Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Historieundervisningen och begreppet
mångkultur
– en jämförande studie mellan kursplanen Lpo 94 och
Lgr 11
History teaching and the term multiculturalism
Emel Gultekin
Samhällsvetenskap och lärande
Lärarutbildning 270hp
2012-01-18
Examinator: Jan Anders Andersson
Handledare: Bo Persson
Sammanfattning
Dagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i
samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning
men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna
som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de
nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just
förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför
mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på
den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig
och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur. Jag har gjort en jämförande
studie mellan den gamla läroplanen Lpo94 och den nya Lgr 11. För att inte göra det allt för
stort valde jag vidare att fokusera på kursplanerna i historia i vardera läroplan för att
undersöka hur begreppet mångkultur framställs. Syftet var alltså att se om det mångkulturella
begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad som finns mellan
dessa.
I min undersökning har jag kommit fram till att begreppet mångkultur är ett begrepp som
inte har en ren definition utan begreppet är kontextuell och skapar olika känslor. Begreppet
används på olika sätt i olika syften. Utöver vissa strukturella skillnader i de olika kursplanerna
finns både likheter och olikheter i hur begreppet mångkultur framställs. Gemensamt för de olika
kursplanerna är synen att historieundervisningen är viktig för att ge eleverna förutsättningar att
utveckla kunskaper om olika kulturer och kulturella sammanhang. Begreppet mångkultur finns med
men indirekt med kopplingar till samhällsutvecklingen och vikten att förstå och respektera olikheter. I
kursplanerna
finns ingen direkt koppling mellan historieundervisningen och det
mångkulturella samhället, istället behandlas begreppet mångkulturalism som ett fenomen
inom landet och inte i klassrummet och undervisningen . Den nya kursplanen är dock tydligare
med att koppla till det mångkulturella samhället och dess påverkan på samhället. Vidare har den nya
kursplanen mer fokus på den mångkulturella utvecklingen i samhället i form av kulturmöten.
Nyckelord; historieundervisning, mångkultur, mångkulturalism, mångkulturell skola, Lpo94,
Lgr 11
2
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................................ 6
1.1 Syfte och frågeställning ................................................................................................................ 7
1.2 Metod ........................................................................................................................................... 7
2. Begreppsförklaringar .......................................................................................................................... 8
2.1 Vad menas med mångkulturell?.....................................................................................................9
2.2 Mångkulturalism ............................................................................................................................ 10
2.2.1 Mångkulturalism som ideologi ............................................................................................ 10
3. Kontext ............................................................................................................................................. 13
3.1 Kulturmöten ............................................................................................................................... 13
3.2 Mångkulturalism i olika sammanhang ........................................................................................ 14
3.3 Multikulturalism och invandrare ................................................................................................ 14
4. Tidigare forskning ............................................................................................................................ 16
4.1 Skolans plats i det mångkulturella samhället .............................................................................. 16
4.2 Vad är en mångkulturell skola? .................................................................................................. 17
4.3 Interkulturell undervisning ......................................................................................................... 18
4.4 Historieundervisning i en mångkulturell klass ............................................................................ 20
5. Teori ................................................................................................................................................. 22
5.1 Sociokulturellt perspektiv ........................................................................................................... 22
5.1.1 Konstruktivistisk syn på lärandet ......................................................................................... 23
5.2 Olika referensramar .................................................................................................................... 23
5.3 Läroplansteori............................................................................................................................. 25
6. Källor ............................................................................................................................................... 27
6.1 Källor ......................................................................................................................................... 27
6.1.1 Lpo 94 ................................................................................................................................. 27
6.1.2 Lgr 11 och skolreformen ..................................................................................................... 28
6.1.3 Den nya kursplanen i historia .............................................................................................. 28
7. Analys av kursplanerna i historia ..................................................................................................... 30
7.1 Begreppet mångkultur i Lpo 94 .................................................................................................. 30
7.1.1 Mångkultur i kursplanen för historia Lpo 94 ....................................................................... 31
7.2 Begreppet mångkultur i Lgr 11................................................................................................... 32
7.2.1 Mångkultur i kursplanen för historia Lgr 11 ........................................................................ 33
7.3 Vilka skillnader respektive likheter finns mellan kursplanerna? ................................................. 34
7.3.1 Strukturella skillnader.......................................................................................................... 34
7.3.2 Mångkultur i kursplanerna ................................................................................................... 35
8. Slutsats och diskussion ..................................................................................................................... 37
9. Käll- och litteraturförteckning .......................................................................................................... 39
4
5
1. Inledning
Det mångkulturella Sverige är ett begrepp som under den senaste tiden har uttalats på många
forum, allt ifrån politiska till kulturella. Olika aspekter av den mångkulturella utvecklingen
har lyfts fram i debatter. Mångkulturalismen som det också kallas för i debatter syns tydligt
och inte minst gör den det i skolan, där resultatet av mångkulturen möts. Därför är kopplingen
mellan den mångkulturella utvecklingen och skolan intressant. Barn från olika delar av
världen samlas i ett klassrum, ett mångkulturellt sådant för att få undervisning.
Skolan har alltså en viktig plats i samhället då nya trender och utvecklingar som ständigt
sker i samhället speglar skolan och vice versa. En sådan utveckling är just den allt mer
mångkulturella kraften som inte minst speglar sig i klassrummen. Undervisningen i skolan
förändras också i takt med samhällsförändringarna och ser inte ut som det gjort för
exempelvis trettio år sedan. Ständigt görs förändringar, ett exempel är nya läro- och
kursplaner som trädde i kraft 2011. Å ena sidan har vi skolans anpassningsförmåga till
samhällsförändringarna som sker och å andra sidan existerar styrdokumenten som verktyg för
lärarna, som en hjälp att organisera sitt arbete. Balansen och samhörigheten mellan dessa
komponenter har intresserat mig. Med den nya skollagen, läroplanen och de nya kursplanerna
är det intressant att se om det finns en förändring vad gäller förhållandet till det
mångkulturella samhället, om begreppet tas upp och i så fall i vilket sammanhang.
Fokus kommer att ligga på ämnet historia och kursplanen i historia för grundskolan.
Historieundervisningen i ett mångkulturellt klassrum är intressant speciellt med tanke på
elevers olika kulturella referensramar. Ännu mer intressant är hur lärarna ska förhålla sig till
elevernas intresse i ett mångkulturellt klassrum och samtidigt hålla sig till kursplanen? Som vi
i lärarutbildningen alltid har fått höra är det viktigt att ta avstamp i elevers erfarenheter, i
deras historia och förutsättningar. Å andra sidan är det samtidigt viktigt för eleverna att känna
till den svenska och västerländska historien. De nya kursplanerna är införda och utifrån dessa
ska lärarna veta vad som ska undervisas. Hur förhåller sig dock dessa kursplaner till det
mångkulturella? Syns det mångkulturella i kursplanerna?
6
1.1 Syfte och frågeställning
Den mångkulturella utvecklingen i samhället har satt sin prägel på skolan. Begrepp som den
mångkulturella skolan och det mångkulturella klassrummet har blivit allt vanligare i olika
forum. Det finns olika tolkningar av vad som menas med det mångkulturella och den
mångkulturella skolan. Syftet är att titta på kopplingen mellan samhällsutvecklingen, i detta
fall den mångkulturella med fokus på den mångkulturella skolan och kursplanerna i historia.
