Syfte - DiVA

Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................................................... 2
1.2 Syfte och frågeställning ....................................................................................................................... 4
1.3 Disposition ........................................................................................................................................... 4
1.4 Avgränsning ......................................................................................................................................... 4
1.5 Definition av målgruppen .................................................................................................................... 4
1.5.1 Assyrier/syrianer ........................................................................................................................... 4
2. Tolkningsram ........................................................................................................................................... 5
2.1 Tidigare forskning ................................................................................................................................ 5
2.1.1 Åldrandebegreppet ........................................................................................................................ 5
2.1.2 Olika förklaringar till äldres utanförskap ...................................................................................... 6
2.1.3 Kulturbegreppet ............................................................................................................................ 7
2.1.4 Religionsbegreppet ....................................................................................................................... 9
2.1.5 Från traditionellt till modernt samhälle......................................................................................... 9
2.1.6 Sociala nätverk ............................................................................................................................ 10
2.1.7 Synen och förväntningarna kring äldreomsorg ........................................................................... 10
2.2 Utgångspunkter och teoretisk inspiration .......................................................................................... 11
2.2.1 Vad säger lagen? ......................................................................................................................... 11
2.2.2 1 kap. 1§ Portalparagrafen .......................................................................................................... 11
2.2.3 4 Kap. 1 § Rätten till bistånd ..................................................................................................... 12
2.2.4 5 Kap. 6 § äldre människor ........................................................................................................ 12
2.2.5 Integration och Diaz mångdimensionella teori ........................................................................... 12
2.2.6 Aktivitetsteorin, Disengagemangsteorin och Gerotrancendensteorin......................................... 13
2.3 Förklaringar till tolkningsramen utifrån en nationell och internationell nivå .................................... 13
2.3.1 Relationen mellan tolkningsramens olika delar .......................................................................... 14
3. Metod ...................................................................................................................................................... 16
3.1 Val av metod ...................................................................................................................................... 16
3.2 Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 17
3.3 Urval .................................................................................................................................................. 17
3.4 Enkäternas skapande och disposition................................................................................................. 18
3.5 Bortfall ............................................................................................................................................... 18
3.6 Databearbetning och analys ............................................................................................................... 18
3.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ....................................................................................... 19
3.7.1 Validitet....................................................................................................................................... 19
3.7.2 Reliabilitet ................................................................................................................................... 19
3.8 Generalisering .................................................................................................................................... 20
3.9 Metoddiskussion ................................................................................................................................ 20
3.10 Etiska överväganden ........................................................................................................................ 20
3.11 Ansatser............................................................................................................................................ 21
4. Resultat och analys ................................................................................................................................ 21
4.1 Dina synpunkter och åsikter om äldreomsorgen ................................................................................ 21
4.1.1 Tolkning av synpunkter och åsikter om äldreomsorgen ............................................................. 22
4.2 Anhörig och närstående ..................................................................................................................... 24
4.2.1 Tolkning av anhörig och närstående ........................................................................................... 25
4.3 Trygghet och meningsfullt åldrande .................................................................................................. 26
4.3.1 Tolkning av trygghet och meningsfullåldrande .......................................................................... 27
4.4 Dina associationer till kultur, religion och personalutformning ........................................................ 27
4.4.1 Tolkning av dina associationer till kultur, religion och personalutformningen .......................... 28
4.5 Personalutformningen ........................................................................................................................ 30
4.5.1 Tolkning av personalutformningen ............................................................................................. 31
5. Slutdiskussion ......................................................................................................................................... 33
6. Referenslista ........................................................................................................................................... 38
Bilaga 1 Tabeller
Bilaga 2 Enkät
1. Inledning
I socialtjänstlagen 1 kap. 1§ och 4 kap. 1§ poängteras att alla äldre skall mötas med respekt, ha jämlikhet i
levnadsvillkor och ha en skälig levnadsnivå. Offentlig äldreomsorg skall finnas till för alla människor som
faller inom dess lagrum och behovet av sökta insatser skall styra om hjälpinsatser beviljas oavsett vilket
kön, etnicitet, klass, ålder, kultur, religion och motsvarande som personen har. Det finns dock ett flertal
studier exempelvis socialstyrelsen (2002) som uppmärksammat att flera grupper av äldre fortfarande står
utanför äldreomsorgen och som visar på att alla äldre i praktiken inte är lika mycket värda i dagsläget. En
grupp äldre som länge förefalligt stå utanför äldreomsorgen är äldre invandrare (Socialstyrelsen 2002).
Den demografiska utvecklingen i Sverige tyder enligt (Statistiska centralbyrån [SCB], 2008) på att den
svenska befolkningen blir allt äldre och lever allt längre vilket även gäller för gruppen äldre invandrare. I
exempelvis undersökningskommunen fanns i slutet av 2008 i åldrarna 65-79 år 309 personer med ett annat
födelseland än Sverige. Utav dessa personer var 136 i åldrarna 75 år och däröver (SCB, 2008). Generellt i
Sverige förväntas enligt SCB (2006) åldersgruppen 65-79 under de närmsta 20 åren öka med 5% från de
17% av den totala befolkningen gruppen idag utgör. För åldersgruppen 80 år och äldre förväntas den
riktigt markanta skillnaden ske först efter 2020 eftersom den i dagsläget är relativt oförändrad. När deras
omsorgsbehov blir för omfattande kan en markant ökning av efterfrågan på vård och omsorg förväntas
komma (SCB, 2006). Lindköpings universitets pågående forskningsprojekt mellan åren 2007-2012 har
visat att 13% är över 65 år och utgör 20% av de senast anslutna till äldreomsorgen enligt den senaste
statistiken för utlandsfödda. Fenomenet kring den demografiska utvecklingens problematik är inte endast
en svensk företeelse utan även enligt Hooyman (2002) ett globalt fenomen där en ökande ålder förväntas
stiga för hela världens befolkning (Hooyman, 2002). Både internationell samt nordisk forskning
exempelvis i Statens Offentliga Utredningar [SoU], 1997) och i Forseman (2008) diskuteras konsekvenser
av den demografiska utvecklingen för välfärdsstater världen över. I USA och England noteras det att äldre
från minoritetsgrupper generellt sett har ett lågt deltagande i äldreomsorgen och i takt med den demografiska utvecklingen behöver även dessa inkluderas i äldreomsorgen. Forseman (2008) påvisar även att
intresset ökar för seniorboenden utifrån etnicitetsbakgrund ökar i hela norden (Forseman, 2008; SoU,
1997). Lindköpings universitets forskningsprojekt studerar även hur planeringen inför framtida omsorgsbehov ser ut för personer utan nationsstat (diaspora) från olika etniska bakgrunder. Härigenom problematiseras olika välfärdssystems strategier för att organisera äldreomsorgen för individerna utan nationsstat.
Äldre invandrare från icke-västerländska samhällen kommer även dem att öka och bli äldre. Detta antas
ställa andra och högre krav på den offentliga äldreomsorgen för att kunna tillmötesgå och tillfredställa
gruppens intressen,framtida omsorgsbehov och önskemål. Dessa människor exempelvis från Mellanöstern
som kan ha invandrat till Sverige på äldre dagar för enligt Songur (1992) med sig ett eget kulturellt kapital
andra kulturella normer, värderingar, språk och religion. Det kulturella kapitalet kan skilja sig relativt
mycket från motsvarande inom det västerländska samhällets. Välfärdsystemens utformning, i den mån de
existerar, kan även de uppvisa relativt stora skillnader samt har olika erfarenheter och föreställningar kring
ålder, åldrande och äldreomsorg samt vem som bör ta hand om de äldre personerna. I många
Mellanösternsamhällen finns det dessutom en lång tradition av att familjer bor tillsammans med sina äldre
och övriga släktingar samt har starka familjeband. Därutöver tas de äldre i dessa samhällen hand om
snarare av familjen och släkten än av ett existerande välfärdssystem från samhällets sida. Möjligtvis kan
detta förklaras med att det enligt religionen i dessa Mellanösternsamhällen anses vara en plikt ålagd av
Gud att ta hand om de äldre på samma sätt som dem har gjort under barnens uppväxttid. I det moderna
svenska samhället finns det istället en förväntning på att samhället ska ta detta ansvar (Songur, 1992).
2
Socialstyrelsen (2002) menar i sammanhanget kring äldre invandrare att det i mötet med det svenska
samhället, dess kultur och offentliga äldreomsorg kan uppstå integreringssvårigheter exempelvis eftersom
dessa människor inte har någon utbredd kunskap om det svenska samhällets välfärdssystem och vad det
har att erbjuda. Studien påvisar även att äldre invandrare kan ha svårt att lära sig och framför allt komma
ihåg ett nytt språk och finns inte information tillgänglig på hemspråket. Vidare kan kommunikationssvårigheter eller upplevelser av att den offentliga äldreomsorgen inte är anpassad efter deras upplevda
behov leda till att de hamnar utanför äldreomsorgen. Dessutom påpekas att det finns betydande
kunskapsluckor kring hur äldreomsorgen ska kunna möta de äldre invandrarnas olika behov samt att det
finns få studier som undersökt varför äldre personer står utanför den offentliga äldreomsorgen. Det
betonas även att de äldre som står utanför äldreomsorgen, eventuellt otillfredsställda hjälpbehov eller
alternativa sätt att lösa sina omsorgsbehov och övriga behov för gruppen i mycket låg grad haft som syfte
att studerats. De som inte efterfrågar hjälp är exempelvis dem som av övriga skäl inte efterfrågar eller har
bristande kunskaper, exempelvis beroende på språksvårigheter eller psykiska sjukdomar och besvär inte
vet vart hjälpen finns att tillgå. De studier som berör de anhörigas perspektiv ger endast de anhörigas bild
av utanförskapet och fler studier behövs därför där de äldres egna upplevelser av utanförskapet belyses.
Det framkommer även att det finns få studier som undersökt äldres utanförskap från äldreomsorgen men
att det finns fyra huvudtyper av studier där information kan hämtas om ämnet. Föreliggande uppsats berör
bland annat hur äldreomsorgen generellt kan tillgodose omsorgsbehoven (Socialstyrelsen, 2002).
Äldre invandrares utanförskap kan i tidigare forskning förstås bättre exempelvis med Songurs (1992)
resonemang kring att äldre som flyttar från ett icke-västerländskt, traditionellt, samhälle till ett
västerländskt, modernt, samhälle riskerar att mista sina sociala nätverk från hemlandet. Familjen kan
splittras till följd av integrationsförsök samt andra boendeförhållanden i det svenska samhället. Vardagen
kan inte endast klaras av med de språkkunskaper, erfarenheter och kunskaper om det svenska samhället.
Härmed kan dessa personer ha svårare att utnyttja den sociala omsorgen då familj och släkt kan vara
mindre tillgängliga (Songur 1992).
Deniz (1999) tillägger i diskussionen ovan att dessa äldre direkt riskerar att hamna i ett minoritetsläge
eftersom majoriteten av de äldre i Sverige utgörs av svenskar. En minoritet är en befolkningskategori eller
grupp som är i en underlägsen position i förhållande till majoriteten och riskerar att exempelvis beroende
på kulturella kännetecken behandlas ojämlikt och särbehandlas samt upplever utsatthet för diskriminering.
Brist på sociala nätverk kan leda till svårigheter att bryta minoritetsläget eftersom minoritetens styrka
försvagas av brist på sociala kontakter och integration med majoritetens sociala nätverk. Vidare hävdas att
en grupp äldre invandrare som kan vara särskilt utanför exempelvis äldreomsorgen är assyrier/syrianer.
Folkgruppen lever spridda utan en egen nationsstat och är genom detta i ett dubbelt minoritetsläge.
Dessutom kan bristande språkkunskaper hos gruppen samt bristande kunskaper om det nya landets
samhällsstruktur ytterligare förstärka detta minoritetsläge. Det här är något som kan försvåra möjligheten
att delta i den kommunala äldreomsorgen (Deniz, 1999).
Mot bakgrund av ovanstående problemområde är det angeläget att studera vad äldreomsorgen kan bidra
med gällande de äldre invandrarnas deltagande i den offentliga äldreomsorgen. Det är dessutom angeläget
att studera vad gruppen äldre invandrare har för önskemål om hur omsorgsbehoven i framtiden ska kunna
tillgodoses. Därutöver är det betydelsefullt att studera om omsorgsbehoven exempelvis kan påverkas av
generationsskillnader, kön, kultur, religion etcetera.
3
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka äldre syrianers deltagande i den offentliga äldreomsorgen utifrån
kulturella, religiösa, språkliga faktorer samt kön, generationsaspekter och liknande omständigheter.
1. Vilket behov finns inom gruppen äldre syrianer av den offentliga äldreomsorgen?
2. På vilket sätt kan behovet influeras av de faktorer och omständigheter vilka finns beskrivna i
syftesformuleringen
1.3 Disposition
Föreliggande uppsats är indelad i tre delar första delen presenterar titelsida, sammanfattning, förord och
innehållsförteckning. Huvuddelen innehåller inledning, syfte och frågeställning, tolkningsram,
metodbeskrivning och undersökningens tillvägagångssätt. Därefter följer undersökningens resultat och
analys som presenterar studiens utfall samt en slutdiskussion som sammanbinder undersökningens olika
delar och belyser dem i en vidare kontext. Den avslutande delen av uppsatsen innehåller en referenslista
samt tabellbilagor från resultatbearbetningen och en bilaga över enkätens utformning.
1.4 Avgränsning
I syftesformuleringen har begreppet deltagande avgränsats till att endast avse de äldre syrianer som inte
har någon form av äldreomsorg vid undersökningstillfället. Vidare har gruppen äldre invandrare
avgränsats till att endast innefatta äldre från Mellanöstern eftersom undersökningen annars skulle bli för
omfattande. Mellanösternregionen innefattar dock ett mycket brett spektra av olika befolkningsgrupper
och nationaliteter. Därför gjordes ytterligare en avgränsning till att undersökningen endast innefattar äldre
assyrier/syrianer. Målgruppen valdes eftersom att det är en intressant befolkningsgrupp då de saknar
nationsstat samt att de utgör en av de största befolkningsgrupperna i den undersökta kommunen. Därefter
avgränsades benämningen av målgruppen angående benämningen av målgruppen där författarna i referat
till Deniz (1999) valt att använda dennes benämning av målgruppen (assyrier/syrianer) medan
benämningen i övrigt kommer vara syrianer. För en vidare förklaring av den problematisering som ligger
bakom benämningen förs en diskussion kring detta under metodavsnittet.
1.5 Definition av målgruppen
I definitionsavsnittet redogörs för målgruppens bakgrund vilka frekvent kommer användas vidare i
uppsatsen. Ambitionen hos författarna är att underlätta för läsaren att förstå textinnehållet utifrån samma
utgångspunkter som den användning av begreppen författarna har valt.
1.5.1 Assyrier/syrianer
Deniz (1999) för en omfattande diskussion kring begreppet assyrier/syrianer och menar att begreppet
assyrier innefattar samtliga Mellanösterngrupper tillhörande någon av de fyra olika kyrkorna – den
kaldenska, den syrisk- ortodoxa, den syrisk- katolska samt den nestorianska kyrkan. Gällande termen
syrianer används begreppet av de andra kyrkorna, gruppen själva samt utomstående och innefattar de
personer som är troende inom den syrisk-ortodoxa kyrkan. Dessa personer har valt att ta avstånd från de
personer tillhörande gruppen som använder nationsbeteckningen assyrier och identifierar sig själva som
assyrier (Deniz 1999). Målgruppens härkomst återfinns i Mellanöstern vilket enligt Songur (1992)
innefattar många olika länder exempelvis Irak, Iran, Turkiet, Syrien och Libanon (Songur, 1992).
4
Angående definitionen av begreppet assyrier/syrianer har författarna valt att följa Deniz (1999) definition
av den samma. Assyrier/syrianer ingår i gruppen äldre invandrare där termen invandrare är ett komplext,
svårdefinierbart och mångtydigt begrepp enligt flera myndigheter och studier exempelvis i Songur (2002),
(Statens Offentliga Utredningar [SoU], 2006) och SoU 1997. Invandrarbegreppet kan inte alltid grundas
endast på medborgarskap och födelseland eller andra liknande objektiva förhållanden. Det kan även utgå
ifrån subjektiva kategoriseringar av olika människor antingen som del i den egna identiteten eller att av
andra anses vara invandrare. Termen används även för att belysa en sorts utanförskap mot det som är
avvikande eller främmande utifrån den svenska kulturen. Songur (2002) hävdar att begreppet används
olika i vardagssammanhang och på myndighetsspråk samt i offentlig statistik, därmed är begreppet
problematiskt. Medborgarskap och födelseland används ofta i myndighetsspråk och i statistiska
sammanhang och i invandrarbegreppet inbegrips personer med utländskt medborgarskap, de med minst en
förälder född utomlands men som har svenskt medborgarskap, samt de personer som folkbokförts i
Sverige efter att själva invandrat till Sverige ifrån hemlandet. Enligt Lill (2002) betecknar begreppet en
grupp kännetecknad av språk- och kommunikationssvårigheter, sociala, medicinska, psykiska och fysiska
svårigheter, kulturell vilsenhet och isolering (ref. i SoU, 2006:37; SoU, 1997; Songur, 1992).
I studien har författarna inte för avsikt att benämna något sådant utanförskap utan åsyftar endast dessa
ovan beskrivna personer som ingår i målgruppen. Behov finns i uppsatsen att benämna personerna i
målgruppen relativt frekvent och efter diskussion ansågs benämningen under avgränsningsavsnittet vara
det bästa valet i studien. Generationsskillnader inom målgruppen kommer nedan särskiljas genom
begreppet yngre- äldre avseende personer i åldersgruppen 65-79 år. Begreppet äldre- äldre innefattar
personer i åldersgruppen 79 år och äldre. Begreppen kommunal äldreomsorg, offentlig äldreomsorg samt
äldreomsorgen används dessutom synonymt till den svenska äldreomsorgen i den undersökta kommunen.
2. Tolkningsram
I tolkningsramen belyses tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter för att berika studiens
forskningskvalité och ge läsaren en värdefull bakgrundsinformation kring problemområde, syfte och
frågeställningar. Nedan presenteras åldrandebegreppet, förklaringar till äldres utanförskap, kultur- och
religionsbegreppet, äldres flytt från traditionella till moderna samhällen, sociala nätverk, synen och
förväntningar på äldreomsorgen samt regelverk och teoretiska utgångspunkter.
2.1 Tidigare forskning
Nedan redogöra för tidigare forskning som ansågs vara relevant för problemområdet. Det återfinns få
studier som explicit valt att studera äldres utanförskap från äldreomsorgen samt få internationella studier
vilka berör samma ämnesområde. Relevant information har därför inhämtats genom andra relaterade
informationskällor rörande exempelvis äldre invandrares åldrande och kulturella bakgrund.
