undviker jag att ta ställning till trovärdighetsbedömningar och
bevisprövning samt värdering. I ett av de teman som förekommer i uppsatsen, gärningen,
gärningsmän och motiv vållar detta problem, eftersom det förekommer motstridiga uppgifter. I
brottmål torde det ofta föreligga olika uppfattningar om uppsåtet och motivet beroende på om man
är tilltalad eller målsägande. Utifrån de omständigheter som beskrivs i domen, ett beaktande av den
sociala kontexten kring brottet och ett sammanhållet perspektiv av offrets levnadsvillkor försöker
jag dock skildra gärningen, gärningsmän och motiv.
5.5
Etik
Domarna som utgör analysmaterialet är offentliga handlingar och omfattas inte av sekretess. Det
innebär att vem som helst kan begära domarna från respektive instans som avkunnat domen.
Hedersrelaterade mord är ett kontroversiellt fenomen och alla de domar jag haft tillgång till har
varit utsatta för stor medial granskning och förekommit i tidningsartiklar, böcker och tv-reportage.
Det finns stora forskningsetiska problem med att använda sådant material och därför bör vissa
etiska avvägningar vidtas. I denna studie är det jag som tolkar och analyserar omständigheter
utifrån ett kulturrelaterat perspektiv och kommer fram till vissa bedömningar, som inblandade och
andra kanske inte håller med om. Det viktigt att betona att det finns andra möjliga utgångspunkter
för förståelsen av morden och de sociala kontexter som brotten begåtts i. En annan person hade
kanske valt ett annat perspektiv såväl som metod och således kommit fram till andra resultat och
bedömningar.
Eftersom studien är av hermeneutisk karaktär är det viktigt att sträva efter genomskinlighet så att
andra
får
möjlighet
individskyddskravet
104
att
bedöma
mina
tolkningar.
Det
finns
väger tyngre än metodregler och forskningskravet
103
dock
105
situationer
då
. Mot bakgrund av att
Se 4.4, för diskussion om textens sammanhang.
Individskyddet innebär att samhällets medborgare har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i levnadsförhållanden. Individskyddet
kategoriseras i fyra huvudkrav på forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer, s. 5.
105
Forskningskravet innebär att samhällets medborgare har ett berättigat krav på att forskning bedrivs, håller hög kvalitet och inriktas på väsentliga
frågor. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, s. 5.
104
18
domarna innehåller personuppgifter och att det inte finns något informerat samtycke106 från berörda
personer som förekommer i domarna har jag valt att inte redovisa domarnas målsnummer eller
datum för domarnas avgörande. Jag vill inte medverka till att sprida dessa etiskt känsliga uppgifter
och anser i detta fall att individskyddet väger tyngre än forskningskravet. Enligt Vetenskapsrådets
forskningsetiska rekommendationer skall uppgifter om identifierbara personer som är av etiska
känslig karaktär ges största möjliga konfidentialitet.107 Med hänsyn till att uppgifterna kan innebära
olägenheter för brottsoffer, anhöriga samt gärningsmän redovisas inte heller namnen eller de
faktiska initialerna på berörda personer, då dessa inte har någon betydelse för studiens resultat eller
analys. Namnen har ersatts med neutrala begrepp inom hakparenteser. Jag har även valt att inte
nämna de inblandades hemland eftersom jag menar att det föreligger en risk att läsaren fokuserar på
landets kultur i stället för på gruppens kultur108.
Det finns trots företagna avvägningar risk för att inblandade personer kan identifieras eftersom
dessa fall är mycket uppmärksammade, men detta är inte ett tillräckligt starkt skäl för att avstå från
studien. Forskning om brottslighetens karaktär, orsaker och effekter är ytterst väsentligt för att
skydda och stödja offren samt för att kunna förebygga, bekämpa och förhindra framtida brottslighet,
vilket klart torde motsvara forskningskravets syfte.
5.6
Validitet och reliabilitet
En studie präglas av god validitet om mätmetoden mäter det som den är avsedd att mäta.109 Detta
avser främst kvantitativa undersökningar som räknar eller mäter ett visst fenomen. Validitetsbegreppet kan vidgas till att även gälla kvalitativa undersökningar. Begreppet handlar då om
huruvida en undersökning som genomförs med en frågeställning som utgångspunkt verkligen ger ett
svar på just denna frågeställning.110 Validiteten i denna studie kan bedömas utifrån om analysverktygen kan anses vara rimliga indikatorer för det fenomen som jag undersöker samt om dessa
besvarar studiens frågeställningar. Analysverktyget i denna studie kan förstås som ett sätt att
identifiera omständigheter som visar om offren befunnit sig i en hederskulturell kontext och om
brotten haft förankringar i en hederskulturell värdegrund. Analysverktyget har bedömts som
passande eftersom indikatorerna har konstruerats utifrån teori och tydliggör vad som karaktäriserar
en hederskulturell kontext, heder samt hedersrelaterat våld och mord.
Teoretiska frågor som problematiserar synen på kunskap samt hur man definierar begrepp blir även
avgörande för validitetsfrågan. Det är en av anledningarna till att jag försökt beskriva perspektiv,
106
Strikt forskningsetiskt behövs inte ett sådant samtycke då uppgifterna är offentliga. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer s. 9.
Ibid s. 12.
108
Se 3.2, för diskussion om kulturbegreppet.
109
Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 34.
110
Ibid s. 34.
107
19
begrepp och materialet relativt grundligt. Det kan från vissa perspektiv anses problematiskt att
bedömningar och iakttagelser av ett fenomen kan variera beroende på vilken förförståelse uttolkaren
har.111Jag betonar därför i studien min roll som uttolkare, med ett tolkningssyfte och speciella
tolkningsverktyg, samt min delaktighet i att konstruera studieobjektet. Jag menar dock att någon
annan utifrån samma teoretiska utgångspunkter skulle kunna komma fram till liknande resultat och
slutsatser.
Reliabilitet i kvalitativa studier innebär att vara noggrann i undersökningens alla led och avlägsna
felkällor.112 I min studie är tolkningsaspekten en reliabilitetsfråga. Därför har jag läst texterna
noggrant och försöker vara transparent i hur jag gått till väga. Vid tolkning och analys använder jag
mig av tidigare teori samt försöker vara konsekvent i bedömningarna. Eftersom jag skapat ett
schema kan jag arbeta systematiskt och kategoriskt vid analysen och identifiera omständigheter som
karaktäriserar en hederskulturell kontext.
6
Rättsfallsbeskrivningar
6.1
Beskrivning av rättsfall 1
Flickan A var 19 år och den äldsta dottern i familjen. Flickan hade många konflikter med sina
föräldrar om sin livsstil. Det ledde till att hon rymde hemifrån men återvände så småningom till
familjen och bad sin far om förlåtelse. Flickan reste tillsammans med sin mor och minsta syster till
det hemlandet i tron om att hon skulle gifta sig. Ungefär vid samma tid hölls ett möte hemma i
Sverige hos en av hennes farbröder. Deltog i mötet gjorde hennes far, tre farbröder samt hennes
farfar. Vid mötet beslutades att flickan skulle mördas. Fadern, farbröderna och hennes jämnåriga
syster anlände några dagar senare till hemlandet. I familjens hus mördades flickan av sin yngste
farbroder (Farbroder 1). Han sköt flickan med tre skott, varav ett i huvudet, så att hon avled. Hennes
moder och syster (Syster 1) blev vittnen till mordet och de hindrades av de övriga männen att hjälpa
flickan. Flickans moder anmälde fadern och farbröderna för mord. Fadern tog på sig ansvaret för
mordet. Domstolen för kriminalbrott i hemlandet dömde fadern och den ena farbrodern till fängelse
men då motivet betraktades vara bl.a. hedersamt, vilket ansågs vara en förmildrande omständighet,
inhiberades verkställandet av fängelsestraffen. Två av farbröderna, de som bodde i Sverige,
återvände till Sverige och greps då av polisen. Domstolen ansåg det ställt utom rimligt tvivel att den
yngste farbrodern uppsåtligen berövat flickan livet. Den äldste farbrodern (Farbroder 2) betraktades
som medgärningsman eftersom han hade tagit så aktiv del i brottets förverkligande. De båda
dömdes för mord till livstids fängelse då brottet präglades av stor grymhet i närvaro av närstående.
111
112
Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 35.
Ibid s. 35.
20
6.2
Beskrivning av rättsfall 2
Kvinna B, 26 år, hade träffade en ”svensk” man vilket stora delar av hennes familj inte kunde
acceptera. Detta ledde till att kvinnans far och bror misshandlade och hotade henne. De båda
dömdes för brotten. Efter våldshändelserna lämnade kvinnan sin familj och hemmet för att studera
på en annan ort. Kvinnan återvände emellertid för att hälsa på sin mor och sina systrar. De träffades
hemma hos kvinnans jämnåriga syster (Syster 1). Under den tid då kvinnorna befann sig i
lägenheten ringde fadern på dörren. Kvinnorna vågade inte släppa in fadern i lägenheten och
öppnade därför inte dörren. När Kvinna B lämnade lägenheten stod fadern och väntade i
trappuppgången. Han sköt kvinnan med flera skott varpå hon avled. Vittnen till mordet blev
kvinnans mor och systrar. Fadern greps under natten. Han erkände gärningen i tingsrätten men i
hovrätten tog han tillbaka sitt erkännande. Hovrätten fastställde tingsrättens dom för mord och
fadern dömdes till livstids fängelse eftersom tillvägagångssättet liknades vid en avrättning, skedde
inför närstående samt att han var närstående.