Genom jämföra både den äldre kursplanen i historia och den nya har jag som syfte att se om
det mångkulturella begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad
som finns mellan dessa. Detta ska jag genomföra genom att granska och jämföra den tidigare
kursplanen i historia i läroplanen Lpo 941 och den nya kursplanen i historia i läroplanen
Lgr112.
Vad betyder ordet mångkultur och vad är en mångkulturell skola?
Presenteras begreppet mångkultur i de olika kursplanerna i historia och i så fall hur
och i vilket sammanhang görs det i respektive kursplan?
1.2 Metod
Jag har valt att genomföra en jämförande studie mellan den tidigare läroplanen, Lpo 94, och
den nya läroplanen, Lgr11. För att på ett konkret och relevant sätt kunna svara på min
frågeställning har jag vidare valt att begränsa mig till kursplanerna i historia för grundskolan.
Tanken är att titta explicit på om begreppet mångkultur, eller också mångkulturalism, syns i
kursplanerna och i så fall i vilket sammanhang. Därefter ska jag göra en jämförelse mellan
den mångkulturella speglingen i respektive kursplan för att sedan se på om det finns
skillnader på de olika kursplanerna och i så fall vilka. Genom att endast studera och jämföra
kursplanerna i historia gör jag ett medvetet val att utesluta andra delar i läroplanerna.
1
2
Lpo 94: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
7
2. Begreppsförklaringar
2.1 Vad menas med mångkulturell?
Vad menas med det mångkulturella och vad innehåller egentligen begreppet mångkultur eller
mångkulturalism. För att kunna göra en jämförande analys över hur styrdokumenten tar
hänsyn till begreppet mångkultur är det viktigt att ta reda på vad begreppet talar om. Finns det
skilda meningar om vad det är och i så fall vilka?
I Nationalencyklopedin används begreppet mångkulturalism som uttryck för
förekomsten av flera olika kulturer eller kulturyttringar. Mångkulturalism ses som en (positiv)
samverkan mellan kulturer och kulturyttringar. Det mångkulturella Sveriges utvecklingsstart
kopplas i nationalencyklopedin ihop med invandringen, främst efter andra världskriget då
landets befolkning ökade enormt och då ekonomin ändrade form.3
Begreppet mångkultur används på många olika sätt beroende på syftet och därför används
olika betydelser för att beskriva det mångkulturella. Mångkulturalism och mångfald är två
exempel på betydelser som framkommer i de olika framställningarna. Jag kommer inte att
beskriva skillnaderna ingående i min text utan istället använder jag begreppen som de
framkommer i källorna. Det finns heller ingen enhetlig definition av begreppet mångkultur
eller mångkulturalism vilket försvårar begreppsförklaringen. Jag kommer i texten använda
begreppen mångkulturalism, mångkultur samt mångkulturalism men går som sagt inte in på
skillnaderna mellan dessa begrepp.
Första gången begreppet mångkultur eller snarare mångkulturalism användes i Sverige
var i en artikel skriven av Osmo Vatanen i Dagens Nyheter år 1974. Idag används begreppet
flitigt på olika områden i samhället. Begreppets användningsområden har alltså tidvis ändrats
men trots detta har mångkulturalism haft en positiv innebörd som syftar på ett pluralistisk
Sverige där olika kulturer lever tillsammans. För att beskriva denna mångkulturalism med
olika kulturer sida vid sida gavs USA oftast som exempel och ord som salladsskål och mosaik
användes för att beskriva de olika kulturerna som existerade i landet. Metaforer som
salladsskål och mosaik har varit vanliga sätt att beskriva möjligheterna men också problemen
3
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/m%C3%A5ngkulturalism?i_h_word=m%C3%A5ngkultur 2011-09-20
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/invandring/212832?i_h_word=m%C3%A5ngkulturellt 2011-09-20
8
som uppstår i så kallade mångkulturella samhällen. Metaforer har en kulturpluralistik
målsättning vilket innebär att varje kultur är del av mosaiken och att dessa delar skall leva
kvar som viktiga bitar i mosaiken. Dock bör uppmärksammas att det finns risker med att
betrakta dessa kulturer som statiska och entydiga mekanismer i samhället. Istället bör
mångkulturalism ses som en ständig process i form av olika kulturer som påverkas både lokalt
och globalt.4
Hans Lorenz har i sin avhandling Talet om det mångkulturella i skolan och samhället
betonat
just
nationalencyklopedins
översättning
och
tolkning
av
begreppet
och
problematiserat tolkningen att mångkulturalism är en (positiv) samverkan mellan kulturer och
kulturyttringar. Lorenz menar istället att kulturella möten och kulturyttringar inte alltid bör ses
som något positivt då det för vissa individer kan ses ur en negativ synvinkel. I sin avhandling
undersöker Lorenz hur talet om det mångkulturella inom utbildning samt politik har
presenterats från 1970-talet fram till 2006. Lorenz menar att mångkultur under de senaste åren
har presenterats som alla former av kulturmöten. Dessa möten sker dagligen i samhället,
mellan individer, kulturer, grupper och det är uppkomsten av dessa möten som skapar mening
för mångkulturella samhället. Parterna i dessa möten är oftast representanter av den svenska
majoritetskulturen och representanter av olika minoritetskulturer i samhället. I samma
avhandling pekar Lorenz ytterligare på begreppets laddning och menar att begreppet
egentligen alltid är kopplat till det som inte är som oss utan handlar om de andra. Det som
beskrivs ur ett mångkulturellt perspektiv ses utifrån och beskrivs i relation till oss själva som
något annat. I dagens mångkultur och globaliserade samhälle har begreppet fått större vikt
och betydelse och lett till att begreppets innebörd har likställts med mångfald, mångfald inom
kultur.5
4
Elisabeth Gerle, Mångkulturalismer och skola?, Stockholm 2000, s. 10f
Hans Ingvar Roth, Den mångkulturella parken, Spånga 2000, s.35
5
Hans Lorentz, Talet om det mångkulturella i skolan och samhället – En analys av diskurser om det
mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973-2006 , Lund 2007, s. 63,15f
9
2.2 Mångkulturalism
Multikulturalism är ett begrepp som kommer från USA och Kanada som sedan har spridits
och fått olika innebörder i olika länder, samhällen och sammanhang. Begreppet
mångkulturalism har genom tiderna även likställts med andra begrepp, som ovan också nämnt
exempelvis begreppet mångkultur. Ett gemensamt drag är att begreppen syftar på flera
kulturers samexistens inom ett visst avgränsat område. Detta avgränsade område kan både
gälla ett visst samhälle men också en hel stat. Populationen i det avgränsade området sätts i
fokus och beskrivs som kulturell heterogen utifrån gruppering efter kulturella skillnader
exempelvis etnisk tillhörighet eller annan form av gemensam grund. 6
Mångkulturalism är ett tydligt exempel på ett begrepp som uttrycker en viss
samhällsförändring, då etableringen av begrepp har att göra med samhällsförändringar. Under
1990-talet användes begreppet explosionsartat, som resultat av dåtidens samhällsförändringar.