2.1.1 Åldrandebegreppet
Tornstam (2005) hävdar att begreppen ålder och åldrande både kan utgöra orsak och verkan eftersom
åldrandet är en process och att innebörden av begreppen därmed inte är den självklarhet som det i dagligt
tal kan förefalla vara. Författaren refererar till Schroots (1988) som menar att åldrandebegreppet baseras
på att livet består av en kumulativ händelsesekvens av transformationer och förändringar av tidigare
erfarenheter och förhållanden som kan vara av både psykologisk, biologisk och medicinsk samt social art.
Vidare noteras att tidsbegreppet bör ses som en viktig delkomponent i åldrandebegreppet men att hur tiden
bör uppfattas endast är en abstraktion utan absolut enighet (ref. i Tornstam 2005).
5
Enligt Hildeblom (2003) kan åldrande ges olika innebörder beroende på vilken samhällsstruktur det finns i
hemlandet och vilken kulturell bakgrund olika människor har. Åldrandet kan genom detta i hög grad anses
vara kulturellt betingat och det anses finnas en variation mellan olika samhällens och kulturers innebörd
av åldrande. Detta har att göra med att kultur inte är ett statiskt fenomen utan förändras av olika samhälsstrukturer. Alla människor åldras förvisso biologiskt sett lika men dess hastighet är exempelvis beroende
av psykologiska, sociala och ekonomiska påfrestningar som är avgörande för åldrandet. Dessa påverkar
synen på när en person anses vara gammal vilket varierar mellan olika samhällsstrukturer. Dessutom anses
åldrande i länder med icke-västerländsk samhällsstruktur exempelvis från Mellanöstern, vara relaterat till
olika roller i livet vilket kan vara att ta hand om barnen och vara behjälpliga i hemmet. Barn som hämtat
sina föräldrar till Sverige med förhoppningen att rollfördelningen skulle förhålla sig likadant här som i
hemlandet tenderar att bli besvikna. Besvikelsen kan bero på att de äldre inte förmår anpassa sig till den
nya kulturen, snabbt kan bli sjuka och behöva hjälp i stället för att hjälpa till (Hildeblom, 2003).
Ronström (1996) tillägger i diskussionen att de äldre invandrarna möter andra kulturella föreställningar
kring de individuella behov som är förknippat med åldrande och äldreomsorg. Dessa behov relaterade till
åldrande utgår ifrån olika tankemodeller och kategoriseringar, där äldre invandrare framställs som vitt
skilda från svenskfödda äldre och genom detta kan en rasifiering av åldrandebegreppet anses förekommit.
Skillnaderna naturaliseras och kan exemplifieras med att de äldre invandrarnas särskilda ”omsorgskultur”
ofta kan anses förklara deras jämförelsevis lägre utnyttjande av offentlig äldreomsorg. Det finns även en
föreställning om att äldreomsorg med eller utan stöd från det offentliga främst är en familjeangelägenhet
där den yngre generationens kvinnor bör ta hand om sina äldre (Ronström 1996).
Giddens (2007) menar vidare att ett generationsperspektiv kan urskiljas gällande äldres status och
moderniseringsgraden i ett samhälle att äldre människor i traditionella samhällen oftast bemöts med
respekt av den yngre generationen. De äldre har oftast stort inflyttande över beslut som rör samhället i
stort i kulturer där det finns åldersgrupper och auktoriteten ökade oavsett kön med åldern. En tendens som
finns i de industrialiserade samhällena är dock att de äldre förlorar i status i takt med att pensioneringen
kommer och leder till att de äldre kan hamna i en sämre ekonomisk situation än tidigare beroende på hur
pensionssystemet ser ut i landet. Människan kan numera leva ett långt liv något som tidigare generationer
inte ha kunnat göra i lika stor utsträckning då dessa varit mer drabbade av skador och sjukdomar. Idag
möter människorna mer stressituationer än tidigare. Det fanns även en närmare kontakt med föräldrarna
och den närmaste släkten än vad som återfinns idag (Giddens, 2007).
2.1.2 Olika förklaringar till äldres utanförskap
Socialstyrelsen utförde (2002) på uppdrag av regeringen en kunskapsöversikt av studier som kunde ge
förklaringar till äldres utanförskap och följande skäl kunde i huvudsak utläsas. Utanförskapet beror dels på
att hjälp inte efterfrågas trotts reellt behov exempelvis beroende på bristande kunskaper om
äldreomsorgens insatser. Vissa är dessutom inte i behov av hjälp. Hjälpen kan härutöver tidigare varit
beviljad men behov föreligger inte längre eller anses inte vara anpassad efter de upplevda behoven och
beviljat bistånd har därför avsagts av den sökande. Studien påvisar även en bild av en ansträngd
äldreomsorg med begränsade resurser och oflexibelt utformade hjälpinsatser men det är samtidigt svårt att
påstå att det rör sig om något omfattande otillfredsställt hjälpbehov. Utförandeledet består i nuläget av ett
allt bredare spektra av olika aktörer med bristande personalkontinuitet som en nära uppenbar konsekvens
vilket även är ett betydelsefullt skäl till att anhöriga och äldre väljer att avstå från hjälp. Detta eftersom
äldreomsorgen brister i flexibilitet och kommunikationsmöjligheter för att kunna tillmötesgå de äldre
invandrarnas traditioner och tidigare livslopp (Socialstyrelsen, 2002).
6
Generellt sett och i takt med att andelen personer över 80 år ökar har, enligt socialstyrelsens (2002) referat
till Andersson och Minell (2002), den offentliga äldreomsorgen, dess resurser och forskning inriktas emot
dem med mest omfattande vård- och omsorgsbehov. Hänsyn tas dock inte till den sociala problematik som
flera äldre kan erfara. Det är inte en ovanlig uppfattning att äldres tidigare sociala och hälsomässiga
problem efter 65 årsdagen ur ett myndighetsperspektiv upphör att existera. Vidare noteras att behoven hos
de äldre som för närvarande inte omfattas av äldreomsorgen kan förklaras med att gruppens behov inte
alltid fullt ut överensstämmer med den kompetens och utformningen av de insatser som äldreomsorgen
kan erbjuda (ref. i Socialstyrelsen, 2002).
Då det finns få studier som explicit syftat till att studera äldres utanförskap identifierade socialstyrelsen
(2002) fyra huvudtyper av undersökningar vilka kunde bidra till att ge tillräckligt med information om
ämnet. Hur omsorgsbehoven tillgodoses eller inte kan generell äldreforskning ge svar på medan de studier
som explicit undersöker äldre som inte omfattas av äldreomsorgen kan ge svar på hur dessa äldre får
omsorgsbehov tillgodosedda i den mån de existerar. Det finns även anhörigstudier både med anhöriga som
har och inte har hjälp som kan ge ytterligare information. Därutöver finns det även rapporter gällande
uppsökande verksamhet för äldre utan hemtjänstinsatser där information kan hämtas. Isolation och
utsatthet kan bli konsekvenser om information inte finns tillgänglig på hemspråket då de äldre beroende på
bristande språkkunskaper behöver kommunicera omsorgsbehoven utanför familjen och kanske inte vet
vart hjälpen finns att tillgå. Framöver väntas en allt högre grad av äldre invandrare ha levt en längre tid i
Sverige och därmed i större utsträckning efterfråga tillgång till behovsanpassad äldreomsorg även inom
kommunal regi (Socialstyrelsen, 2002).
2.1.3 Kulturbegreppet
Gren (2000) menar att kulturbegreppet i vardagsspråk oftast används utan djupare reflektion kring ordets
egentliga innebörd vilket kan bero på att begreppet är polysemiskt vilket innebär en mängd olika saker.
Antropologisk vetenskap hade vid mitten av 1950-talet över 150 olika definitioner av vad kultur är. Det
anses dock finnas en grundkärna som karaktäriserar begreppets innebörd vilken ofta sätts i relation till
kulturens motsats nämligen naturen. Med natur åsyftas det av Gud eller naturen självt skapat medan kultur
anses vara skapat av människor. Kulturen är inte medfödd eller genetiskt beroende utan determineras av
historiens gång genom att traditioner överförs och lärs in i motsats till naturens biologiska processer. En
grupp av människors karaktäriseras av deras kultur vilken är beroende av den specifika gruppens
perspektiv på hur dem bör tänka och agera i olika situationer, vad som är socialt acceptabelt och inte samt
vilka normsystem och kulturella regler som finns inom gruppen (Gren, 2000).
Vidare gällande det svårhanterliga begreppet kultur anser Klockar- Linder (2006) att kultur utifrån sina
egna premisser, måste förstås och användas samt att rätten att bibehålla sin egen kultur tillhör alla
människor vilket är kärnpunkten i termen kulturrelativism. Termen används även för att beskriva
invandrares, utifrån svenska normer och värderingar, främmande och avvikande synsätt och levnadssätt.
Detta görs på gruppnivå där skillnaderna ses som infödda vilket gör termen extra användbar eftersom det
inte behöver bli risk för direkt diskriminering på individnivå. Det som är annorlunda och inte riktigt passar
in i existerande svenska normsystem och värderingsgrunder kan med kultur som fristående beskrivning
förklaras och legitimeras. Författaren refererar till Ålund och Schierup (1991) vilka menar att integrationssträvandena har hamnat i en återvändsgränd i relation till kulturrelativismens inflytande. Med detta avses
även att problematiken kring integrationen inte ses i relation till rådande villkor och omständigheter i det
svenska samhället samt utifrån tillkomna omständigheter. Hänsyn tas därmed endast beroende på dessa
yttre omständigheter som kan härledas till invandrarnas kulturella bakgrund (ref. i Klockar- Linder, 2006).
7
Meeuwisse (2006) menar vidare gällande invandrarnas kulturella bakgrund att ett etnicitetsperspektiv kan
appliceras för att beskriva kulturella uppfattningar om olika föreställningar kring invandrare eller etniska
minoriteter. Uppfattningarna som ligger till grund för beslut och insatser då en socialarbetare gör en
bedömning av sitt arbete med grupper och individer som urskiljs som etniskt eller kulturell annorlunda.
Flera typer av kulturförståelse existerar. Relativistisk kulturförståelse: Olika behandlingar av medborgare
legitimeras med hänvisning till deras kulturella bakgrund tillexempel att legitimera speciella insatser för
speciella grupper. Kontextuell kulturförståelse: Här byggs däremot allt på en tolkning av problemställningen som utgår från relationer mellan majoritets/minoritets medborgare (Meeuwisse 2006).
Deniz (1999) menar att möjligheten att utöva sin kultur kan ha samband med exempelvis följande
faktorer; kulturfester och tillställningar (dans, symboler och emblem, folkdräkter och övrig klädsel, musik
och sång). Härigenom återfinns viktiga delar i identiteten och den etniska kulturen vilket även tjänar som
en indikator på vilka som inte tillhör och tillhör den egna gruppen samt uttrycker den kollektiva
identiteten och gemenskapen. Därmed bryts även isolering och att umgås samt ha sociala relationer till
anhöriga, vänner och landsmän, festerna blir därför viktiga faktorer i gruppens liv. Möjlighet att utöva
kulturella traditioner och ritualer är även det centralt vilket starka släkt- och familjeband är ett uttryck för
genom att dessa påverkar formandet av individ och kulturella normer och mål i ursprungslandet.
Dessutom är faktorer av typen möjlighet att bära en viss klädsel, tala sitt modersmål, köpa vissa matvaror,
gå till vissa gudstjänstplatser, firande av speciella högtider viktiga komponenter i det mångfacetterade
kulturbegreppet. Kultur kan även innefatta yttre, synliga och förändrliga faktorer exempelvis
utsmyckningar, fysiska drag och frisyrer (Deniz, 1999).
Ytterligare en mycket central komponent i kulturbegreppet som är viktigt att utöva och behålla är språket
vilket Deniz (1999) benämner som kulturens ”juvel”. Anledningen till benämningen är att det är centralt
för upprätthållandet och reproducerandet av den enskilda gruppens kollektiva minne, traditioner, vanor
samt historia och överförandet av dessa ger även dess mening liv. Språket är därför centralt för den
etnonationellt grundade identiteten och därmed även genom förhållningssättet till språket en av de faktorer
som bäst kan särskilja dragen mellan olika kulturer. Härigenom kan en känsla av tillhörighet uppkomma
för individen, stolthet över denna och bekräftelse på den samma genom att den kollektiva identiteten
bevisas och manifisteras av språktillhörigheten vilken är dokumenterad. Språkgemenskapen har
därigenom stor betydelse för den etniska identiteten (Deniz, 1999).
Rörande språkets centrala plats i kulturbegreppet har det inom den offentliga äldreomsorgen enligt
Ronström (1996), för att möta invandrares krav på att kunna behålla sin kulturella bakgrund, hanterats
genom olika specifikt inriktade insatsformer för äldre med utomeuropeisk bakgrund. När dessa människor
möter äldreomsorgen kan de alternativ till existerande vård- och omsorg som erbjuds i form av speciellt
riktade dagcentra och servicehus inriktade efter de äldres modersmål anses vara rationella åtgärder. Detta
eftersom bristande språkkunskaper anses vara de äldre invandrarnas mest centrala problem. Vidare finns
det en allmänt genomgående tendens i det svenska samhället att översätta det abstrakta begreppet kultur
med det betydligt lätthanterligare och åskådliga begreppet språk. Genom att förlora rätten att tala
hemspråket mists därigenom även personens kultur eftersom att behålla sin kultur anses synonymt med att
få tala det. Detta kan anses vara tecken på att en etniciering av själva åldrandet i takt med att kultur
översatts med språk vilket skett inte enbart av invandrarna själva utan mer av svenska myndigheter som en
åtgärd för att reproducera och upprätthålla makt och social kontroll (Ronström, 1996)
8
Olika syn på kultur och språk beroende på skilda samhällsstrukturer kan även göra att det finns olika syn
och föreställningar kring äldres behov och hur dessa ska tillmötesgås. Hildeblom (2003) menar att
omsorgsbehoven ökar med åldern. Livslängden varierar dock mellan olika kulturer och därmed även
synen på när en person anses bli gammal oavsett fysisk hälsa samt olika utgångspunkter gällande vilka
behov som härmed antas föreligga. I Pakistan eller Afghanistan anses exempelvis en 52 årig kvinna vara
gammal. Livslängden här är ungefär 60 år och kvinnor anses gamla när de är i 40 års ålder. I Sverige är
dock den kronologiska åldern exempelvis via pensionsåldern vid 65 år förknippad med rättigheter och
plikter samt att den fysiska hälsan och tankarna kring oberoende är mer framträdande (Hildeblom, 2003).
Meeuwisse (2006) hävdar att synen på när en person anses vara gammal kan grunda sig i de sociala och
kulturella förhållanden, möjligheter och egenskaper vilka är associerade med att vara man och kvinna.
Dessa lärs in genom olika sociala processer och är socialt konstruerade. Det är även förändligt över tid och
anpassade efter specifika sammanhang. En klassisk mening är att kvinnan inte föds som utan blir kvinna
och med detta ordspråk menas att kön skapas genom människans handlingar (Meeuwisse 2006).
2.1.4 Religionsbegreppet
Songur (1992) för en diskussion kring religionsbegreppets betydelse i relationen mellan den yngre- och
den äldre generationen. Med religion avses i författarens resonemang Islam eftersom det är den
dominerande religionen i de Mellanösternsamhällen som denne har undersökt. Enligt religionen är
åldrandeprocessen enbart beroende på Guds vilja och skapelse i motsats till gängse förklaringar inom den
gerontologiska forskningstraditionen. I dessa samhällen har de äldre i familjen en hög status eftersom de
har uppfostrat sina barn och de vuxna barnen har härigenom det yttersta ansvaret och är förpliktigade att ta
hand om de gamla föräldrarna och på det sättet hjälpa till att betala tillbaka skulden gentemot föräldrarna.
Det är genom religionen och Gud förknippat med en plikt att visa respekt gentemot de gamla föräldrarna
samt hjälpa dessa för att härigenom uppfylla plikten gentemot Gud. Omsorgen om de äldre ska även
präglas av kärlek, respekt och vördnad. Pliktkänslan är betydelsefull även för sekulariserade barn och alla
äldre människor måste få emotionellt och ekonomiskt stöd samt bli omhändertagna med samma kärlek,
omsorg och liknande som dem fick när dessa var barn. Omsorgen bör ordnas på ett annat sätt då de äldre
människorna inte har någon familj som tar hand om dem (Songur, 1992).
Deniz (1999) diskuterar angående religionsbegreppets mer konkreta utövande i relation till religiös
identitet och kulturell tillhörighet för gruppen äldre assyrier/syrianer. Den förstnämnda är baserad på den
senare. Den religiösa identiteten innefattar faktorer exempelvis gällande giftermålsregler, förståelse,
tolerans, begravningsriter, speciella högtidsfiranden och olika sedvänjor. Religiös identitet och kulturell
tillhörighet är i denna mening intimt förknippade för att inte säga oskiljaktiga. Dessutom finns andra
centrala faktorer som mäns och kvinnors positioner i olika sammanhang, relationer mellan olika
generationer, heder, skam, umgängesregler och gästfrihet med som centrala faktorer. Det noterades även
indirekt uppfattade skillnader mellan kristna (assyrier/syrianer) och muslimer (kurder och turkar) vilket
indikerade reella och inte bara uppfattade skillnader utifrån religion och kultur (Deniz, 1999).
2.1.5 Från traditionellt till modernt samhälle
Songur (1992) menar att äldre kan förlora sina sociala nätverk och ett stort generationsglapp uppstår då
barnen i högre grad påverkas av det nya samhällets krav på integration än de krav de äldre möter kring det
samma. Är de äldre analfabeter kan de ha relativt bristande kunskaper och små erfarenheter av det nya
landets samhällsstruktur. Flytten kan dock uppfattas både negativt och positivt där brister förknippade
med social gemenskap ses som negativt laddat medan att undgå förföljelse och erhålla en högre materiell
standard anses vara mer positivt laddade faktorer (Songur, 1992).
9
Hildeblom (2003) hävdar att de äldre invandrarna från ett traditionellt samhälle är vana vid ett
beroendesystem där familjen tar hand om dem, passar upp på dem samt att det är förknippad med skam att
såra sina äldre om de lämnas bort till en offentlig institution. I Sverige och flera andra västerländska
samhällen finns däremot oberoende som ett starkt värde. I dessa samhällen går olika insatser och
motsvarande går ut på att individerna ska vara oberoende och klara sig själva, beroende ses därmed som
negativt värderat. I mötet med det svenska samhället kan en kulturell förändring i form av en sorts
ideologisk klyfta härigenom anses uppkomma mellan generationerna för dem som flyttat ifrån ett
traditionellt samhälle. Barnen kan härmed lätt hamna i en konflikt kring känslomässiga bindningar och
rationellt tänkande och därmed uppleva en osäkerhet rörande om det är rätt att exempelvis flytta sina äldre
till äldreboenden. De äldre kan uppleva en traumatisk upplevelse då den traditionella förmodan att bli
omhändertagen inte riktigt förverkligas i det nya samhället då barnen påverkas av det nya samhällets
värderingar och krav gällande att anlita offentlig äldreomsorg eller inte (Hildeblom, 2003).