6.3
Beskrivning av rättsfall 3
Flicka C, 15 år, hade blivit frivilligt familjehemsplacerad på en annan ort. Flickan återvände
emellertid till hemorten för att under några veckor hälsa på sin familj. En kväll anordnades ett
ungdomsdisco som flickan besökte. Vid stängningsdags ville flickan inte gå hem eftersom hennes
äldre bror och kusin befann sig utanför discot. En polis skjutsade hem flickan till moderns bostad. I
bilen tog polisen upp en anmälan av flickan mot hennes bror och kusin för olaga hot. Brodern hade
hotat att döda henne och hon fruktade för sitt liv. En vecka efter händelsen befann sig flickan på en
fest liksom brodern och kusinen. Efter festens slut tog flickan nattbuss för att komma hem. Med på
samma buss fanns även brodern och kusinen. De gick alla av vid samma busstop. Brodern och
kusinen följde efter flickan in mellan husen och bråk uppstod. Flickan ströps till döds av sin bror
och kusin. På kvällen, samma dygn som mordet, gick brodern och kusinen till en polisstation och
anmälde att de varit inblandade i en händelse under natten som lett till en persons död. Polis
skickades till platsen och flickans kropp påträffades. Det fastställdes att hon bragts om livet och att
döden hade orakats av strypning med en strypsnara (livrem). Hovrätten ansåg det klarlagt att
brodern och kusinen berövat flickan livet. Brodern och kusinen dömdes för mord till fängelse tre år
och sex månader respektive fyra år, eftersom de var närstående, två om dådet och att flickan
befunnit sig i en mycket utsatt och skyddslös situation.
6.4
Beskrivning av rättsfall 4
Mannen (offret) i detta fall kom i kontakt med Flicka D, som vid denna tidpunkt var 17 år, via en
vän och de började kommunicera via chat. Flickan rymde hemifrån till mannen som bodde i en
21
annan stad. Flickans mor och jämnåriga bror åkte till den stad som mannen bodde i för att leta efter
flickan. De hittade emellertid henne inte. Därefter ringde flickan till sin mor som bad henne komma
hem. Flickan och mannen åkte, i hopp om att få gifta sig, till flickans familj. Familjen hade tillgång
till två lägenheter i ett flerfamiljshus. Flickan och hennes föräldrar gick in i den ena lägenheten
medan mannen och brodern gick in i den andra. I lägenheten berövades mannen livet genom skarpt
våld mot kroppen. Hovrätten menade att våldet troligtvis hade utförts av flera gärningsmän.
Hovrätten ansåg det styrkt att brodern uppsåtligen medverkat som gärningsman vid mordet på
mannen. Däremot ansågs det inte ställt utom rimligt tvivel att flickans föräldrar berövat eller
medverkat till att beröva mannen livet. Flickans jämnåriga broder dömdes för mord till sluten
ungdomsvård i fyra år eftersom tillvägagångssättet präglades av stor grymhet.
7
Resultat och analys
Nedan följer en detaljerad redogörelse och analys av omständigheterna som beskrivs i domarna.
Varje rättsfall presenteras för sig och omständigheterna är ordnade under olika teman, där jag
försöker skildra det sociala sammanhang som mordet begåtts i samt offrets levnadssituation.
Omständigheterna tolkas och analyseras med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna.
7.1
7.1.1
Rättsfall 1
Levnadsvillkor och normer
I domen, under utveckling av åtalet och under vittnesmålen, beskrivs att relationen mellan fadern
och döttrarna var fylld av konflikter. Fadern var sträng mot sina barn och i synnerhet mot den äldsta
dottern (Flicka A). Döttrarna fick endast se på tv när det var nyheter och sport. ”Han hade också
synpunkter på hur de klädde sig och ogillade att de sminkade sig. De fick inte träffa vem de ville
och inte heller tala i telefon med sina vänner.”113 När döttrarna lämnade hemmet på helgerna var de
tvungna att ha en släkting med sig.
Ur ett hederskulturellt perspektiv kan begränsningarna av döttrarnas rörelsefrihet tolkas, dels som
ett led i att uppfostra kvinnorna utifrån omgivningens uppfattningar om hur en kvinna skall
vara,114dels som ett led i att kontrollera flickans rykte såväl som hennes sexualitet. Isolering och
begränsningar kan vara ett sätt för familjen att försäkra sig om att flickorna inte får möjlighet att
utföra handlingar som anses olämpliga, utifrån hedersnormerna, och som kan skada familjens heder.
Enligt Wikan är det en faderns uppgift, i egenskap av familjens överhuvud, att vaka över familjens
113
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 11.
Se Lander 2003, s. 33. Normativ femininet: ”… socialt och kulturellt färgade perceptioner om vad som är passande och anständigt när det kommer
till hur en kvinna skall vara och bete sig.”
114
22
heder och se till att värna om kvinnliga släktingars sexuella uppförande samt se till att döttrarna är
oskulder fram till giftermål.115
Levnadsreglerna som döttrarna var tvungna att rätta sig efter gav upphov till konflikter mellan
Flicka A och hennes föräldrar vilket resulterade i att hon rymde hemifrån. Det framstår som att
anledningen till att flickan lämnade hemmet utan familjens medgivande var att hon motsatte sig
fadern kontroll och trotsade normerna om hur hon skulle uppföra sig. Rymningarna skapade stor
uppståndelse inom familjen och involverade farbröderna som hade möten om problemet:
Samma dag som [Flicka A] försvann ringde pappan till sina bröder, [Farbroder 2] och [Farbroder 1] och
berättade vad som hade hänt. Bröderna kom hem till pappan och de diskuterade vad de skulle göra.” 116 De ville
veta var [Flicka A] fanns och [Farbroder 2] sade åt [Syster 1]: ’Du är nyckeln till [Flicka A], du kan hitta henne’.
Han sade vidare: ’Om en av våra döttrar sover ute en natt måste hon mördas. Vi måste hitta henne’.117
Att familjen oroades över vad som kunde ha hänt under tiden som Flicka A varit borta från hemmet
samt uttalandet ”om en av våra döttrar sover ute en natt måste hon mördas” 118 visar att kontrollen
över flickornas sexuella beteende ansågs grundläggande. I en hederskulturell kontext är hedern
knuten till männen i släkten och endast de kan ha heder medan kvinnorna bär på skam och förvaltar
männens heder.119 Om en flicka förlorar oskulden eller om ett rykte uppstår om förlorad oskuld
innan äktenskap skadas familjens heder. Det blir därför viktigt att kontrollera flickorna och inte ge
omgivningen någon anledning att ”skvallra” eller skapa ett rykte.120 I en hederskulturell kontext är
heder ett kollektivt fenomen och en flickas skam drabbar alla i släkten, framförallt männen.121 Det
kan förklara varför farbröderna involverades i händelsen. Farbröderna engagerade en person för att
hålla uppsikt över Flicka A vilket kan tolkas som ett led i kontrollen över flickan. Det framkom då
att hon hade pojkvän vilket ses som den yttersta skammen122 för flickor eftersom det förknippas med
sexuell kontakt. Det framgår av ett vittnesmål att de båda farbröderna ansåg att flickan bröt mot
familjens levnadsregler och att de flera gånger i veckan höll sammanträden om vad de skulle göra
med henne. Fadern uttryckte att flickan hade skämt ut familjen och att problemet måste lösas på
något sätt.
7.1.2
Familjestruktur
De familjemedlemmar som nämns i domen förutom kärnfamiljen är två farbröder (Farbroder 1 och
Farbroder 2) och deras fruar. Även farfadern och ytterligare en farbror som var bosatta i ett annat
land förekommer frekvent i domen. Under vissa avsnitt figurerar även andra släktingar som var
bosatta i familjens hemland. Det finns inga uttalanden i domen som direkt berör familjens struktur
115
Wikan 2003, s. 31.
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 11.
117
Ibid s. 11.
118
Ibid s. 11.
119
Wikan 2003, s. 147.
120
Ibid s. 67.
121
Wikan 2003, s. 66, 121.
122
Ibid s. 23.
116
23
men det finns uttalanden som tyder på att släkten hade en patriarkal struktur. Ett sådant uttalande är
att modern under hovrättsförhandlingen framförde att hon var beredd att vittna om Farbroder 2, i
egenskap av äldste närvarande manlige representant för familjen, gav henne tillstånd till detta. Detta
uttalande i kombination med systerns vittnesmål, att ”Farbröderna tyckte att [Fadern], som hade åtta
barn, inte orkade med problemen med sina döttrar och han överlämnade därför åt [Farbroder 2] att
bestämma över dem”123, belyser den äldste farbroderns överordning. Vi kan inte veta varför fadern
överlät ansvaret över döttrarna till farbrodern men omständigheten bör likväl belysas. I en
hederskulturell kontext är det vanligt att familjen har en patriarkal och hierarkisk struktur. I toppen
finns fadern och andra män. Vem som är släktens överhuvud kan variera och beror på
familjesituationen. Längst ner befinner sig släktens döttrar och de måste således underordna sig
brödernas, faderns och släktens krav.124 Ansvaret överlämnades till den äldste farbrodern som
bodde i Sverige. Det kan därför tolkas som att den äldste farbrodern ansågs vara familjens
överhuvud i Sverige och således den som hade det yttersta ansvaret för familjens överlevnad, rykte
och heder. Faderns agerande blir då logiskt och förståligt.