Enligt Rob Reich hade begreppet mångkulturalism från början en deskriptiv funktion för att
beskriva ett samhälle. Detta innebär att begreppet syftar på att förklara att olika kulturer
existerar inom ett och samma område samt att dessa kulturer förutsätts att existera inom dessa
områden. Den deskriptiva funktionen av begreppet fokuserar också på existensen av
skillnader mellan dessa kulturer och förekomsten av kulturella identiteter som skapas i
mångkulturella områden. Det fanns alltså ingen medveten avsikt att förmedla en tanke om
samhället i den deskriptiva funktionen. Begreppet har dock med tiden utvecklats till att ha en
mer normativ funktion, alltså en mer politisk innebörd. Mångkulturalism ses då mer utifrån en
specifik världsbild och kopplas samman med viss politisk agenda. I fokus kommer också en
tro på inte bara kulturell utan även åsiktsmässig mångfald. 7
2.2.1 Mångkulturalism som ideologi
Ur ett ideologiskt perspektiv har det förts diskussioner kring vad det mångkulturella innebär
för samhället. Mångkulturalism är inte en renodlad ideologi utan begreppet har fått olika
innehåll och funktion ur en ideologisk kontext. Det mångkulturella som ism har en vision eller
6
Caroline Ljungberg, Den svenska skolan och det mångkulturella – en poradox?, Malmö 2005, s. 105
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2003/N
r_2/Petersson.pdf s 94f, 2011-09-12
7
10
idé om hur samhället bör vara strukturerat, som ovan nämnt alltså en normativ innebörd.
Begreppet är samtida med integrationspolitiken och därför kopplas mångkultur och
mångkulturalism idag till de som utgör minoritetsbefolkningen exempelvis invandrarna som
minoritetsgrupp i Sverige. Det är denna grupp som bidrar med det mångkulturella och det är
då som integration också blir en del av mångkulturalismen.8
För att ytterligare förklara begreppet mångkulturalism i ett samhälle vill jag hänvisa till
Ljungberg som tar upp några ideologiska kontexter som på olika sätt förklarar det
mångkulturella samhället och vilken betydelse det har för samhället.
Den konservativa synen på ett mångkulturellt samhälle
ser den homogena
kulturgemenskapen som lösning med målet att alla samhällsinvånare ska assimileras för att
sedan förenas i en och samma hegemoniska kulturform, även kallad för ”the melting pot”. De
som befinner sig i den hegemoniska maktpositionen, som idag oftast består av medelålders
vita män, har också makten att forma samhällets historia, tanken om demokrati, kunskap och
inte minst makten om kulturen. Det finns alltså fasta och svårt brutna maktförhållanden i
samhället som är överordnad andra förhållanden, exempelvis kulturförhållanden.9
I den liberala kontexten talar man den enda rasen, människorasen som trots olikheter i
bland annat kön, klass, ålder samt etnisk bakgrund menar att vi alla har en naturlig likhet med
andra vare sig vi vill eller inte. Denna naturliga likhet innebär bland annat att diskriminering
inte bör ske då vi alla kan konkurrera om olika samhällspositioner med tanke på vår likhet
med varandra. Det riktas kritik mot den liberala tanken om mångkulturalism och dess
”förenklade” bild av verkligheten. Den förenklade bilden om att vi alla är lika och att det
exempelvis därför inte behöver ske någon konkurrens om samhällspositionerna menar kritiker
döljer verkligheten. Ett exempel är att vi alla är lika inför lagen men att det i verkligheten inte
alltid sker likhet inför lagen.10 Samma resonemang kan föras till skolan angående
betygssättning.
Pluralistisk mångkulturalism betonar till skillnad från liberalismens tanke om likhet
istället tanken om olikhet. Olikhetstanken hyllas och ses som ett önskevärt tillstånd i ett
samhälle. Samhällen och företag bör sträva efter att uppta olikheter som exempelvis kön,
ålder, sexualitet samt etnisk bakgrund. Precis som i det liberala synsättet kritiseras
verklighetsaspekten. Kritiker menar att samhället med dess makt- och normstruktur är för
8
Ljungberg 2005, s. 106f
Ljungberg 2005, s. 107
10
Ljungberg 2005, s. 107f
9
11
starka för at bli påverkade av detta synsätt, eller snarare att det pluralistiska inte utmanar
samhället.11
Slutligen tar Ljungberg upp två kritiska synsätt. Det ena är det vänsteressentialistiska
synsättet som kritiserar tanken om att mångkulturalismen är statisk och permanent. Istället
menar man att mångkulturalism istället är historiskt anknutet och därför föränderligt över tid
och rum. Det andra kritiska synsättet som Ljungberg tar upp är den kritiska formen av
mångkulturalism. Detta synsätt håller med den vänsteressentialistiska kritiken men lägger
extra tonvikt på kampen mot de sociala orättvisorna i samhället. Målet är social rättvisa och
medlet är förändrad samhällsstruktur. Dock kritiseras även dessa synsätt för att vara
orealistiska då samhällsstrukturer är svåra att ändra på samt bristen på konkreta
handlingsmöjligheter för att ändra samhällsstrukturen.12 I min undersökning är Ljungbergs
teorier om mångkulturalism viktiga då de förklarar hur mångkulturalismen kan förklaras i ett
samhälle och vilken betydelse mångkulturalismen har. Detta kan sedan appliceras på hur
skolan, som är en viktig och central del i samhället, påverkas av dessa olika sätt att se på
mångkulturalism.
11
12
Ljungberg 2005, s. 108
Ljungberg 2005, s. 108
12
3. Kontext
3.1 Kulturmöten
En röd tråd i de olika definitionerna av begreppen mångkulturell, mångkulturalism och
mångfald är begreppet kultur. Det handlar om kulturer som på ett eller annat sätt möts, så
kallade kulturmöten uppstår. Det gemensamma är samhällets och inte minst skolans behov att
kunna hantera dessa kulturmöten i takt med kraven och utmaningarna som globaliseringen
och den mångkulturella samhällsutvecklingen medför.13
Kulturmöten handlar inte om entydiga möten med fasta ramar och koder utan istället
handlar kulturmöten om en variation inte bara sinsemellan utan även variation inom dem
själva. I dessa möten mellan olika grupper och individer ses oftast motparten som annorlunda
i något avseende och sker utan att parterna är medvetna om situationen. Aktörerna i dessa
kulturmöten spelar alltså stor roll för hur mötet fortskrider. Okunskap hos aktörerna om
motpartens kultur kan leda till att den egna kulturen blir en utgångspunkt för att förstå
motpartens kultur, den egna kulturen utgör alltså en referensram. Motpartens kultur blir i
dessa fall en annan referensram. Detta bör inte enbart ses ur ett individ- eller grupperspektiv
utan även ur ett samhälleligt perspektiv. Ett exempel på detta som också syns tydligt i skolan,
är den västerländska kulturens världsuppfattning som den ”sanna” uppfattningen.14
I nationalencyklopedin läggs tonvikten på betydelsen av de inblandade parternas
kunskaper om olika kulturers värderingar, utmärkande drag samt livsstil för att dessa
kulturmöten ska leda till kommunikation och ömsesidig förståelse. När människor med olika
kulturell bakgrund, kunskaper och livsstil möts uppstår ett fenomen som kallas för just
kulturmöten. Sedan 1970-talet har fokus inom forskningen varit på att undersöka de kulturella
skillnaderna när människor och grupper från minoritetskulturer och majoritetskulturer möts. 15
13
Jonas Stier, Margareta Sandström Kjellin, Interkulturellt samspel i skolan, Polen 2009, s. 11
Jonas Stier, Margareta Sandström Kjellin, 2009, s. 13-15
15
http://www.ne.se.support.mah.se/kulturm%C3%B6ten 2011-09-15
14
13
3.2 Mångkulturalism i olika sammanhang
Kulturmöten sker under olika omständigheter och sammanhang och precis som begreppen
mångkulturell och mångkulturalism är kulturmöten kontextuella. Innebörden och funktionerna
kan variera beroende på sammanhanget. Sammanhangen syftar till olika aspekter, en aspekt
kan vara det historiska då begreppet under olika tidsperioder har använts till att beskriva olika
samhällssituationer och etniska grupper. Ett exempel är att mångfald eller mångkulturell kan
syfta på olika etniska grupper. I USA och Kanada syftar exempelvis mångfald till andra
etniska grupper och benämningar jämfört med hur det används i Sverige. I Sverige är det inte
lika självklart att det syftar till olika etniska grupper som ”svarta”, ”vita” och ”färgade” då
begreppet mångfald kom att definieras utifrån flera olika kriterier som kön, ålder, religion,
klass, sexuell läggning, etnicitet, nationalitet samt funktionsnedsättning med stöd av
likabehandling- och diskrimineringslagar. 16
En annan teoretisk förklaring som också är kontextuell är att mångfald inte direkt behöver
syfta på vissa grupper eller etniciteter i första hand utan att det mångkulturella istället i första
hand kan syfta till kulturella skillnader i värderingar, inlärda beteenden och övertygelser.