2.1.6 Sociala nätverk
Genom samspel mellan grupper och individer menar Songur (1992) att sociala nätverk bildas men att
pensionärer som flyttar till Sverige riskerar att mista tidigare sociala nätverk i samband med flytten vilket
kraftigt influerar den nya tillvaron. Då egna lösningsstrategier på olika svårigheter inte längre gäller i det
nya landet blir det svårare att hitta nya lösningar och att upprätthålla gamla samt skapa nya sociala
nätverk. Detta försvåras även av avsaknad eller bristande sociala nätverk, erfarenheter och kunskaper om
det nya landets språk och samhällsstruktur samt att kontakten mellan släkt, vänner och familj i hemlandet
tunnas ut i samband med flytten. Konsekvenser härav kan bli att en rädsla inför det nya uppkommer och
uttrycks i form av ett tillbakadragande till den lilla trygghet i hemlandets kultur som finns kvar. Försvaret
för hemlandets traditioner och kultur, känsla av maktlöshet i den nya situationen, samt ett avståndstagande
från det svenska samhället kan också anses vara tecken på detta. Det är även inte självklart att erfarenheter
och olika kunskaper om det svenska samhället är tillräckliga för att klara av vardagen. De äldre kan även
ha lätt att hamna i passivitet. Dessa svårigheter kan avta successivt med åldern då det nya språket kan
glömmas bort, fysisk försämring kan leda till isolering samt av liknande faktorer. Är inte familjen
tillgänglig och kan stötta sina äldre kan de ha ännu svårare att utnyttja äldreomsorgen (Songur, 1992).
2.1.7 Synen och förväntningarna kring äldreomsorg
Hildeblom (2003) konstaterar att äldre invandrare som flyttar till Sverige inte vill eller är mogna att bryta
med sina traditioner samt har bristande kunskap omkring hur den offentliga äldreomsorgen är utformad
och därmed återfanns en likartad negativ bild av den samma. Denna skeptiska inställning återfanns både
bland närstående och anhörigvårdare delvis beroende på bristande förekomst av liknande verksamheter
och erfarenheter av dessa i ursprungslandet. Oavsett engagemang fanns en misstro emot att anställd
personal förmådde ersätta familjemedlemmars äkta kärlek varpå de endast i nödfall eller avsaknad av
andra alternativ skulle söka hjälp utanför familjen. Möten med det svenska samhället för ofta med sig
kulturkrockar vilket kan förklara varför äldre människor från traditionella samhällen inte vill ha
främmande människor som hjälper dem med personlig hygien. Misstro riktas även mot de erbjudna
insatserna inom den offentliga äldreomsorgen eftersom dessa personer är rädda att de inte kommer att
kunna tala sitt språk, styra över kontakten med anhöriga och äta den mat de vill. Dessutom avstår många
från hemtjänsten då de har en föreställning om att den inte är bra samt att det ofta inte har någon
motsvarighet eller erfarenhet av liknande verksamhet i hemlandet. En flytt till ett äldreboende kan därmed
ses som det värsta som dem kan råka ut för. Gällande anhörigvårdarna är de rädda att deras barn ska
assimilera den svenska kulturen, dess normer och värderingar i så pass hög grad att de inte kommer att bry
sig om sina äldre föräldrar och släktingar (Hildeblom, 2003).
10
Enligt en lägesrapport från socialstyrelsen (2005) kan vidare angående konsekvenser av
familjesammanhållningens betydelse tilläggas att många anhöriga väljer att vårda sina närstående och kan
då från samhällets sida få stöttning via anhörigbidrag och anhöriganställningar. Dessa riktas främst mot
äldre invandrare födda utanför Europa och kan anses vara en särlösning specifikt för den här gruppen
äldre. Antalet beviljande anhöriganställningar och anhörigbidrag är ökat proportionerligt emot antalet
äldre invandrare i en viss stadsdel. Det förefaller existera föreställningar kring att äldre invandrare har en
speciell omvårdnadskultur med väsentligt skilda behov jämfört med de svenskfödda äldre personerna. Den
offentliga äldreomsorgen härigenom kommit att bli tudelad med en selektiv omsorgspolitik vilken bidragit
till att förstärka och reproducera rasifierade och bekönade föreställningar kring äldre invandrares behov
och vilka åtgärder som bör föredras för att tillmötesgå dessa. Svenskfödda äldre och utomeuropeiska äldre
invandrare ges härmed olika hjälpinsatser. Den tudelade äldreomsorgen består dels i en offentlig regi
finansierad och organiserad generell äldreomsorg inriktad på svensktalande samt svenskfödda äldre.
Tudelningen består dessutom av ett särskilt utförande led i stor del bestående av informell och privat
familjekrets delvis finansierad av offentliga resurser men med en riktad äldreomsorg emot äldre med
utomeuropeisk bakgrund. Ekonomiska resurser och nedskärningar har bidragit till att förstärka dessa
bekönade, rasifierade klassmönster både för svenskfödda äldre och äldre invandrare. Utomeuropeiska
äldre uppfattas dessutom ofta som etiskt annorlunda och att samma behov gäller för alla med samma språk
samt att gruppen härigenom ses som problematiska vilket bäst löses med hjälp av familjerna till de äldre
invandrarna. Lösningen på problemet för den offentliga äldreomsorgen där därmed ofta anhörigvård och
anhöriganställningar (socialstyrelsen, 2005).
2.2 Utgångspunkter och teoretisk inspiration
Under detta avsnitt presenteras de lagrum som styr den kommunala äldreomsorgen vilket återfinns inom
socialtjänstlagen. Dessutom redogörs för ett urval av tillämpbara teorier för att bättre kunna förstå olika
faktorer som inverkar på äldres deltagande i äldreomsorgen. Teorier som beskrivs är aktivitetsteori,
disengagemangsteori, geotrancendensteori samt integrationsteori.
2.2.1 Vad säger lagen?
Nedan pressenteras olika lagparagrafer och de regelverk som styr socialtjänsten vilket därmed även
äldreomsorgen och dess utformning. Dessutom finns hos författarna en ambition att genom avsnittet
undersöka om det finns olika begränsningar eller förutsättningar i regelverken. Därutöver socialtjänstens
tillämpning av dessa för att lättare se om äldres omsorgsbehov i praktiken är tillgodosedda.
2.2.2 1 kap. 1§ Portalparagrafen
”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala
situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten
skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. ”
(Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och författningar som lyder den 1 januari 2005 s 31)
11
2.2.3 4 Kap. 1 § Rätten till bistånd
”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt
till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så
att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. ”
(Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och författningar som lyder den 1 januari 2005 s
69f)
2.2.4 5 Kap. 6 § äldre människor
”Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre
människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta
område.
Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med
landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.”
(Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och författningar som lyder den 1 januari 2005 s
111f)
2.2.5 Integration och Diaz mångdimensionella teori
Enligt integrationsverkets rapportserie (2004) kan integration beskrivas som en mångdimensionell
process. Det vill säga att det finns flera dimensioner som ingår under begreppet integration exempelvis
kulturellt utbyte och grupprelationer utöver de dimensioner som vanligtvis brukar känneteckna begreppet
såsom relationer mellan människor på bostads- och arbetsmarknaden samt liknande sociala förhållanden
(Integrationsverkets Rapportserie, 2004).
Kort angående integrationsprocesser som kan förekomma i samband med integration kommenterar
Socialstyrelsen (2008) vidare att alla människors erfarenheter liknar varandra just eftersom alla är
människor oavsett etnicitet, kulturella olikheter behöver därmed inte vara så pass stora men i stället kan
olika värderingsskiljaktigheter och betydande kulturella skillnader identifieras vilka kan bidra till hinder i
integrationsprocesser. Ideala mönster för vilka förhållningssätt som ska vara rådande och därigenom olika
kulturella skillnader framkommer härigenom. Ofta förekommer här en statlig kultursyn där invandrare
fram tills de når Sveriges gränser för med sig en kultur som beskrivs enhetligt och fast, detta utgör en
skillnad gentemot konstruktionistiska tolkningar av kultur. Kulturella förändringar tar tid och
kulturskillnader och kulturdrag anses i högre grad försvåra integrationsprocesser än exempelvis
diskriminering beroende på etnisk identitet, hudfärg och religiösa olikheter. Aytar (2007) kommenterar
gällande tillhörighetskänslan i den egna gruppen att denna både bland grupper och på samhällsnivå kan
bidra med integration. Inget samhälle, inte ens det svenska, kan anses vara fullständigt utan integration
både inom och mellan grupper exempelvis svenskfödda och invandrargrupper (ref i socialstyrelsen 2008).
Enligt Diaz (1993) mångdimensionella teori kan integrationen i samhället kategoriseras i två olika
dimensioner där den första rör olika faktorer som exempelvis bostad, socialt liv, arbete och familj. Den
andra dimensionen grundar sig i antagandet att samhällsstrukturen är statisk gällande de värderingar och
normer som genomsyrar samhället. Det finns härigenom ett krav på de invandrare som kommer utifrån att
de i en process genom flera generationer måste anpassa sig efter det nya landets samhällsstruktur.
Utgångspunkten för att invandrarna ska lyckas integreras i det nya landets samhällsstruktur är att
samhället kan utveckla en medvetenhet om att integration både är ett mångdimensionellt- och socialt
fenomen (Diaz, 1993).
12
Den modell som Diaz (1993) utvecklat utgår ifrån antagandet att de sju olika deldimensionerna som
innefattas av modellen kan över tid skilja sig från varandra exempelvis rörande distinktionen mellan den
social integrationistiska dimensionen och den kommunikativa integrationistiska dimensionen. Social
integration är en dimension vilken kännetecknas av att invandrarna behöver ha lika mycket sociala
kontakter med det nya landets lokalbefolkning samt med sina landsmän vilket benämns som primary
group-relationer. Däremot är den kommunikativa integrationen fundamental för integrationsmöjligheterna
i ett samhälle och karaktäriseras av att invandrarna behöver bemästra och ha tillräckliga kunskaper om det
nya landets språk. Genom språket kan de ta del av massmedia och därigenom även förstå hur
samhällsstrukturen i det nya landet är uppbyggt. Författaren tar dock inte hänsyn till att invandrare inte i
alla lägen skulle behöva anpassa sig till det nya landets kultur utan även kunna berika samhället i det nya
landet med deras egen kultur (Diaz, 1993).
2.2.6 Aktivitetsteorin, Disengagemangsteorin och Gerotrancendensteorin
Tornstam (2005) för ett resonemang kring att aktivitetsteorin egentligen mer är ett, utifrån det
interaktionistiska perspektivet, grundläggande synsätt än en teori som bygger på antagandet att de
önskemål och behov som fanns i medelåldern även fortsätter resten av individens liv. Ett gott åldrande
bygger enligt synsättet på aktivitet där social samvaro med andra människor är därför viktigt som
ersättning för den förlorade yrkesrollen samt att ge individen bekräftelse som en välbehövd och värdefull
människa (Tornstam, 2005). Songur (1992) tillägger att pensioneringen bidrar med en passiv tillvaro för
de äldre som de inte uppskattar vilket beror på en rollförlust av ett aktivt liv samt att den sociala strukturen
förändras beroende på att familj splittras och vänner dör. Dessa negativa effekter kan genom aktivitet
förhindras eftersom den känslomässiga tillfredställelsen antas öka proportionellt med ökad aktivitetsgrad.
Aktiviteter som kan förekomma exempelvis inom den offentliga äldreomsorgen kan vara sångstunder,
gymnastik och bingospel (Songur, 1992).
Tornstam (2005) hävdar vidare att aktivitetsteorin kraftigt kom att ifrågasättas av disengagemangsteorins
inträde på det sociala arbetets arena. Här låg i stället fokuset på att det hos individen antas finnas en
medfödd drift att lösgöra sig från samhället på äldre dagar. Dessutom antogs att tidigare behov inte är de
samma i på äldre dagar som i det tidigare livet. Det sker enligt teorin en förberedelse inför döden som
innebär att samhället och individen successivt lösgör sig från varandra. Detta är inte förknippat med
obehag för individen eftersom det är en universal och oundviklig process snarare förknippad med
tillfredställelse och harmoni. Det är även möjligt att modifieras av kulturella särdrag eftersom detta
fenomen återfinns i alla kulturer. Författaren hävdar sammanfattningsvis att det ur de två ovan beskrivna
teorierna föddes en ny teori, grundat på det transkulturella och allmängiltiga fenomenet som namngivit
själva gerotrancendensteorin. Fenomenet, som både kan bromsas och accelereras, antas börja redan i tidig
vuxenålder och följer sedan individen genom hela livet och kan i gynnsamma fall utmynna i ett stadium av
geotrancendens. Inom nya mentala områden kännetecknas den geotrancendente enligt teorin av
engagemang och självvalda aktiviteter och inte som i disengemangsteorin med ett psykologiskt och socialt
tillbakadragande (Tornstam, 2005).
2.3 Förklaringar till tolkningsramen utifrån en nationell och internationell nivå
Nedan redogörs för hur relationen mellan tolkningsramens olika beståndsdelar kan förstås och relateras till
varandra. Dessutom diskuteras relationen mellan vad som här på en nationell nivå presenteras och hur
detta kan jämföras med internationella förhållanden.
13
2.3.1 Relationen mellan tolkningsramens olika delar
Författarna har utgått ifrån och motiverat valet av tolkningsram utifrån den syftesformulering och dess
frågeställningar som problemområdet inledningsvis har beskrivit. Övergripande begrepp har presenteras i
ett försök att kortfattat och lättöverskådligt operationalisera dessa och göra dem begripliga för läsaren.
Ambitionen var att först försöka förstå målgruppens bakgrund, jämföra detta med styrande regelverk för
äldreomsorgen samt därefter teoretiskt försöka förstå relationen mellan dessa. Nedan följer även en
jämförelse av dessa resultatet med internationella förhållanden. Åldrandebegreppet presenterades först
framförallt eftersom författarna ville leda in läsaren på hur äldre personer kan förstås teoretiskt. Dessutom
var det relevant för att förstå de personer som undersöks samt att det finns en fokusering på äldreomsorgen
i studien. Åldrandet är även kulturellt betingat och det finns föreställningar om att det existerar skilda
omsorgsbehov mellan svenskfödda äldres och icke-svenskfödda äldres. Generationsperspektivet bidrar här
till att förklara vem som ska ta hand om de äldre och problematiken kring det i det nya landet. Äldres
utanförskap valdes för att förstå olika förklaringar till varför äldre står utanför eller inte delar i
äldreomsorgen och vart information kring detta kan finnas. Kultur och religionsbegreppen samt språket
har sin plats i operationaliseringsprocessen genom att författarna behöver förstå vad kultur och religion är.
Därefter finns möjligheten att förstå målgruppens relation kring dessa aspekter och om detta kan influera
på deltagandet i äldreomsorgen. Begreppen bidrar även till en förståelse för synen kring omsorgsbehoven
samt hur och av vem dessa ska tillgodoses vilket möjligtvis påverkar deltagandet i äldreomsorgen.
Språkkunskapernas betydelse för deltagandet och målgruppens bakgrund kan även det förstås och
problematiseras. För att förstå målgruppens syrianernas förhållande till kulturella, religiösa, och språkliga
faktorer är det även relevant att försöka förstå vart målgruppen kommer ifrån. Dessutom finns ambitionen
att försöka förstå hur flytten till Sverige och integrationen i landet påverkat målgruppen och benägenheten
att delta i äldreomsorgen. Därför har informationen kring flytten från ett traditionellt till ett modernt
samhälle samt sociala nätverk tagits med.
Ovanstående har kunnat bidra med en förståelse för målgruppens bakgrund vilket har kunnat jämföras
med de styrande regelverken för äldreomsorgen i Sverige, därför har informationen kring socialtjänstlagen
innefattats i studien. Utifrån denna jämförelse ville författarna även försöka förstå problemområdet som
syftesformuleringen beskriver rent teoretiskt för att bättre kunna förstå resultaten av respondentsvaren. Det
finns en gedigen uppsättning relevanta teorier men integrationsteorin och Diaz mångdimensionella teori
valdes för att de på ett kortfattat och lättförståligt sätt kunde beskriva problemområdet utifrån
syftesformuleringen. Dessutom influeras de centrala övergripande begreppen i studien av förhållanden
som kan härledas till integrationsproblematik och konsekvenser av integrationsprocesser. Aktivitets-,
dissengagemangs- och gerotrancendensteorin valdes därför att de beskriver olika perspektiv kring vad ett
gått åldrande innebär och hur de äldre bör tas om hand för att deras behov ska bli tillgodosedda.
Författarna börjar och avslutar därmed med olika perspektiv på åldrande för att bättre kunna förstå
målgruppen och dess respondentsvar i studien. Därmed berörs individ- tolkningsramen relevanta aspekter
på problemområdet utifrån syftesformuleringen främst på och gruppnivå men även via lagar och teorier på
nationell nivå. Eftersom exempelvis integrationsproblematiken i förhållande till åldrande i ett främmande
land kan även dessa förhållanden antas vara generaliserbara även på en internationell nivå. Det är dock
svårt att uttala sig om detta då det inte varit studiens syfte att undersöka detta. Aspekter som inte tas
hänsyn till är exempelvis den gedigna mängd av andra teoretiska perspektiv som kan anses relevanta för
att beskriva det problemområde som studien berör. För att exemplifiera andra applicerbara teoretiska
perspektiv kan bland annat rollteori, systemteori och social konstruktionism nämnas. Kommande
forskning skulle med fördel kunna beröra de aspekter som inte innefattas av studien för att djupare kunna
förstå problemområdet.
14
Författarna har vidare till stor del rört sig på en nationell nivå i studien men de förhållanden som här
problematiseras kan även jämföras med internationell forskning på området. Relationen till den
internationella forskningen kan exemplifieras bland annat genom SoU:s (1997) referat till Markides och
Mindel (1987) samt Gelfand och Barresi (1987). Dessa forskare konstaterar att äldre från
minoritetsgrupper boende i USA och England generellt sett har ett lägre deltagande i den offentliga
äldreomsorgen. Detta är således inte endast ett svenskt fenomen utan det förekommer även i USA och
England där det i det senare visats att frivilligorganisationer tagit ett stort ansvar för att ta hand om äldre
invandrare utanför äldreomsorgen. Äldre invandrare är vidare enligt studien ett tämligen nytt
forskningsområde där den första större undersökningen är Brittisk och studien refererar här till Askman
(1996) som genomförde denna studie. Askman (1996) undersökte om äldre från minoritetsgrupper som
levde i England önskade ha separata vård- och omsorgsformer eller andra specifika hänsynstaganden.
