SALANDERSKA UTHUSEN

SALANDERSKA UTHUSEN
Kulturreservat i Sundsvalls kommun
Åkroken 1
Vård och underhållsplan
2014
TRÄAKADEMIEN
MITTUNIVERSITETET
1
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Förord
D
enna vård och underhållsplan för salanderska uthusen,
åkroken 1 Sundsvall är upprättad 2013/2014 av Patrik
Nyberg under utbildningen vid Mittuniversitetet, Möbel och
byggnadshantverksprogrammet, inriktning byggnadsvård.
Arbetet är ett resultat av arkivsök, byggnadsinventering,
uppmätningar och utförda ritningar under hösten 2013.
Handledare har varit Marianne Jämtsäter, programmansvarig
för byggnadsvårdsutbildningen.
I vård och underhållsplanen beskrivs hur kommande
vård och underhåll av uthusen skall utföras med ett samlat kunskapsmaterial kring byggnaderna. Planen skall vara
ett stöd för fastighetsägare och övriga inblandade vid det
framtida bevarandet av uthusen. Med en detaljerad inventeringsredovisning presenteras byggnadernas delar rum för
rum med aktuella skador samt ett åtgärdsförslag. Åtgärderna
är prioriterade i tre grupper A-C. Kulturhistoriska kommentarer har lämnats vid olika byggnadsdelar där det varit
relevant.
För bästa resultat av planen bör byggnaderna årligen
synas och dokumenteras varje höst och vår. Likaså bör varje
vårdinsats och förändring dokumenteras, viktigt är att noga
dokumentera förhållandena innan förändringen. Vård och
underhållsplanen bör uppdateras vart femte år.
Sundsvall 2014-02-10
Patrik Nyberg
Möbel och byggnadshantverksprogrammet
Mittuniversitetet – Träakademin
Kramfors
2
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
INNEHÅLL
FÖRORD
2
1.
FASTIGHETSDATA OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER
4
2.
RITNINGAR
6
3.
HISTORIK
12
4.
KULTURHISTORISK VÄRDEBESKRIVNING
15
5.
FRAMTIDSPLANER
17
6.
ÅTGÄRDSPLAN
18
7.
INVENTERING AV BYGGNADERNA
19
8.
KÄLLOR OCH LITTERATUR
43
9.
UNDERHÅLLSMETODER
44
10. VERIFIKATION AV SKADA OCH ÅTGÄRD
45
3
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
1. FASTIGHETSDATA OCH
SKYDDFÖRESKRIFTER
FASTIGHETSBETÄCKNING
S
alanderska uthusen, Åkroken 1
Sundsvalls Gustav Adolfs församling. Sundsvalls kommun,
Landskapet Medelpad
Ägare: Akademiska hus i Umeå AB
Kulturreservat 1994-03-04
Primärkarta, uthusen markerade med röd oval. Källa: Sundsvalls stadsbyggnadskontor.
4
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
SKYDDSFÖRESKRIFTER
L
änsstyrelsen i västernorrland beslutar i samråd med byggnadsnämnden i Sundsvalls kommun 1994-03-04 att skydda
byggnaderna med kulturmärkning Q.
Denna märkning betyder att byggnaderna har ett särskilt
kulturhistoriskt värde och inte får förvanskas. Användningen skall
anpassas efter byggnadens och platsens kulturvärde. (Riksantikvarieämbetet)
Detaljplan 192, uthusen Q-märkt.Sundsvalls kommun stadsbyggnadskontoret, planavdelningen .
5
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
1('5(%<**1$'3/$1 B
A
A
g95(%<**1$'3/$1
B
2. RITNINGAR
1. Salanderska uthusen, planritning bottenvåning, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet,
byggnadsvård, 2013.
6
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Övre byggnad plan 2
Nedre byggnad plan 2
SALANDERSKA UTHUSEN
2. Salanderska uthusen, planritning övervåning, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet,
byggnadsvård, 2013.
7
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
3. Salanderska uthusen, sektionsritning A-A övre byggnaden, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet,
byggnadsvård, 2013.
4. Salanderska uthusen, sektionsritning B-B nedre byggnaden, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet, byggnadsvård, 2013.
8
5. Salanderska uthusen, fasad mot öster, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet, byggnadsvård, 2013.
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
9
6. Salanderska uthusen, fasad mot väster, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet, byggnadsvård, 2013.
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
10
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
7. Salanderska uthusen, fasad mot söder övre byggnaden, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet, byggnadsvård, 2013.
8. Salanderska uthusen, fasad mot norr nedre byggnaden, skala 1:100.
Uppmätning Patrik Nyberg, Möbel och byggnadshantverksprogrammet, byggnadsvård, 2013.
11
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
6DODQGHUVNDXWKXVHQ|YUHE\JJQDGHQ7HJHOWDNHWSnQHGUHE\JJQDGV\QVWLOOK|JHULELOG0\FNHWDYWHJOHWÀQQVLGDJODJUDWLWRUSDUgrunden, övre byggnaden. Bild från troligtvis tidigt 1900-tal. Mannen på bilden okänd. Arkivfoto från Sundsvalls museum.
3.HISTORIK
S
XQGVYDOOÁ\WWDUFDHQNLORPHWHUQlUPDUHNXVWHQWLOOVLWW
nuvarande läge efter att regeringen tillsatt en utredning kring
varför Sundsvall inte utvecklades som kuststad och konstaterat
att staden låg för långt från kusten.(Boström 1988)Det var kring
kvarteret åmotet, i folkmun kallat ”väst på stan” det började beE\JJDVXQGHUWDOHWVI|UVWDKlOIWHIWHUDWWVWDGHQÁ\WWDW'HW
var framförallt hantverkare och liknande verksamheter med krav
på tillgång av vatten som etablerades. 1776-77 anlades ett kronobränneri i området efter att Gustav III förbjudit husbehovsbränningen.1844 invigs sundsvalls första lasarett på Holmgatan ett
kvarter väster om uthusen.(Högman 2013)
Byggnadshistorik
alanderska uthusen, Åkroken 1, Sundsvalls kommun är två
timrade byggnader tätt stående, belägen vid selångeråns strand
strax nedströms universitetsområdet Campus. Dessa timrade
byggnader utgör en av de få resterna av Sundsvalls träbebyggelse
efter stadsbranden. Dessa byggnader är det som återstår av den
handelsgård med uthuslänga längsmed selångeråns strand som
uppfördes 1842 av herr Salomon Salander, invandrare från Finland 1826.
S
Dåvarande tomtnummer var nr.3 som sammanslogs 1933 till
tomt nr.4 kvarteret åmotet, idag åkroken 1.
Dessa uthus användes som magasin och uthus till handelsgården
bl. a. som cyckelföråd till den cykelverkstad som 1921 bedrevs
på gården. Den övre byggnaden är ett exempel på den typiska
loftboden med svalgång som var prestigebyggnaden under den
förindustriella tiden.(Arnsberg 1976) Den nedre byggnaden tros
också ha inhyst smådjur i ett av utrymmena.
En tvättstuga byggdes i nedre byggnaden i början av
1900-talet med en vedeldad järnkittel och betongtvättkar. Uthusen utgör en viktig länk till Sundsvalls historia med sitt läge där
Sundsvall grundades 1621 och dess läge två kvarter väster om där
den stora stadsbranden utbröt den 25:e juni 1888 och ödelade så
gott som hela Sundsvall .( Sundsvalls kommun, Sundsvallsminnen
2014)
12
SALANDERSKA UTHUSEN
H
andelsgården, uthuslängan längs med selångersån och uthusen uppfördes av Salomon Salander med start 1842. SaloPRQYDUIlUJIDEULNDW|URFKÀFNWLOOVWnQGDWWEHGULYD\UNHVverksamhet med det Selstedska färgeriet. Han gifte sig samma år
med Johanna Charlotta Englund.
Handelsgården revs 1948 p.g.a. att Storgatan (dåvarande
Stora nygatan) skulle breddas. Uthuslängan längsmed selångersån
revs i början av 1960-talet.
1985 hotades även uthusen av rivning då de var förfallna och i
behov av restaurering. Efter massiv protest från allmänheten räddades uthusen och restaureringen påbörjades 1988.
Renoveringen 1988
D
et gjordes ingen dokumentation av arbetet som drevs under ledning av P-O Berggren, skogsvårdsstyrelsen. Efterforskning har visat att Inger Andersson Sundsvalls museum i en
skrivelse 1988-12-16 tar upp delar av de arbeten som utfördes:
”Ruttna syllar har bytts ut, lyft det nedre huset, riktat en del väg-
gar, bytt en del panelbitar, bytt tre takåsar och hela undertaket på
nedre huset, takarbete på det övre huset.”