Dessa kulturella skillnader kopplas dock i slutändan ändå till vissa grupper eller gemenskap
som delar på de kulturella skillnaderna i värderingar, inlärda beteenden och övertygelser.
Gruppernas interaktion leder till att de utifrån olika aspekter som kön, yrke, etnicitet, religion
och så vidare delas in i olika enheter kopplade till de olika aspekterna.17
3.3 Multikulturalism och invandrare
Att koppla den multikulturella samhällsutvecklingen endast till kultur, religion och etnicitet
inbegriper vissa risker menar Elisabeth Gerle. Tron på att denna samhällsutveckling är statisk
inbegriper ytterligare risker som leder till att etniska grupper, i detta fall invandrare, förväntas
leva sida vid sida men utan att leva tillsammans. Multikulturalism och mångfald bör därför
inte enbart kopplas till invandrare utan istället bör mångfald finnas överallt, att våra identiteter
är överlappande och utan att leva tillsammans kan vi inte lära oss och upptäcka vad vi har
gemensamt och vad som skiljer oss.18
16
Pirjo Lahdenperä, Möten i mångfaldens skola, Ungern 2010, s. 19
Hans Lorentz, Möten i mångfaldens skola, Ungern 2010, s. 183
18
Gerle 2000, s. 41f
17
14
Gerle kritiserar kopplingen mellan multikulturalism och invandrare. Ljungberg ställer
frågan om multikulturalism är lika med invandrare och med stöd av sin undersökning menar
hon att svaret blir bekräftande. Idag ses multikulturalism och mångkulturell som en
invandrarfråga. Denna specifika avgränsning av begreppet, endast gällande invandrare och
invandrarskolor, leder till att allt ”annat” som inte kopplas med invandrare inte heller ses som
multikulturell. Ljungberg talar om ett associationsmönster i intervjuerna med rektorer och
lärare som visar att multikulturalism kopplas till invandrare, med fokus på nationalitet och
språk. Samtidigt finns en föreställning om att det mångkulturella och den mångkulturella
pedagogiken bör innefatta hela samhället och alla skolor, oavsett ”invandrartätheten”.
19
Multikulturalism och det mångkulturella har förskjutits åt fel håll menar Nihad Bunar
som menar att istället för att diskutera multikulturalism utifrån ett samhällsperspektiv, såsom
rättigheter/skyldigheter och förpliktelser har
det istället kommit att handla om
integrationspolitik, de ”icke-integrerade” i samhället vilket i diskussioner och forum syftar till
invandrare.20
19
20
Ljungberg 2005, s. 134f
Nihad Bunar, Skolan mitt i förorten, Stockholm 2011, s. 248
15
4. Tidigare forskning
4.1 Skolans plats i det mångkulturella samhället
Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och denna utveckling syns i den svenska skolan.
Begrepp som mångkulturell skola och mångkulturella lärandemiljöer och undervisning har
satt fart på tankar och föreställningar om den mångkulturella skolans roll och plats i
utvecklingen. Det intressanta är hur skolan förändras och upptar den mångkulturella
utvecklingen och hur detta syns i styrdokumenten samt hur begreppet mångkultur finns med i
kursplanerna.
Skolan ses som en viktig plats då det har ett speciellt ansvar i uppgiften att förmedla
förhållningssätt som exempelvis demokratisk sinnelag och andra normer som till exempelvis
respekt för oliktänkande. Denna medborgarskapsfostran uppfattas som nödvändig. Hans
Ingvar Roth diskuterar om hur det har kommit sig att just undervisningen och skolvärlden har
hamnat i centrum i den mångkulturella debatten.21 Skolan är den plattform där elever från
olika kulturer och bakgrund möts på ett aktivt sätt, det är alltså här som dessa kulturmöten blir
verkliga och det är i skolan dessa kulturmöten sker första gången. I dessa kulturmöten har
skolan ansvar att motarbeta bristande kunskaper som leder till stereotypa föreställningar.
Anledningen till att skolan stått i fokus i debatten beror alltså på att den mångkulturella
utvecklingen i samhället återspeglas och syns tydligast i skolvärlden.22
Hans Ingvar Roth skriver i sin artikel i Tvärsnitt om hur det mångkulturella utmanar
skolan och vilka krav den mångkulturella utvecklingen ställer på de pedagogerna.
Anledningen är att skolan och undervisningen måste anpassa sig till elevernas kulturella
bakgrunder. Roth diskuterar hur denna utmaning påverkar undervisningen samt vilka
konsekvenser den mångkulturella utvecklingen har för ämnesinnehållen i skolan. I dagens
utbildningsdebatt finns en vision och en ideal att skolan bör anamma den kulturella
mångfalden i utbildningen och att undervisa om mångkulturalismen som något positivt för
samhället. Förespråkare för denna tanke om mångkulturalism i skolan menar vidare att den så
21
22
Roth 2000, s. 9f
Roth 2000, s.12f
16
kallade mångkulturella utbildningen också leder till den ideala medborgaren som skolan har
som mål att forma.23
4.2 Vad är en mångkulturell skola?
Nihad Bunar skriver i Skolan mitt i förorten om skolan och multikulturalismen genom fyra
studier och betonar även han multikulturalism och mångkulturell som svårförståeliga och
komplexa begrepp. Han talar om en ”oidentifierad” mångkulturalism som ofta används i
politiska, vetenskapliga samt vardagliga sammanhang trots den diffusa förståelsen om
begreppets definition. I skolans värld har begreppet multikulturalism och mångkulturell fått
stor betydelse som resultat av samhällsutvecklingen. Multikulturalism har i vissa situationer
också rekommenderats som lösning på de problem som finns i ”invandrarskolor”. Frågan är
då vad en mångkulturell skola är vilken sammankoppling som finns mellan begreppet och de
så kallade invandrartäta skolorna.24
Skolor där majoriteten av eleverna har en annan etnisk bakgrund än svensk klassas idag
som multikulturella skolor. Definitionen multikulturell skola eller också mångkulturell skola
är ”finare” ord av det vanligare och mer vardagliga uttrycket ”invandrarskolor”. Att använda
begreppet multikulturell skola är ett sätt att profilera skolor och på så sätt göra dem till
attraktiva spjutspetsskolor. På det praktiska planet har det dock skett en annan utveckling där
multikulturella skolor fått en allt mer negativ stämpel. Detta av flera anledningar.25
För att kunna förstå de bakomliggande orsakerna till den negativa uppfattningen om dessa
skolor tar Bunar upp förklarningsmodellen som hon kallar för ”den offentliga lögnen om
multikulturalism”. Modellen visar ett tydligt stöd för multikulturell skola som en vision och
idé snarare än realitet och praktik. På det teoretiska planet används begreppet alltså för att
profilera en viss skola medan det i praktiken inte har en sådan effekt. 26
Caroline Ljungberg har i sin studie undersökt vad som menas med den mångkulturella
skolan genom att intervjua ett antal lärare och rektorer. Hon ställer frågan om vad begreppet
innebär skolrelaterat och om alla skolor är mångkulturella. Resultatet visar att många lärare
och rektorer har en diffus bild om vad den mångkulturella skolan är. En mötesplats, olika
nationaliteter och språkförstärkande undervisning är några av nyckelorden som framhävs av
23
http://vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurhanteradetmangkulturella.4.6140245810
e5f4492308000254.html 2011-09-20
24
Bunar 2011, s. 248
25
Bunar 2011, s. 248f
26
Bunar 2011, s. 250-252
17
de intervjuade angående begreppet mångkulturell, utan att egentligen bli satta i sammanhang.