Hänsynstagandena rörde språk, mat, miljö, personalens kön och liknande. Resultatet påvisade variation
mellan minoritetsgrupperna där vissa minoritetsgrupper önskade ha särskilda vård- och omsorgsformer
medan andra inte ville det. I England växter gruppen äldre med minoritetstillhörighet. Äldre från annan
kulturell bakgrund förefaller dessutom ha önskningar om specifika vård- och omsorgsalternativ. Atkin
(1993) refererad i samma studie undersökte exempelvis äldre Asiater och konstaterade i resultatet att en
hög majoritet ville att personalen skulle tala deras språk vilket kan vara ett uttryck för önskningar att få
vissa behov tillgodosedda. Johansson (1991) refererad i samma studie menar vidare att kineser boende i
San Fransisco skötte en lokal vårdorganistation som tog hand om en stor del av äldreomsorgen och
förbättrade kvalitén på denna (ref. i SoU, 1997). Internationell forskning av bland annat Hooyman (2002)
har dessutom påvisat att världens äldrebefolkning kommer att öka vilket kommer att ställa högre och
andra krav på välfärdsstater världen över att tillgodose alla äldres behov (Hooyman, 2002).
Omsorgsbehoven bland äldre invandrare tillgodoses ofta enligt socialstyrelsens (2002) referat till
Johansson (1991) av släkt och anhöriga som påvisat att 70 % av äldre som bor hemma får hjälp av dessa
personer. Forskningen koncentreras ofta kring de anhörigas perspektiv och sällan ifrån de äldres eller
bådas perspektiv (ref. i socialstyrelsen, 2002)
I Eliasson-Lappalainens (2004) forskningsöversikt över internationell nordisk forskning kring
äldreomsorgen kan det exempelvis nedan kring omsorgsforskningen noteras. Omsorgsforskningen har,
både internationellt och nordiskt, i huvudsak undersökt vad omsorg är, studerat relationer, möten och
liknande relaterat till vardagslivets omsorgsarbete samt undersökt kvalité i omsorgsarbetet. Dessutom
studeras olika metoder att organisera omsorgsarbetet och dess konsekvenser men även jämförande
välfärdsstatsforskning och socialpolitiska studier av omsorg är av intresse (Eliasson-Lappalainen, 2004).
Tilki (2002) hävdar i sammanhanget att det är mycket viktigt att personalen i äldreomsorgen är medvetna
om de äldres olika kulturella bakgrund för att tillgodose deras omsorgsbehov (Tilki, 2002).
Omsorgsforskningen har även betydelse för utformandet av särskilda boendeformer utifrån etnicitet. I
annan internationell forskning från norden kan det exempelvis via Forseman (2008) konstateras att
intresset och efterfrågan på seniorboenden och kategoriboenden utifrån etnisk bakgrund är av intresse i
alla nordiska länder. Dessa boendeformer ägs av allmännyttan som förefaller ha en viktig roll i hela
norden för äldres boende. Boendeformerna ägs till stor del av allmännyttan även om de ibland drivs i
andra former (Forseman, 2008). Utifrån ovanstående kan det konstateras att de förhållanden som
presenteras i uppsatsen och som exemplifieras av tolkningsramen berör ett problemområde som inte
endast är ett svenskt utan även internationellt fenomen.
15
3. Metod
I metodavsnittet redogörs för hur valet av metod har gått till, vilket tillvägagångssätt som valts för studien
samt valet av urvalsprocess. Därefter presenteras enkätutformningens skapande och disposition,
bortfallsanalys, databearbetningsprocessen samt en diskussion om innebörden av reliabilitet, validitet och
generalisering. Avsnittets följande del innehåller en metoddiskussion samt de etiska överväganden som
har gjorts i studien. Avsnittet avslutas med att presentera valet av forskningsansats.
3.1 Val av metod
Den kvantitativa arbetsmetoden har valts för studien eftersom den ansågs vara den bäst lämpade för
uppsatsen utifrån syfte och frågeställningar. Avsikten har varit att undersöka olika faktorer och
omständigheter enligt syftesformuleringen som kan ha betydelse för att vissa äldre syrianer inte delar i den
samma. Dessutom ämnas undersöka möjliga systematiska mönster i datamaterialet samt operationalisera
olika begrepp associerade till faktorer som kan influera på deltagandet i äldreomsorgen. Föreliggande
uppsats är en surveyundersökning i form av en tvärsnittsstudie i enighet med Ejlertssons (2005)
beskrivning av densamma. Detta eftersom det inte finns någon avsikt bland författarna att undersöka om
åsikterna och förklaringarna till äldre invandrares utanförskap från den kommunala äldreomsorgen
varierar över tid eftersom undersökningen då skulle bli allt för omfattande (Ejlertsson, 2005).
Inhämtning av tidigare forskning och litteratursökningar har genomförts för att få grepp om det
problemområde som syftet och frågeställningarna beskriver. Centrala sökord har i den här processen varit
exempelvis Äldre invandrare, språksvårigheter, kulturella skillnader, religion samt äldre utanför
äldreomsorgen. Sökningarna skedde exempelvis i databaser som universitetets publikationsdatabas, Diva,
bibliotekets databas, Voyger, Libris samt Google. Dessutom gjorde sökningar på regeringens,
socialstyrelsens hemsidor etcetera. Studien innehåller även rapporter samt andra uppsatser och detta
material användes som tidigare forskning och inledning. Vidare söktes i de referenser som de relevanta
träffarna gav. Efter granskning av resultaten bedömdes dessa som relevanta eller icke relevanta utifrån
syfte och frågeställningar. Kriterier för inkludering var bland annat att litteraturträffarna skulle innehålla
information om äldre invandrare från Mellanöstern, kulturella infallsvinklar och gärna beröra äldre
invandrares utanförskap från den offentliga äldreomsorgen. Träffar som rör andra grupper äldre än från
mellanöstern exempelvis från de nordiska granländerna och EU har därmed exkluderats i studien. Via de
ovan beskrivna databaserna och de sökord som användes i dessa hittades exempelvis ”äldre invandrare
och kommunikationssvårigheter” 93 träffar på Google vilket kan jämföras med en sökkombination på
”äldre invandrare, kultur, kommunikationssvårigheter och utanförskap” vilket gav 23 träffar. En
kombination av alla ovan beskrivna sökord i samma databas gav 4 träffar. Äldre invandrare gav vidare på
Voyger 75 träffar vilket exempelvis i kombination med religion gav 10 träffar. På Libris återfanns
exempelvis med sökorden äldre invandrare och kultur 12 träffar medan 5 träffar gavs i kombination med
utanförskap. Härutöver har telefonkontakt tagits med SCB för att få aktuell statistik över antalet äldre
invandrare från Mellanöstern vilka var folkbokförda eller bosatta i den undersökta kommunen. Resultatet
av SCB:s uppgifter visade att det i den undersökta kommunen fanns totalt 309 personer i åldersgruppen
65-79 år därav var 136 personer i åldersgruppen 79 år och äldre från Mellanöstern. Litteratursökningarna
samt begreppsförklaringsavsnittet ansågs vara centrala att utföra för att ge läsaren en värdefull
bakgrundsförståelse till de mest centrala begreppen i undersökningen. Med dessa övergripande begrepp
fanns förhoppningen att kunna operationalisera dessa samt göra dem mätbara. I enhet med Brymans
(1997) beskrivning av operationaliseringsprocessen har detta baserats på en diskussion av studiens
övergripande begrepp och dess inbördes relation.
16
Därefter har dessa strukturerats upp genom att de mest centrala och övergripande begreppen föregår de
mindre centrala begreppen. Därmed kunde i ett senare skede en empirisk studie i form av en
enkätundersökning utföras för att samla in värdefull data. Den insamlade datan kunde i sin tur bidra med
att fördjupa förståelsen kring deltagande i den offentliga äldreomsorgen (Bryman, 1997).
3.2 Tillvägagångssätt
När väl syftet och problemområdet var färdigdefinierat tog författarna telefonkontakt med en syriansk
förening och en syriansk kyrka i den undersökta kommunen. Båda reagerade positivt på att hjälpa till att
hitta tillräckligt stort antal respondenter som ville ingå i studien. För att samla in empirisk fältdata
användes enkäter som datainsamlingsmetod. Songur (1992) menar att många äldre invandrare kan vara
analfabeter varpå en enkätundersökning kan medföra svårigheter att delta i och därför ombedes en tolk att
följa med vid enkätutdelningen och dess besvarande (Songur, 1992). Tolken erbjöd värdefull hjälp för att
kunna försöka göra enkäten lättförstållig för respondenterna då flertalet inte upplevde att de hade
tillräckliga språkkunskaper för att besvara enkäten.
Vid första enkätutdelningstillfället erhölls trotts tolken tyvärr inte tillräckligt antal fullständiga enkätsvar
för att tillämpa vidare i uppsatsarbetet. Anledningen till att få respondenter besvarade enkäten var att
författarna bedömde att en tolk skulle vara tillräckligt för att förklara för respondenterna vad enkäten
syftade till och hur den skulle besvaras. I praktiken visade sig dock att tolken inte förmådde hjälpa alla
respondenter med hur enkäten skulle besvaras. Därmed fanns en risk att respondenterna skulle diskutera
med varandra och kopiera varandras svar varpå resultatet inte hade blivit tillförlitligt nog. Därför valde
författarna att bestämma en ny tid för enkätutdelning med den syrianska kyrkan och föreningen. Vid detta
tillfälle tog författarna hjälp av ett större antal tolkar vilka vardera hjälpte ett mindre antal respondenter att
bättre och effektivare besvara och förstå enkätens innehåll. Strategin visade sig ha positiv effekt då ett
tillräckligt fulltständigt ifyllda enkäter erhölls. Flera respondenter kan tyvärr ha blivit upprörda av att
benämningen assyrier/syrianer användes, vilket var baserat på en definition av Deniz (1999), eftersom
respondenterna endast var syrianer och inte ville bli beblandade med assyrier. Författarna som inte var
medvetna om att dessa respondenter skulle reagera som de gjorde bad dessa om ursäkt vilka hade
förståelse för benämningens användning och inte tog illa upp.
3.3 Urval
Undersökningen i uppsatsen har utgått ifrån ett icke-sannolikhetsurval i enighet med Denscombe (2009)
beskrivning av densamma. Urvalet har skett genom ett tillgänglighets- eller bekvämlighetssurval utifrån
Marlows (2005) beskrivning urvalstypen. Detta eftersom det var svårt att hitta bra arenor där många äldre
invandrare samlas och kunde ha möjlighet att få ställa frågor kring studiens innehåll. Den religiösa arenan
i form av en syriansk kyrka var det forum där det ansågs finnas störst möjlighet att hitta tillräckligt många
respondenter för studien. Urvalet i studien utgör 31 av totalt 309 personer från Mellanöstern i en viss
kommun varav 16 är män och 15 är kvinnor, vilket sammantaget kan göra att resultatet blir svårt att
tillämpa över större områden. Dessa 309 personer är av utländsk härkomst även från andra länder än
målgruppens ursprung. Respondenterna i studien har till största delen invandrat till Sverige på äldre dagar och
bor i ett invandrartätt område. Svaret kan vara svårt att tillämpa över större områden då andra
förutsättningar kan finnas och inverka olika på andra platser där målgruppen och andra äldre invandrare
finns. Utfallet kan härmed bli annorlunda än studiens resultat (Denscombe, 2009; Marlow 2005).
17
3.4 Enkäternas skapande och disposition
Både Bryman (1997) och Ejlertsson (2005) menar att begrepp görs mätbara via enkäter och att dessa är en
gynnsam datainsamlingsmetod ur ett tids- och kostnadsperspektiv vilket även valts för studien med
ambitionen att kunna operationalisera, mäta och applicera övergripande begrepp för att fördjupa
förståelsen kring äldre syrianers deltagande. En nackdel med den här arbetsmetoden där mätinstrumentet
är enkäter är att respondenterna kan tolka frågorna olika. Risken kan ha reducerats av att författarna valt
att delta vid tillfällena för utdelandet och besvarandet av enkäterna samt härigenom kunnat besvara
respondenternas frågor. Eftersom enkäterna delades ut direkt till respondenterna går det med ökad
säkerhet att veta att de enkäter som delats ut också besvaras och lämnas tillbaka än om de exempelvis
delats ut via e-post. Fördelar med detta sätt är att respondenternas respons kan ge mer information än vad
som inledningsvis efterfrågades samt att eventuella frågor kring undersökningen direkt kan besvaras vilket
även var författarnas förhoppning för att reducerar risken för bortfall. Enkäterna bestod av 21 frågor och
delades ut i en syriansk kyrka för att kunna nå en arena där många äldre samlades och där det kunde hittas
en tillräckligt stor respondentgrupp för att kunna generalisera resultatet. Urvalet av respondenterna för
undersökningen varierade i ålder mellan 65-89 vilket även har valts som urvalsgrupp för studien (Bryman,
1997; Ejlertsson, 2005). Utifrån studiens tolkningsram valdes för den logiska dispositionen av enkäten
olika teman för enkätens uppbyggnad samt underliggande enkätfrågor med tillhörande svarsalternativ.
Grundstrukturen av temana var ursprungligen framtagna utifrån en annan C-uppsats men har i studien
anpassats och omformats utifrån tolkningsramen. Enkätsdispositionens utformning presenteras i bilaga 2.
3.5 Bortfall
Jacobsen (2002) menar att bortfallsanalysen görs för att forskaren ska kunna skapa en bild av hur de
respondenter som inte deltog i studien kan ha påverkat dess resultat. Det är dock svårt att i detalj göra ett
uttalande om hur representativiteten av studiens resultat kan ha påverkats av det externa bortfallet i sin
helhet. Vid det första utdelningstillfället var både det externa och det interna bortfallet relativt högt
eftersom av totalt 40 utdelade enkäter återlämnades endast 21 varav enbart åtta enkäter var fullständigt
ifyllda. Endast dessa åtta fullständigt ifyllda enkäter användes som empirisk grund i uppsatsen, resterande
bortsåg författarna ifrån. De frågor som hade det enskilt högsta andelen internt bortfall var
rangordningsfrågorna. Detta kan ha berott på att färre tolkar fanns tillgängliga. Vid det andra tillfället
fanns bättre struktur och förutsättningar eftersom författarna hade med sig ett större antal tolkar samt
delade in respondenterna i mindre grupper med varsin tolk. Detta kan ha bidragit till att totalt eliminera
det interna bortfallet. Totalt delades det vid det andra enkätutdelningstillfället ut 40 enkäter varav 23
enkäter återlämnades vilket bidrog till att minska det externa bortfallet. Dessa 23 samt de tidigare erhållna
åtta enkäterna gav totalt 31 besvarade enkäter som studiens databearbetning och resultat baseras på. En
anledning till utfallet av det externa bortfallet kan vara att de antal tolkar som fanns tillgängliga inte
förmådde att på ett effektivt sätt hjälpa ett större antal respondenter besvara enkäterna (Jacobsen, 2002).
3.6 Databearbetning och analys
Enkäterna tillsammans med tolkningsramen kom att utgöra den empiriska basen för uppsatsen.
Applicerbara delar av enkätdatan användes i statistikprogrammet (Statistical Packages for the Social
Sciences [SPSS], Brace, 2003). För att få fram resultatet och där det fanns flera närliggande
svarsalternativ sammanfogades dessa till två svarsalternativ för att få ett mer överskådligt resultat. Detta
kallas även för att omkoda de variabler som finns i studien.
18
I rådfrågning med en undervisande lektor i SPSS valdes en systematisk strategi vilket innebar att
författarna istället för att söka signifikanta samband inriktade sig på att söka efter systematiska mönster i
resultatdatan. Med hjälp av detta fanns förhoppningen att kunna tolka respondenternas enkätsvar i relation
till tidigare presenterad tolkningsram. I SPSS finns det funktioner för att ta fram enskilda tabeller över
olika företeelser vilket först användes av författarna i resultat- bearbetningen men det visade sig i
praktiken att främst rangordningsfrågorna genererade ett allt för stort antal tabeller. Konsultering bidrog
till att en annan funktion i SPSS under menyn Analyze, tables och custum tables användes vilken gör det
möjligt att sammanfoga flera olika frågor under samma tabell. Dessa sammanfogade tabeller återfinns i
bilaga 1. I enkäten fanns andra bakgrundsvariabler (se bilaga 2) vilka inte används i studien då dessa inte
skulle ge ett tillräckligt datamaterial att basera resultatet på (Brace, 2003).
3.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Nedanstående avsnitt belyser reliabilitetens, validitetens och generaliserbarhetens betydelse för att mäta
och framställa giltig kunskap i samband med den typ av undersökningar som den här studien avser.
Författarnas avsikt med detta avsnitt är att kunna tillförsäkra studiens forskningskvalité.
3.7.1 Validitet
De teorier som utgör en del av den empiriska grunden i arbetet anses vara relevanta och stärker därmed
validiteten i enighet med Svennings (2003) beskrivning av validiteten. Rätt respondenter har dessutom
använts i studien eftersom denna hade till syfte att undersöka äldre syrianer och den empiriska
datainsamlingen skedde i en syriansk kyrka och i en syriansk förening där målgruppen återfanns.
Urvalskriterierna bidrog till att validiteten inte kunde ödeläggas av att fel respondenter deltog i studien.
Undersökningens validitet anses vidare ha stärks av att tolkningsramen varit i nära förankring med
studiens syfte och frågeställningar vilket även efter en operationaliseringsprocess återfinns i
enkätundersökningens teman och enkätfrågor (Svenning, 2003). Lagrumen i socialtjänstlagen har vidare
används som bakgrund till temat trygghet och meningsfullt åldrande och de faktorer som vanligtvis
associeras med begreppen kultur och religion återfinns i beskrivningen av Deniz (1999).
3.7.2 Reliabilitet
Reliabiliteten som den är beskriven av Svenning (2003) kan i studien ha påverkats av bortfallet
exempelvis beroende på att de respondenter som inte deltog kan ha andra födelseländer än de som finns
representerade i undersökningen. Detta hade kunnat leda till att bakgrundsvariabeln födelseland hade
kunnat användas och dessa respondenters åsikter, önskningar och behov hade eventuellt kunnat skilja sig
från vad som här presenteras. Uppsatsförfattarna kan dock inte uttala sig om de respondenter som inte
deltagit i studien kan ha påverkat dess resultat eftersom det inte går att avgöra om dessa faktorer inverkat
på resultatet eller inte (Svenning, 2003). Undersökningen kan däremot ha haft hög reliabilitet eftersom
flera slumpmässiga nedslag gjordes i både de inmatade variablerna i SPSS samt i rådatan för att kontroller
att dessa var ifyllda helt felfritt. Dessutom kan studiens reliabilitet och validitet ha stärkts av
universitetslektorn vilken har varit behjälplig under studiens databearbetningsprocess och
resultatpresentation eftersom denne är mycket kunnig inom sitt område, framförallt SPSS-programmet.