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Ägarlängd
1842 Salomon Salander
1935 Sundsvalls bryggeri AB
1956 Näslunds och Wiklunds järnhandels aktiebolag
1966 Carl Jacob Höglund
1969 Järn och byggmaterial i Lindvalls aktiebolag
1978 Sundsvalls kommun
1997 Akademiska hus i Umeå AB
Stadens borgmästare efter branden
I
den borgargård uthusen tillhörde bereddes bostad åt Sundsvalls
borgmästare Björck en tid efter branden, vars hem gått upp i
lågor. (Sundsvallsposten 1938)
Byggnadernas interiör har kvar sina tydliga spår av den verksamhet som bedrivits i form av cykelverkstad, lager och kanske sommarbostad i övre byggnadens rum 101 och nedre byggnadens
rum202. Tvättstugan i nedre byggnaden berättar hur byggnaden
moderniserades efter behoven i början på 1900-talet.
Händelselista
1826 Salomon Salander invandrar från Tuvastehus, Finland.
1831 Salomon Salander ansöker om burskap hos kungliga hovet
som bifaller ansökan.
1842 Salomon Salander låter uppföra handelsgården och uthusen
på Stora Nygatan 52 A, idag nedanför Storgatan 67.
Tidigt 1900-tal Tvättstuga inryms i den nedre byggnaden.
1921 Cykelverkstad bedrivs som en del i handelsgården.
1931 Åmotet 4 bildas, då åmotet 1, 2, och 3 slås ihop.
1948 Stadsfullmäktige beslutar om rivning av uthusens handelsgård pg. a breddning av stora Nygatan. Gården lagrades på den
sk. Svinudden, sydväst om västhagen vid ett före detta ridstall(
Sundsvallsposten1949, 1952)
1985 Sundsvalls kommuns husbyggnadskontor vill riva uthusen,
men stoppas av det stora allmänintresset.
1988 Restaurering av skogsvårdsstyrelsen under ledning av P-O
Berggren.
1993 Sundsvalls kommun Stadsbyggnadskontoret upprättar förslag till detaljplan för Åkroken, högskolecentrum, Västermalm för
en utveckling och bygge av högskoleområdet Campus.
13
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Den Salanderska handelsgården med vitmålad panel i bakgrunden. Uthuslängan längs med selångersån revs
på 1960-talet. Till höger i bild ses taket och lite av gaveln på övre byggnaden,salanderska uthuset. Arkivfoto
från Sundsvalls museum.
TRÄDGÅRDENS HISTORIK
U
thusen gränsade på sin västra sida mot gamla
tullhusgränd. Tomtens norra gräns utgjordes av
selångeråns strand med ytterligare ett uthus stående
längsmed strandlinjen.
Gårdens östra sida avgränsades med ett staket ca
3 meter öster om den stora lönn som idag fortfarande
står kvar. Storgatan(dåvarande Stora Nygatan) bildade
tomtens södra gräns med handelsgården stående längs
gatan.
På tomtens västra sida mellan gårdens västra nedersta knut och uthusets västra översta knut stod ett
staket längs med gamla tullhusgränd. Staketet hade et
grind vid uthuset och en uppe vid huset. Tomten bestod i två etage med hjälp av en stödmur från väst till
öst i höjd med övre uthusets nedre gavel på grund av
den sluttning tomten ligger i.
Vy från öster, övre byggnadens papptak med ventilations skorstenen i trä och nedre byggnaden med tegeltak. Trädet på tomten står kvar idag med utbredd krona. G-A kyrkans torn i
bakgrunden. Arkivfoto från Sundsvalls museum.
14
SALANDERSKA UTHUSEN
4. KULTURHISTORISK
VÄRDEBESKRIVNING
Salanderska uthusens kulturhistoriska
värde idag:
•
•
S
De är de äldsta timrade byggnaderna i centrala Sundsvall som utgör en viktig länk i stadens historia, med sitt
läge två kvarter väster om stadsbrandens utbrott 1888.
Den övre byggnaden är ett exempel på den typiska loftboden med svalgång som ansågs vara en prestigebyggnad.
alanderska uthusen har ett stort samhällshistoriskt värde
eftersom de visar på den verksamhet som bedrivits i det
område där Sundsvall en gång grundades. De utgör också ett
viktigt riktmärke bland invånarna i Sundsvall vart stadsbranden
började.
'HWÀQQVlYHQmiljöskapande värden i byggnaderna i form
av den övre byggnadens tydliga loftbodskaraktär med svalgång.
Dess läge vid selångeråns strandkant lyfter fram det teknikhistoriska värdet med de användningsområden byggnaderna haft då
vattentillgång varit avgörande, i form av textilfärgeri, sjöbod och
från 1900-talet tvättstuga i en del av nedre byggnaden.
Socialhistoriska värdet visas genom byggnaderna med hur
det bedrevs verksamhet längs selångersån av olika hantverkare.
Det kulturhistoriska värdet är stort med läget där bara gamla Väderkvarnsgränd och Valtugränd skilde byggnaderna från den stora
stadsbranden den 25:e juni 1888.
Det spetsiga takutsprånget på den övre byggnadens södra
gavel och att det bara är en våning på lofthuset ger byggnaden ett
arkitektoniskt stort värde.(Arnsberg 1976)
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
”Lyckans galoscher”
S
undsvallsposten skriver 1921-06-04 om Salanderska gården
som ett av de vackraste minnesmärkena från den gågna tiden.
Citat: ”Man skulle nästan tro, att man fått på sig lyckans galoscher
RFKKX[ÁX[EOLYLWI|UVDWWKXQGUDnUWLOOEDNDLWLGHQ'HQYDFNUD
uthuslängan med sin svalgång ser ut som en relik från hedenhösman bara väntar att få se en skön jungfru träda fram ur loftet”
Salanderska uthusen är byggnadshistoriskt väldigt värdefulla
när de är det enda kvarvarande exemplet i sitt slag i Sundsvall,
som berättar om den äldre trästadsbebyggelse från tiden före
branden och som ännu står på ursprunglig plats.
Byggnaderna är genuina timmerbyggnader med släktskap
till de loftbodarna som var de första tvåvåningsbyggnaderna i de
gamla trästäderna, och ger oss en unik möjlighet att förstå hur en
av borgarklassens gårdar kan ha sett ut.
Sundsvall var före branden 1888 en trästad med borgarklassens gårdar uppbyggda inom stadsplanen efter naturahushållningens behov med uthus, sjöbodar och fägårdar i en sluten fyrkant
med den ståtliga huvudbyggnaden mot huvudgatan.
Byggnaderna berättar också om selångersåns betydelse som
farled och plats för den äldsta stadkärnan då en äldre sjöbodsbebyggelse kantade Selångersån. Både byggnadstekniskt och stadshistoriskt bär den därför mycket höga antikvariska värden.
15
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Övre byggnadens gavel mot söder, med det spetsiga gavelutsprånget över dörren till loftet. Svalgången har ett urtag i timret som ligger i huvudhöjd
och är en av många detaljer som skänker autencitet till byggnaden.
VÄRDERINGSMETOD
D
en värdering som gjorts på Salanderska uthusen grundar
sig på Kulturhistoriskt värdering av bebyggelse, utgiven
av Riksantikvarieämbetet 2002. Denna metod bygger på de två
värdena upplevelsevärdet och Dokumentvärdet.
Upplevelsevärden har betydelsen av att den symboliserar
något eller bär på något viktigt i den lokala historien. De arkitektoniska värdena spelar också en viktig roll, samt miljön den
avspeglar. Upplevelsevärden kan också vara något som symboliserar en lokal händelse eller indirekt den lokala identiteten.
Det bör belysas att upplevelse i sig är subjektivt och bedömningen därför krävs särskild omsorg, exempelvis diskussioner i
en större grupp av bedömare.
16
'RNXPHQWYlUGHQLQJnULHWWÁHUWDONULWHULHUEDVHUDGHSnKLVWRrisk kunskap. Här värderas den historiska epoken och exempelvis byggnadstekniken. Dokumentvärden speglar byggnadens
tekniska eller historiska epok.
'HVVDYlUGHQEHG|PVVHGDQHIWHURPGHWÀQQVI|UVWlUkande värden som kan vara exempelvis pedagogiska miljöer
som gör att det tydligt går att avläsa dokumentvärdena. Autencitet är också ett förstärkande värde där äktheten spelar en stor
roll.
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
5.FRAMTIDSPLANER
U
thusen står på Åkroken 1 som är mittuniversitetets universitetsområde Campus Åkroken och ägs av Akademiska hus i
Umeå AB.
Akademiska hus har varit positiva till ett bevarande och restaurering av uthusen, men fastigheterna till Campus Åkroken, samt
uthusen är idag till försäljning och ett beslut om upprustning är
inte längre aktuellt från deras sida.
Det får anses som viktigt att genom dialog med de nya ägarna belysa vikten av bevarande och restaurering av uthusen inom
snar framtid. Salanderska uthusen har ett stort värde för Sundsvalls stadshistoria och ett belut om bevarande bör tas.