När flickan återvände hem efter rymningarna ville fadern att hon skulle be farbröderna om ursäkt
vilket hon vägrade. Att flickan vägrade be sina farbröder om ursäkt kan förstås som att hon
ytterligare trotsade de rådande (genus)normerna och vägrade att underordna sig faderns krav.
Faderns begäran samt farbrödernas engagemang indikerar att försvinnandet var hela släktens angelägenhet. I en hederskulturell kontext är familje- och samhällssynen ofta kollektiv och varje enskild
familjemedlems agerande angår hela familjen. Ett kollektivbaserat synsätt innebär att gruppen,
familjen eller släkten har den viktigaste betydelsen. Individen och dess behov ses som underordnade
gruppens intresse.125 Det innebär att individen måste tänka på familjens bästa framför det egna
välbefinnandet.126
7.1.3
Tidigare våld och hot
I domen förekommer inga uppgifter som visar att Flicka A hade varit utsatt för fysiskt våld före
mordet. Däremot kan faderns och farbrödernas uttalanden, om att de inte skulle låta flickan leva, till
olika personer inom släkten, tolkas som hot. Fadern hade, enligt systerns vittnesmål, sagt att ”…
han skulle skjuta [Flicka A] med trettio skott därför att hon inte lyssnade på vad han sade och att
detta inte var bra för familjens rykte.”127 Hot i en hederskulturell kontext kan tolkas vara ett sätt att
markera för flickan att hon har brutit mot hederskoden och agerat i strid med normerna för hur en
kvinna förväntas agera. Ytterligare en omständighet skall belysas och det är att flickan rymde
123
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 12.
Al Baldawi 1998, s. 153.
125
Wikan 2003, s. 73.
126
Ibid s. 224; jfr Al Baldawi 1998, s. 154 f.
127
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 12.
124
24
hemifrån och att familjen anmälde försvinnandet. Ett försvinnande kan vara en följd av att flickan
utsatts för våld eller hot i ”uppfostringssyfte” eller ett sätt att visa motstånd mot de kontrollerande
reglerna om uppförande. Det finns emellertid inget ytterligare i domen stödjer ett sådant
resonemang förutom de uttalade hoten. En anmälan involverar de svenska myndigheterna och enligt
de svenska reglerna kan en minderårig person tvingas att återvända till hemmet.
7.1.4
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap
Av domen framgår att Flicka A, efter att hon återvände hem, lovade att gifta sig med den man
fadern utsåg. Detta kan ses som ett uttryck för att flickans vilja underordnades kollektivets vilja.
Arrangerade äktenskap förekommer främst i samhällen med en familje- och gruppcentrerad
ideologi. Familjen väljer då äktenskapspartner utifrån familjens intresse och behov. Flickan ses som
en ägodel med ett ekonomiskt värde eftersom det är vanligt med hemgift.128
Enligt ena farbroderns vittnesmål hade modern sagt, när flickan fortfarande var borta från hemmet,
att flickan förtjänade att bli dödad om hon återvände till hemmet. Farbrodern skall då ha sagt att
modern skulle tänka på ett annat sätt och att flickan kunde gifta sig eller leva ensam utanför
familjen. En av farbröderna uttryckte under förhör i hemlandet att giftermål kunde vara en lösning
på problemen med flickan:
Jag försökte med min bror [Farbroder 2] att hitta henne och hitta hennes adress i Stockholm tillsammans med
hennes far för att ge henne en sista chans att rätta sig…129 Och mycket riktigt så lyckades hennes far att övertala
henne tillsammans med modern att komma till [hemlandet] med avsikt att gifta bort henne eller hitta en annan
lösning på hennes problem som försämrade vår familjs rykte.130
I en hederskulturell kontext är reglerna för att återupprätta hedern specificerade och inom gruppen
betraktas reglerna som oskrivna grundläggande värderingar.131 Det finns flera alternativa valmöjligheter för att återupprätta hedern, enligt Wikan. En korrigeringsmetod kan vara att gifta bort flickan
eller skicka hem henne till hemlandet.132 Det kan tolkas som att Flicka A:s resa till hemlandet var en
korrigeringsmetod och att flickan förväntades rätta sig efter släktens normer och återupprätta
hedern.
7.1.5
Gärningen, gärningsmän och motiv
Av domen framgår att Flicka A sköts på mycket nära håll i bröstet och huvudet av sin yngste
farbroder. Systern och modern försökte hjälpa flickan men stoppades av fadern och den äldste
farbrodern. I domen framkommer det, enligt systerns vittnesmål, att det hölls ett möte hemma hos
en av farbröderna några veckor innan mordet. Närvarande vid mötet var fadern, de två farbröderna
som var bosatta i Sverige samt farfadern och farbrodern som var bosatta i ett annat land. Vid mötet
128
Bredal 2004, s. 5 ff.
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 19.
130
Ibid s. 19.
131
Wikan 2003, s. 70.
132
Ibid s. 163.
129
25
beslutades att flickan skulle mördas. Handlingen kan därför anses planerad och kollektivt
sanktionerad. För att ett mord skall kunna betecknas som ett hedersmord måste gärningsmannen
tillhöra en hedersgrupp med en hederskod och mordet måste vara ett kollektivt beslut, enligt
Wikan.133
Under förhandlingarna i tingsrätten och hovrätten nekade farbröderna till att de skulle ha tagit illa
vid sig av flickans levnadssätt.134 Dessa uppgifter stämmer inte alls med de berättelser som de
lämnade under förhören i hemlandet.135 I hemlandet dömdes fadern och den ena farbrodern till
fängelse men verkställigheten av fängelsestraffen inhiberades eftersom domstolen fastställde att
motivet för mordet var ”hedersamt och att brottet begåtts i syfte att tvätta bort den skam som
drabbat familjen”136, vilket ansågs vara en förmildrande omständighet. Den ena farbrodern
berättade enligt följande om orsakerna till mordet:
… [O]rsaken som jag vet och av det jag hade sett och hört i Sverige, att hon hade tagit en avvikande väg och
etablerat olagliga och omoraliska relationer till främmande människor som skiljer sig i traditioner och religion
och språk.137
Hon hotade sina farbröder och sade att hon är fri att göra som hon vill och att lagen skyddar henne. /…/ Vi kunde
inte acceptera hennes beteende för att det bringade dåligt rykte över familjen. 138
Hoten gjorde att vi höll tyst och inte gjorde någonting trots att vi såg vår heder bli förstörd och familjen höll på
att splittras. Våra huvuden var sänkta. Jag vittnar här om att min bror hade rätten att döda sin dotter eftersom han
räddade resten av familjen undan splittring. 139
Fadern kunde inte komma fram till en annan lösning på problemet och blev övertygad om att den enda lösningen
är att döda henne för att bli av med skammen som hon bringade över familjen. 140
I en hederskulturell kontext kan förlorad heder i extrema fall leda till mord då hedern inte kan
återupprättas på något annat sätt.141 Tankegångarna som farbrodern gav uttryck för illustrerar
rationaliteten bakom mordet. Familjens heder var förstörd och det berodde på flickans beteende. De
kunde inte acceptera hur flickan levde, hon lyssnade inte på vad de sade, bestämde själv vilka
kläder hon skulle ha på sig, hade pojkvän och hade förlorat oskulden. Fadern och farbröderna ansåg
sig kränkta, ”våra huvuden var sänkta”142, och deras status i samhället var förstörd. Motivet
framstår som tydligt. Flickan hade brutit mot hedersideologin och de specificerade normerna och
därigenom hade släkten förlorat sin heder. Genom gärningen ansågs familjens heder vara
återupprättad. Eftersom hedersideologin möjliggör att en familjs heder återupprättas genom mord
kan hedersmord tolkas som en genomtänkt och rationell handling.143
133
Wikan 2003, s. 199, 164.
Visserligen kan protokollens trovärdighet ifrågasättas. Farbröderna har hävdat att protokollen präglas av tjänstemännens egna synsätt och normer.
Jag ser varken de svenska domarna eller förhörsprotokollen från hemlandet som texter vilka ger en ”sann objektiv” bild av en verklighet (se
materialavsnittet). Enligt mitt synsätt består materialet av ett antal selekterade tolkningar av händelser. Förhörsprotokollen synliggör faktorer som
karaktäriseras av en hedersideologi och en hederskulturell kontext och av den anledningen redovisas vissa avsnitt.
136
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 9.
137
Ibid s. 19.
138
Ibid s. 20.
139
Ibid s. 20.
140
Ibid s. 21.
141
Kurkala 2005, s. 234.
142
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 20.
143
Jfr Wikan 2003, s. 21,163 f ; Kurkiala 2005, s. 179 f.
135
26
Att heder i detta sammanhang är ett yttre fenomen144med fokus på omgivningens uppfattningar och
värderingar blir ännu mer påtagligt när farbrodern beskriver varför flickan mördades, ”… för att bli
av med skammen som hon bringade och för att rädda vår familjs heder och för att våra
familjemedlemmar skall kunna gå med ett upphöjt huvud inför hela samhället.”145 Upphöjt huvud
kan tolkas som att ha heder och nedsänkt huvud torde illustrera förlorad heder. För att åter kunna gå
med upphöjt huvud inför samhället var familjen tvungen att återupprätta hedern.