19
3.8 Generalisering
Generaliseringen i föreliggande uppsats kan ha påverkats negativt av att ett icke-sannorlikhetsurval
använts i enlighet med Brymans (1997) redogörelse av begreppet vilket inte är avsett för generalisering till
den totala befolkningen i en nation samt att urvalet skett genom ett tillgänglighetsurval som kan ha
bidragit till det samma. Generaliserbarheten till den totala populationen kan ändå anses vara relativt god
eftersom den undersökta kommunen återfinns i en mellansvensk stad med liknande förhållanden
exempelvis gällande invandrartäthet som återfinns i övriga Sverige. Studien inriktar sig även på
respondenternas åsikter för närvarande men kan anses vara generaliserande för den tidpunkt då studien
genomförs. Problemområdet som studien beskriver kan dessutom generaliseras till både internationella
och nordiska förhållanden vilket stärker generialiserbarheten (Bryman, 1997).
3.9 Metoddiskussion
Författarna till uppsatsen var medvetna om att den kvantitativa metoden inte var helt felfri enligt vad
Denscombe (2009) beskrivning kring metodens förmåner och besvärligheter, lättöverskådliga presentation
av stora mängder data samt tillitsfaktorn och vetenskaplig tilltro. Författarna ansåg ändå att förmånerna
med metoden i relation till syfte och frågeställningar övervägde varpå metoden valdes för uppsatsen
Urvalsprocessens resultat hade möjligtvis blivit mer representativt och generaliserbart i förhållandet
mellan undersökningspopulation och urvalsgrupp om exempelvis ett sannolikhetsurval i form av ett
kvoturval hade valts (Denscombe, 2009).
Gällande enkätutformningen ansåg uppsattsförfattarna att det var centralt för undersökningens resultat och
för att respondenterna verkligen skulle besvara det som avsågs med frågorna att språket i enkäten var
lättförståligt. Rörande dispositionen och utformningen av enkätfrågorna lades relativt mycket tid ner på att
hitta en logisk struktur för ordningsföljden av frågorna samt att det skulle vara tydligt hur dessa skulle
fyllas i. Antalet frågor kan ha varit för många och därmed bidragit till att enkäten tog längre tid att besvara
men det ansågs nödvändigt att ha det antal frågor som enkäten bestod av eftersom resultatet annars kunde
bli missvisande och svårt att operationalisera. Det kan tilläggas att vissa frågors art kan ha varit relativt
komplexa i synnerhet dem som var i form av graderings- och rangordnings- frågor. Rangordning av åtta
alternativ kan ha varit ansträngande för vissa respondenter och risken finns att de fyllde i bara på måfå och
inte efter vad de egentligen ansåg. Vidare ansågs det viktigt att försöka operationalisera de övergripande
begreppen i uppsatsen för att öka validiteten och reliabiliteten i den samma.
3.10 Etiska överväganden
När studier, som i den här uppsatsen, inriktade på enskilda personer genomförs är det mycket centralt att
ha vetenskapliga rådets (www.codex.vr.se) forskningsetiska riktlinjer och de fyra krav som rör enskilda
individer i särskilt beaktande. Kraven rör olika etiska överväganden karaktäriserade av
informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet samt frivilligt deltagande i form av
samtyckeskravet (www.codex.vr.se). I uppsatsen exemplifieras och uppfylls dessa krav genom enkätens
försättsblad (se bilaga 2) där information om studiens syfte, anonymitet vid behandling och presentation
av enkätdatan genom att enskilda svar inte kan utläsas, frivilligt deltagande för respondenterna och
motsvarande framkommer. Undersökningen beaktar vidare inga frågor av forskningsetisk känslig karaktär
varpå respondenterna inte riskerar att komma till skada genom att delta i undersökningen. Dessutom har
andra etiska överväganden som att inte namnge den undersökta kommunen samt namnet på läraren som
undervisar i SPSS och som varigt behjälplig under uppsatsens resultatdel.
20
3.11 Ansatser
I uppsatsen har den deduktiva ansatsen valts utifrån Jacobsen (2002) redogörelse för strategin eftersom att
den ansågs mest lämpad utifrån studiens syfte och frågeställningar. Författarna är vidare medvetna om de
nackdelarna gällande arbetssättet men anser att detta kunnat motverkas genom att ha en kontinuerlig
genomgående kritisk granskning av metod, databearbetning, resultat, analys och slutsatser i studien
(Jacobsen, 2002). En induktiv ansats övervägdes även men utifrån studiens syfte och frågeställningar samt
tidsramen för studien ansågs en deduktiv ansats vara lämpligare för studien eftersom en induktiv ansats
förmodligen blivit för omfattande och tidsödande.
4. Resultat och analys
Avsnittets disposition är uppbyggt genom att resultatet redogörs utifrån de teman som förekommit i
enkäten därefter följer en analysdel av samma tema. Den kronologiska följden av enkätfrågorna är
densamma som i enkätundersökningen. För att på ett överskådligt sätt kunna beskriva frekvensfördelningen av respondentsvaren kommer författarna nedan använda följande begrepp. En liten majoritet
används för respondentsvar mellan 50-65%, majoritet avser 66-95% och samtliga innefattar 96-100%.
4.1 Dina synpunkter och åsikter om äldreomsorgen
Med nedanstående tema ämnar författarna presentera respondenternas åsikter om äldreomsorgen utifrån
tre bakgrundsvariabler vilka är kön, ålder och antal år i Sverige.
Tabell 1.1
Frekvensfördelningen
på frågan Min
föreställning om
den kommunala
äldreomsorgen
Beroende av
barkgrundsvariabler
Kön, ålder
och antal år
i Sverige
Föreställning kring äldreomsorgen
Svarsgrupp
Kön
Man
Kvinna
Ålder
65-79
80- och över
År i Sverige
0-20
21- och över
Det verkar
vara mycket
bra
Antal
87,5% 14
73,3% 11
Antal
76%
19
100% 6
Antal
87,5% 7
78,3% 18
Det verkar
vara mindre
bra
Antal
12,5% 2
26,7% 4
Antal
24%
6
0,0%
0
Antal
12,5% 1
21,7% 5
Totalt
100%
Antal
31
100%
Antal
31
100%
Antal
31
I tabellen ovan framkom det att majoriteten av respondenterna oberoende av kön, ålder och antal år i
Sverige ansett att äldreomsorgen verkar vara mycket bra. Enbart yngre-äldre har svarat att den verkar vara
mindre bra då samtliga äldre-äldre ansåg att den verkar bra. Av de yngre-äldre respondenterna var det
kvinnor som har bott i Sverige mer än 21 år som till en viss del tyckte att äldreomsorgen var mindre bra.
Nästkommande fråga behandlade frågan om respondenterna skulle tänka sig att ta del av och utnyttja de
insatser som idag erbjuds av den kommunala äldreomsorgen. Oavsett samtliga bakgrundsvariabler svarade
en liten majoritet (58%) av respondenterna att de absolut kan tänka sig utnyttja dagens
äldreomsorgsinsatser. Endast en yngre-äldre kvinna som har bott i Sverige i mer än 21 år har ingen
kännedom om vilka insatser som erbjuds i kommunen idag. Resterande svarade att de delvis eller inte alls
kan tänka sig att ta del av de idag erbjudna insatserna inom äldreomsorgen. Det är av dessa främst yngreäldre män vilka har bott i Sverige mer än 21 år.
21
Tabell 1.2
Frekvensfördelningen
På frågan om Jag har
fått tillräckligt med
information för att
kunna avgöra om det
är något jag skulle
behöva ta del av
beroende av kön,
ålder och antal år
i Sverige
Har fått tillräckligt med information?
Svarsgrupp
Kön
Man
Kvinna
Ålder
65-79
80- och över
År i Sverige
0-20
21- och över
Instämmer till
stor del
Antal
31,3%
5
66,7%
10
Antal
36%
9
100%
6
Antal
75%
6
39,1%
9
Instämmer till
en mindre del
Antal
68,8%
11
33,3%
5
Antal
64%
16
0,0%
0
Antal
25%
2
60,9%
14
Totalt
100%
Antal
31
100%
Antal
31
100%
Antal
31
I tabellen ovan kan det konstateras att det finns en oenighet mellan å ena sidan äldre-äldre kvinnor som
har bott i Sverige mellan 0-20 år vilka svarade att de instämmer till stor del att de fått tillräcklig
information. Å andra sidan har yngre-äldre män som har bott i Sverige i över 21 år som svarade att de till
mindre del fått tillräcklig information om äldreomsorgen.
Temat avslutades med en rangordningsfråga kring vilken typ av äldreomsorg som respondenterna skulle
föredra om de fick välja själva. På det första alternativet som rörde boende för äldre syrianer med
syriansktalande personal utgörs majoriteten av yngre-äldre män som har bott i Sverige mer än 21 år vilka
har svarat att de anser att det är mycket viktigt med boendeformen. Att det var mindre viktigt med
alternativet ansåg främst äldre-äldre män vilka har bott i Sverige över 21 år. Äldre-äldre kvinnor som har
bott i Sverige över 21 år tyckte att det i viss mån var viktigt. Alternativet som gällde hemtjänst med
syriansktalande personal ansåg majoriteten oavsett samtliga bakgrundsvariabler att hemtjänst med
syriansktalande personal var mycket viktigt. En oenighet återfanns på alternativet som rörde boende för
äldre oavsett härkomst med bland annat syriansktalande personal mellan å ena sidan yngre-äldre kvinnor
som har bott i Sverige i över 21 år vilka tycker att det är mindre viktigt. Å andra sidan ansåg en liten
majoritet av de yngre-äldre männen som har bott i Sverige i över 21 år att de i viss mån kan tänka sig
alternativet. Det näst sista alternativet rörde hemtjänst med varierande språkkunskaper där majoriteten av
respondenterna oavsett bakgrundvariablerna svarade att det är mindre viktigt. En minoritet av yngre-äldre
män som har bott i Sverige mellan 0-20 år kan i viss mån tänka sig hemtjänst med varierande
språkkunskaper. Det sista alternativet berörde att familjen tar hand om Mig i Mitt hem där det återfanns en
oenighet mellan dels yngre-äldre män som har bott i Sverige i över 21 år vilka anser att det är mindre
viktigt. Dels var det äldre-äldre kvinnor som har bott i Sverige över 21 år vilka tycker att det är mycket
viktigt att familjen tar hand om dem.
4.1.1 Tolkning av synpunkter och åsikter om äldreomsorgen
En möjlig förklaring till varför en liten majoritet av respondenterna har positiv bild av äldreomsorgen kan
förstås bättre i ljuset av den uppsökande verksamhet som ska förekomma enligt socialtjänstlagens 5 kap.
6§ (Nya sociallagarna, 2005). Den undersökta kommunen kan ha varit framgångsrik i sin aktiva
uppsökande verksamhet och därmed lyckats förmedla tillräcklig information om dess utformning och
insatser till respondenterna. Denna tolkning stärks av att majoriteten av respondenterna hade fått tillräckig
information för att kunna avgöra om dem ville ta del av äldreomsorgen eller inte. En annan möjlig
förklaring till ovanstående förhållande ger Hildeblom (2003) som konstaterar olika ålderkategorier
vanligen förknippas med specifika roller där kvinnors roller generellt sett föreställs vara förknippade med
en omsorgsroll. Rollförväntningar och krav finns på att kvinnorna ska ta hand om barn, familj och makar.
22
I fotspåren av det nya landets industrialiseringsstävanden har barnen på grund av arbete det svårare att
vara tillgängliga för de äldre. De yngre-äldre kvinnorna kan härigenom komma till en punkt då omsorgsansvaret och kravet på anpassning till det nya landets kultur blir för tungt och äldreomsorgen ger därmed
en möjlighet till avlastning. Dessa kan snabbt gå från att kunna hjälpa till med omvårdnad till att själva
behöva hjälp med det vilket kan vara en förklaring till varför dessa är mer positiva (Hildeblom, 2003).
Gällande de respondenter som hade en negativ bild av den kommunala äldreomsorgen skulle detta kunna
förstås bättre vidare utifrån Hildebloms (2003) resonemang ovan. Män har generellt sett inte varit
förknippade med en omsorgsroll och dessa kan ha förväntningar att familjen och kvinnorna ska ta hand
om dem. Ett behov av äldreomsorgen kanske därmed inte föreligger vilket skulle kunna ge en
delförklaring till att dessa respondenter är negativa. Att kvinnorna och familjen förväntas ta hand om de
äldre personerna kan ses som ett tecken på att det i dessa samhällen finns en betoning på ett
beroendesystem där att vara beroende har ett högt egenvärde. Det svenska samhället, dess demokratiska
värderingar och dess lagstiftning som styr äldreomsorgens utformning betonar dock till stora delar ett
oberoendesystem där oberoende har ett högt egenvärde. Härutöver är det möjligt att dessa män vill att
familjen tar hand om dem i första hand vilket på grund av barnens krav på integration i det svenska
samhället exempelvis genom krav att vara till arbetsmarknadens förfogande inte är möjligt. Dessa äldre
vill möjligtvis inte delta i den kommunala äldreomsorgen men familjen kanske inte är tillgänglig i samma
utsträckning som i hemlandet och äldreomsorgen är därmed det enda alternativet (Hildeblom, 2003).
Diaz (1993) hävdar i dennes mångdimensionella teori angående de krav på integration som är förknippat
med mötet och livet i det nya landet att invandrare genom en process över flera generationer har ett krav
på sig från samhällets sida att anpassa sig efter det nya landets seder och kultur (Diaz, 1993).
Hildeblom (2003) ger vidare en annan möjlig förklaring rörande dennes resonemang kring att äldre
invandrare som flyttat till Sverige inte är mogna eller vill bryta med sina traditioner vilket återspeglas i en
negativ bild samt en misstro gentemot äldreomsorgen och dess insatser. Denna negativa bild förklaras med
att dessa äldre invandrare saknar motsvariga verksamheter i ursprungslandet. Det kan även i mötet med
det svenska samhället uppstå kulturkrockar vilket bidrar till att de äldre invandrarna inte vill ha hjälp med
personlig hygien av främmande människor och bristande personalkontinuitet (Hildeblom, 2003).
Socialstyrelsen (2002) hävdar i sammanhanget att just bristande personalkontinuitet är en bidragande
orsak till att äldre invandrare inte väljer att delta i den offentliga äldreomsorgen (Socialstyrelsen, 2002).
En möjlig förklaring i frågan om vilken äldreomsorg de äldre skulle föredra kan hittas i Tornstams (2005)
och Songurs (1992) resonemang kring aktivitetsteorin. Respondenterna i studien kan i enighet med
aktivitetsteorin tänkas föredra hemtjänst med syriansktalande personal då deras anhöriga väl känner till
dem som individer och därigenom kan hitta på lämpliga aktiviteter vilka även bidrar till ökad social
samvaro samt ett gott åldrande. Omsorgsbehoven kommer att ökas med åldern och i en överblickbar
framtid enligt Hooyman (2002) som konstaterar att det kommer ske en markant ökning av världens äldre
befolkning över 65 år. Är inte familjen tillgänga utan att ett extern boende är det enda alternativet är det
rimligt att anta att de flesta respondenterna skulle välja ett boende med syriansktalande personal vilket
även bekräftades av studiens resultat. Generationsskillnaden i alternativet kan bero på att männen
förväntar sig att kvinnorna och familjen tar hand om dem men om omsorgsbehoven skulle bli för
omfattande och ett boende vore enda alternativet skulle det med syriansktalande personal föredras. De
äldre männen har förmodligen större sannolikhet att hamna i ett omfattande omsorgsbehov vilket även
skulle kunna förklara varför det återfanns både en köns- och generationsskillnad mellan de yngre-äldre
männen och de äldre-äldre kvinnorna gällande att familjen skulle ta hand om den enskilde.
23
Äldre-äldre kvinnor har större sannolikhet att tidigare hamna i ett omsorgsberoende än yngre-äldre
männen som i dagsläget till stor del klarar sig själva. Alternativet kan möjligtvis anses vara viktigare för
de äldre-äldre kvinnorna vilka kan vara medvetna om att familjen inte är lika tillgänglig som i hemlandet.
Däremot kan de yngre-äldre männen anse att alternativet är mindre viktigt eftersom omfattande
omsorgsbehov kanske inte föreligger. Ett boende och dess personal med ovan nämna kännetecken skulle
ha en bättre lämpad kompetens att tillgodose dessa respondenters önskningar än vad som i dagsläget kan
vara möjligt inom äldreomsorgen (Tornstam, 2005; Songur, 1992 Hooyman, 2002).
Ovanstående resonemang kan även anses överensstämma med Ronströms (1996) samt socialstyrelsens
(2002) resonemang kring att äldreomsorgen kommit att bli tudelad samt att de alternativ till existerande
vård- och omsorgsformer som finns idag är rationella och logiska åtgärder. Detta eftersom just
språksvårigheter anses vara de äldre invandrarnas främsta problem. Socialstyrelsen (2002) tillägger även
att de specifika särlösningar som vanligtvis förekommer är speciellt inriktade främst på äldre som kommer
från utomeuropeiska länder. Förutom föreställningen om att dessa äldre och svenskfödda äldre har
väsensskilda omsorgskulturer finns även enligt Ronström (1996) tendensen att översätta det abstrakta
begreppet kultur med det lätthanterigare begreppet språk. Att ha möjlighet att tala sitt språk blir synonymt
med att behålla sin kultur. Att bo på ett boende med syriansktalande personal skulle möjligtvis ge de äldre
bättre förutsättningar att få insatserna bättre anpassade efter dessa personers önskningar och behov
exempelvis gällande kulturella, religiösa och språkliga faktorer samt omvårdnadsinsatser. Intresset för
boendeformer likt ovanstående har ökat i hela norden vilket exempelvis Forseman (2008) har påvisat och
allmännyttans roll antas därmed bli viktigare i framtiden. Deniz (1999) tillägger angående språkets
betydelse för att behålla den egna kulturen att språket kan anses vara kulturens juvel vilket även bidrar till
reproducerandet av gruppers traditioner och vanor vilket även ger dessa mening och är centralt för den
etnonationellt grundade identiteten och tillhörighetskänslan. Ett boende med dessa kännetecken kan hjälpa
till att reproducera och ge mening åt den etnonationellt grundade identiteten hos dessa respondenter samt
ge en delförklaring till frekvensfördelningen hos respondenterna (Ronström, 1996; Socialstyrelsen, 2002;
Forseman, 2008; Deniz, 1999).