En mångkulturell skola är för de intervjuade en skola med elever som har fler olika
nationaliteter. Kopplingen mellan begreppet multikulturell eller mångkulturell skola och
elever med andra nationaliteter än svensk är inte ovanlig. Ljungbergs resultat är därför inte
främmande då många undersökningar visat på att den mångkulturella skolan kopplas till
”invandrarskolan”. Kopplingen mellan multikulturell och invandrarskolor finns inte bara hos
rektorer och lärare verksamma i ”invandrarskolor” utan även hos andra rektorer och lärare
verksamma i andra skolor.27
Sammanfattningsvis kommer Ljungberg fram till att antingen associeras begreppet
multikulturell skola till något negativt eller som något positivt, att det inte finns ett
mellanting. Hon kommer också fram till att begreppet mångkulturell i olika ”typer” av skolor
också associeras utifrån kontext. I en ”invandrarskola” kopplas begreppet mångkulturell till
mångfalden hos elever, deras etniska bakgrund och så vidare medan begreppet i en annan
form av skola med hög antal svensketniska elever kopplas till mångfalden inom pedagogik
och lärande. Begreppet beskriver då en ideal skola med hög variation i exempelvis
arbetssätt.28
4.3 Interkulturell undervisning
Att mångkulturen är ett viktigt inslag i undervisningen är grundläggande. Men vad är
egentligen en mångkulturell undervisning? Hans Lorentz talar i sin studie om interkulturell
undervisning och mångkulturella elever. Undervisningen i den mångkulturella klassen kallar
han för interkulturell undervisning. Med interkulturell undervisning syftar författaren på vilka
konsekvenser
förändringar
som,
globalisering,
mångkultur,
individualisering
samt
internationalisering har inneburit för pedagogiken. Interkulturell undervisning förmedlar
möjligheten till undervisning utifrån olika kulturella perspektiv. Med andra ord menar Lorentz
att det är möjligt att som lärare undervisa i mångkulturella lärandemiljöer. Med
mångkulturella lärandemiljöer menas inte enbart elever från andra kulturer, nationaliteter och
religiös bakgrund än svensketniska elever. Tvärtom handlar interkulturell undervisning om att
alla elever oavsett etnicitet, kultur och religion ska kunna medverka i samma lärandemiljö. 29
27
Ljungberg 2005, s. 117f
Ljungberg 2005, s. 119
29
Lorentz 2007, s. 98
28
18
Den mångkulturella samhällsutvecklingen har utvecklat föreställningen om den
mångkulturella skolan. Lärandemiljöerna i dessa skolor har genomgått en tydlig och märkbar
förändring gällande föreställningen om vad kunskap och lärande innebär. Lärarens roll som
kunskapsförmedlare av så kallad färdig kunskap har fått en mindre betydelse. Det handlar inte
längre om förmedling av så kallade neutrala och objektiva kunskaper. Istället sätts fokus på att
aktivt tillsammans med eleverna undersöka och arbeta med olika former av informations- och
lärandeprocesser. Lärandet ses idag mer som en process och är en central utgångspunkt i den
interkulturella undervisningen. En annan viktig utgångspunkt i den interkulturella
undervisningen speciellt i mångkulturella lärandemiljöer är att det inte bara är lärarens
kunskaper som är viktiga utan lika viktigt är lärarens förståelse för läroprocessen hos elever. 30
Kulturmöten är en central del i det interkulturella arbetssättet och kräver samtidigt en viss
kompetens hos läraren. Den mångkulturella vardagsverkligheten i det allt mer globaliserade
samhället leder till att lärare ska kunna hantera interkulturella sammanhang, i detta fall
interkulturella lärandemiljöer. Om den kompetensen finns bör kulturmöten och kulturkrockar
vara en tillgång för läraren och leda till värdefulla erfarenheter och källor till lärande. 31
Den medvetna läraren är enligt författarna Margareta Sandström Kjellin och Jonas Stier
den som har kompetens att arbeta interkulturellt. Den medvetna läraren har färdigheter och
kunskaper som består av att kunna lyckas undvika alltför stora missförstånd eller konflikter i
mötet med elever från andra kulturer.32 Den medvetna läraren är den som...
med ödmjukhet, entusiasm och nyfikenhet utforskar och diskuterar olika kulturer
tillsammans med eleverna. Han eller hon är medveten om sin okunskap och den egna
kulturens särdrag och oundvikliga inflytande på de egna upplevelserna och tolkningarna.
En dylik medvetenhet består i förmågan att skifta perspektiv, reflektera över sig själv, sin
kultur och över andra människor och kulturer. Den medvetna läraren tillåter sig känna,
men betraktar samtidigt rädsla, avsky och fördömanden som hinder för personlig
utveckling.33
Den interkulturella undervisningen har genom tider också fått kritik och man talar om
mångkulturalismens gränser i skolan. Försöken till att ha en mångkulturell undervisning kan i
vissa fall leda till fragmentering, en splittrande funktion i samhället menar kritiker. I skolan
innebär denna fragmentering att skillnader lyfts fram istället för likheter och att fokus sätts på
att hitta vad som skiljer oss åt. En annan kritik av den mångkulturella undervisningen lyfter
fram utbildningsfilosofin. Kritiker menar att den mångkulturella undervisningens filosofi
30
Lorentz 2007, s. 186f
Margareta Sandström Kjellin, Jonas Stier, Interkulturellt samspel i skolan, Polen 2009, s. 119
32
Margareta Sandström Kjellin, Jonas Stier 2009, s. 121
33
Kjellin, Stier 2009, s.121
31
19
vägleds av ”terapeutiska skäl” där målet är att få minoritetsgrupper i undervisningen att må
bättre snarare än att vägledas av kunskapsskäl, som istället hamnar i skymundan. 34
Pirjo Lahdenperä skriver om hur en lärare kan skapa interkulturella lärandemiljöer.
Nyckeln är enligt Lahdenperä att läraren vågar använda flera olika ledarstilar som under olika
lärandemiljöer bör komma fram vid behov. Utifrån olikheterna i elevgruppen i klassrummet
ska läraren stimulera den interkulturellt lärande. Dock kan mångfalden och kravet på en
interkulturell undervisning anses vara en stor utmaning. Lahdenperä menar att det underlättar
för läraren om han eller hon kontinuerligt övar sin interkulturella kommunikativa kompetens.