Farbrodern uttryckte ingen ånger utan rättfärdigade mordet. ”… jag vittnar här att min bror hade
rätten att döda sin dotter eftersom han räddade resten av familjen undan splittring.” 146 Om
uttalandet placeras i en hederskulturell kontext åskådliggörs hur kollektivet sluter upp bakom
gärningsmannen som anses ha rätten på sin sida. Det blir även tydligt hur offret skuldbeläggs. Det
var hennes beteende som var orsaken till att hon mördades, ”… trots flera familjemöten för att
kunna hantera problemet, men vi lyckades inte på grund av att offret insisterade att fortsätta med det
dåliga beteendet.”147 Det fanns ingen annan lösning, enligt farbröderna och fadern, för att bli av
med skammen som hon bringat över familjen. ”Fadern kunde inte komma fram till en annan lösning
på problemet och blev övertygad om att den enda lösningen var att döda henne för att bli av med
skammen som hon bringade över familjen.”148
7.2
7.2.1
Rättsfall 2
Levnadsvillkor och normer
I domen beskrivs relationen mellan Kvinna B och hennes familj som konfliktfylld. Bakgrunden till
konflikterna var att kvinnan träffade en svensk pojkvän vilket stora delar av familjen inte kunde
acceptera. Både fadern och brodern hade dömts för våldsbrott mot kvinnan. Till följd av detta hade
kvinnan flyttat från hemorten och hade endast kontakt med sin syster och vissa kusiner. Det finns
flera uttalanden i domen som berör normer som kvinnan förväntades leva efter, vilka är tydligt
kopplade till hennes ärbarhet. Detta illustreras av faderns uttalanden om hur han reagerade efter att
han hade sett Kvinna B med olika män i staden där släkten bodde:
[Kvinna B] hade förstört hans och hela hans familjs liv. Hon har alltid ställt till problem för honom. 149 Det var
väldigt svårt för honom. Hon provocerade honom med sitt beteende och förödmjukade och förolämpade
honom.150
Faderns uttalanden tyder på att han såg sig själv som ett offer för dotterns beteende. I detta
sammanhang måste faderns roll i en hederskulturell kontext beaktas. Det är faderns uppgift att vaka
över familjens heder och se till att värna om kvinnliga släktingars sexuella uppförande samt se till
144
Wikan 2003, s. 61, 67.
Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 21.
146
Ibid s. 20.
147
Ibid s. 20.
148
Ibid s. 21.
149
Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 7.
150
Ibid s. 8.
145
27
att döttrarna är oskulder fram till giftermål.151 Det kan således tolkas som att fadern hade
misslyckats med sin uppgift. Om situationen förstås i ett hederskulturellt sammanhang synliggörs
innebörden och konsekvenserna av kvinnans beteende. När kvinnan sågs med olika män och
skaffade pojkvän utan släktens tillåtelse bröt hon mot hederskodens kyskhetsnormer och hennes
ärbarhet kunde ifrågasättas, vilket förstörde faderns och familjens heder. I domen framkommer det
att fadern hade kallat sin dotter för hora vid flera tillfällen vilket kan antas vara kopplat till att hon
hade brutit mot kyskhetsnormerna.
Av domen kan även andra normbrott urskiljas om man tolkar handlingarna utifrån en hederskulturell kontext. Kvinnan talade öppet i media om sin familj och om de problem hon upplevde. I
domen framgår det att fadern menade att hon förtalade dem och ljög och att han i sammanhanget
”… hade sin heder att tänka på.”152 Inom en familjestruktur som har ett kollektivistiskt synsätt
vänder man sig till familjen om man har problem och familjekonflikter skall lösas inom familjen.153
Om heder förstås i ett hederskulturellt sammanhang synliggörs betydelsen av andras värderingar av
en person, familj eller släkt. Heder är ett yttre fenomen, en fråga om omvärldens värderingar. Det är
därför först när skammen blir offentlig som den drabbar hedern och måste återupprättas.154 Vad
omgivningen säger om en familj kan förstöra en familjs heder och därav värnar man om privatlivet
och håller konflikter inom familjen. Därför anses det vara den yttersta skammen att lämna ut
familjens interna angelägenheter i många miljöer, skriver Wikan.155
7.2.2
Familjestruktur
Det framkommer inga direkta uppgifter om familjen och släkten struktur. Släktingarna är relativt
osynliga i domen. En intressant iakttagelse som bör lyftas fram är att fadern, efter mordet, ringde till
sin kusin och berättade att han hade dödat sin dotter. Kusinen ringde i sin tur till faderns svåger som
var den som överlämnade fadern till polisen. Händelsekedjan kan tolkas som ett uttryck för en
patriarkal och hierarkisk familjestruktur. Det är då troligt att svågern var överhuvudet inom familjen
och bestämde samt ansvarade för medlemmarna.
7.2.3
Tidigare våld och hot
I domen förekommer uppgifter om fysiskt våld och hot. Fadern och brodern hade dömts för olaga
hot mot Kvinna B. Brodern hade även vid ett tillfälle dömts för misshandel och övergrepp i rättssak.
Enligt systerns vittnesmål hade även fadern misshandlat kvinnan och det var efter den händelsen
som hon lämnade hemmet. Av domen framkommer det att fadern hade kallat kvinnan för hora vid
flera tillfällen. Enligt systern hade fadern vid ett tillfälle sagt att ”den där horan skall man få ur
151
Wikan 2003, s. 226.
Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 8.
153
Al Baldawi 1998, s. 154 f.
154
Wikan 2003, s. 11, 21.
155
Ibid s. 11.
152
28
vägen.”156 I en hederskulturell kontext kan begreppet hora utgöra en kränkning men kan även
förstås som ett förtäckt hot.157 Våld och hot i en hederskulturell kontext kan tolkas som, förutom
markeringar om att kvinnan brutit mot hederskoden, planerade straff som syftar till att förmå
kvinnan att anpassa sig till hedersnormerna och bete sig enligt kontextens rådande kvinnoideal så
som lydig och underordnad.
7.2.4
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap
Kvinnan ville gifta sig med sin pojkvän och dennes fader och farmor hade vid ett möte med
kvinnans släkt bett om tillåtelse för att de båda skulle få gifta sig. Hela släkten inblandades, även de
som inte bodde i Sverige. Giftermålet accepterades inte. ”Man ansåg att om man lät [Kvinna B]
gifta sig med en svensk man så skulle även andra av släktens flickor vilja göra det.”158 Det framgår
av uttalandet att giftermål för kvinnan var en angelägenhet för släkten, inte ett individuellt val.
Agerandet synliggör hur individens intresse underordnas det som anses bäst för kollektivet.
Enligt faderns vittnesmål hade han försökt förmå både polisen och kommunen att se till att kvinnan
lämnade bostadsorten. Hon kunde bo var hon ville, bara inte där släkten bodde. Det framgår av
domen att kvinnan flyttade till en annan stad för att studera. Wikan beskriver en korrigeringsmetod
som hon kallar exil som kan rädda hedern utan att någon berövas livet. Den innebär att den som
bringar skam över familjen blir utstött och förvisas från orten där släkten bor. Den som befinner sig
i exil kan inte ta sig rättigheter utan släkten bestämmer om personen skall tas till nåder.159 Kvinnan
besökte staden trots faderns krav på att hon inte fick och detta kan tolkas som att hon begick
ytterligare ett normbrott, enligt Wikans resonemang.160
7.2.5
Gärningen, gärningsmän och motiv
Fader avlossade först ett skott mot Kvinna B som träffade huvudet, och hon ramlade bakåt. Modern
och den yngsta systern försökte fösa ut fader ur lägenheten men han tog sig in i lägenheten igen och
sköt ytterligare ett skott, på mycket nära håll, i kvinnans huvud. Både före och efter skottlossningen
sade, enligt systerns vittnesmål, fadern till kvinnan: ”jävla hora. Varför kom du in i min familj.”161 I
tingsrätten erkände162 fadern att han hade berövat Kvinna B livet men nekade till att det var
planerat. Enligt faderns vittnesmål var det en ren tillfällighet att han tog med sig vapnet. Han
brukade”… bära det på sig vissa dagar när han dricker alkohol och inte är ’lugn i huvudet’. Han var
156
Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 11.
Jfr Schlytter 2004, s. 46.
158
Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 11.
159
Wikan 2003, s. 162.
160
Ibid s. 10.
161
Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt s. 10.
162
I hovrätten ändrade fadern sin version av händelseförloppet och hävdade att en annan man hade dödat Kvinna B och tvingade honom att ta på sig
skulden. Dessutom tonade han ner omständigheterna av familjekaraktär t.ex. menade han att problemen med dottern inte hade varit så allvarliga samt
att han inte hade varit emot hennes giftermålsplaner.
157
29
sjuk i huvudet. Ingen far skjuter sin egen dotter.”163 Vid ett senare tillfälle motsägs hans
resonemang av honom själv. Vid polisförhören uppgav fadern att han under fem, sex månader ”lekt
med de tankarna”164 att döda sin dotter.