4.2 Anhörig och närstående
Under detta tema avser författarna presentera respondenternas åsikter kring deras nuvarande och framtida
omsorgsbehov och vilken roll anhöriga och närstående här spelar.
Tabell 1.3
Frekvensfördelningen
över frågan om i vilken
utsträckning kan du
tänka dig att någon
anhörig eller närstående
hjälper dig
med service och
omvårdnads insatser
beroende av kön, ålder
och antal år i Sverige
Svarsgrupp
Kön
Man
Kvinna
Ålder
65-79
80-över
År i Sverige
0-20
21-över
Hjälp av anhörig och närstående.
I hög
I låg
Totalt
uträckning
uträckning
Antal
Antal
75%
12
25%
4
100%
80%
12
20%
3
Antal
Antal
72%
18
28%
7
100%
100%
6
0,0%
0
Antal
Antal
75%
6
25%
2
100%
78,2% 18
21,8% 5
Antal
31
Antal
31
Antal
31
24
Majoriteten av respondenterna var i enligt ovanstående tabell eniga om att de i hög utsträckning kan tänka
sig att ta emot hjälp från en närstående om ett omsorgsbehov skulle uppstå. Totalt sju av dem yngre-äldre
respondenterna, fyra män och tre kvinnor, som har bott i Sverige över 21 år svarade att de i viss mån eller
inte alls kan tänka sig att ta hjälp av en anhörig.
Får Du hjälp av en anhörig/närstående idag?
Tabell 1.4
Frekvensfördelning
över frågan om
får du hjälp av
anhörig/närstående
idag och är det av
vem? Beroende av
kön, ålder och antal
år i Sverige
Svarsgrupp
Av en man
Kön
Man
Kvinna
Ingen
Ålder
65-79
80- över
Ingen
Antal
0
0,0%
33,3%
Antal
0
Antal
År i Sverige
0-20
21- över
Av en kvinna
Ingen
0
8%
50%
12,5%
17,4%
Antal
0
5
Antal
2
3
Antal
1
4
Av båda man
o kvinna
18,8%
13,3%
20%
0,0%
37,5%
8,7%
Klarar mig
själv
Antal
3
2
81,2%
51,3%
Antal
5
0
Antal
3
2
72%
50%
50%
73,9%
Antal
13
8
Antal
18
3
Antal
4
17
Totalt
Antal
100%
31
100%
Antal
31
100%
Antal
31
I tabellen ovan åskådliggörs respondentsvaren gällande frågan om dessa har hjälp av en anhörig eller
närstående och i så fall vilket kön dessa har. Dessutom presenteras om dessa får lön. Majoriteten är eniga
om att de klarar sig själva (18 yngre- äldre, tre äldre-äldre). Totalt bland dem som klarar sig själv oavsett
ålder är 13 män och åtta kvinnor och av dessa har fyra personer bott i Sverige mellan 0-20 och 17 personer
har bott i Sverige över 21 år. Detta innebär att tio av 21 personer får hjälp. Dessa tio utgörs av sju yngreäldre och tre äldre-äldre. Sju är kvinnor och tre är män. Fyra av dessa har bott i Sverige mellan 0-20 år och
resterande över 21 år. Hälften av kvinnorna får endast hjälp av kvinnor och resterande kvinnor får hjälp av
både en man och en kvinna. Återstående tre är män får hjälp av både män och kvinnor. Vardera anhöriga
till två män och kvinnor får lön och samtliga får det från kommunen.
Självklart att familjen tar hand om Mig?
Tabell 1.5
Frekvensfördelning
över frågan om det
är självklart att
familjen tar hand
om mig. Beroende
av kön, ålder och
antal år i Sverige
Svarsgrupp
Kön
Man
Kvinna
Ålder
65-79
80- och över
År i Sverige
0-20
21- och över
Instämmer till
stor del
Antal
87,5% 14
86,7% 13
Antal
84%
21
100%
6
Antal
87,5% 7
87%
20
Instämmer till
en mindre del
Antal
12,5% 2
13,3% 2
Antal
16%
4
0,0%
0
Antal
12,5% 1
13%
3
Totalt
100%
Antal
31
100%
Antal
31
100%
Antal
31
Endast respondentsvaren på ovanstående påstående presenteras i tabell 1.5. Svaren var dock i princip
identiska oavsett bakgrundsvariablerna gällande om respondenterna skulle utnyttja äldreomsorgen om inte
familjen fanns tillgänglig vilket därför inte presenteras här. Endast ett ytterst litet marginellt antal
respondenter instämmer till mindre del att det är självklart att familjen tar hand om dem.
4.2.1 Tolkning av anhörig och närstående
Genomgående gällande frågorna och respondentsvaren under temat kan en delförklaring finnas i Deniz
(1999) diskussion kring den etniska kulturen vilken är en sorts indikator på vilka som tillhör och inte
tillhör den egna gruppen.
25
Möjligheten att utöva kulturella traditioner och ritualer är centralt för den etniska kulturen och
tillhörighetskänslan vilket starka släkt- och familjeband är ett uttryck för. Genom dessa påverkas
formandet av individ och kulturella normer och mål i ursprungslandet. Härigenom bildas föreställningar
om vad som är socialt acceptabelt och inte, omsorgen om äldre ses som en självklarhet och det är
förknippat med skam att lämna bort sina äldre vilket även får stöd från resultaten av Hildebloms (2003)
studie. Mötet med det svenska samhället kan föra med sig kulturkrockar vilket kan bidra till att förklara
varför äldre människor från traditionella samhällen inte vill ha främmande människor som hjälper dem
med personlig hygien och liknande. De äldre har dessutom önskemål på att få hjälp av sina anhöriga vilket
även uppsatsens resultat överensstämde med. Detta kan även bero på den starka familjesamman- hållning
som ofta finns i dessa samhällen. Internationell forskning av Johansson (1991) överens- stämmer även
med detta då det noterats att 70% av de äldre som bor hemma får hjälp från en anhörig. Forskningen
koncentreras däremot ofta kring de anhörigas perspektiv och sällan ifrån de äldres eller bådas perspektiv.
Ytterligare internationell och nordisk forskning kan anses överensstämma med detta exempelvis gällande
Eliasson- Lappalainens (2004) diskussion kring inriktningen på omsorgsforskningen och vardagslivets
omsorgsarbete. Att inte vilja få hjälp av främmande personer kan vara ett uttryck för konsekvenser av
detta (Hildeblom, 2003; Deniz, 1999, Eliasson- Lappalainens, 2004; ref. i socialstyrelsen, 2002).
4.3 Trygghet och meningsfullt åldrande
Författarna kommer under det här deltemat presentera de respondentsvar som belyser vad respondenterna
anser ger dem mest trygghet, bäst ger dem ett meningsfullt åldrande och social gemenskap. Oavsett
bakgrundvariablerna var majoriteten av respondenterna eniga om vad som ger dem mest trygghet om ett
omsorgsbehov skulle uppstå. Nedan presenteras i tabell 1.6 frekvensfördelningen för svaren på frågan.
Majoriteten oavsett ovanstående anser att alternativet kring att bo kvar i mitt hem och få hjälpen som
behövs där ger dem mest trygghet i första hand. Näst viktigaste alternativ anser de resterande vara att ha
närhet till familjen. Oavsett ålder har inga kvinnor valt något av resterande alternativ.
Vad ger Dig mest trygghet om ett omsorgsbehov uppstår?
Tabell 1.6
Frekvensfördelning
över frågan om vad
som ger dig mest
trygghet om ett
omsorgsbehov
uppstår för dig.
Beroende av kön,
ålder och antal år
i Sverige
Svarsgrupp
Att bo kvar i
mitt hem
Få vård
oavsett plats
Bo på Särskild
boende
Ha närhet till
familjen
Kön
Man
Kvinna
62,5%
73,3%
Antal
10
11
12,5%
0,0%
Antal
2
0
12,5%
0,0%
Antal
2
0
12,5%
26,7%
Antal
2
4
Bo i
Totalt
tryggt
område
Antal
0 0
100 31
0 0
%
Ålder
65-79
80- över
72%
50%
Antal
18
3
8%
0,0%
Antal
2
0
8%
0,0%
Antal
2
0
12%
50%
Antal
3
3
0
0
Antal
0
100 31
0
%
År i Sverige
0-20
21- över
75%
65,2%
Antal
6
15
12,5%
4,3%
Antal
1
1
0,0%
8,7%
Antal
0
2
12,5%
21,7%
Antal
1
5
0
0
Antal
0
100 31
0
%
Gällande vart respondenterna vänder sig för att få social kontakt valde samtliga respondenter endast
alternativen familj, släkt och vänner samt kyrkan. Majoriteten oavsett bakgrundsvariabler har ansett att de
i första hand vänder sig till familjen, släkten och vännerna för att få social kontakt. Resterande har valt
kyrkan för att få social kontakt.
26
4.3.1 Tolkning av trygghet och meningsfullåldrande
I portalparagrafen betonas de värderingar som socialtjänsten baseras på. Respondenterna i studien svarade
att deras trygghet bäst kunde tillgodoses om de fick hjälpen de behövde i hemmet vilket genom samhällets
hemtjänstorganisation i enighet med värderingarna i portalparagrafen kan möjliggöras och tillgodoses.
Respondenterna svarade i andra hand att mest trygghet kunde erhållas genom möjlighet att ha närhet till
sin familj. För att respektera dessa människors självbestämmande och integritet anses det vara centralt att i
enighet med portalparagrafens värderingar beakta de äldres önskan om närhet till familjen. Rörande vad
som ger mest trygghet och var respondenterna får social kontakt kan detta belysas bättre genom Songurs
(1992) resonemang kring konsekvenser av bristande sociala nätverk samt avstånds- tagandet från det
svenska samhället och tillbakadragande som försvar för hemlandets kultur (Songur, 1992). Respondentsvaren kring att få hjälpen nära sig kan anses överensstämma med ovanstående resonemang eftersom det
bidrar till att upprätthålla sociala nätverk.
Avseende att de flesta respondenter väljer att vända sig till familj, släkt och vänner alternativt kyrkan kan
även det ses som ett tecken för ett avståndstagande från det nya samhället och ett tillbakadragande till det i
kulturen som känns tryggt. Detta bidrar även till en möjlighet att upprätthålla och förstärka de få sociala
nätverk utanför familjen som kan finnas kvar efter flytten till Sverige samt att de övriga sociala nätverk
som kan existera kan riskera att tunnas ut med tiden. Ytterligare en tolkning kring respondentsvaren under
temat skulle kunna hittas i den diskussion som uppsatsens författare ovan fört kring integrationsteorin och
Diaz (1993) mångdimissionella teori. Respondenterna i studien har till största delen invandrat till Sverige
på äldre dagar och bor i ett invandrartätt område. Detta bidrar till möjligheten att hitta ett högt antal
primary group-relationer sannolikt är lägre än i ett välintegrerat bostadsområde (Diaz, 1993).
4.4 Dina associationer till kultur, religion och personalutformning
Nedan åskådliggör författarna respondenternas associationer kring kultur och religion samt presenterar
respondenternas svar kring om de önskar delta i en kommunal äldreomsorg som kan tillgodose eventuella
behov av dessa faktorer. Dessutom redogörs för svar som återspeglar respondenternas önskningar kring
hur en framtida personalstyrka utifrån detta skulle vara utformad. Angående respondenternas associationer
kring kulturbegreppet har författarna valt att visualisera respondentsvaren i form av tabell 1.7 nedan. I
tabellen presenteras dock endast ett exempel på vad respondenterna ansett vara av störst betydelse
respektive minst betydelse. Nedan kan vidare bland annat konstateras att samtliga respondenter oavsett
bakgrundvariablerna är eniga om att fira högtider är vad de associerar med kultur och att det är av mycket
stor betydelse. Angående alternativet om att få tillgång till media på hemspråket råder en oenighet bland
respondenterna där hälften av dessa anser att median inte har betydelse och resterande att det har stor
betydelse och alla gör det oavsett bakgrundsvariablerna.
Rörande att få tillgång till mat från hemlandet ansåg majoriteten oavsett bakgrundsvariablerna att maten
var av stor betydelse. Vardera fyra män och kvinnor samtliga yngre-äldre där två av dem har bott i Sverige
mellan 0-20 och sex över 21 år har tyckt att maten inte har betydelse alls. När författarna frågade om
möjligheten att umgås med landsmän anser en liten majoritet att det har stor betydelse oavsett
bakgrundsvariablerna. Både när det gäller kläder och folkdräkter samt musik, dans och sång anser
samtliga respondenter oavsett alla bakgrundsvariabler att kläderna inte har någon betydelse alls. Näst sist
rörande de syrianska föreningarna återfanns en oenighet med tre olika fronter. Oavsett bakgrundsvariablerna anser en tredjedel att det är av stor betydelse, en tredjedel tycker att det har delvis betydelse
och den sista tredjedelen tycker att det inte har någon betydelse alls. Slutligen rörande utflykter med
landsmän anser en liten majoritet oavsett bakgrundvariablerna att det är av mindre betydelse.
27
På påståendet kring om respondenterna skulle delta i äldreomsorgen förutsatt att dessa alternativ fanns
tillängliga var mer än 80 % eniga om att de absolut skulle kunna tänka sig att ta del av äldreomsorgen.
Dina associationer kring kulturbegreppet
Tabell 1.7
Frekvensfördelning
över frågan om
dina associationer
kring kulturbegreppet.
Beroende av
kön, ålder och
antal år
i Sverige
Svarsgrupp
Kön
Man
Kvinna
Ålder
65-79
80- över
År i Sverige
0-20
21- över
Fira syrianska högtider
Har
Har ej
Betydelse
betydelse
Antal
100% 0,0% 16
100% 0,0% 15
Antal
100% 0,0% 25
100% 0,0% 6
Antal
100% 0,0% 8
100% 0,0% 23
Totalt
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Musik och dans
Antal
31
31
Antal
31
31
Antal
31
31
Har
Har ej
Betydelse
betydelse
Antal
31,2% 68,8% 16
13,3% 86,7% 15
Antal
28%
72%
25
0,0%
100% 6
Antal
12,5% 87,5% 8
26,1% 73,9% 23
Totalt
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Antal
31
31
Antal
31
31
Antal
31
31
Avseende religionsbegreppet kan det exempelvis konstateras av frekvensfördelningen att samtliga
respondenter oavsett bakgrundsvariablerna ansåg att det hade stor betydelse att utöva religionen på sitt
sätt. På alternativet rörande tolerans och förståelse för heder och skam återspeglas en oenighet mellan å
ena sidan yngre-äldre kvinnor som bott i Sverige mer än 21 år vilka anser att det är av mindre betydelse. Å
andra sidan återfinns yngre-äldre män som har bott i Sverige i över 21 år som anser att det har stor
betydelse. Kvinnorna är i majoritet totalt sett. Beträffande möjligheten att fira kyrkliga högtider svarade
majoriteten av de äldre-äldre oavsett kön och antal år i Sverige att fira kyrkliga högtider har stor betydelse.
Vid alternativet kring giftemålscermonierna svarade samtliga respondenter oavsett bakgrundsvariablerna
att alternativet delvis har betydelse vilket är detsamma för begravningar. Slutligen avseende umgänget
med den yngre generationen anser majoriteten av respondenterna oavsett bakgrundvariabler att det inte
alls är viktigt med att umgås med den yngre genrationen.
Angående påståendet att respondenterna skulle delta i den kommunala äldreomsorgen om det viktigaste
associationerna till religion fanns representerade i äldreomsorgen. Det kan här observeras att mer än 90 %
svarade att de absolut skulle kunna tänka sig att ta del av äldreomsorgen om de viktigaste alternativen
inom äldreomsorgen fanns tillgängliga. Frekvensfördelningen gäller även för samma påstående gällande
kulturbegreppet där majoriteten instämde till stor del i påståendet.
4.4.1 Tolkning av dina associationer till kultur, religion och personalutformningen
Genomgående utifrån respondentsvaren kring kultur- och religionbegreppen kan dessa ur ett
internationellt perspektiv bättre förstås genom Atkins (1996) resonemang kring att vissa minoritetsgrupper
i England önskade ha speciella hänsynstaganden och alternativ till existerande vård-och omsorgsformer.
Hänsynstagandena rörde språk, mat, miljö, personalens kön och liknande. Det förefaller därmed finnas
särskilda önskningar om specifika vård- och omsorgsalternativ. Respondentsvaren kan i enighet med
Ronström (1996) och Hildebloms (2003) diskussion kring föreställningen om äldre invandrares skilda
omsorgskultur och att åldrandets hastighet kan anses vara kulturellt betingat. Diskussionen kan bidra till
att tolka associationerna kring kultur och religion vilket kan skilja sig gentemot svenskfödda personers
och det svenska samhällets syn på det samma. Existerar det en skillnad i synen kring begreppen är det
sannolikt att det även bör influera på äldreomsorgens utformning och de äldres benägenhet att delta eller
inte delta i äldreomsorgen.
28
Ronström (1996) menar även att invandrares skilda omsorgskultur kan ha bidragit till att påverka
äldreomsorgens insatser och utformning samt gjort denna oflexibel. Oflexibiliteten rör exempelvis att
erbjuda tillräckliga förutsättningar för att alla äldre ska kunna delta i äldreomsorgen. Föreställs
äldreomsorg vara en familjeangelägenhet är det möjligt att äldreomsorgen inte anser att det behöver tas
särskild hänsyn till dessa invandrares kulturella och religiösa önskningar tillgodosedda. Majoriteten av de
äldre inom äldreomsorgen utgörs av svenskar och svenskfödda vilka kan ha andra kulturella
föreställningar än utomeuropeiska äldre likt dem som i uppsatsen undersökts (Tornstam, 2005; Hildeblom,
2003; Ronström, 1996; ref. i SoU, 1997).
Kulturrelativismen som den beskrivs av Klockar-Linder (2006) kan dessutom bidra med ytterligare en
tolkning av respondentsvaren. Respondenterna i studien är fullständigt eniga om vad de anser känneteckna
kultur och religion samt vad de anser vara mindre viktigt. I enighet med författarens diskussion kring
kulturrelativismen borde precis som alla andra människor dessa ha rätt att behålla och kunna utöva sin
kultur och religion även om omsorgsbehoven ökar. Respondenterna kan ha svarat som de gjorde utifrån att
dessa kan ha haft en önskan att få behålla och kunna utöva sina kulturella, religiösa och traditionella seder
och liknande även vid ett med åren ökande omsorgsbehov (Klockar-Linder, 2006).