Det har påbörjats en plan om uppröjning av den vegetation som står för nära och påverkar byggnaderna negativt. Göran
Melin, driftsamordnare för fastigheterna ställer sig positivt till att
Akademiska hus bekostar trädfällning och beskärning kring byggnaderna.
Vegetation som binder fukt och påverkar byggnaderna negativt.
Strandlinjen igenvuxen.
För att göra byggnaderna mer tillgängliga skulle en brygga
kunna göras på den plats uthuslängan vid åkanten stod. Sundsvalls museum har under sommartid anordnat historiska turer med
kanoter längs Selångersån. En landstigning vid uthusen skulle
vara ett trevligt inslag i turen och vara till nytta för bevarandet
och öka intresset för uthusen.
Den på 1960-talet rivna uthuslängan till vänster i bild. Bilden visar hur byggnaderna
användes som bland annat sjöbodar. Arkivfoto från Sundsvalls museum.
17
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
6. ÅTGÄRDSPLAN
B
De skador som framkommit i samband med inventeringen
och föreslagna åtgärder följer nedan.
Åtgärdsprioritering
Nedre byggnaden
A. Sättningar i nedre byggnadens grundkonstruktion, främst
nordvästra hörnstenen där byggnaden glidit av och nu hänger på
en trasig knut.
Byggnadens murstock har spruckit och trycker gavelpartiet nedåt.
Den bör muras om från den skada som är ca en meter från golvet. Golven som varit gjutna i tvättstugan är uppbrytna av okänd
anledning och bortforslas för att kunna bedöma status på golvåsar
och syllar som troligtvis behöver bytas och lagas.
Den mellanvägg som delvis rasat mellan rum 101 och 102 restaureras för att hindra ytterligare sättningar i stommen.
B. Faltaket bör ses över och trasiga falor bytas ut. Taket tjäras
med dalbränd trätjära uppvärmd till max 70 grader. Marknivån ses
över runt byggnaden och sänks under syllnivå med lutning från
byggnaden.
C. Generell översyn utvändigt av hängrännor, fönsterfoder etc.
samt översyn och sedvanligt underhåll invändigt. Fönster och dörrar som idag är täckta av plyfaskivor bör återställas.
yggnaderna var i dåligt skick när Sundsvalls kommun 1985
ville riva dem. Särskilt den nedre byggnaden som man inte
trodde skulle gå att rädda.
Vid restaureringen 1988 åtgärdades taken och de akuta sättningarna i stommen, framförallt i nedre byggnaden. Det har tyvärr
inte varit något sedvanligt underhåll sedan 1988 och byggnaderna
är i vissa delar åter behov av akuta åtgärder.
Främst sättningar i nedre byggnadens stomme som har
glidit av grundstenen i nordvästra hörnet och hänger på skadad
NQXWVNDOOH0XUVWRFNHQKDUVNDGRUPHGÁHUDFHQWLPHWHUEUHGD
sprickor, vilket gör att murstocken trycker på gaveln ut mot ån.
Byggnaderna är i behov av en åtgärdsplan för de mest akuta skadorna samt ett kontinuerligt underhåll.
Det stora kulturhistoriska värdet i byggnaderna som en
viktig länk i Sundsvalls historia och ett riktmärke till Sundsvalls
stadsbrand bör beaktas i alla ingrepp i byggnaderna. Ett förslag
är att i samarbete med de nya ägarna efter attAkademiska hus nu
säljer byggnaderna, restaurera byggnaderna på ett varsamt sätt
och upprätta en underhållsplan för framtiden.
Av inventeringens upptäckta skador har en tregradig skala används enligt följande:
A = Högsta prioritering som bör åtgärdas omgående för att förhindra ytterligare skador och följdskador.
B = Normal prioritet som bör åtgärdas de närmaste 3-5 åren.
C =Lägst prioritet som inte förvärrar skador. Åtgärdas efter att A
och B prioriteringar är åtgärdade.
Övre byggnaden
A. Sättningar på en av pelarna under loftgången på övre byggnaden har medfört skador på de första timmervarven. Pelaren lyfts
WLOOVWLPPHUYDUYHQOLJJHUWlWWRFKJUXQGVWHQHQÀ[HUDV
Byggnadens stickspåntak bör undersökas närmare och lagas
eller delvis bytas. För att stoppa byggnadens upptagning av väta
bör träd och sly som vuxit upp kring byggnaderna avlägsnas och
beskäras.
Rötskador på byggnadens nedre gavel i mötet med nedre
byggnadens faltak åtgärdas. Rötskador på västra sidans syll lagas
genom timmerlagning eller byts ut. Virke som används vid lagning
eller restaurering skall vara av minst lika bra kvalité som orginalet.
B. En översyn av byggnadens grundläggning görs.
C. Generell översyn utvändigt av hängrännor, fönsterfoder etc.
samt översyn och sedvanligt underhåll invändigt. Fönster och dörrar som idag är täckta av plast eller plyfaskivor bör återställas.
18
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
7. INVENTERING AV
BYGGNADERNA
Nulägesbeskrivning exteriör nedre byggnaden.
Rektangulär huskropp 11,5 x 6,8 meter med två täckta låga dörröppningar samt en inåtgående dörr på östra sidan till tvättstugedel. Två
VW\FNHQWlFNWDI|QVWHU|SSQLQJDUSnYlVWUDVLGDQ3nQRUUDJDYHOQÀQQVHQWlFNWI|QVWHU|SSQLQJHQPLQGUH|SSQLQJVEDUOXFNDVDPWHQ
fönsteröppning på vindsvåningen. Timmerstommen och knutar är täckt med kilsågad lockpanel som är färgad med röd slamfärg. Taket
är av faltaksmodell . Östra sidan har hängränna i trä. Murad skorsten.
Händelse med avgörande betydelse för dagens exteriör.
1988 Renovering utförs av skogsvårdsstyrelsen regi under ledning av P-O Berglund. Tegeltaket byts till ett faltak, vissa takåsar byts ut
och takrotet byts. Takpannorna sparas i övre byggnadens torpargrund. Målning med röd slamfärg. Diverse uppriktning av byggnaden
görs.
Nedre byggnadens fasad mot öster
Byggnadsdel
Teknisk uppbyggnad, ytbehandling/kulör, kulturhistoriskt värde, förändringshistoria
Sockel
Marknivå hög, hörnstenar delvis synliga.
Fasad
Stående locklistpanel. Liggande fjällpanel under
sockel i de kilar som lutningen bildar. Delvis
utbytt. Målad med röd slamfärg 1988.
Takfot
Dörrar
Föreslagna åtgärder
Prioritet
Justeras efter behov
A
Delvis rötskadade i nederkant. Liggande rötskadat i marknivå.
Marknivå sänks, rötskadat
virke lagas eller byts ut.
B
Trä, obehandlade.
Rötskadade.
Byts ut vid översyn av
faltaket.
A
Tre dörröppningar. Två översta dörröppningarna
täckt med plyfaskivor. Dörren är svartfärgad av
trätjära, troligtvis med kimrök iblandat, låsanordning består av låsbar haspel med hänglås. En av
dörrarna står uppställd inne i rum101.
Trätjäran urlakad, krackelerad.
Original låsanordning res- B
taureras. Dörr i rum 101
återmonteras och ses över.
Dörrar behandlas med trätjära av hög kvalité. Tjäran
värms upp till max 70
grader och påföres med
penseltyp hornsugga.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
Beskrivning av skick och
skador
B = åtgärd med normal prioritet
C = åtgärd med lägst prioritet
19
– = ingen åtgärd
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Nedre byggnads fasad mot söder
Byggnadsdel
Teknisk uppbyggnad, ytbehandling/kulör, kulturhistoriskt värde, förändringshistoria
Beskrivning av skick och
skador
Föreslagna åtgärder
Prioritet
Sockel
Vissa synliga stenar och gjutna plintar
Sättningsskador
Ses över och riktas.
B
Fasad
Stående kilsågad locklistpanel, synligt genom
fönsteröppning, i det lilla utrymme som bildas
mellan de tätt stående byggnaderna. Att väggen
är beklädd med panel tyder på att nedre byggnaden byggdes ett antal år före den övre. Rödfärgad med slamfärg.
Bra skick
-
–
Vindskiva
Trekantlist ansluter mot övre byggnadens liggtim- Rötskadad
mer.
Byts ut vid åtgärd av faltaket
A
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
C = åtgärd med lägst prioritet
– = ingen åtgärd
Nedre byggnadens fasad mot väster
Byggnadsdel
Teknisk uppbyggnad, ytbehandling/kulör, kulturhistoriskt värde, förändringshistoria
Beskrivning av skick och
skador
Föreslagna åtgärder
Prioritet
Sockel
Cementputsad sockel, bitvis synlig. Övre del
råder över liggande panel.
Delvis sprucken.
Bärighet/skick av sockel
bedöms.