Han hade inte i förväg bestämt sig för att skjuta [Kvinna B] men hon lämnade dem inte ifred. Han förstod att han
inte skulle bli kvitt henne. Att skjuta henne var den enda lösningen. Det fanns ingen annan utväg. Nu är alla
problem lösta. [Kvinna B] var problemet.165
Enligt systerns vittnesmål, så som det formulerats i domen, så trodde fadern och släkten att
problemet försvunnit genom kvinnans död. Uttalandet tyder på att mordet var ett kollektivt beslut
som hade sanktionerats av släkten:
Han har utfört själva gärningen men det är flera i släkten som ligger bakom. Det har funnits en press på fadern att
utföra mordet. Han och släkten tror att problemen försvunnit genom [Kvinna B:s] död. I faderns och släktens
ögon har familjens heder återupprättats.166
Om synsättet tolkas i ett hederskulturellt sammanhang synliggörs hedersmordets logik. Fadern hade
sagt att problemen med kvinnan började när han såg henne med en pojke på stan. En tolkning
utifrån en hederskulturell kontext innebär att hennes beteende var problemet, hon bröt mot
hederskoden och kyskhetsnormerna, och det skadade familjens heder. Om släktens problem
försvunnit i och med kvinnans död måste det tolkas som att hennes beteende och kropp var
problemet. Mordet kan då förstås som en rationell handling, utifrån normer som möjliggör att
familjens heder återupprättas. I tingsrätten ville ingen av släktingarna, förutom ena systern, vittna
om händelsen. Modern och svågern avlade, med stöd av rättegångsbalken, inget vittnesmål.
Kusinen vittnade men enligt honom mindes han ingenting av den aktuella händelsen eller dagen.
Det blir således tydligt att släkten slöt upp kring gärningsmannen.
7.3
7.3.1
Rättsfall 3
Levnadsvillkor och normer
I domen framgår det att Flicka C var frivilligt familjehemsplacerad på en annan ort än hemorten.
Enligt en socialsekreterares vittnesmål var det något problem mellan syskonen. ”Det kom på tal att
[Brodern] och [Flicka C] inte kom sams. Orsaken berördes dock inte närmare.”167 En vän till
brodern uppgav att: ”Anledningen till att de var ovänner var att [Flicka C] stuckit till Stockholm och
gjort andra saker som de ogillade.”168Även modern hade uppfattat att det var något som var fel.
Enligt moderns vittnesmål ville brodern inte träffa sin syster. Han vägrade att bo hemma när hon
hälsade på och tillbringade istället nätterna hos kompisar. Så snart brodern var hemma låste flickan
163
Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 7.
Ibid s. 9.
Ibid s. 8.
166
Ibid s. 11.
167
Rättsfall 3: Umeå tingsrätt, s. 10 f.
168
Ibid s. 14.
164
165
30
in sig på sitt rum. Det kan dock förmodas att det fanns fler omständigheter, än de som framgår av
domen, bakom flickans familjehemsplacering.
Enligt moderns vittnesmål skall fadern ha sagt till brodern ”… att [Flicka C] skulle leva enligt deras
seder och ej leva som en svensk flicka och att [Brodern] hade i uppdrag att kontrollera [Flicka C:s]
klädsel, om hon var ute och dansade och hur hon uppträdde bland sina kompisar.”169 Uttalandena
kan tolkas utifrån en hederskulturell kontext och torde då avse att kontrollera att flickan förhöll sig
till hedersnormerna och de rådande kyskhetsnormerna.
Även i detta fall finns omständigheter som tyder på att flickan hade en relation som andra i släkten
inte accepterade. Flickan själv hade enligt vittnen sagt att hon blev hotad eftersom ”… hon höll ihop
med en svensk pojke, vilket de inte gillade.”170 Normer som är knutna till sexualitet aktualiseras
således även i denna dom. Modern hade talat med brodern med anledning av hoten mot flickan.
”[Brodern] svarade att han skulle döda [Flicka C] för att alla sade att hon var en hora och för att hon
levde som svenskar och låg med svenska pojkar.”171 Modern påpekade då att brodern låg med
svenska flickor. Brodern sade då att ”det var en helt annan sak”172. Broderns synsätt, enligt domens
formuleringar, kan tolkas som ett uttryck för den centrala roll som flickas oskuld har i en
hederskulturell kontext. Broderns uttalande ger uttryck för att flickan hade brutit mot
kyskhetsnormerna och att hennes beteende därmed bringat skam över broderns och släkten. Vidare
blir de olika genusrollerna märkbara eftersom broderns sexualitet anses vara ”en helt annan sak”.
Broderns resonemang kan tolkas som uttryck för den patriarkala familjestrukturen som råder i en
hederskulturell kontext. Genusrollerna är stereotypa och sönerna tillåts betydligt mer frihet och
handlingsutrymme än döttrarna, som måste underordna sig sina bröder. Flickornas sexualitet i en
hederskulturell kontext är central eftersom de förvaltar hedern medan pojkars sexualitet inte har
någon koppling till hedern, så länge den är heterosexuell.
7.3.2
Familjestruktur
Familjen och släktens struktur beskrivs inte i domen. Det finns dock vissa uttalanden som tyder på
att det funnits andra manliga släktingar, förutom brodern och kusinen, som försökt bestämma över
flickan. Ett vittne uppgav att ” … [Flicka C] talade också om att några farbröder påverkat brodern
att bestämma över henne.”173 Även till kvinnan i familjehemmet hade flickan uppgett att ”… hon
känt sig hotad av manliga släktingar utan att nämna några namn.” 174 I detta sammanhang synliggörs
andra manliga släktingar, kanske ett kollektiv, men domarna utvecklar inte detta.
169
Rättsfall 3: Umeå tingsrätt, s. 24.
Ibid s. 11.
Ibid s. 23.
172
Ibid s. 23.
173
Ibid s. 11.
174
Ibid s. 12.
170
171
31
7.3.3
Tidigare våld och hot
Av domen framgår att Flicka C hade varit utsatt för hot, dels av en polisanmälan om olaga hot som
flickan gjorde mot kusinen och brodern och dels enligt vittnen samt en utredning av socialtjänsten.
Enligt den polis som tagit upp en anmälan om olaga hot var flickan rädd för sin bror efter en
händelse, ”då hon trodde att han skulle misshandla henne svårt.”175 Flickan hade, enligt vittnen, vid
flera tillfällen uppgett att hon känt sig hotad av manliga släktingar. Kvinnan i familjehemmet
uppgav att ”… hon känt sig hotad av manliga släktingar utan att nämna några namn.” 176 Enligt
moderns vittnesmål hade fadern hotat döda flickan i samband med att vårdnaden om barnen
flyttades över från honom till modern. Av flera vittnesmål framgår det att brodern och kusinen vid
flera tillfällen hade kallat flickan hora samt hotat att döda henne. Flicka C var rädd och tog hoten på
allvar. Motivet till hoten, enligt vittnen, var att flickan hade blivit ”för svensk”177, träffat en svensk
pojke, samt gjort andra saker de inte gillade. De hot som enligt domen hade uttryckts innan mordet
var alla kopplade till hennes beteende. Om hoten förstås i en hederskulturell kontext tyder de på att
flickan hade brutit mot kyskhetsnormerna, enligt brodern och kusinen eller andra släktingar, vilket
kan ha föranlett hoten.
7.3.4
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap
Det finns ingenting i domen som tyder på att brodern eller andra släktingar försökt återupprätta
hedern innan mordet.
7.3.5
Gärningen, gärningsmän och motiv
I närheten av moderns bostad ströps flickan av sin bror och kusin. Gärningsmännen hävdade att det
var ett vanligt gräl som urartade och att flickans död var en olyckshändelse. Enligt brodern hade de
“… inte talat om att strypa [Flicka C] och det var inte hans mening att döda henne”.178 Det kan
mycket väl ha varit så som gärningsmännen hävdade men en alternativ tolkning får man genom att
ta hela flickans livssituation i beaktande. Hennes livssituation präglades av dödshot som var
kopplade till hennes beteende och sexualitet, vilket kan ha föregått gärningen. Enligt Wikan
karaktäriseras ett hedersmord av ett kollektivt beslut179 inom hedersgruppen och gärningsmannen
måste följaktligen tillhöra en sådan grupp. Enligt ett vittne hade kusinen sagt att “… han inte kunde
vara kompis med [Brodern] därför att [Brodern] inte klarade av att döda [Flicka C]”, 180 samt att ”…
alla farbröder i släkten tycket illa om [Brodern] för att han inte dödade [Flicka C].” 181 Dessa
uttalanden tyder på att det funnits en hotbild från andra manliga släktingar samt en press på brodern
175
Rättsfall 3: Umeå tingsrätt, s. 12.
Ibid s. 12.
177
Ibid s. 12.
178
Ibid s. 21.
179
Wikan 2003, s. 164.
180
Ibid s. 13.
181
Ibid s. 13.
176
32
att döda flickan. Således finns indikationer på att mordet kan ha varit kollektivt sanktionerat men
eftersom uppgifterna inte utvecklas i domen kan det inte anses tydligt, enligt min tolkning.
7.4
7.4.1
Rättsfall 4
Levnadsvillkor och normer
I domen beskrivs hur Flicka D behandlades av sin familj, men beskrivningarna är motsägelsefulla.
Enligt åklagaren förbjöds hon att titta på TV, klä sig som hon ville, att gå på fester och att sminka
sig. Hennes bröder fick däremot större frihet. Familjen, enligt vittnesmålen, menade däremot att
flickan behandlades med vördnad och respekt. Enligt flickans vittnesmål förekom det att fader slog
barnen. Det framgår även att familjen var religiös. När flickan rymde hemifrån slutade hon att bära
heltäckande klädsel och slöja samt klippte håret. De omständigheter som framgår av domen tyder
på att flickan begränsades och isolerades på ett liknande sätt som Flicka A i rättsfall 1. Tolkas
levnadsvillkoren i ett hederskulturellt sammanhang kan isoleringen ses som ett led i att kontrollera
flickans beteende, framförallt hennes sexualitet.