Detta innebär att läraren är medveten om olika kulturella koder, variation av perspektiv i
undervisningen samt att läraren kan lära sig av sina egna erfarenheter.35
4.4 Historieundervisning i en mångkulturell klass
I debatten om den mångkulturella skolan har vissa ämnen haft en större och mer aktuell roll.
Historieämnet faller inom ramen för den typen av ”mångkulturella profilämnen” som spelar
roll i den mångkulturella undervisningen. Ämnet historia berör olika gruppers historiska
bakgrund och dess koppling till samhället. För att göra historia till en mer mångkulturell
undervisning menar Roth är det viktigt att använda olika perspektiv i historiebeskrivningen.
Att ta tillvara olika gruppers perspektiv i olika historiska händelseförlopp, exempelvis de
olika grupperna som finns representerade i klassrummet, är ett viktigt steg mot en mer allsidig
och mångkulturell undervisning. Att inte använda olika gruppers perspektiv i undervisningen
innebär därför att återge en snäv och icke-allsidig framställning av historien.36
I likhet med skolans anpassningsbehov till det ständigt förändrande samhället har också
historieundervisningen det behovet. Historieämnet och dess anpassningsförmåga är central del
i undervisningen. Olika trender och intressen styr undervisningen speciellt i ämnet historia.
Enligt Linus Malmborg, verksam historielärare och ämnesansvarig på en skola i Malmö, är
historieämnets viktigaste uppgift att skapa förutsättningar för elever att förstå sin omvärld.
Han är verksam lärare i en skola där många av eleverna har flykting- eller migrationshistoria
med sig i bagaget på ett eller annat sätt. I sin undervisning lägger han därför tonvikten på
omvärldshistorian med betoning på modern historia. Detta för att kunna ta avstamp i elevers
34
http://vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurhanteradetmangkulturella.4.6140245810
e5f4492308000254.html 2011-09-20
35
Pirjo Lahdenperä 2010, s. 34f
36
http://vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurhanteradetmangkulturella.4.6140245810
e5f4492308000254.html 2011-09-20
20
historier, exempelvis varför människor tvingas emigrera och resultatet blir lyckat då
angreppssättet är effektivt. Malmborg menar att man som lärare tar avstamp i elevers
erfarenheter och referensramar utan att riskera att vara för personlig.37
Vanja
Lozic
har
i
sin
avhandling
också
uppmärksammat
utmaningarna
i
historieundervisningen i en mångkulturell klass och menar att den största utmaningen är
anpassningskravet till samhällsförändringarna och elevers olika intressen. Lozic har i sin
avhandling intervjuat gymnasieelever i Malmö om deras syn på historieundervisningen.
Många av dessa elever är uppvuxna i det så kallade ”mångkulturella Malmö” och har
påverkats av föräldrarnas syn på samhället och historiebeskrivningen. TV-tittandet och besök
i föräldrars hemländer påverkar också elevers syn på historieundervisningens världsbild.
Resultatet visar att elever anser att historieundervisningens syfte är allmänbildning och att
denna allmänbildning bör underlätta sociala möten med andra människor. Vidare menar
eleverna att allmänbildning leder till respekt då allmänbildade uppfattas som intelligenta.
Historieundervisning om Sverige och andra västeuropeiska länder anser eleverna är väsentligt
då de bor i Sverige och därför är det viktigt att förvärva kunskaper om dessa områden. Dock
menar många av de intervjuade eleverna att historieundervisningen har en alltför eurocentrisk
vinkling, att för mycket plats tas av västeuropeisk och amerikansk historia. Kritiken som
kommer fram i intervjuerna handlar mestadels om den utbredda eurocentrismen. Lozics
avhandling visar ett tydligt samband mellan elevers etniska identiteter, den sociokulturella
bakgrunden i en mångkulturell miljö och deras syn på historieämnet. Slutsatsen är alltså att
elever i en mångkulturell miljö inte har samma uppfattning om historieämnets centrala
innehåll som historieförmedlaren.38
37
http://www.ne.se.support.mah.se/rep/skolan-en-mångkulturellskola?i_h_word=M%c3%a5ngkulturell+undervisning 2011-09-15
38
http://www.gaudeamus.se/artiklar/essa/historieundervisningens-utmaningar-i-ett-mangkulturellt-samhalle
2011-09-16
21
5. Teori
5.1 Sociokulturellt perspektiv
Kopplingen till elevers kulturella bakgrund och användningen av olika perspektiv är centrala
delar i historieundervisningen för att stimulera den interkulturella undervisningen. Att ha ett
sociokulturellt perspektiv på undervisningen i den mångkulturella skolan är därför
nödvändigt.
Men vad är då ett sociokulturellt perspektiv och vad har det med den
mångkulturella skolan att göra?
Olga Dysthe talar om synen på kunskap och inlärning samt hur den traditionella
skolpraxisen, där elever ses som tomma kärl i väntan på att fyllas av kunskap, har dominerat i
skolvärlden, och gör det än idag. Inlärningssynen har dock ändrats och ur ett mångkulturellt
perspektiv är det intressant då själva inlärningen blir mer central som med utvecklingen
kräver nya former.39 Författaren har studerat elever som läser historia och gjort fallstudier där
hon undersökt hur elever i en mångkulturell klass lär sig och utvecklar kunskap, hur
kunskaperna blir riktiga samt hur eleverna lär sig att använda kunskaperna. Dysthe kommer
fram till att det inom historia finns ett antal hinder i inlärningen för elever med olika kulturer
då inlärningen behöver ske i flera steg innan det kan talas om kunskap. Författaren anser att
kunskaperna i historia, exempelvis om historiska händelser och personer, inte endast ska
handla om historiska händelser och personer i historieböckerna som eleverna ska kunna återge
och reproducera. Att en elev kan återge och reproducera fakta innebär inte att ha kunskap, i
bästa fall menar Dysthe är det bara en början. Det som är av större vikt är istället att eleverna
får sig kunskapen till livs vilket innebär att fakta och annan information hamnar i ett
sammanhang. I detta skede talas om tre viktiga steg i inlärningen. Det första steget är att via
språket integrera informationen i så kallade befintliga kunskapsstrukturer. Det andra steget är
att inte skilja värderingar och attityder från kunskapskonstruktionen, utan istället bör elevers
värderingar och attityder integreras i kunskapsutvecklingen. Det tredje steget och det slutliga
39
Olga Dysthe, Det flerstämmiga klassrummet, Danmark 2007, s. 46
22
är att förankra kunskapen i elevens livsvärld. Att undervisa i historia utifrån elevers
referensramar är alltså viktigt, som jag återkommer till längre fram.40
5.1.1 Konstruktivistisk syn på lärandet
En annan benämning på det sociokulturella perspektivet är det socialkonstruktivistiska
perspektivet.
Dysthe
förespråkar
just
en
konstruktivistisk
syn
på
inlärningen.
Konstruktivismen är idag en uppskattad teori inom pedagogikforskningen. Den innebär
egentligen motsatsen till tanken om den monologiska läraren eller boken som överför kunskap
till eleven. Konstruktivismen ser istället inlärningen som en process, från det mer enkla till det
mer komplexa. Processen innebär att eleven tar emot information, tolkar den, kopplar ihop
den med tidigare kunskaper samt vid behov ändrar de mentala strukturerna för att få en ny
förståelse. Detta betyder att de befintliga och redan inlärda kunskaperna är nödvändiga men
att de också bör modifieras och prövas efterhand. I en mångkulturell klass är de befintliga
kunskaperna i historia nödvändiga men för att få en ny förståelse krävs också förändringar i
synsätten och så vidare. Detta sker då historieundervisningen utgår från flera olika perspektiv.