Svarsalternativen under temat var baserade på de faktorer som Deniz (1999) anser vara särskilt centrala i
kultur och religionsbegreppen. Respondentsvaren under temat visade sig ha hög överensstämmelse med
dessa faktorer och visade även på att vissa av dem ansågs viktigare för respondentgruppen än andra.
Möjligheten att behålla och utöva dessa religiösa och kulturella faktorer kan enligt författaren bidra till att
stärka gruppens och individernas religiösa identitet och kulturella tillhörighet. Dessutom kan deras sociala
nätverk stärkas och ge god möjlighet till social gemenskap samt ökad trygghetskänsla (Deniz, 1999).
Frekvensfördelningen av respondentsvaren kan ha berott på att dessa personer invandrat till Sverige på
äldre dagar och inte integrerats i samma grad eller mins tillräckligt mycket av vad de har lärt sig om det
svenska samhället. Därigenom kan de i enighet med Songurs (1992) resonemang kring äldre som kommer
från ett traditionellt till modernt samhälle ovan ha nått ett stadium av tillbakadragande till den lilla
trygghet den kulturella och religiösa bakgrunden ger dem. En liknande argumentation kan användas för att
förklara respondentsvaren på frågan att få hjälpen oavsett språk under temat personalutformning. Att
utöva dessa faktorer blir därigenom ett försvar för hemlandets kultur då det kan skänka trygghet och
meningsfullhet samt utgöra en del av den föreställning om ett gott åldrande som dessa människor kan ha.
Diaz (1993) kommenterar i sammanhanget att det från samhällets sida finns ett krav att invandrarna ska
anpassa sig efter det nya landets samhällsstruktur vilket skulle kunna innebära att de äldre invandrarna kan
ha ett visst krav på sig att acceptera de insatsformer som i dagsläget erbjuds inom den kommunala
äldreomsorgen (Deniz, 1999; Songur, 1992; Diaz, 1993).
Beträffande påståendena om äldreomsorgen skulle utnyttjas om de viktigaste faktorerna respondenterna
förknippade med kultur och religion fanns tillgängliga kan kommenteras följande. Samtliga respondenter
instämde till stor del rörande faktorerna i båda begreppen att de skulle delta i den offentliga
äldreomsorgen om dessa faktorer fanns tillgängliga. En möjlig tolkning av detta kan belysas genom
Tornstams (2005) diskussion kring aktivitets-, disengemangs- och gerotrancendensteorin.
Aktivitetsteorin kan bli applicerbar som tolkning genom att de aktiviteter som erbjuds i dagsläget i den
offentliga äldreomsorgen inte till fullo tar hänsyn till den typ av aktiviteter respondenternas associationer
och önskningar ger uttryck för. Ett boende för äldre syrianer med syriansktalande personal skulle förutom
en ökad trygghetskänsla i enighet med ovanstående även kunna bidra till att bättre tillgodose dessa
önskade aktiviteter.
29
Det avståndstagande mellan individ och samhälle som disengagemangsteorin beskriver skulle möjligtvis
härigenom kunna minskas. Fler drag av gerotrancendensteorin i den offentliga äldreomsorgen skulle
vidare kunna bidra till att de äldre genom engagemang i självvalda aktiviteter, vilka kan vara kulturellt,
religiöst och språkligt förknippade, skulle kunna bidra till att fler ur målgruppen deltog i äldreomsorgen
(Tornstam, 2005).
4.5 Personalutformningen
Enkäten avslutades med en fråga om hur personalstyrkan skulle vara utformad om de viktigaste
associationerna kring kultur och religion fanns tillgängliga inom den kommunala äldreomsorgen. Samtliga
respondenter oavsett bakgrundsvariablerna ansåg gällande att de som hjälper dem talar deras hemspråk
eller ett språk de förstår är mycket viktigt. Att få hjälpen oavsett språk anser samtliga respondenter oavsett
bakgrundsvariabler är mindre viktigt. Slutligen beträffande kön kan konstateras att det en oenighet mellan
å ena sidan kvinnor oavsett ålder och antal år i Sverige som anser att det mycket viktigt med samma kön.
Å andra sidan återfinns männen oavsett ålder och år i Sverige som anser att de som hjälper dem kan göra
det oavsett kön.
Hjälp beroende av språk
Tabell 1.9
Frekvensfördelning
Om frågan dem som
hjälper mig talar mitt
språk och andra
språk jag förstår.
Beroende av
kön, ålder och antal
år i Sverige
Svarsgrupp
Kön
Man
Kvinna
Ålder
65-79
80- och över
År i Sverige
0-20
21- och över
Det är mycket
viktigt
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Det är mindre
Viktigt
Antal
16
15
Antal
23
8
Antal
6
25
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0.0%
0,0%
Antal
0
0
Antal
0
0
Antal
0
0
Totalt
100%
Antal
31
100%
Antal
31
100%
Antal
31
Hjälp oavsett språk samt med samma kön
Tabell 1.10
Frekvensfördelning
Om frågan dem som
hjälper mig får göra
det oavsett språk
men med samma kön.
Beroende av kön,
ålder och antal
år i Sverige
Svarsgrupp
Hjälp oavsett språk
Mycket
viktigt
Hjälp samma kön
Totalt
Kön
Man
Kvinna
37,5%
33.3%
Mindre
viktigt
Antal
62,5% 16
66,7% 15
Ålder
65-79
80- över
40%
16,7%
60%
83,3%
Antal
25
6
100%
100%
Antal
31
31
64%
83,3%
36%
16.7%
Antal
25
6
100%
100%
Antal
31
31
År i Sverige
0-20
21- över
12,5%
43,5%
87,5%
56,5%
Antal
8
23
100%
100%
Antal
31
31
75%
65,2%
25%
34,8%
Antal
8
23
100%
100%
Antal
31
31
Svarsgrupp
Hjälp motsatt kön
Mycket
viktigt
Mindre
viktigt
Mycket
viktigt
Totalt
100%
100%
Antal
31
31
Totalt
50%
86,7%
Mindre
viktigt
Antal
50%
16
13,3%
15
100%
100%
Antal
31
31
Hjälp oavsett kön
Mycket
viktigt
Totalt
Mindre
viktigt
30
Hjälp
med motsatt kön och
oavsett kön
Kön
Man
Kvinna
25%
13.3%
75%
86,7%
Antal
16
15
100%
100%
Antal
31
31
68,8%
6,7%
31,2%
93,3%
Antal
16
15
100%
100%
Antal
31
31
Ålder
65-79
80- över
24%
0,0%
76%
100%
Antal
25
6
100%
100%
Antal
31
31
48%
0,0%
52%
100%
Antal
25
6
100%
100%
Antal
31
31
37,5%
39,1%
62,5%
60,9%
Antal
8
23
100%
100%
Antal
31
31
Tabell 1.11
År i Sverige
Antal
Antal
Frekvensfördelning
0-20
12,5%
87,5%
100%
8
31
Om frågan dem som
21- över
21,7%
78,3%
100%
23
31
hjälper mig får göra
det med motsatt kön och oavsett kön. Beroende av kön, ålder och antal
år i Sverige
4.5.1 Tolkning av personalutformningen
En möjlig tolkning av respondentsvaren gällande personalutformingen kan tas i beaktande Songurs (1992)
resonemang ovan rörande tillbakadragandet till den trygghet som hemlandets kultur ger samt
svårigheterna att upprätthålla sociala nätverk. Respondenternas svar skulle i enighet med detta
resonemang här kunna tolkas som att valet att i första hand ha personal som talar hemspråket eller ett
annat språk som är förståligt för de äldre är en sorts utryck för ett tillbakadragande till hemlandets kultur.
Detta kan även anses överensstämma med internationell forskning exempelvis av Tilki (2002) som hävdar
att personalen behöver ha en kulturell medvetenhet för att tillgodose de äldres behov. Förstår personalen
de äldres kultur förstår de även deras tillbakadragande (Tiliki, 2002). Ytterligare internationell forskning
av Atkin (1993) som i resultatet konstaterade att en hög majoritet ville att personalen skulle tala samma
språk vilket kan vara ett uttryck för önskningar att få vissa behov tillgodosedda (ref i SoU, 1997).
En annan möjlig tolkning till respondentsvaren kan återspeglas i Deniz (1999), Ronströms (1996) och
Hildebloms (2003) diskussion kring att språkets betydelse i kulturen. Hildeblom (2003) ger en kort
kommentar till språkets betydelse när författaren menar att det finns en misstro gentemot äldreomsorgens
insatser. De är rädda att de inte får äta önskad mat, ha kontakt med släkt och tala sitt hemspråk i
föredragen grad. Ronström (1996) tillägger i sammanhanget kring språkets plats i kulturen att invandrares
krav på att kunna behålla sin kulturella bakgrund kan hanteras genom olika specifikt inriktade
insatsformer för äldre med utomeuropeisk bakgrund. I mötet med äldreomsorgen kan de alternativ till
existerande vård- och omsorg som erbjuds i form av speciellt riktade dagcentra och servicehus inriktade
efter de äldres modersmål anses vara rationella åtgärder. Detta eftersom bristande språkkunskaper anses
vara de äldre invandrarnas mest centrala problem. Författaren menar även att det abstrakta och
svårhanterliga begreppet kultur generellt sett i det svenska samhället tenderar att översättas med det mer
lätthanterliga begreppet språk. Att behålla sin kultur blir härigenom synonymt med att tala sitt hemspråk
vilken kan anses vara en åtgärd för att reproducera och upprätthålla makt och social kontroll mer från
svenska myndigheter än invandrarna själva (Ronström, 1996: Hildeblom, 2003; Deniz, 1999).
Utifrån respondentsvaren skulle ovanstående författares resonemang kunna tolkas genom det som tidigare
kommenterats kring att hemlandets kulturs betydelse för att de äldre ska känna trygghet och uppleva det
som dem förknippar med ett gott åldrande. Språkgemenskapen ger en förutsättning till detta samt skänker
mening åt traditioner, vanor, seder och liknande. En rädsla för att inte ha tillgång till detta skulle kunna
inverka på deltagandet i den kommunala äldreomsorgen om det finns en misstro mot att dessa behov och
31
önskningar inte skulle bli tillgodosedda.
Olika speciellt inriktade alternativ till existerande vård- och omsorgsformer inriktade efter exempelvis
hemspråk skulle möjligtvis kunna bidra till att ge ökade förutsättningar för att kunna tillgodose dessa
önskningar och behov kring ett gott åldrande. Genom dessa åtgärder kan dessutom det svårhanterliga
begreppet kultur översättas med språk vilket skulle underlätta för äldreomsorgen att hitta lämplig
kompetens som kan svara mot dessa önskningar. Respondentsvaren skulle utifrån detta kunna bero på att
det kan finnas en föreställning om att språket är en förutsättning för att bli sedd, förstådd och bekräftad
som människa samt att det även är centralt för den egna identiteten och tillhörighetskänslan. Könets
betydelse är måhända underordnad språkets möjligtvis med undantag för hjälp med personlig hygien
vilket kvinnorna kanske helst anser behöver göras av en annan kvinna medan männen kan vara vana vid
att barn och makar hjälper dem även med detta. För männen kanske könet därmed har mindre betydelse
medan språket är en förutsättning för att få behoven tillgodosedda på det sätt som individen själv önskar
(Ronström, 1996: Hildeblom, 2003; Deniz, 1999).
Ytterligare en möjlig tolkning kring respondentsvaren kan återfinnas i socialstyrelsen (2002) resonemang
kring utanförskap från den kommunala äldreomsorgen och dess orsaker och konsekvenser. Språket,
språkkunskaper och relationen i avståendet mellan Sverige och hemlandet är enligt socialtstyrelsen (2005)
grundkriterier för att innefattas och problematiseras som invandrare. SoU (2006) hävdar i sammanhanget i
ett referat till Lill (2002) som menar att invandrarbegreppet kännetecknar en grupp med språk- och
kommunikationssvårigheter, psykiska och fysiska svårigheter, kulturell vilsenhet och isolering.
Respondentsvaren kan via detta tolkningsperspektiv förstås genom att respondenterna till stor del har
bristande språkkunskaper i svenska vilket bidrar till att de ha svårare att utnyttja i dagsläget existerande
vård- och omsorg samt att behov av äldreomsorg kanske inte föreligger. Finns inte information tillgänglig
på hemspråket kan konsekvenser bli isolation och utanförskap dock instämde en majoritet av
respondenterna i hög utsträckning med påståendet att de hade fått information. I dagsläget finns dock inte
särskild många vårdformer tillgängliga som tar hänsyn till språket och minimerandet av eventuella
kommunikationssvårigheter. Fanns detta tillgängligt svarade en majoritet av respondenterna att de skulle
välja att ingå i den offentliga äldreomsorgen. Invandrare problematiseras ofta utifrån språket trotts detta
syns få alternativ till existerande vård- och omsorgsformer vilket respondenternas svar skulle kunna ses
som ett uttryck för (ref. i SoU, 2006; socialstyrelsen, 2005; socialstyrelsen, 2002).
Respondentsvaren ovan skulle dessutom generellt sett kunna bero på att dessa respondenter kommer ifrån
ett traditionellt till ett modernt samhälle. I dessa samhällen finns det exempelvis olika kulturella normer
och värderingar på vad som är socialt acceptabelt och inte. Dessutom kan det gälla frågor av typen när en
person blir gammal och hur denne då ska tas om hand samt vad ett gott åldrande innebär och är förknippat
med. Dessa kulturella normer och värderingar skiljer sig beroende på samhällsstruktur och över tid och
kan skänka nytt ljus till respondentsvaren rörande både associationerna kring kultur, religion och
personalutformningen. Värderingarna kan också vara grund för vilka åtgärder som vidtas respektive inte
vidtas av en välfärdsstat samt om de äldre kommer att delta eller inte delta i denna utifrån vad som
härigenom erbjuds eller inte erbjuds. Maktrelationer finns dessutom i olika roller exempelvis mellan
myndigheter och individer samt i språket som inkluderande eller exkluderande faktor från en social
gemenskap och känsla av tillhörighet. Den sociala integrationen, det sociala samspelet och möjligheten att
skapa och upprätthålla sociala nätverk kan vilket tidigare noterats i hög grad påverkas av nivån av
språkgemenskap. Kön kan här även det vara kopplat till olika föreställningar om vad som är socialt
acceptabelt och förknippat med olika könsroller och känsla av förståelse och gemenskap.
32
Att som kvinna få hjälp med personlig hygien av en annan kvinna kan vara ett tecken på en sådan kulturell
norm. Att däremot som man få hjälp oavsett kön kan vara andra tecken på socialt accepterade normer,
värderingar och föreställningar kring vilka roller och vad som är förknippat med respektive kön (Songur,
1992; Ronström, 1996; Hildeblom, 2003; Meeuwisse, 2006).
En förklaring till att kvinnorna tyckte könet var viktigare än männen skulle härigenom kunna återfinnas.
Samma resonemang kan föras kring språkets betydelse för att ha möjlighet att kommunicera sina behov
och få dem tillgodosedda på det sätt som personen själv vill. Respondentsvaren gällande språk skulle
härigenom kunna förstås som att det kan finnas en föreställning och en misstro kring att omsorgsbehoven
skulle kunna tillgodoses på det sätt som personen själv vill om personalen inte behärskar ett språk som den
enskilde förstår. Dessa föreställningar och misstro kan bero på olika kulturella synsätt och benämningar
kring gott åldrande vilket varierar beroende på samhällsstruktur. En boendeform inom äldreomsorgen som
däremot kunde svara mot de kompetenskrav och önskningar som dessa respondenter ger uttryck för skulle
däremot samtliga respondenter vilja delta i. Detta bekräftas även av att över 80 % till hög grad instämde
med att de skulle vilja delta i en äldreomsorg som kunde erbjuda de viktigaste associationerna kring rätten
att utöva sina viktiga kulturella, religiösa och språkliga faktorer.
5. Slutdiskussion
I Socialtjänstlagen är jämlikhet i levnadsvillkor och skälig levnadsnivå för alla människor som faller inom
dess lagrum fundamentala grundstenar i socialtjänsten därmed är det behovet av sökta insatser som ska
styra om hjälpinsatser beviljas oavsett kön, kultur, religion och språk samt att alla äldre ska bemötas med
respekt. Trotts att dessa grundläggande värderingar ska genomsyra socialtjänsten och därmed även
äldreomsorgen hävdar socialstyrelsen (2002) att det fortfarande i praktiken finns flera grupper av äldre
som står utanför äldreomsorgen däribland gruppen äldre invandrare (Socialstyrelsen, 2002). Inledningsvis
i uppsatsen konstaterades även att den demografiska utvecklingen kommer att ställa andra och högre krav
på äldreomsorgen för att alla grupper äldre ska kunna ha en plats inom den. Att få en plats inom
äldreomsorgen är ännu svårare enligt Deniz (1999) om de äldre invandrarna är i ett minoritetsläge vilket är
fallet för målgruppen i studien. Omsorgsbehoven antas öka med åldern och därmed ansåg författarna att
det var angeläget att undersöka de förutsättningar äldreomsorgen kan erbjuda för att fler äldre ska kunna
delta i den offentliga äldreomsorgen. Utifrån detta formulerades studiens syfte och frågeställningar där
syftet var att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Frågeställningarna
berörde dels vilket behov som finns av äldreomsorgen och dels vad som styr deltagandet den samma och
om deltagandet kan styras av kulturella, religiösa eller språkliga faktorer. Utifrån databearbetningsresultatet av enkätundersökningen samt tolkningsramen kan sammanfattningsvis för att besvara syftet och
frågeställningarna konstateras att det både föreligger ett behov av äldreomsorg och att det kan styras av
kulturella, religiösa och språkliga faktorer. Resultatet kan dessutom anses överensstämma med
internationella förhållanden i bland annat USA och England. Markides och Mindel (1987) konstaterade
exempelvis att äldre från minoritetsgrupper generellt sett har ett lågt deltagande i äldreomsorgen och att
frivilligeorganisationer antas få ta ett större ansvar i framtiden (ref. i SoU, 1997). Det låga deltagandet
skulle kunna bero på de faktorer som beskrivits i syftesforuleringen i föreliggande studie.
Relationen till den internationella forskningen kan exemplifieras genom SoU:s (1997) referat till Markides
och Mindel (1987) samt Gelfand och Barresi (1987). Dessa forskare konstaterar att äldre från minoritetsgrupper boende i USA och England generellt sett har ett lägre deltagande i äldreomsorgen. Således är det
33
inte endast ett svenskt fenomen utan det förekommer även i USA och England där det i det senare visats
att frivilligorganisationer tagit ett stort ansvar för att ta hand om äldre invandrare utanför äldreomsorgen.