I domen framkommer, enligt de tilltalade, att det var en vanära för familjen att Flicka D hade
lämnat hemmet. Att flickan rymde och träffade en man utan föräldrarnas godkännande torde om
man väger in att flickans kusin hade friat till henne utgöra ”dubbel” skam. Modern var övertygad
om att flickan hade blivit lurad att följa med pojkvännen. Det kan tolkas som att modern genom sitt
resonemang lade skulden på flickans pojkvän och därför var det hans beteende som hade skadat
familjens heder. Vilket även synliggörs genom faderns uttalande om att flickans pojkvän hade ”…
satt vårt rykte och heder på spel, min son kunde inte gå i skolan och liksom lyfta huvudet bland
andra [nationalitet] pojkar och sånt, han var liksom tvungen att gå med nerböjt huvud.”182 Nerböjt
huvud är någonting som återkommer i flera av domarna. Det torde symbolisera skadad heder samt
att skammen blivit offentlig. När flickan återvände hem var fadern besviken och arg över hur hon
hade betett sig. Han sade att ”… hon hade gjort bort sig och att hon hade skämt ut familjen.” 183
Fadern menade att det var olämpligt att försvinna, “… särskilt mot bakgrund av att hon inte var
gift.”184 Uttalandet kan tolkas som ett uttryck för kyskhetsnormerna eftersom fadern ansåg att det
var särskilt olämpligt att försvinna eftersom hon inte var gift. Att flickan sovit borta utan familjens
kontroll torde vara tillräckligt för att ifrågasätta hennes kyskhet. Genom sitt handlande hade flickan,
enligt fadern, ”förvandlat sig från att vara ett föremål av guld till att vara en rostig metallbit.” 185
Uttalandet kan tolkas ge uttryck för att fadern ansåg att flickan hade blivit förstörd p.g.a. yttre
förhållanden, av pojkvännen. Om formuleringen tolkas utifrån ett hederskulturellt sammanhang
182
Rättsfall 4: Göta hovrätt, s. 17.
Ibid s. 20.
184
Ibid s. 14.
185
Ibid s. 17.
183
33
aktualiseras att kvinnan betraktas som en ägodel med ett värde. Genom att försvinna från hemmet
hade flickan förlorat sitt ekonomiska värde i ett framtida giftermål eftersom hennes kyskhet kunde
ifrågasättas.
7.4.2
Familjestruktur
Familjen beskrivs relativt ingående i domen och förutom den närmsta familjen nämns tre farbröder
varav den yngre bodde på samma ort. Den äldste farbrodern (Farbroder 1) bodde troligtvis i ett
annat nordiskt land med sin son. Modern involverade sin bror, i hemlandet, för att fråga denne om
råd då flickan hade lämnat hemmet. Utifrån domens formuleringar blir det tydligt att Flicka D:s
handlande var en kollektiv familjeangelägenhet. Det var inte bara flickans handlande som angick
släkten, även efter mordet involverades släkten. Både brodern och fadern försökte, efter mordet,
kontakta den äldste farbrodern. "Efter händelsen ringde han [Farbroder 1] flera gånger utan att få
tag i denne. Han ville berätta för [Farbroder 1] vad som hänt och få råd om vad han skulle göra.”186
Efter mordet begav sig familjen till farbrodern och dennes son, som friat till flickan. Om
händelseförloppen tolkas utifrån en hederskulturell kontext kan det ses som ett led i ett kollektivt
beslut samt att familjen skulle komma överens om vad som skulle hända efter mordet. Det kan även
vara ett tecken på att den äldste farbrodern ansågs vara släktens överhuvud.
7.4.3
Tidigare våld och hot
Det framgår av domen att Flicka D varit utsatt för både hot och fysiskt våld. Enligt flickans
vittnesmål förekom det att fadern slog både henne och de övriga syskonen men detta berörs inte
ytterligare i domen. Brodern hade vid ett flertal tillfällen sagt till familjemedlemmar och
skolpersonal att han skulle döda mannen som Flicka D träffade. Föräldrarna medgav att de hört
sonen uttala hot, vid olika tillfällen, om att han skulle döda flickans pojkvän men dessa förklarades
vara uttryck som han använde för att han var ung och arg. När flickan återvände till hemmet sade
fadern att farbröderna befann sig på orten och han hotade henne med att ringa till dem för att be
dem döda både henne och pojkvännen. Vidare skall han ha sagt att ”… om [Farbroder 1] hade varit
här skulle denne eventuellt ha dödat både henne och [Pojkvännen].”187 Enligt vittnen i domen hade
modern, i telefonsamtal, hotat flickan flera gånger under den tid hon var borta från hemmet. Det är
dock svårt att utläsa av domen om dessa skall anses som hot eller varningar. Exempelvis skall
hennes mor vid ett tillfälle ha sagt att ”… hennes farbror [Farbroder 1] och [Kusin] var på väg till
[orten där pojkvännen bodde] för att göra henne illa.”188 Moderns ”hot” kan således förstås som
varningar eller som ett försök att få flickan att komma hem och underordna sig hederskoden. De
186
187
188
Rättsfall 4: Kalmar tingsrätt, s. 13.
Rättsfall 4: Göta hovrätt, s. 17.
Ibid s. 19.
34
kan även tolkas som en markering mot att hon hade brutit mot hederskoden, skadat familjens heder,
och kunde förvänta sig bestraffning.
7.4.4
Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap
Det framgår, enligt alla familjemedlemmars vittnesmål, att flickans kusin hade friat till henne samt
att hon inte ville gifta sig med honom. Inom vissa grupper är det vanligt att gifta sig inom sin egen
grupp, t.ex. kusingifte. Det kan bero på att man vill behålla egendomen inom familjen, trygga
släktens fortlevnad eller säkra en fortsatt migration för släkten.189 Flickans agerande kan förstås som
ett normbrott mot hederskoden och omgivningens förväntningar på henne som kvinna. I en
hederskulturell kontext skall en flicka underordna sig familjens och släktens vilja. Förhållandena för
denna flicka skiljer sig väsentligt från de övriga. I detta fall var det inte flickan som mördades utan
hennes pojkvän. Det i sig kan tolkas som en korrigeringsmetod. Skulden för den skadade hedern
lades på pojkvännen. Det var hans beteende som hade skadat familjens heder.
7.4.5
Gärningen, gärningsmän och motiv
Flickans pojkvän hade stickskador, på skinkan, i hjärttrakten och på ryggen som orsakat sådana
skador att han till följd av detta avlidit. Det fanns även tecken på trubbigt våld, troligtvis från ett
basebollträ, och brännskador i ansikte samt på kroppen. Brodern menade att han och mannen
hamnade i bråk med varandra och att bråket urartade. Han erkände grov misshandel och vållande
till annans död. Familjemedlemmarna nekade till att de skulle ha förekommit familjeråd och att de
skulle ha diskuterat eller planerat att ta livet av mannen. I domen finns omständigheter, som
redovisats under teman ovan, som tyder på att släkten kan betraktas som en hedersgrupp med en
hederskod. Om mordet tolkas i ett hederskulturellt sammanhang kan en viss rationalitet urskiljas.
Det fanns en kollektiv heder inom släkten att värna om. Familjen betraktade flickans och mannens
relation som otillåten och den förstörde släktens heder. Rymningen hemifrån medförde att
normbrottet blev känt för omgivningen vilket troligtvis förvärrade situationen. Det är när skammen
blir offentlig som den drabbar hedern och först då måste den återupprättas, menar Wikan.190
Familjen menade att mannen hade lurat flickan och således blev det han som bar skulden till den
förstörda hedern. Mordet kan då förstås utifrån syftet att återupprätta hedern och ger uttryck för en
hederskulturell logik.
8
Sammanfattande analys
I domarna beskrivs att alla flickor hade stränga regler, om utseende och beteende, att förhålla sig
till. Om dessa regler och begränsningar förstås i ett hederskulturellt sammanhang kan de ses som ett
led i kontrollen över flickornas kyskhet, som familjens män förväntas upprätthålla. Att hindra en
189
190
Bredal 2004, s. 5 ff.
Wikan 2003, s. 11, 21.
35
flicka från att gå ut eller umgås med vänner kan tolkas som ett sätt att eliminera risken för att hon
skall kunna skada familjens heder. Av domarna framgår att det framförallt var män i flickornas
närhet som kontrollerade, hotade och utövade våld mot dem. Enligt Wikan kan en man förlora sin
heder om en kvinna som mannen är förmyndare för, dotter, kusin, brorsdotter eller hustru, bryter
mot normerna.191 Således kan manliga släktingars kontroll över flickorna förklaras.
De omständigheter som framgår av domarna präglas av patriarkala maktstrukturer med tydliga
genusroller som var och en av de inblandade förväntades agera efter. Flickorna förväntades vara
lydiga och underordnade. De kontrollerades av överordnade och närstående män. Av domarna
framgår det att våldshandlingar och hot främst förekom när flickorna begått normbrott kopplade till
det sexuella beteendet t.ex. haft pojkvän, setts med en pojke eller rymt hemifrån. När en flicka som
befinner sig i en hederskulturell kontext rymmer hemifrån eller sover borta torde det uppstå tvivel
om flickans kyskhet. Därför kan ett sådant beteende anses vara ett brott mot kyskhetsnormerna. Att
dessa normbrott betraktas vara så allvarliga kan bero på att hedern är kollektiv samt knuten till
flickornas skam som de bär på och som de förväntas förvalta enligt hedersnormerna.192 Makt,
kontroll och våld kan förstås som strategier för att få flickorna att underordna sig normerna och
således ett medel för att se till att familjens heder bevaras. Kvinnorna runt flickorna beskrivs
knapphändigt i domarna och förblir relativt dolda, därför är deras agerande svårt att tolka.