B
Fasad
panel
Stående locklistpanel. Liggande fjällpanel under
sockel i de kilar som lutningen bildar. Delvis
utbytt. Målad med falu-rödfärg 1988.
Delvis rötskadade i nederkant. Liggande rötskadat i marknivå.
Marknivå sänks, rötskadat
virke lagas eller byts ut.
B
Takfot
Trä, obehandlade.
Rötskadade
Byts ut vid översyn av
faltaket.
A
Fönster
Två fönsteröppningar, täckta med plyfaskivor.
Nedre fönsteröppning
har karm med mittpost.
Nedre karm ses över och
nya fönsterbågar tillverkas
efter arkivfoton och samråd med Sundsvalls museum. Övre fönsteröppning
förses med ny karm och
fönsterbågar efter samråd
med Sundsvalls museum.
C
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
C = åtgärd med lägst prioritet
20
– = ingen åtgärd
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Nedre byggnadens fasad mot norr
Byggnadsdel
Teknisk uppbyggnad, ytbehandling/kulör, kulturhistoriskt värde, förändringshistoria
Beskrivning av skick och
skador
Föreslagna åtgärder
Prioritet
Sockel
Runda hörnstenar av granit. Lite synliga på grund
av den höga marknivån.
Sättskador
Ses över och riktas.
A
Fasad
panel
Stående kilsågad locklistpanel. Målad med falurödfärg 1988.
En bräda spräckt, två
skarvade nedtill.
Spräckt bräda lagas och
skarvade brädorna skarvas
med lämpligare bredd.
Målas med falu-rödfärg.
B
Vindskiva
Utbytt vid takrestaureringen 1988
Rötskadade.
Bytes vid restaureringen av B
faltaket.
Fönster
Karm med mittpost. Bågar står uppställda i rummet. Fönsteröppning täckt av plyfaskiva.
Delvis rötskadad karm.
Bågarnas färg är i dåligt
skick, delvis skadade.
Karm och bågarna ses
över och lagas, målas med
linoljefärg efter original.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
C = åtgärd med lägst prioritet
C
– = ingen åtgärd
Nedre byggnadens yttertak
Byggnadsdel
Teknisk uppbyggnad, ytbehandling/kulör, kulturhistoriskt värde, förändringshistoria
Beskrivning av skick och
skador
Föreslagna åtgärder
Prioritet
Takyta
Faltak, lagt 1988 i samband med takrestaureringen.
Vissa falor vridna och
skeva, vissa rötskadade.
Dåliga falor byts ut och
hela taket bestryks med
uppvärmd dalbränd trätjära.
C
Skorstenar
Murad med tegel och putsad.Vitfärgad.
Delvis raserad, söndervittrad fog. Murstock
spräckt ca en meter
över golv.
Nedplockning och ommur- B
ning av hela murstocken i
samband med riktning av
timmerstommen.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
C = åtgärd med lägst prioritet
Murstocken spräckt mot norra väggen.
21
– = ingen åtgärd
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Nedre byggnadens stomme.
Byggnadsdel
Teknisk uppbyggnad, ytbehandling/kulör, kulturhistoriskt värde, förändringshistoria
Skick och skador
Föreslagna åtgärder
Prioritet
Grund
Runda knutstenar av granit och delvis gjuten
sockel.
Delvis sättningsskador.
Ses över och riktas/lagas
A
Väggar
Bärande liggtimmerstomme som i huvudsak vilar
på bärande hörnstenar.
Syllvarv rötskadat på
ÁHUWDOV\QOLJDVWlOOHQ
Nordvästra hörnet har
glidit av hörnstenen och
hänger på trasig knut.
Syllvarv ses över och
lagas.
A
Bjälklag
Bjälkar mellan ytterväggar i övervåning.
Bjälkar delvis bortagna i bottenvåningens tvättstugedel.
Rötskadade, saknas.
Lagas, ersätts med nya.
A
Takkonstruktion
Mångåskonstruktion som vilar på gavelrösten och
en mellanvägg. Underlagspanel av stående plank
från takfot till nock.
-
–
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
Marknivån väldigt hög runt byggnaden,
C = åtgärd med lägst prioritet
– = ingen åtgärd
Grundstenar, delvis gjuten sockel. Här syns marklutning/grundläggning.
22
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 101,förråd nedre byggnaden.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Detta förråd har haft en takhöjd på endast 1,4 meter och en lucka ut i samma höjd. Utrymmet har förmodligen använts för smådjur.
Särskilda vårdbehov.
Utrymmet bör rensas upp för att kunna göra en närmare skadeinventering, samt restaurering av den norra timmervägg som loftet vilat
på. Väggen ligger idag raserad i utrymmet.
Diskussion om restaurering.
Loftet och den rasade väggen bör restaureras för att förhindra vidare sättning i timmerkonstruktionen, då väggen har en bindande
funktion av ytterväggarna.
Rum 101 fotograferat från rum 102.
Timmerväggens första fem varv ligger raserat på golvet
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Golv
Jord
Väggar
Synliga timmerväggar.
Tak
Utgörs av det delvis rasade loftet.
Dörr
Saknas. Plyfaskiva täcker öppningen.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
Loftet som utgör taket till det 1,4 meter höga rummet 101.
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
–
Norra väggen in mot
rum 102 raserad.
B = åtgärd med normal prioritet
Restaureras varsamt.
B
–
Dörr/ lucka bör återskapas.
C = åtgärd med låg prioritet
23
– = ingen åtgärd
C
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 102, förråd nedre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Detta utrymme har använts som förråd och har varit uppgången till loftet och övervåningen på tvättstugan.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Särskilda vårdbehov.
Södra väggen är raserad och trappan upp till loftet har under inventeringen inte hittats. Den kan ligga under den raserade timmerväggen och delar av loftet.
Diskussion om restaurering.
Utrymmet rensas upp och södra väggen bör restaureras. Loftet som idag hänger löst på grund av den rasade väggen åtgärdas i samband med vägg restaureringen.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Golv
Jord
Väggar
Södraväggen raserad.Västra och östra väggarna
är synligt liggtimmer. Norra väggen utgörs av
baksidan på den uppreglade pärlspontpanel som
bildar tvättstugedelen.
Tak
Utgörs av delvis raserat loft, samt det undertak
till faltaket som består av 40X220 m.m. plank liggande på takåsarna från nock till takfot.
Dörr
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
–
Södra väggen timras upp
och återställs.
B
Undertak till faltaket är
i bra skick sedan restaureringen 1988. Loftet
delvis skadat.
Loftet återställs i samband med väggrestaureringen.
C
Dörrblad står lutad innanför dörröppning som
är täckt med plyfaskiva. Dörren är svartfärgad av
trätjära, troligtvis med kimrök iblandat.
Karm saknas.
Tidsenlig karm tillverkas
och original dörrbladet
monteras.
C
Fönster
och foder
Fönsteröppning på västra väggen, 115X70 m.m.
är täckt med plyfaskiva.
Fönster saknas.
Karm och fönsterbåge
tillverkas. På arkivbild
syns två bågar med tvärgående spröjs på mitten.
C
Trappa
7UDSSWLOOORIWHWVDNQDVPHQNDQÀQQDVXQGHUGHQ
raserade väggen och loftet.
Lagas och restaureras,
eventuellt återskapas.
C
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
C = åtgärd med låg prioritet
24
– = ingen åtgärd
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 103, tvättstuga nedre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Tvättstugan visar på ett pedagogiskt sätt hur byggnaden anpassats med tiden och moderniserats med en tvättstuga på tidigt 1900-tal.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Den löstagbara vedeldade järn kittelen med tappkran är ansluten till murstocken i rummets nordöstra hörn och har ett stort kulturvärde. Den visar hur man värmde vattnet till det stora tvättkaret av betong som står i det nordvästra hörnet.
Särskilda vårdbehov.
Golvet är av någon anledning uppbryet och ligger i högar. Det bör avlägsnas så skadeinventering på golvåsar och syll kan göras.
Diskussion om vilket golvmaterial som skall representera tvättstugan i framtiden bör göras med Sundsvalls museum. Murstocken är
spräckt och behöver restaureras. I nordvästra hörnet är det hål i taket, vilket restaureras i samband med övrigt invändigt.
Diskussion om restaurering.
Golvåsarna som troligtvis saknas kan vara orsaken till att nordvästra hörnet glidit av hörnstenen efter att väggen getts möjlighet att
vinkla sig inåt och bör utredas vidare efter bortforsling av betongskrot.
Tvättkaret i betong och delar av det uppbrytna betong golvet. Den vedeldade järnkittelen som står till höger om tvättkaret.
25
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 103 tvättstuga.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Golv
Uppbrytet betonggolv.
Ligger i högar.
Betongrester avlägsnas
och diskussion om
typ av golv tas med
Sundsvalls museum. Bör
åtgärdas snarast för att
kunna bedöma syllens
skador som har lett till
sättningarna.
A
Väggar
Pärlspontpanel 85m.m bred brunlaserad.