Under enkätens första tema gällande respondenternas synpunkter och åsikter om den kommunala
äldreomsorgen kunde det sammanfattningsvis konstateras följande. Det fanns flera likheter exempelvis att
de flesta respondenter hade en positiv föreställning av äldreomsorgen. Dessutom kunde många tänka sig
att ta del av dagens äldreomsorg. Respondenterna skulle dock i första hand föredra en hemtjänst med
syriansktalande personal eller ett boende för äldre syrianer med syriansktalande personal. Störst oenighet
fanns i frågan om respondenterna fått tillräckligt med information. Omsorgsbehoven antas öka med
stigande ålder enligt Hildeblom (2003) vilket skulle kunna förklara resultatutfallet genom att
socialtjänstens uppsökande verksamhet i enighet med socialtjänstlagen 5 kap. 6 § kan ha inriktas på de
äldre-äldre kvinnorna. Efterlevdes till fullo ovanstående lagrum av socialtjänsten borde både männen och
kvinnorna svarat lika i frågan. Att de inte gjorde det kan vara ett utryck för att lagrummet endast delvis
efterlevs samt kan vara inriktat på de grupper äldre vars omsorgsbehov antas vara eller öka mest
(Hildeblom 2003, SoL 5:6§).
Den bild av relationen mellan anhöriga och närstående som presenteras under enkätens andra tema kan
exempelvis anses överensstämma med Songurs (1992) resonemang kring religion och
familjesammanhållning där omsorgen om de äldre anses vara en plikt av Gud ålagd till barnen vilka ska ta
hand om sina äldre med samma vördnad, omsorg och kärlek de själva fått genom uppväxten. Härigenom
kan plikten gentemot Gud uppfyllas (Songur, 1992). Hildeblom (2003) tillägger i resonemanget rörande
att det är förpliktigat av Gud att vårda sina närstående att det anses vara en självklarhet att ta hand om sina
äldre. Detta eftersom att det är en skam att lämna bort dem och att de äldre själva önskar och förväntar sig
få hjälp av anhöriga i första hand vilket kan bero på stark familjesammanhållning. Det kan därför hos
respondenterna finnas en förväntan på att barnen ska ställa upp och ge dem omsorg på samma sätt som de
ställt upp under uppväxttiden när väl omsorgsbehoven blir stora nog. I dagsläget hos majoriteten är detta
dock inte fallet. Fanns inte familjen tillgänglig utan äldreomsorgen var det enda alternativet kunde
majoriteten av respondenterna tänka sig ta del av äldreomsorgen som ett sista alternativ vilket även
överensstämmer med exempelvis studien av Hildeblom (2003).
Trygghet och meningsfullt åldrande var ett annat tema där det framkom att det fanns en genomgående
enighet bland samtliga respondenter om att mest trygghet gavs om de kunde bo kvar i sitt hem och få
vården där alternativt ha närhet till familjen. Social kontakt erbjöds främst via familjen, släkten och
vännerna samt av kyrkan. Dessa resultat kan anses överensstämma med tidigare forskning exempelvis
Tornstams (2005) och Songurs (1992) diskussion kring aktivitetsteorin och dess kulturella variation
utifrån den kontext individen lever i samt gerotrancendensteorin. Aktivitetsteorin grundas i antagandet att
ett gott åldrande är förknippat med en hög aktivitetsgrad för att motverka passivitet samt att aktiviteterna
skiljer sig beroende på samhällenas kultur. I Mellanösternsamhällen prioriteras exempelvis aktiviteter av
mer social karaktär samt att söka sig till bland annat kyrkan, familjen, släkten och vännerna för att få
social kontakt. Det transkulturella och universella fenomen som bygger upp gerotancendensteorin och som
både kan bromsas och accelereras bygger däremot på antagandet att individen utifrån nya mentala
områden utför engagemang i självvalda aktiviteter (Tornstam, 2005; Songur, 1992). Dessa teoretiska
antaganden kan anses bekräftas av respondentsvaren under temat enligt ovanstående och det kan tilläggas
att äldreomsorgen idag kan anses ha drag av aktivitetsteorin i de praktiska aktiviteterna exempelvis
sångstunder, gymnastik och bingospel. Fanns mer drag av gerotrancendensteorin i äldreomsorgen skulle
det vara möjligt att grundläggande värderingar i form av bland annat självbestämmanderätten och
integriteten bättre skulle uppfyllas. Härigenom skulle det även vara möjligt att det går att hitta bättre
34
anpassade typer av aktiviteter alla äldre kan känna ett självvalt engagemang inom även oavsett kulturell
och religiös bakgrund.
Enkäten avslutades med att undersöka vilka associationer till kultur och religion samt
personalutformningen respondenterna hade om dessa viktigaste faktorer fanns tillgängliga.
Respondentsvarens mest centrala faktorer återspeglas i nedanstående modell författarna själva utformat för
att tydligare belysa svaren under temat. Den här enkätfrågan tangerade även studiens andra frågeställning
och svaren visar på en fullständig samstämmighet utifrån de kulturella, religiösa och språkliga faktorernas
inverkan på deltagandet i äldreomsorgen.
Påverkas
behovet av?
Religiösa
faktorer
Kulturella
faktorer
Fria
högtider
Ja, Total
enighet
råder
Äta
hemlands
mat
Utöva min
religion på
mitt sätt
Ja, Total
Enighet
råder
Språkliga
faktorer
Fira
kyrkliga
högtider
Hemtjänst &
boende på
mitt
hemspråk
Språk
kunnig
personal
Ja, Total
enighet
råder
Utifrån respondentsvaren som baseras på den modell som ovan visualiseras går det utöver modellens
innehåll bland annat att utläsa att det råder både likheter likt ovan och skillnader utifrån både ett könsoch generationsperspektiv i enighet med Meeuwisses (2006) och Giddens (2007) beskrivning av den
samma. Med utgångspunkt i den tidigare presenterade resultatframställningen under temat kunde det i
databearbetningen av resultatet återfinnas vissa systematiska mönster i respondentsvaren utifrån dessa
ovan beskriva perspektiv.
En skillnad i respondentsvaren som inte framkommer i ovanstående modell återfanns under
religionsbegreppets alternativ rörande toleransen för heder och skam där det även återfanns en
könsskillnad. Det fanns här en oenighet mellan yngre-äldre män och kvinnor där kvinnorna tyckte att
alternativet var mindre viktigt och männen tyckte det var mycket viktigt. Detta kan kopplas till
Meeuwisses (2006) beskrivning av könsperspektivet. Med detta vill uttryckas att könsskillnaden i
respondentsvaren på frågan skulle kunna ha samband med de socialt konstruerade normer och värderingar
som för närvarande kan existera i det traditionella Mellanösternsamhälle som dessa respondenter
härstammar ifrån. Genom olika sociala processer kan olika normer för vad som är socialt accepterat för
män och kvinnor lärts in och influerat på tankesätten och handlingarna hos individerna i dessa samhällen.
Detta kan vara en möjlig förklaring bakom respondentsvaren (Meeuwisse, 2006). Mäns- och kvinnors
könsskillnader i fråga om heder och skam samt i relation till personalutformningen utifrån kön visualiseras
i nedanstående modell utarbetad av författarna själva.
35
Ett annat sett att se på respondentsvaren under temat är med Giddens (2007), Ronström (1996) och
Socialstyrelsens (2002) diskussion kring etnicitetsperspektivet, specialinriktade omsorgsinsatser och
orsaker till äldres utanförskap. Socialstyrelsen (2002) menar att tidigare hjälpinsatser kan ha varit
beviljade men behov föreligger inte längre eller anses inte vara anpassad efter de upplevda behov och
beviljat bistånd har därför avsagts av den sökande (Socialstyrelsen, 2002). Respondentsvaren under temat
kan dessutom med hjälp av ett etnicitetsperspektiv förstås där drag av en relativistisk kulturförståelse i
enighet med Ronströms (1996) studie anses kunna föreligga i de fall då äldreomsorgen försöker bemöta de
äldre invandrarnas behov genom olika typer av specialinriktade vård- och omsorgsformer baserat på
hemspråk. Önskningar av den typen återfanns även i respondentsvaren vilket på så viss skulle kunna
bekräfta att lösningar av den här typen kan vara eftertraktade av målgruppen för att fler ska vilja delta i
den kommunala äldreomsorgen. Detta kan även anses överensstämma med att socialstyrelsen (2002)
hävdar att vissa personer avsagt sig beviljad hjälp eftersom den inte ansågs vara anpassad efter upplevda
behov. Detta skulle även kunna innebära att de kulturella, religiösa och språkliga önskningar som dessa
respondenter ger uttryck för (Giddens, 2007; Ronström, 1996; Socialstyrelsen, 2002).
Avslutningsvis ämnar författarna rikta uppmärksamheten mot den formulering uppsatsens titel belyser
nämligen Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika. Socialstyrelsen (2008) hävdar att alla
människors erfarenheter liknar varandra just eftersom alla är människor oavsett etnicitet och kulturella
olikheter behöver därmed inte vara så pass stora. Dessa värderingar överensstämmer även med de
fundamentala värderingar som genomsyrar socialtjänstlagen och äldreomsorgens utformning. Här uttrycks
bland annat att äldre ska ha jämlikhet i levnadsvillkor, rätt till en skälig levnadsnivå och att det är behovet
av sökta insatser som ska avgöra om hjälp beviljas oavsett kön, etnicitet, klass, kultur, religion, språk samt
bemötas med respekt.
36
Detta kan anses tala för ett utryck för att alla människor i grunden är lika men bör behandlas olika utifrån
respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Trotts detta visar kunskapsöversikten av
socialstyrelsen (2002) att många grupper äldre däribland de äldre invandrarna fortfarande står utanför den
kommunala äldreomsorgen. Ronström (1996) argumenterar här för att äldreomsorgen i sin ambition att
tillmötesgå de äldre invandrarnas krav på att få rätten att behålla sin kultur valt att söka specialinriktade
alternativ till existerande vård- och omsorgsformer utifrån hemspråk. Språksvårigheter pekas vidare ut
som de äldre invandrarnas mest centrala problem. Det abstrakta och svårhanterliga begreppet kultur kan
härigenom översättas med det lätthanterligare begreppet språk. Dessutom finns det föreställningar om att
äldre invandrares omsorgsbehov är väsentligt skilda från svenskfödda äldres omsorgsbehov. Dessa resultat
kan anses vara bekräftade av respondentsvaren och de kulturella, religiösa och språkliga önskningar som
uppkommit utifrån enkätundersökningen av föreliggande uppsats. Ovanstående fynd och argument kan
anses tala för att de äldre invandrarna bär på ett annat kulturellt kapital än det som återfinns i det svenska
samhället och dess äldreomsorg. Är omsorgsbehoven olika är det ändå dessa som ska styra och
människorna bör därmed behandlas lika. Vidare i detta avseende skulle människorna kunna ses som olika
eftersom de kommer från olika bakgrunder men trotts detta borde de behandlas lika och ha samma
rättigheter och förutsättningar att ingå i den kommunala äldreomsorgen vilket i praktiken inte visat sig
vara fallet (Socialstyrelsen, 2002; Socialstyrelsen, 2008, Ronström, 1996).
Ambitionen hos äldreomsorgen med dessa typer av insatser är att skapa förutsättningar för att alla äldre
ska kunna integreras och delta i den kommunala äldreomsorgen. En risk med dessa åtgärder kan dock vara
att det endast skapas integrerade öar i samhället där det inte egentligen är tal om någon reell integration i
det svenska samhället utan att de äldre invandrarna inte på djupet kommer uppleva att de är en del i det
svenska samhället. Möjligheten att skapa sociala nätverk även med svenskfödda äldre riskerar att kraftigt
reduceras via de specialinriktade insatserna och boendeformerna inom äldreomsorgen. Socialtjänstlagen
betonar att alla människor ska bemötas respektfullt men är det verkligen respektfullt att erbjuda
särlösningar och är det respektfullt att avstå ifrån det? Detta får vara en diskussion i sig och fortsatt
forskning på området vore intressant kring omsorgsbehoven hos målgruppen även i kommunal regi.
Dessutom skulle fortsatt forskning kring kulturanpassad äldreomsorg och dess konsekvenser för den
enskilde och dennes behov vara intressant. Vidare forskning vore intressant kring det förvånande resultat
som författarna fick kring frågorna om respondenterna fått tillräcklig information om den kommunala
äldreomsorgen, om respondenterna kunde tänka sig att utnyttja dagens äldreomsorg samt kring
respondenternas föreställning om äldreomsorgen. Resultatet var förvånande eftersom en så pass hög andel
respondenter hade fått tillräcklig information. Vidare var det förvånande eftersom att de hade svarat att de
i hög grad kunde tänka sig att utnyttja dagens äldreomsorg samt att deras föreställning om äldreomsorgen
var bra. I den samtida mediala debatt som försiggår vid tiden för undersökningens genomförande
framkommer en negativ bild av äldreomsorgen med flera uppmärksammade rättsfall och liknande. Dessa
pekar på att äldreomsorgen i många avseende brister i bland annat information och omsorg till de äldre.
Uppsatsförfattarna anser därför att det är förvånande att målgruppen svarat så pass positivt som
resultatutfallet har visat och att försöka förklara vad detta skulle kunna bero på anses leda till en alltför
spekulativ tolkning vilket avses undvikas. Sammanfattningsvis i uppsatsen har det påvisats att behov av
önskningar att kunna ingå i en kulturanpassad äldreomsorg föreligger och kommer växa i takt med att
omsorgsbehoven hos dessa individer ökar. Ett alternativ för den kommunala äldreomsorgen i den
undersökta kommunen skulle kunna vara att erbjuda förutsättningar för en kulturanpassad äldreomsorg
som kan tillmötesgå de kulturella, religiösa och språkliga önskningar som respondenterna gett uttryck för.
Frågan kvarstår dock att utreda Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika?
37
6. Referenslista
Tryckta källor
Ahrle, Karin & Saydosh, Abir, (2007) Äldre invandrare – en expanderande minoritet, C-uppsatts: Örebro
Universitet
Brace, Nicola, Kemp, Richard & Snelgar, Rosemary, (2003) SPSS for Psychologists – A guide to Data
Analysis using SPSS for Windows, Palgrve Macmillan: New York
Bryman, Alan, (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur: Lund
Denscombe, Martyn, (2009) forskningshandbok – för småsakliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, studentlitteratur AB: Lund
Deniz, Fuat, (1999) En minoritets odyssey- upprätthållande och transformation av etnisk identitet I
förhållande till moderniseringsprocesser, det assyriska exemplet, Parajett: Sollentuna
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola, (2003) Statistisk verktygslåda –samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder: Studentlitteratur
Ejlertsson, Hans, (2005) Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur: Lund
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena, (2002) Metodpraktikan,
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts juridik: Stockholm
Giddens, Anthony, (2007) Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Hildeblom, Eva, (2003) Samhörighet och plikt – Om anhörigvårdare med icke-svensk bakgrund, FoUrapport 4:2003
Hooyman, Nancy, R, (2002) Social gerontology: a multidiciplinary perspective. USA: Pearson Education
Jacobsen, Dag Ingvar, (2002) Vad, Hur och Varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen, studentlitteratur: Lund
Marlow, Christine R & Boone, Sarah, (2005) Research methods for generalist social Work, Thomson
Brooks/cole: London
Gren, Martin, Hallin, Po & Molina, Irene, (2000) Kulturens plats / Marknadens rum, Symposion:
Stockholm
Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, (2006) Socialt arbete- en grund bok, Natur och kultur:
Stockholm
38
Ronström, Owe, (1996) red, Vem ska ta hand om de gamla invandrarna? Stockholm socialtjänsts
forskning och utvecklingsbyrå FoU-Rapport nr 1996:3, tryckgruppen AB: Stockholm
Socialdepartementet (2005) Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en
åldrande befolkning, SOU (2003:91): Slutbetänkande från SENIOR 2005
Songur, Welat, (1992) Att åldras i främmande land- Om mellanösternpensionärer i det svenska samhället,
Stockholm socialtjänsts forskning och utvecklingsbyrå FoU-Rapport nr 1992:15, Tryckgruppen AB:
Stockholm
Songur, Welat, (2002) Välfärdsstaten, sociala rättigheter och invandrarnas maktresurser- en jämförande
studie om äldre invandrare från Mellanöstern i Stockholm, London och Berlin, Akademitryck AB:
Edsbruk
Svenning, Conny, (2003) Metodboken, samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling klassiska och
nya metoder i informationssamhället, Prinfo / team Offset & Media: Eslöv
Tilki, Mary, (2002) Ageing in minority ethnic groups. In P. Woodrow (ed) Ageing: Issues for physical,
psychological and social health: London Whurr.
Tornstam, Lars, (2005) Åldrandets socialpsykologi, Nordstedts akademiska förlag: Stockholm
Otryckta källor
Eliasson-Lappalainen, Rosmari, Wærness, Kari & Tedre, Silva, (2004) Perspektiv i forskning om
äldreomsorg – Personliga tillbakablickar samt trender i akademiska avhandlingar 1995−2004, Nordisk
forskningsöversikt. Finns Tillgänglig:
http://luur.lub.lu.se/luur?func=downloadFile&fileOId=625359
Forseman, Joakim, (2008) Äldres boende och etnicitet: en kunskapsöversikt, Göteborgs universitet,
Göteborg. Finns tillgänglig:
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/10032/1/Forsemalm_rapport.pdf
Magnússon, Finnur, Löfgren, Tor & Hjelm, Kristina (2007) Drömmen om dagcentralen - Omsorgsformer
och språk bland utlandsfödda äldre i Malmö. Malmö Stad. Finns tillgänglig:
http://www.malmo.se/download/18.76b00688114b7562b52800025044/Dr%C3%B6mmen_om_dagcentral
en.pdf
Socialstyrelsen (2002) Äldre utanför äldreomsorgen, rapport, 53 sidor,
Artikelnummer: 2002-123-63. Finns tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/EA5F5BC5-9ABF-4DF1-8E9C256D18666B8B/1191/200212364.pdf
39
Socialstyrelsen (2005), Forskningsrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen.
Finns tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/79/13/0970ec39.pdf
SoU (1997:76), Invandrare i vård och omsorg - en fråga om bemötande av äldre, Socialdepartementet,
Betänkande av Utredningen om bemötande av äldre, utgiven juni 1997. Finns tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/51/15/80c2d860.pdf
SoU, (2006:37), Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet, Integrations- och
jämställdhetsdepartementet, Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, utgiven 31
mars 2006. Finns tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/6155/a/61115
Lagen på internet: www.lagen.nu
Migrationsverket på internet: www.migrationsverket.se
Språkverkstaden på internet: www.nordiska.uu.se
Statistiska centralbyrån (SCB), 2006, 2008: www.scb.se
Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer: www.codex.vr.se
40