Mödrarnas ställningstaganden till normer och levnadsregler framgår inte alls av domarna. I två
domar finns vittnesmål från två systrar. De vittnade trots hot från släkten och deras agerande kan
tolkas som motstånd mot de rådande normerna. I samma fall försökte mödrarna hindra
gärningsmännen vid själva gärningen vilket kan tolkas som att de inte stått bakom ett beslut att
mörda flickorna. I en dom framkommer det uppgifter som tyder på att modern hade en mer aktiv del
i familjens agerande.
Gärningarna beskrivs ingående i domarna och kan betraktas som mycket olika och även om var och
en kan ha ett symboliskt värde väljer jag att konstatera att det föreligger skillnader i
tillvägagångssätt samt gärningarna i övrigt. Däremot finns andra likheter, som att alla gärningsmän
var närstående samt att morden i två fall var planerade, i de övriga två fallen förekommer
motstridiga omständigheter. I alla fall förekommer indikationer på att motiven till morden var
hedersrelaterade. I tre av fallen förefaller det vara tydligt, då omständigheterna förstås i en
hederskulturell kontext. I dessa fall begicks morden utifrån föreställningar om att morden skulle
återupprätta hedern, vilket synliggör logiken bakom hedersmord. I en av domarna var det en man
som mördades. Men rationaliteten bakom mordet kan tolkas vara den samma. Familjen hade
förlorat sin heder eftersom deras dotter hade lämnat hemmet och rymt till mannen. Familjen
191
192
Wikan 2003, s. 70.
Ibid s. 70.
36
menade att mannen hade lurat flickan att lämna hemmet. Således kunde mannen skuldbeläggas och
genom att mörda honom torde familjen anse att deras heder var återupprättad. Det är tydligt utifrån
hur resonemangen formulerats i domarna att gärningsmännen skuldbelägger offren. Kurkiala menar
att det som skiljer hedersrelaterat våld från annat våld är att ett kollektiv står bakom handlingarna
och anser sig ha rätten på sin sida.193 En formulering såsom den beskrivs i en av domarna, belyser
Kurkialas resonemang; ”Jag vittnar här att min bror hade rätten att döda sin dotter eftersom han
räddade resten av familjen undan splittring.”194
I ett av fallen saknas uppgifter för att det skall vara möjligt att tolka om flickan befunnit sig i en
hederskulturell kontext. Det framkommer att det funnits normer kopplade till beteende och
sexualitet men motivet blir inte uppenbart utifrån omständigheterna som redovisas i domen. För att
ett mord ska kunna betecknas som ett hedersmord måste gärningsmannen tillhöra en hedersgrupp
med en hederskod, menar Wikan.195 I detta fall blir en sådan hedersgrupp inte synlig eftersom
omständigheterna som redovisas i domen är knapphändiga.
9
Avslutande diskussion
Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om och förståelse för fyra mord, som i media lyfts
fram och benämnts som hedersmord. Avsikten var att undersöka om dessa mord haft förankringar i
en hederskulturell värdegrund samt att försöka identifiera eventuella gemensamma brottsmönster
och omständigheter kring brotten. Resultatet och analysen visar att det finns gemensamma
omständigheter i domarna, som kan sammanfattas under studiens olika teman:
1. Levnadsvillkor och normer: Flickorna begränsades och kontrollerades av sin släkt, framförallt av
männen. Alla flickor hade rymt hemifrån (en var familjehemsplacerad). Det fanns normer kopplade
till flickornas beteende och sexualitet, som alla flickor hade överträtt.
2. Familjestruktur: Familjerna hade en patriarkal uppbyggnad,196tydliga genusroller och kollektivbaserad familjesyn. Flickorna förväntades underordna sig kollektives krav och normer.
3. Tidigare våld och hot: Alla flickor hade varit utsatta för hot och nedsättande skällsord, ofta i
samband med normbrott enligt hedersideologin och kyskhetsnormerna. Utifrån domarna framkom
det att två av flickorna varit utsatta för våld. I ett av fallen var misshandeln direkt kopplad till
flickans sexualitet och beteende.
4. Korrigeringsmetoder och arrangerat äktenskap: Arrangerade äktenskap diskuterades i tre fall
och hade planerats i två fall. Korrigeringsmetoder hade förekommit i två fall; arrangerat äktenskap
och exil (förutom mord i alla fyra fall).
193
Kurkiala 2005, s. 234.
Rättsfall 1: Uppsala tingsrätt, s. 20.
195
Wikan 2003, s. 199.
196
I en dom saknas uppgifter om andra familjemedlemmar och strukturen synliggörs således inte.
194
37
5. Gärningen, gärningsmän och motiv: Gärningsmännens heder ansågs skadad på grund av
flickornas beteende. Offret skuldbelades implicit i tre av fallen. Gärningarna var troligtvis
planerade, vilket kan anses vara tydligt i två av fallen. Alla gärningsmän var närstående män. I två
av fallen var gärningsmännen bröder och under 18 år. I domarna fanns indikatorer på att morden
genomfördes för att återupprätta familjernas heder.
Det framgår av studien att hedersrelaterat våld är ett komplext fenomen och att genus, makt, ålder,
kultur, samhällsstrukturer, religion, traditioner, normer samt samhälls- och individsyn är centrala
faktorer i en hederskulturell kontext. Det således viktigt att se flickornas livssituationer för att
kunna urskilja en hederskulturell kontext. Om man endast fokuserar på brottet synliggörs inte det
förtryck och den hotbild som flickorna i dessa fall varit utsatta för. I metodavsnittet beskrivs hur
textens mening blir synlig med hermeneutisk tolkning. Först genomfördes en översiktlig läsning för
att få en helhetsbild, efter det fokuserades på vissa delar och sedan sattes texten ihop igen och för att
få en ny innebörd. På samma sätt blir flickornas situationer synliga. En helhetsbild kanske inte säger
så mycket vid en första anblick men efter en analys av enskilda delar skapas en sammanhängande
bild som synliggör flickornas situationer. Ett liknande perspektiv förespråkas av Eldén och
Westerstrand (2004) som kallar det ett sammanhållet perspektiv. De menar att ett sammanhållet
perspektiv på våld är en förutsättning för att synliggöra våldsutsatta kvinnors livssituationer.197
Analysen visar vidare att det i tre av domarna finns omständigheter som indikerar att offren
befunnit sig i en hederskulturell kontext, att morden varit hedersrelaterade och haft förankringar i en
kulturspecifik värdegrund. Det framgår vidare att det inom familjerna funnits ett kollektivt
normsystem vilket rättfärdigat våld, hot och förtryck för att upprätthålla familjens heder. I en av
domarna som ligger till grund för studien är offret en man och jag menar att mordet kan kopplas till
hederskulturella normer samt att logiken bakom mordet blir synlig i en hederskulturell kontext.
Således drabbas inte endast kvinnor av hedersrelaterat våld och en förklaringsmodell som enbart
utgår från patriarkalt strukturellt våld mot kvinnor förlorar en del av sitt förklaringsvärde.
Emellertid måste studien ses som begränsad och generaliseringar skall göras med stor försiktighet.
Jag har utgått från fyra domar, som i media kallats hedersmord, och kan således endast uttala mig
om just dessa domar. Maktstrukturer, normer knutna till sexualitet samt tidigare hot och våld skulle
troligtvis påträffas även i andra domar, oavsett om det gäller hedersrelaterade brott eller inte.
Utgångspunkten i denna studie är att det finns kulturrelaterade förklaringar till hedersrelaterat våld.
En svår fråga som aktualiseras är vad som skall accepteras inom ramen för en viss grupps kultur.
Med utgångspunkt av FN:s resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn198
197
198
Eldén & Westerstrand 2004.
A/RES/55/56, 31 January 2001.
38
som fastställt att hedersrelaterat våld är en kränkning av de mänskliga rättigheterna kan våldet
aldrig rättfärdigas, oavsett om det sker med hänvisning till religion, kultur eller sedvänja. Det är
många forskare som motsätter sig kulturella förklaringar till våld. Dessa forskare menar att det är
rasistiskt, förfrämligande eller att det osynliggör de universella patriarkala strukturerna.199 Det är
viktigt att vara medveten om det föreligger risker med ett kulturrelaterat synsätt. Min avsikt är inte
att stämpla en hel kultur eller dölja annat våld utan min avsikt är att belysa hur vissa brott
legitimeras utifrån en kollektivt delad värdegrund.