Bra skick.
Tak
Pärlspontpanel 85 m.m. bred brunlaserad.
Hål ca. 45X60 cm. i
nordvästra hörnet.
Taklist
Hålkärlsmodell brunlaserad.
Bra skick.
Dörr
Karm utan dörrblad.
Fönster
och foder
Fönsteröppning på västra väggen täckt med plyIDVNLYD.DUPPHGPLWWSRVW.YDUWVWDYVSURÀOSn
mittpost och karm.
Installationer
Textilspunna utanpåliggande elledningar dragna
på vita isolatorer till ett stycke glödlampa i taket
i porslinsarmatur. Strömbrytare av backelit.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
–
Restaureras med samma
pärlspontpanel och färgas efter konsultation
med målerikonservator.
C
–
–
Rötskadad, främst i nederdelen. Bågar saknas.
B = åtgärd med normal prioritet
Karm lagas och bågar
tillverkas. Dokumentbild
visar bågar med sex
rutor i varje.
C
*
C = åtgärd med låg prioritet
Den laserade pärlspontpanelen och den västra fönsteröppningen.
26
– = ingen åtgärd
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 104, nedre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Detta rum skiljer sig från övriga utrymmen genom interiören som liknar en bostadsdel med den ljusgröna pärlspontspanelen med hålNlUOVWDNOLVWJROYVRFNHORFKSURÀOHUDGHIRGHUUXQWI|QVWUHW0XUVWRFNHQLGHWQRUGYlVWUDK|UQHWPHGSOnWEHNOlGQDGLWDNHWRFKDQVOXWningshål till muren vittnar om att någon typ av eldstad varit installerad.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Hela interiören är historiskt intressant och bör bevaras. Den historiska eldragningen är också värdefull att bevara med ledningarna
dragna på keramik isolatorer.
Särskilda vårdbehov.
*ROYHWEHVWnUDYEHWRQJUHVWHUO|YRFKMRUG6\OOHQE|UVQDUDVWVHV|YHURFKUHVWDXUHUDVHIWHUVRPGHQKDUEHW\GDQGHU|WVNDGRUSnÁHUD
ställen.
Diskussion om restaurering.
Syllen har under inventeringen ej kunnat besiktas på alla ställen. Den antas vara lika rötskadad överallt, då den ligger väldigt lågt i förhållande till marknivån på alla ställen. Marknivån bör sänkas och i samband med det görs en skadebedömning på syllen. Murstocken
har betydande sättskador ca. en meter från mark och skorstenen har delvis rasat in. Den bör muras om.
Diskution om vilken typ av golv rummet bör ha tas med Sundsvalls museum. Fönstret restaureras med de bågar som står i rummet.
Muren med anslutningsgshål för vedkamin. Norra väggens fönsteröppning med karm. Bågar till vänster i bild.
27
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 104.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Golv
Jord och betongrester.
Hål ut under norra syllen.
Betongrester avlägsnas
och diskussion om
typ av golv tas med
Sundsvalls museum. Bör
åtgärdas snarast för att
kunna bedöma syllens
skador och få stopp på
sättningarna.
A
Sockel
Enkel golvsockel med fasad överkant.
Bra skick.
–
Väggar
Pärlspontpanel 85 m.m. bred ljusgrönfärgad.
Bra skick.
–
Tak
Pärlspontpanel 85 m.m. bred ljusgrönfärgad.
I syd östra hörnet är ett
ca 40X40 cm hål i taket.
Taklist
Hålkärlsmodell, ljusgrönfärgad.
Bra skick.
Dörr
Dörrkarm utan dörrblad.
Bra skick.
Dörrblad rekonstrueras.
–
Fönster
och foder
Fönsteröppning täckt med plyfaskiva. Karm med
PLWWSRVW.YDUWVWDYVSURÀOSnPLWWSRVWRFKNDUP
Rötskadad, främst i nederdelen.
Bågar saknar glas och
bör ses över.
%nJDUVRPÀQQVEHYDrade i rummet restaureras.
C
Installationer
Textilspunna utanpåliggande elledningar dragna
på vita isolatorer till en tak glödlampa i porslinsarmatur. Strömbrytare av backelit.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
Restaureras med samma
pärlspontpanel och färgas efter konsultation
med målerikonservator.
C
–
*
C = åtgärd med låg prioritet
28
– = ingen åtgärd
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 105, hall nedre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Hallen är det rum som utgör entrén till tvättstugan och rummet nås genom den 180 cm höga dörren,
vilket ger uthuskaraktär till byggnaden. Tidigt 1900-tal skedde ombyggnationen till tvättstugan. Norra väggen som löper öst-väst genom byggnaden revs nedifrån till överkant dörröppningarna, och en vägg reglades upp innanför. Hallens södra och västra vägg är reglad.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
-
Särskilda vårdbehov.
Golvet är delvis betongrester och delvis rötskadat plankgolv av 120-130 m.m. breda plankor.
Diskussion om restaurering.
Golvet bör rensas från betongskrot, golvåsar och syllen ses över.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Golv
Betongrester, jord och delar av plankgolv.
Rester av plankgolv,
delvis rötskadat.
Golv rensas från betongskrot för att kunna
bedöma skadestatus på
golvåsar. Golvplank lagas.
Bör åtgärdas snarast för
att kunna bedöma syllens skador och få stopp
på sättningarna.
A
Väggar
Pärlspontpanel 85m.m bred brunlaserad.
Bra skick.
–
Tak
Pärlspontpanel 85m.m bred brunlaserad.
Bra skick.
–
Taklist
Hålkärlsmodell brunlaserad.
Bra skick.
–
Dörr
Består av ett ramverk med stående pärlspontTrätjäran urlakad, krackpanel. Låsanordning består idag av låsbar haspel
elerad. Dörrblad går
med hänglås. Dörren har ett bygelhantag av 12
trögt.
m.m. rundjärn samt ett nyckelhål till ett smällelås.
Dörren och det utvändiga fodret är svartfärgad
av trätjära, troligtvis med kimrök iblandat. Låsanordning består idag av låsbar haspel med hänglås.
Installationer
Textilspunna utanpåliggande elledningar dragna
på vita isolatorer till ett stycke glödlampa i taket
i porslinsarmatur. Strömbrytare av backelit.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
Dörren och fodret
behandlas med trätjära
av hög kvalité. Tjäran
värms upp till max 70
grader och påföres med
pensel typ hornsugga.
Originallås restaureras.
Nyckel rekonstrueras.
Dörren justeras.
C
*
C = åtgärd med låg prioritet
29
– = ingen åtgärd
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 201, loft nedre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
-
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Genom fönsteröppningen syns det ca 30 cm utrymme som är mellan byggnaderna. Här syns att ytterväggen är brädslagen, vilket tyder
på att den nedre byggnaden är ett antal år äldre än den övre.
Särskilda vårdbehov.
Loftets bärande mellanvägg har rasat och ligger på golvet. Loftets ena sida hänger löst.
Diskussion om restaurering.
Loftet bör restaureras och den trapp som sannorlikt suttit innanför dörren upp till loftet bör återskapas efter genomgång av dess
konstruktion och placering.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Golv
Plank på golvåsar, obehandlade.
Väggar
Synligt liggtimmer. Tre stycken följare på södra
gavel. Två stycken av 100X100m.m, med genomgående gängstång. En följare 50X220m.m från
nock genom fönsteröppning och till loftets golv.
Tak
Undertak till faltaket som består av 40X220
m.m. plank liggande på takåsarna från nock till
takfot.
Fönster
En fönsteröppning på södra gaveln.
Trappa
Saknas
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
–
Diskussion om följaren
som går genom fönsteröppningens syfte.
Undertak till faltaket är i
bra skick sedan restaureringen 1988.
B = åtgärd med normal prioritet
C
–
–
Återskapas
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
Prioritet
C = åtgärd med låg prioritet
Rum 201, loftet fotograferat från rum 202.
30
– = ingen åtgärd
C
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 202, övervåning nedre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Detta rum nås via loftet och en 1 x 1 meter öppning i timmerväggen. Väggarna är 60 cm höga och de 20 cm breda plankorna som vilar
SnWDNnVDUQDXWJ|UXQGHUWDNHWWLOOIDOWDNHWV\QOLJWOLJJDQGHSnGHJURYDWDNnVDUQD9DGGHWWDUXPDQGYlQWVWLOOlURVlNHUWPHQGHWÀQQV
spår av att det varit sommarbostad eftersom murstocken är vitfärgad och resterna av den målade golvsocken. Fönstret ut mot selångersån som ligger alldeles utanför stärker känslan av att det varit ett tilltalande ställe att vistats på sommartid.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Murstocken är putsad och vitfärgad och resterna av målad golvsockel tyder på att det kan ha varit en sommarbostad och bör bevaras.
Särskilda vårdbehov.
Golvet saknas, synligas golvåsar och undertaket till rum 103, 104 och 105.