Ett annat inslag i konstruktivismen är att kunskap konstrueras och skapas och leder till
inlärning i kontakt med omvärlden.41
Enligt den sociala konstruktivismen, som hade sin höjdpunkt under 1980 och 90-talet, är
vårt sätt att se på olika företeelser sociokulturellt betingade vilket innebär att föreställningar
och värderingar formas i människans möte med samhälle och kultur. Det är i möte med andra
kulturella synsätt och andra samhällen som människans föreställningar och värderingar
formas.42
5.2 Olika referensramar
Annick Sjögren skriver om att bygga en ny värld utifrån olika referensramar 43. Att som elev
ha andra referensramar än de förväntade ”svenska referensramarna” som den svenska skolan
bygger på skapar utmaningar för undervisningen. En utmaning är att samma ord, begrepp eller
situation kan väcka olika associationer. Det kan också leda till att det som väcker association
40
Dysthe, 2007, s. 47
Dysthe, 2007, s. 48
42
Henry Egidius, Pedagogik för 2000-talet, Falun 2006, s. 103
43 Enligt nationalencyklopedin är referensram eller också kallat referenssystem erfarenheter, värderingar och
föreställningar hos människan. Utifrån dessa erfarenheter, värderingar och föreställningar tolkar sedan
människan nya upplevelser. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/referensram 2011-09-20
41
23
hos den ena eleven inte väcker en association alls hos den andra. Detta märks som tydligt i
elevers förkunskaper i bland annat ämnet historia. Ämnet historia i sig kan leda till olika
associationer hos elever. För elever med invandrarbakgrund kan historia ses ur andra
glasögon, exempelvis den egna historiska bakgrunden kan spela roll.44 En annan utmaning
kan vara exempelvis tidbegreppet och tidsaspekten för elever med andra referensramar. Den
västerländska tidsuppfattningen är linjär medan tidsuppfattningen i andra kulturer kan
uppfattas som cirkulär. Det är vanliga exempel på vilka olika referensramar elever kan ha.45
Förhållningssättet till elever med olika referensramar är avgörande menar Sjögren.
Antingen ser läraren elevers olika referensramar som bristande kunskaper i jämförelse med de
svenska referensramarna eller väljer läraren att istället fånga upp och uppmärksamma
resurserna hos eleverna. Nyckeln till en lärorik undervisningsmiljö ligger i just att fånga upp
och uppmärksamma elevers kunskaper. Nästa steg blir att försöka integrera deras kunskaper i
undervisningen.46
Även Olga Dysthe tar fasta på olika referensramar i en klass med etnisk mångfald. I sin
bok Det flerstämmiga klassrummet jämför författaren tre olika klasser. Det gemensamma för
dessa klasser är att läraren använder både det skriftliga och muntliga som viktiga redskap i
klassrummet, oavsett klassens utformning och egenskaper samt ämnets traditionella
utformning. Att skriva uppsats i historia är exempelvis ett sätt att använda skrivandet i ett mer
”ovant” sammanhang.47 Dysthe diskuterar olika referensramar utifrån elevernas syn på det
skriftliga och muntliga i undervisningen och kommer fram till att det finns olika attityder till
skrivande och samtal beroende på den etniska mångfalden i klassrummet. Hon menar vidare
att dessa attityder har att göra med elevens referensramar, vad eleven är van vid, synen på en
bra undervisning samt färdigheterna i muntlig och skriftlig framställning. Elevers olika
referensramar kan skapa konflikter i klassrummet och inte minst syns detta i det varierande
intresset inom ämnesområdena.48
Både den förra läroplanen Lpo 94 och den nya Lgr 11 tar upp begreppet referensram i
beskrivningen om skolans uppdrag. Referensramen består av de beständiga kunskaperna som
eleverna behöver för att kunna orientera sig i det snabbt växande samhället med ständigt
informationsflöde. Skolan har alltså som uppdrag att skapa en gemensam referensram för
44
Annick Sjögren, Den mångkulturella skolan, Lund 1996, s. 298
Bo Andersson, Vad är historiedidaktik?, Göteborg 2004, s. 10
46
Sjögren 1996, s. 299f
47
Dysthe, 2007, s. 155
48
Dysthe 2007, 140f
45
24
eleverna. En beständig kunskap är exempelvis att utveckla kritisk tänkande hos alla elever,
vilket leder till att de utifrån samma referensram har möjlighet att orientera sig i samhället.49
5.3 Läroplansteori
Lärarens medvetenhet och behärskning av läroplanen är idag en central del i undervisningen.
Det är en didaktisk nödvändighet för att kunna hålla ett mönster i undervisningen och för att
alla elever ska utifrån samma förutsättningar få tillgång till lika undervisningsinnehåll. Vadoch varför- frågorna blir som stöttestenar inte bara för att läraren ska kunna ha en grund att stå
på utan också för att eleverna ska förstå varför de gör som de gör under lektionerna.50
Medvetenheten om ämnets innehåll och syfte leder ytterligare till medvetenheten om att
det finns ett antal olika möjligheter att betrakta ämnet. Detta kallar Lundgren för deskriptivt
analysdokument som alltså innebär möjligheten att jämföra sitt ställningstagande i ämnet med
andra synsätt, för att sedan ompröva sin teori. Detta gynnar lärarens kritiska tänkande och blir
som ett redskap framöver.51 För att ytterligare beskriva vikten av lärarens medvetenhet om
olika förhållningssätt till ämnet skriver Lundgren följande:
Poängen med didaktiska typologier är att synliggöra olika traditioner för att vi därmed ska
ges en möjlighet till att göra ett val. Om vi inte känner till att det finns olika traditioner är
risken att vi tror att det bara finns ett sätt att undervisa. Vi är fångar i en tradition: vi ser
inga alternativ, möjligheter utöver den tradition som vi är en del av. En sådan situation
ger oss ingen reell möjlighet att praktiskt teoretisera, då möjligheterna till alternativa
perspektiv och lösningar är starkt reducerade. En medvetenhet och kunskap om olika
undervisningstraditioner utgör en väsentlig del i didaktisk ämnesundervisning som
analyser av ett centralt tema inom olika ämnen, t ex ett miljömedvetande, dvs. både
ämnesdidaktiken och temadidaktiken.52
Även inom historiedidaktiken är historiemedvetandet hos läraren av betydelse då kopplingen
mellan historieämnets teori, pedagogiken och skolans praktik utgör en viktig grund för
undervisningen. Historiedidaktik handlar vidare om konsten att undervisa om ett innehåll
utifrån styrdokumenten, alltså i detta fall kursplanen i historia. 53 Det är i detta möte, mellan
teori och praktik, som pedagogiken inte räcker till som isolerad disciplin. För att
sammankoppla delarna krävs medvetenhet i ämnet historia.54 Denna medvetenhet är stark
49
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
50
Ulla Lundgren, Utbildning i det mångkulturella samhället, Göteborg 2001, s. 144
51
Lundgren 2001, s. 144
52
Lundgren 2001, s. 144f
53
Andersson 2004, s. 16
54
Andersson 2004, s. 25
25
kopplad till historieämnets kärna som handlar om tid, tillstånd och förändring. Den är också
kopplad till våra egna personliga livserfarenheter och samhällets kollektiva minnen. Det
kollektiva minnet består av samhällets institutioner och skolan, dess förmedling av kunskap.