Kritikerna mot ett perspektiv som kopplar samman våld och kultur har ifrågasatt varför våld av män
med invandrarbakgrund skall ses som en annan kategori än våld av svenska män. De anser att en
sådan kategorisering är en del av den strukturella diskrimineringen mot invandrare. 200 Jag vill vända
på resonemanget. Kanske borde våld mot kvinnor särskiljas i många olika kategorier för att
synliggöra om det finns en rationalitet bakom handlingarna. Traditionellt sätt förklaras ofta dödligt
våld mot kvinnor i nära relationer med individförklaringar såsom att gärningsmannen lider av
psykisk störning, sjukdom eller är socialt marginaliserad.201 Med sådana individorienterade
förklaringar kan det vara svårt att uppfatta bakomliggande mönster liksom alltför generella
förklaringar kan gå miste om dimensioner och olikheter i våldet. Samma tolkningsmodell kanske
inte är aktuell för alla situationer av våld mot kvinnor. Jag vill med viss försiktighet hävda att
hedersrelaterat våld ger ytterligare en dimension till våld mot kvinnor då dessa brott har
förankringar i en kulturspecifik värdegrund.
Avslutningsvis vill jag nämna några ord om omständigheter som framkommer i domarna men som
ligger utanför studiens syfte men likväl bör belysas. Det skiljer tio år mellan domarna som ligger till
grund för denna studie. Det innebär att jag har en tidsaxel på tio år att förhålla mig till. Jag kan
konstatera att mycket har hänt under dessa år. Den debatt som pågått i samhället om hedersrelaterat
våld har även påverkat rättsväsendet. I den äldsta domen väljer åklagaren att åtala de ”uppenbara”
gärningsmännen. Trots en hotbild som är uppenbart vidare och som omfattar våld och hot från
andra manliga släktingar. Eftersom domstolen endast skall förhålla sig till åklagarens åtal och
gärningsbeskrivning osynliggörs offrets våldsverklighet. Den senaste domen är den enda som
uttryckligen berör begreppet hedersrelaterat och där åklagaren försöker bevisa att andra i familjen
varit delaktiga i gärningen som medgärningsmän, medhjälpare eller anstiftare. Omständigheter som
tyder på en hederskulturell kontext lyfts tydligt upp av åklagaren och domstolen måste förhålla sig
till att gärningen påstås vara kollektivt sanktionerad och utförd.
199
200
201
Se t.ex. Kamali SOU 2005:41 s. 56; Jfr SOU 2006:79, de los Reyes 2004 s. 101 ff.
Ibid.
Se BRÅ-rapport 2001:11, Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer; BRÅ-rapport 2002:14, Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning.
39
10 Framtida forskning
Under arbetet med denna uppsats har många frågor dykt upp. Hedersrelaterade mord och
hedersrelaterat våld är ett komplext problem som är relativt outforskat. Det vore intressant att göra
en jämförande studie med mord som inte definieras som hedersrelaterade. Vilka likheter och
skillnader skulle föreligga och hur skulle sammanhangen se ut? Utifrån ett feministiskt perspektiv
skulle det vara av intresse att undersöka konstruktionen av genus i en hederskulturell kontext. Hur
konstrueras femininiteter och vilken typ av femininitet vill flickorna iscensätta? Den forskning som
finns är framförallt inriktad på kvinnor samt att normerna i en hederskulturell kontext är starkt
knutna till kvinnors sexualitet. Det saknas således forskning om männens roll som offer i en
hederskulturell kontext. Vidare forskning om hedersmord på män är att önska. Forskning kring
hedersrelaterade brott har framförallt skett genom teori. Därav behövs utökade kunskaper om hur
fenomenet fungerat i praktiken. Det behövs även kunskap om omfattningen av problemet. Sådan
forskning är i dagsläget svår att genomföra eftersom det saknas en enhetlig definition av
hedersrelaterat våld samt att det inte finns någon brottsrubricering i polisens system för
hedersrelaterade brott.
40
11 Referenser
Litteratur
Al Baldawi, R. (2003). Migration och familjestruktur. I Ahmadi, N. (red.). Ungdom, Kulturmöten,
identitet. Stockholm: Liber, s. 146-178.
Bergström, G & Boréus, K. (red.)(2005). Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Berniz, U. (red.) (2000). Finna rätt- juristens källmaterial och arbetsmetoder. 6. uppl. Stockholm:
Norstedts juridik.
Bredal, A. (1999). Vi er jo familie. Arrengerte ektenskap og felleskap blant unge norske-asiater.
Universitetet i Oslo.
de los Reyes, P. (2004) Kulturella steriotypier och våldsoffrens utsatthet. I Lindgren, R.,
Pettersson, K-Å. & Hägglund, Bo, (red.). Utsatta och sårbara brottsoffer. Stockholm: Jure
förlag, s. 101-118.
Eldén, Å. (2003). Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder.
Uppsala Universitet.
Eldén, Å,. & Westerstrand, J. (2004). Hederns försvarare. Den rättsliga Hanteringen av ett
hedersmord. I Kvinnovetenskaplig tidskrift. Vol. 3 Stockholm: Föreningen
Kvinnovetenskaplig tidskrift, s. 35-56.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad. 2. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik.
Granström, Görel. (2005). Att arbeta med juridiskt material- metodologiska möjligheter och
problem. I Roxell, L & Tiby, E. (red.).”Metodantologin” Frågor, fält och filter. Lund:
Studentlitteratur, s. 156-169.
Jemteborn, A. (2005). ”Att stå på sig, på egna ben”- En fallstudie om en flicka i en hederskultur
och hennes motstånd mot att inordna sig efter släktens krav. Akademitryck: Stockholms
Universitet.
Kamali, Masoud. (2004). Media, experter och rasismen. I Stieg, Larsson. (red.). Debatten om
hedersmord: feminism eller rasism. Stockholm: Svartvitts förlag, s. 20-33.
Kurkiala, M. (2005). I varje trumslag jordens puls. Stockholm: Ordfront.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lander, I. (2003) Genus, normalitet och avvikelse. Med kroppen som utgångspunkt. I Lander, I.,
Pettersson, T. & Tiby, E. Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv
inom svensk kriminologi. Lund: Studentlitteratur, s. 21-45.
May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Sarnecki, J. (2003). Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur.
Schlytter, A. (2004). Rätten att själv få välja. Om kön, mångkulturalism och socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Wikan, U. (2003). En fråga om heder. Stockholm: Ordfront.
Rapporter och offentligt tryck
Brottsförebyggande rådet (2001). Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer, Brå-rapport 2001:11
Stockholm: Fritzes.
Brottsförebyggande rådet (2002). Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning. Brå-rapport
2002:14. Stockholm: Fritzes.
41
Länsstyrelsen Stockholms län, 18 projekt till stöd för flickor och unga kvinnor som riskerar att
utsättas för så kallat hedersrelaterat våld. Länsstyrelsen i Stockholms län. Hämtad från
www 2006-12-10, http://www.ab.lst.se
Kriminologiska institutionen (2005). Remiss på betänkandet Slag I luften. En utredning om
myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) från Kriminologiska institutionen,
Stockolms universitet (N2004/9764/JÄM), Dnr U14/2005. Hämtad från www 2007-01-10,
http://www.crim.su.se
Kvinnoforum (2006) Hedervärt- att arbeta med heder och ungdomar. Hämtad från www 2006-1219, http://www.kvinnoforum.se/
Regeringskansliet. (2005). Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet. Hämtad från www
2006-12-10, http://www.sweden.gov.se/
Regeringens faktablad ( rev. uppl. oktober 2006) Insatser för ungdomar som riskerar att utsättas
för hedersrelaterat våld och förtryck.
SOU 2006:79. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Integrationens
svarta bok, agenda för jämlikhet och social sammanhållning. Integrations- och
jämställdhetsdepartementet. Hämtad från www 2007-01-19, http://www.regeringen.se
SOU 2005:41. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Bortom Vi och
Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.
Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Hämtad från www 2007-01-19,
http://www.regeringen.se
SOU 2006:73. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Den segrande
integration genom social sammanhållning och dess hinder. Integrations- och
jämställdhetsdepartementet. Hämtad från www 2007-01-19, http://www.regeringen.se
SOU 2002:13. Vår anhöriginvandring. Justitiedepartementet Anhörigkommittén. Hämtad från
www 2007-01-19, http://www.regeringen.se
UN Document A/RES/55/56. (31 January 2001). Working towards the elimination of crimes
against women committed in the name of honour. United Nations. General Assembly.
Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.org
UN Document A/RES/57/179. (30 January 2003). Working towards the elimination of crimes
against women committed in the name of honour. United Nations. General Assembly.
Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.org
UN Document A/RES/59/165, (10 February 2005). Working towards the elimination of crimes
against women committed in the name of honour. United Nations. General Assembly.
Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.org
UN Document A/RES/55/111, (12 March 2001). Extrajudicial, summary or arbitrary executions.
United Nations. General Assembly. Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.org
UN Document E/CN.4/2002/83, (31 January 2002). The integration of the human rights of women
and the gender perspective. Violence against women. Report of Special Rapporteur on
violence against women, its causes and consequences, Ms. Radhika Coomaraswamy.
United Nations, Economic and Social Council. Hämtad från www 2007-01-20,
http://www.un.org
UN Document A/57/169. (2 July 2002). Working towards the elimination of crimes against women
committed in the name of honour. Report of the Secretary-General. United Nations,
General Assembly. Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.org
UN Document A/61/122/Add.1. (6 July 2006). In-depth study on all forms of violence against
women. Report of the Secretary-General. United Nations, General Assembly. Hämtad från
www 2007-01-20, http://www.un.org
Vetenskapsrådet, forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad från www 2007-02-23, http://www.vr.se/download/
42
Åklagarmyndigheten (2006) Hedersrelaterat våld. Handbok. Utvecklingscentrum. Hämtad från
www 2006-01-16, http://www.aklagare.se/
43
44