Diskussion om restaurering.
Rummet bör återställas efter diskussion om hur det kan ha sett ut. Golvåsarna har rektangulära urtag som kan antas vara spår av
stödstolpar från takåsarna. Diskussion bör tas om varför dessa tagits bort och vad som har ersatt dem.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Golv
Synliga golvåsar
Golv saknas
Återskapas
C
Sockel
På västra sidan av rummet är en bred planka
infäst i golvsockelnivå. Denna har ett 15 cm högt
och 170 cm långt fält målat med grå linoljefärg.
Krackelerad och delvis
borta.Vit färg under.
Diskussion om det är
rest av golvsockel imitation tas.
C
Väggar
Synligt liggtimmer.
Bra skick.
–
Tak
Består av 40X200m.m plank liggande på takåsarna från nock till takfot och som utgör undertak
till faltaket.
Undertak till faltaket är i
bra skick sedan restaureringen 1988.
–
Fönster
Fönsteröppning på norr gaveln. Båge sitter spikad Glas saknas i bågen.
på insidan.
Diskussion om tillverkC
ning av karm och båge
för att skydda timret
bättre. Uthuset bredvid
som låg i vinkel hade fyra
rutor i bågen enligt dokumentbild. Målas med
linoljefärg.
Trappa
7UDSSWLOOORIWHWVDNQDVPHQNDQÀQQDVXQGHUGHQ
raserade väggen och loftet.
Lagas, restaureras, eller
återskapas.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
C = åtgärd med låg prioritet
31
– = ingen åtgärd
C
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Nulägesbeskrivning exteriör övre byggnaden.
Rektangulär byggnadskropp 8,6 x 6,7 meter med svalgång mot öster med tre inåtgående dörrar till de tre förrådsutrymmena och en
täckt fönsteröppning. Trappa och inåtgående dörr till loftet på södra gaveln. Fyra stycken täckta fönsteröppningar och två täckta ljusinsläpp på västra sidan. Synlig liggtimmerskonstruktion målad med röd slamfärg. Taket belagt med stickspån och ett spetsigt taksprång på
östra gaveln som utgör tak över trappen till loftet. Östra sidan har hängränna i trä. Ventilationsskorsten på nocken av trälameller.
Händelser med avgörande betydelse för dagens exteriör.
1988 Renovering utförs i Skogsvårdsstyrelsens regi under ledning av P-O Berglund. Papptaket byts ut till ett stickspånstak. Takåsar och
takrote byts ut. Diverse uppriktning av byggnaden görs. Målning med röd slamfärg utfördes.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Den synliga liggtimmerkonstruktionen är original och bär tydliga spår av historien. Vid ingången till svalgången är timret urhugget för
att inte slå i huvudet. Trappan på södra gaveln till loftet har ett anspråkslöst järnsmide på sitt vagnstycke. Det är ett rundjärn bockat till
en ögla. På fotodokumentation förklaras öglan då grinden ut mot gamla Tullhusgränd fästes i öglan med en hake. Dörren till loftet och
de tre förrådsdörrarna med smidesgångjärn i svalgången är original.
Diskussion om restaurering.
'HOMXVLQVOlSSVRPÀQQVSnGHQYlVWUDRFK|VWUDIDVDGHQlULGDJWlFNWDPHGSODVWRFKJHUHWWIHODNWLJWLQWU\FNWLOOGHQDQQDUVWLGVW\SLVND
karaktären. En diskussion om det skall vara täckt eller vilken typ av fönster det ska vara tas med Sundsvalls museum. Övriga fönster
bör återskapas med hjälp av fotoarkiv för att få byggnaderna mer levande.
Den karakteristiska svenska färgsättningen i rött blev under 1600-talet ett krav i städerna för att senare, på 1800-talet övergå till de ljusa
oljefärgerna på borgargårdar och fasader mot gatan. Byggnader inne på gården som detta uthus färgades även i fortsättningen med röd
slamfärg. (Hidemark 2011, Thurell 2005) den röda typen av slamfärg byggnaderna har idag bör bevaras.
På bilden syns inga fönster i ljusinsläppen under takfoten. Fönstret bredvid tredje förådsdörren syns på bilden.
Arkivfoto från Sundsvalls museum.
32
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 101, Södra förrådsutrymmet övre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Södra förrådsutrymmet är det första av tre förråd besökaren når efter att ha hukat sig lite under den urhuggna stocken som bildar svalöverbyggnaden och ger en känsla av en kulturhistorisk resa i tiden. Användningen av förrådet kan ha varierat under åren. Takhöjden
är 180 cm. Det kan ha varit sommarbostad eftersom nordvästra hörnet har rester av tidningspapper klistrade på väggarna och taket är
papp beklätt i halva delen av förrådet. Tvärs över takåsarna i den pappbeklädda delen sitter fyra stycken rundstavar i trä av okänd anledning. Det kan också ha varit utrymme för en gris i förrådet med den båsliknande skiljeväggen som är av tätvuxen 75 x 220m.m. fura.
Teorin bygger på att det så sent som 1865 fanns 376 kor inne i Sundsvalls stad och på 1880-talet organiserades mjölkdistributionen
från omgivande landsbygd så att behovet av egna kor avtog. Istället valde många att i ytterområdena föda upp en gris.(Arnstberg 1976,
Sundsvalls kommun sundsvallsminnen)
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Resterna av tidningstapetseringen levandegör byggnadens historia och bör bevaras. Skiljeväggen utgör också ett historiskt minnesmärke
och bör diskuteras om ”gristeorin” kan stämma.
Särskilda vårdbehov.
Golvet är täckt av papprester, löv och spån som avlägsnas. Golvet har betydande rötskador och bör lagas och restaureras varsamt. Taket bär spår av rötskador som ses över och lagas varsamt.
Diskussion om restaurering.
Restaurering av golv och tak görs med varsamhet och så mycket av originalmaterial som möjligt sparas.
Vid restaureringen 1988 monterades följare på västra och södra väggen för att räta upp timmerkonstruktionen. Dessa bör ses över och
eventuellt riktas.
Rester av tidningspapper på väggen.
Rundstavar av trä hänger under takåsarna av okänd anledning.
33
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 101, södra förrådsutrymmet övre byggnaden
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Golv
Grovt trägolv av fura. Obehandlat.
Delvis rötskadat
Avlägsna spån och löv.
Varsam restaurering av
golvplank.
C
Väggar
Synliga timmerväggar.
Rötskada under fönster
på västra väggen.
Timmerlagning.
B
Tak
Lockpanel av plank. Ca 220X45m.m Liggande
över takåsarna.
Delvis rötskadat.
Lagning av rötskadat
virke, eventuellt utbytes.
C
Dörrar
och foder
Dörr består av spontade brädor, stående på
utsidan och liggande på insidan. Lås består idag av
låsbar haspel och hänglås. Dörren har ett snedställt handtag av 8 m.m. rundjärn och en hasp av
plattjärn med hål för låsögla. Dörren är svartfärgad av trätjära, troligtvis med kimrök iblandat.
Gångjärnens infästning i
dörren bristfälliga. Nedre gångjärn har släppt.
Trätjäran urlakad, krackelerad.
Gångjärnets infästning i
dörrbladet åtgärdas och
dörr justeras. Dörren
behandlas med trätjära
av hög kvalité. Tjäran
värms upp till max 70
grader och påföres med
pensel typ hornsugga.
C
Fönster
och foder
Västra väggen har en fönsteröppning med karm
RFKHQNHOWEUlGIRGHUXWDQSURÀOHU.DUPRFK
foder har varit grönmålade.
Fönsterbåge saknas.
Karm delvis rötskadad i
underkant.
Båge tillverkas efter
tidstypisk modell. Karm,
båge och foder målas
med grön linoljefärg i
samma kulör som originalet.
C
Installationer
Utanpåliggande elledning av plast till tak glödlampa i keramik armatur. Svart strömbrytare
av bakelit sitter vid högra hörnet av dörren på
utsidan.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
Västra väggen med rester av tidningar. Delvis nedrasad takpapp.
*
C = åtgärd med låg prioritet
– = ingen åtgärd
Det som återstår av båset till höger inannför dörren.
34
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 102, mitten förrådet övre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Det mittersta förrådsutrymmet är det smalaste av de tre, 170cm brett och har längsgående hyllor på vardera vägg. Träkrokar under den norra hyllan och spikar på den södra hyllans framkant.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Hyllorna och de krokar i form av spikar och träknoppar berättar om ett av byggnadens användningsområde som förråd och bör bevaras. Det utvändiga fodret är intressant med profilerna som skiljer sig från de övriga väldigt enkla lister
och socklar i de utrymmen där det finns några.
Särskilda vårdbehov.
)|QVWHU|SSQLQJHQE|UNRPSOLWHUDVPHGHQQ\WLOOYHUNDGWLGVHQOLJI|QVWHUEnJHWLOOGHQHQNODNDUPVRPlUEHÀQWOLJ'HWK|gra dörrfodret saknas och bör rekonstrueras. Det övre fodret skiljer sig lite från sidofodren med en karnisform istället för
KnONlUOVSURÀO
Diskussion om restaurering.
Dörrfodret bör mätas upp med profilkamm och ritas upp. Därefter kan ett nytt foder tillverkas med specialbeställda
frässtål. Förrådsutrymmet bör bevaras i sitt befintliga skick.
Västra väggens fönsteröppning.
Dörren från insidan. Den vitfärgade takåsen i bildens överkant.
35
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 102.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Golv
Grovt plankgolv, 230-330m.m breda obehandlade.
Bra skick.
–
Väggar
Synligt liggtimmer
Bra skick.
–
Tak
Lockpanel av plank. Ca 300X40m.m Liggande
över takåsarna. Takåsar vitfärgade med limfärg.
Spår av papp mellan takbjälkar, pappnubb med
papprester längs tak/vägglinje.
Bra skick.
–
Dörr och
foder
Tre stycken stående spontade brädor, 280, 260
och 220 m.m. breda, 25 m.m. tjocka. Invändigt Z
stagad. Lås består idag av låsbar haspel och hänglås. Dörren har ett nyckelhål och ett smällelås.
Dörren och det utvändiga fodret är svartfärgad
av trätjära, troligtvis med kimrök iblandat. Utvändigt sitter
Trätjäran urlakad, krackelerad.
Dörren och fodret
behandlas med trätjära
av hög kvalité. Tjäran
värms upp till max 70
grader och påföres med
pensel typ hornsugga.
Originallås restaureras.
Nyckel rekonstrueras.
C
Fönster
och foder
Västra väggen har en fönsteröppning med enkel
karm.
Fönsterbåge saknas.
Fönsterbåge tillverkas
efter tidstypisk modell.
C
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
C = åtgärd med låg prioritet
Låsanordningen på dörren.
36
– = ingen åtgärd
Prioritet
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 103, norra förrådsutrymmet övre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
I norra förrådsutrymmet är väggar och tak beklädda med obehandlad pärlspontpanel. Det går en 400X400m.m lutande avluftningskanal till den avluftnings huv av trälameller i nocken på taket. Troligtvis har förrådet andvänts till att torka färgade textilier, då gårdens
ägare Salomon Salander var färgerifabrikör.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Längs den södra väggen är sju stycken numrerade snedställda cykelställ för framhjulen i trä monterade längsmed väggen. Under tidigt
1920-tal var en cykelverkstad inrymd i gården och cykelställen visar på ett pedagogiskt sätt tidens ändrade användningsområden från
troligtvis textiltorkeri till cykelförråd.
Särskilda vårdbehov.
8WU\PPHWE|UVWlGDVRFKEHKnOODVLEHÀQWOLJWVNLFN
Diskussion om restaurering.
Förrådets fönsteröppningar bör återställas med tidsenliga fönster.
Västra väggens fönsteröppningar.
De numrerade cykelställen.
37
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 103.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Golv
Grovt trägolv av fura, 100-220m.m breda. Obehandlat.
Bra skick.
–
Sockel
Enkla golvsocklar av trälister.
Bra skick.
–
Panel
Södra väggen har en stående brädpanel av
Bra skick.
140m.m breda brädor med en enkel mittbandelslist ovanför, som cykelstället är byggt ifrån.
–
Väggar
Obehandlad pärlspontpanel.150m.m bred på
södra väggen. Övriga väggar blandat 95-150m.m.
Bra skick.
–
Tak
Obehandlad pärlspontpanel 60m.m bred.
Bra skick.
–
Taklist
Hålkärlstaklist, obehandlad.
Bra skick.
–
Dörrar
och foder
Dörr består av tre stycken breda stående spontade brädor inåt och ca 230m.m breda liggande
VSRQWDGHEUlGRUXWnWPHGHQSlUOSURÀO/nV
består idag av låsbar haspel och hänglås. Det sitter en haspel av 4m.m rundjärn med tillhörande
ögla på karmen. En platt järnhasp sitter också
på dörrbladet. Dörren och utvändiga dörrfodret
är svartfärgad av trätjära, troligtvis med kimrök
iblandat. Utvändiga fodret består av enkelt brädIRGHUXWDQSURÀOHU
Trätjäran urlakad, krackelerad. Öglan till den
platta haspen saknas.
Dörr går trögt.
Fönster
och foder
Västra väggen har två fönsteröppningar med
Fönsterbågar och foder
karm. Östra väggen en fönsteröppning med karm. saknas.
Installationer
El draget i utanpåliggande järnrör till ett stycke
75 watt glödlampa i enkel keramik armatur. Svart
strömbrytare innanför dörr till vänster i backelit
av märket pello.
Dörren och fönsteröppningen mot loftgången.
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Dörren och fodret
behandlas med trätjära
av hög kvalité. Tjäran
värms upp till max. 70
grader och påföres med
pensel typ hornsugga.
Dörr justeras.
C
Bågar och foder tillverkas efter tidstypisk
modell.
C
*
Ventilations skorstenen i taket. Nockåsen syns längst upp i kanalen.
38
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 201, loftet övre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Till loftet och rum 201tar sig besökaren via den utvändiga trappan på södra gaveln som ligger under det pikformiga gaveltaksprånget.
Väggarna vid takfoten är 60cm höga och har två rektangulära ljusinsläpp 620X220 m.m. på vardera sida. En enkel skiljevägg av pärlspontpanel i mitten av loftet delar av övervåningen i två lika stora rum.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
Särskilda vårdbehov.
Trappen till loftet har ett vagnstycke som brutits lös från sin infästning och bör åtgärdas snarast.
Golven är täckta av spån, löv och diverse skräp. Golvbrädorna är i vissa fall mycket murkna och bör lagas eller bytas ut.
Diskussion om restaurering.
Utrymmet bör rensas upp från spån och skräp för att kunna bedöma rötskadorna på golvet, som mest troligt är från tiden innan restaureringen 1988. Inventeringen har inte visat något takläckage efter 1988.
Östra gavelln med ingång till loftet.
Mellanvägg och dörr av pärlspontspanel.Taket bytt 1988.
39
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 201.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Golv
Enkelt trägolv täckt av div. skräp.
Delvis mycket rötskadat
Borttagning av spån och
skräp, golvplank lagas
eller ersätts med virke
av hög kvalitet och lika
EHÀQWOLJDGLPHQVLRQHU
B
Väggar
Synliga timmerväggar
Bra skick.
–
Tak
Synligt undertak till stickspåntaket, 40X 205m.m
liggande på takåsarna från nock till takfot. Restaurerat 1988.
Bra skick, inget synligt
läckage.
–
Dörr
Består av fyra stycken spontade brädor, 400, 300,
250 och 100 m.m. breda. Tre stycken liggande
följare på insidan stabiliserar dörren. Lås består
idag av låsbar haspel och hänglås. Nötmärken
HIWHUWUROLJWYLVKDVSÀQQVSnXWVLGDQG|UUHQ
Dörren är svartfärgad av trätjära, troligtvis med
kimrök iblandat.
Trätjäran urlakad, krackelerad. Haspel saknas.
Ljusinsläpp
Två stycken ljusinsläpp 620 X 220m.m. ett på
vardera sidor, täckta med plast.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
Dörren från insidan.
B = åtgärd med normal prioritet
Dörren behandlas med
trätjära av hög kvalité.
Tjäran värms upp till
max 70 grader och
påföres med pensel typ
hornsugga.
C
Plasten bör tas bort,
B
diskussion bör tas om
det varit något skydd
för ljusinsläppen eller
inte.
C = åtgärd med låg prioritet – = ingen åtgärd
Ljusinsläpp på västra sidan.
40
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 202, loftet övre byggnaden.
Värdebeskrivning och historik.
Rum 202 har rester av ett platsbyggd skåp på norra gavelväggen och mitt i rummet kommer den svagt lutande ventilationstrumman
byggd av pärlspontpanel från undervåningen och ut genom nocken.
Väggarna vid takfoten är 60cm höga och har ett rektangulärt ljusinsläpp 620X220 m.m. på vardera sida.
Kulturhistoriskt värdefulla detaljer.
'HWGHOYLVUDVHUDGHVNnSHWDYSlUOVSRQWSDQHOE|UnWHUVNDSDVPHGKMlOSDYGHGHODUVRPÀQQVSnJROYHW
Särskilda vårdbehov.
Golven är täckta av spån, löv och diverse skräp. Golvbrädorna är i vissa fall mycket murkna och bör lagas eller bytas ut.
Diskussion om restaurering.
Utrymmet bör rensas upp från spån och skräp för att kunna bedöma rötskadorna på golvet, som mest troligt är från tiden innan restaureringen 1988. Inventeringen har inte visat något takläckage efter 1988.
Ventilationsskorstenen och dörren från platsbyggda skåpet.
Dörren i mellanväggen och en fyrskäring som nockstöd från 1988.
41
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
Rum 202, loftet övre byggnaden.
Byggnadsdel
Beskrivning, material, historik, ytbehandling/
kulör
Skick och skador
Föreslagen skydds-/underhållsåtgärd
Prioritet
Golv
Enkelt trägolv täckt av div. skräp.
Delvis mycket rötskadat
Borttagning av spån och
skräp, golvplank lagas
eller ersätts med virke
av hög kvalitet och lika
EHÀQWOLJDGLPHQVLRQHU
B
Väggar
Synliga timmerväggar
Bra skick.
–
Tak
Synligt undertak till stickspåntaket, 40X 205m.m
liggande på takåsarna från nock till takfot. Restaurerat 1988.
Bra skick, inget synligt
läckage.
–
Dörr
Består av fyra stycken spontade brädor, 400, 300,
250 och 100 m.m. breda. Tre stycken liggande
följare på insidan stabiliserar dörren. Lås består
idag av låsbar haspel och hänglås. Nötmärken
HIWHUWUROLJWYLVKDVSÀQQVSnXWVLGDQG|UUHQ
Dörren är svartfärgad av trätjära, troligtvis med
kimrök iblandat.
Trätjäran urlakad, krackelerad. Haspel saknas.
Ljusinsläpp
Fyra stycken ljusinsläpp 620 X 220m.m., två på
vardera sidor, täckta med plast.
A = åtgärd med högsta prioritet
* = teknisk status ej bedömd
B = åtgärd med normal prioritet
Dörren behandlas med
trätjära av hög kvalité.
Tjäran värms upp till
max 70 grader och
påföres med pensel typ
hornsugga.
C
Plasten bör tas bort,
B
diskussion bör tas om
det varit något skydd
för ljusinsläppen eller
inte.
C = åtgärd med låg prioritet – = ingen åtgärd
Ventilationsskorstenens anslutning mot nockåsen.
42
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
8. KÄLLOR OCH LITTERATUR.
ARKIV
Landsarkivet, Härnösand
Länsstyrelsen Västernorrlands län
LITTERATUR
Andersson, Inger Kulturmagasinet, Sundsvalls museum, skrivelse (1988-12-16)
Antagandehandling, Stadsbyggnadskontoret, Sundsvall (1993-14-15)
Arnsberg, Karl-Olov Datering av Svenska timmerhus 1976 s.68, 69
Boström, Sven-Åke Den tändande gnistan Sundsvall: Tryckeribolaget 1988 s.3
Hidemark, Ove Så renoveras torp och gårdar 2011 s.148
Thurell, Sören Vårda och renovera trähus 2005 s.209
Sundsvallsposten (1949-08-10)
Sundsvallsposten (1949-09-13)
Sundsvallsposten (1921-06-04)
Sundsvallsposten (1952-02-14)
INTERNET
http://www.algonet.se/~hogman/sjukdomar.htm (2014-01-04)
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/Planbestammelser/Egenskapsbestammelser/
Skyddsbestammelser-och-rivningsforbud/ (2013-12-09.)
http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/Pages/default.aspx (2013-1209.)
http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339
529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4086 (2013-12-11)
http://minnen.sundsvall.se/handelser/sundsvallbrinner/branden1888.4.5fa0c5b211481decdd980002345.html (2014-01-04)
http://www.raa.se/hitta-information/bebyggelseregistret/lagar-och-ansvar/ (2014-01-29)
BILDER
Arkivfoton: Sundsvalls museum.
Foton för inventering fotograferades under åren 2011-2014 av Patrik Nyberg Möbel och byggnadshantverksprogrammet, inriktning byggnadsvård vid Mittuniversitetet- Träakademin.
RITNINGAR
Uppmätningsritningar-plan, sektion och fasader ritade av Patrik Nyberg Möbel och byggnadshantverksprogrammet, inriktning
byggnadsvård vid Mittuniversitetet- Träakademin.
Primärkarta -Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret, planavdelningen
Detaljplansritning 192 -Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Siv Nordin.
INTERVJUER
Telefonintervju P-O Berglund 12-04-04 Tel: 073 371299
Telefonintervju Roger Granberg Fastighetschef Akademiska hus AB 2013-09-06
Mailkontakt Johanna Ulfsdotter Antikvarie, Sundsvalls museum. 2013-11-25
43
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
9. UNDERHÅLLSMETODER
Detta avsnitt är ett förtydligande till de underhållsmetoder som angivits i inventeringen. Observera att
vissa insatser kan vara tillståndspliktiga. Personalen på Länsstyrelsen och Länsmuseet kan förtydliga detta
och svarar också gärna på frågor om utförande.
SLAMFÄRG
Det förekommer i handeln många typer av färger med namn som associerar till traditionell rödfärg, men
som innehåller andra bindemedel och har andra egenskaper än traditionell slamfärg. Läs därför alltid
innehållsdeklarationen noga och se bl. a. upp för latextillsatser. Vid ommålning med rödfärg bör man
observera att kulören kan skilja sig något mellan olika tillverkare. Slamfärg är lätt att stryka, men viktigt är
att man inte stryker för tjockt. Strykningen kan ske i både torrt och fuktigt väder utan att hållbarheten
försämras. Man bör undvika att måla i starkt solsken. Färgen torkar då mycket snabbt, och det kan leda till
sämre vidhäftning till underlaget.
LINOLJEKITT
Till kittning bör endast linoljekitt användas. Plastbaserade produkter skall undvikas.
LIMFÄRG
Limfärg är en platsblandad färg som kan tillredas med olika sorters lim. Vanligast är cellulosalim eller
animaliska lim. För att undvika flagning är det viktigt att en färg med rätt styrka blandas. Endast målare
med erfarenhet av limfärg bör komma i fråga för arbetena. Samråd gärna med länsstyrelse eller
länsmuseum.
Var uppmärksam så att eventuell patentering (grundfärg) ej skadar underliggande målningsskikt.
SÅPSKURNING
I samband med omslipning av golv bör övergång till såpskurning övervägas. Såpskurning en långsiktig
metod för att förlänga befintliga trägolvs livslängd och är en metod som har använts under historisk tid,
vilket därmed bidrar till att ge interiören en autentisk karaktär. Till såpskurning bör i första hand
linoljesåpa användas, men även gul såpa av hög kvalitet kan godtas. I samband med städning är det viktigt
att så lite vatten som möjligt används och att överflödigt vatten torkas upp ordentligt.
TJÄRA
För tjärbehandling skall dalbränd trätjära användas. Eventuell pigmentering görs med kimrök. Länsstyrelse
eller länsmuseum kan ge råd om bra fabrikat.
UPPBYGGNADSBESKÄRNING
Beskärning av unga träd i upp till tio år efter plantering. Syftar till att ge trädet en bra kronform med jämnt
fördelade grenar, starka grenvinklar och en genomgående stam utan tendens till dubbel topp. Utåtriktade
knoppar/skott gynnas för att erhålla en öppen kronform. Startar normalt två år efter plantering.
KRONGALLRING
Åtgärd som används när en trädkrona upplevs som allt för tät och skuggande. Kan användas för att
påverka kronans genomsläpplighet för vind. Utförs av arborist/trädvårdskunnig.
44
SALANDERSKA UTHUSEN
VÅRD OCH UNDERHÅLLSPLAN
10. VERIFIKATION AV SKADA OCH ÅTGÄRD
'HQQDEODQNHWWDQYlQGVI|UDWWEHVNULYDVNDGRURFKnWJlUGHUSnE\JJQDGHQ%ODQNHWWHQNRSLHUDVRFK
I\OOVLYLGIXQQHQVNDGDRFKHOOHUXWI|UGnWJlUG%ODQNHWWHQIXQJHUDUVRPYHUNW\JI|UDUEHWDLQXSS
NRPQDVNDGRUL9nUGRFKXQGHUKnOOVSODQHQVDPWDWWGRNXPHQWHUDXWI|UGDnWJlUGHURFKPDWHULDO
Skadebeskrivning
DATUM:
PLATS: (BYGGNAD/RUM/ BYGGNADSDEL):
BESKRIVNING:
PRIORITET:________
A = åtgärd med högsta prioritet
B = åtgärd med normal prioritet C = åtgärd med låg prioritet
Åtgärd
HANDLINGAR UPPRÄTTADE AV (KONSULT):
BILAGA:
TILLSTÅNDETS DIARIENUMMER (OM TILLSTÅND ERFORDRAS ENL. KML) :
ÅTGÄRDEN UTFÖRD AV (PERSON/FIRMA):
DATUM FÖR ÅTGÄRDENS UTFÖRANDE:
BESKRIVNING AV UTFÖRD ÅTGÄRD:
MATERIAL:
ANTIKVARISK KONTROLL UTFÖRD AV:
45
– = ingen åtgärd