Föreställningen om historieämnets ständiga kontinuitet och förändring som en ständig process
är en viktig del inom historiemedvetandet. Det är också värdet i historieundervisningen, att se
olika alternativa tolkning - och nyanseringsmöjligheter.55
55
Andersson 2004, s. 33, 36f
26
6. Källor
6.1 Källor
Jag har i min uppsats använt mig av läroplaner, Lpo 94 och Lgr 11. Läroplaner är enligt
skolverket en bestämmelse som utfärdas av regeringen vilket innebär att de ska följas.
Förutom kunskapsmålen och riktlinjer för skolverksamheten tar läroplanerna också upp
värdegrundsaspekten.56 Läroplaner bygger på skollagen, beslutat av riksdagen, som i stora
drag bygger på att ge elever kunskaper och färdigheter för att kunna bli demokratiska
samhällsmedlemmar.57 Skollagen reglerar även rättigheter och skyldigheter för barn, elever
och deras vårdnadshavare samt upplyser vilka krav som gäller för skolverksamheten. För att
kunna följa elevernas kunskaper inom olika ämnen finns kursplanerna där kunskapskraven,
målen och betygen finns med för varje ämne.58
För att begränsa arbetet och kunna svara på mina frågeställningar så konkret som möjligt
har jag valt att undersöka kursplanen i historia för grundskolan i respektive läroplan.
6.1.1 Lpo 94
Lpo 94 är den läroplan som sedan 1994 har gällt all skolverksamhet och pedagogisk
verksamhet för barn och ungdomar fram till 16 års ålder. Lpo 94 ersatte då den förra
läroplanen Lgr 80. Lpo 94 ersattes också, denna gång av den nya läroplanen Lgr 11. I Lpo 94
ingår även förskoleverksamheten och fritidshemmet. Uppdelningen i läroplanen består av
skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer där kunskapsnivån mäts i olika
målrelaterade termer som mål att sträva mot och mål att uppnå.59
56
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.2456/laroplaner-1.13610 2011-09-13
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/l%C3%A4roplan?i_h_word=Lpo%2094 2011-09-13
58
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/laroplaner-1.149092 2011-09-13
59
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/l%C3%A4roplan?i_h_word=Lpo%2094 2011-09-13
57
27
6.1.2 Lgr 11 och skolreformen
I juli 2011 trädde ny skollag och ny läroplan i kraft. Lpo 94 ströks, med vissa undantag för
elever i sista året i grundskolan, till att istället bli Lgr11. Den nya skollagen kom till dels efter
de svenska elevernas allt sämre resultat i skolan med också för att det krävdes en revidering
och aktualisering av skollagen, menar skolverkets generaldirektör Per Thullberg. Den nya
skollagen och reformerna som startade år 2010 innebär; ny modern skollag, förändrad
läroplan för förskolan, nya läroplaner för den obligatoriska skolan, en ny gymnasieskola och
sist men inte mins en ny betygsskala.60
Lgr 11 har tre stora uppdelningar; skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och
riktlinjer samt kursplanerna där centralt innehåll och kunskapskraven finns.
6.1.3 Den nya kursplanen i historia
I en artikel i Lärarnas Nyheter, en webbplats som utges av Lärarförbundets tidningsavdelning,
diskuteras den nya kursplanen i historia, fördelar och nackdelar vägs mot varandra. Frågor
kring hur den nya historieundervisningen kommer att se ut och vilka skillnader som kommer
att ske är aktuella. I artikeln hävdar Martin Stolare, lektor i historia, att den nya kursplanen i
historia innebär att lärarna får mindre valmöjligheter och dessutom finns mindre plats för det
så kallade frirummet som lärarna styrde över, jämfört med den förra kursplanen. Lgr 11s stora
förändring är det centrala innehållet som varje lärare ska förhålla sig till. Det centrala
innehållet utgör själva stoffet som läraren ska behandla i varje årskurs. Enligt Stolare leder
detta till en striktare och mer kvantitativt centrerad undervisning. Han talar om en
”stoffträngsel” som det centrala innehållet skapar samt att stoffet är för mycket i relation till
tiden som lärarna har. En annan kritik som framförs av historielektorn är risken att den nya
historieundervisningen blir en översiktskurs där ingen plats för fördjupning ges.61
Som försvar på kritiken menar skolinspektionen att det centrala innehållet är ett
hjälpmedel för lärare. Skolinspektionen grundar sitt argument på en undersökning gjort år
2010 som visar att undervisningen i förra kursplanerna inte alltid följer målen på grund av
bland annat den otydliga formuleringen men också för att lärarna inte vet vad som krävs av
eleverna att kunna, lärare vet alltså inte vad de ska undervisa om. Enligt skolinspektionen är
det centrala innehållet i den nya kursplanen i historia lösningen på många problem. 62
60
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/skollagenochandralagar/viktigaforandringar/ny-skollag-och-nyareformer-1.148224 2011-09-13
61
http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/15/nya-kursplanen-stod-eller-tvangstroja 2011-11-01
62
http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/15/nya-kursplanen-stod-eller-tvangstroja 2011-11-01
28
Skolverket betonar att den nya kursplanen i historia inte innehåller mer stoff än den förra
kursplanen utan att innehållet istället är benat i olika punkter vilket kan vara missvisande och
ge en felaktig bild av mängden som ska undervisas. Tydlighet och struktur är tanken bakom
punkterna menar Maria Weståker, ansvarig för kursplanen i historia på skolverket. Weståker
kritiserar också att den gamla kursplanen jämförs med den nya utifrån det centrala innehållet
eftersom den gamla inte har ett centralt innehåll på samma sätt.63
I en annan artikel ställs frågan vilken historia som är värd att kunna enligt den nya
kursplanen. Vilken historia ska enlig den nya kursplanen läras ut? Lpo 94 har fått mycket
kritik under lång tid, speciellt efter den nationella utvärderingen år 2003 där det framkom att
historiekunskaperna hos eleverna inte är särskilt uppmuntrande. Enligt den nationella
utvärderingen trodde exempelvis var tredje elev att rösträtten i Sverige infördes i mitten av
1950-talet eller senare.64
63
64
http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/15/nya-kursplanen-stod-eller-tvangstroja 2011-11-01
http://www.ne.se/rep/vilken-historia-%C3%A4r-v%C3%A4rd-att-kunna 2011-11-05
29
7. Analys av kursplanerna i historia
7.1 Begreppet mångkultur i Lpo 94
Lpo 94 har i sin värdegrundsdel en tydlig koppling till hur den svenska skolan bör förhålla sig
till de demokratiska värderingarna som vårt samhälle vilar på och att den viktigaste uppgiften
för de verksamma inom skolan är att förmedla detta till eleverna. Begrepp om människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är återkommande och ses som viktiga
värden som bör förmedlas. Att främja förståelse är central, detta för att minska risken för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling. Begreppet mångfald
kommer till uttryck tidigt i läroplanen, under rubriken Förståelse och medmänsklighet.
Följande är det första som sägs angående det mångkulturella och skolans ansvar i fråga.65
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över
nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de
värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans
med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en
social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka
denna förmåga hos alla som arbetar där. 66
Begreppet mångkultur kopplas i läroplanen, i likhet med tidigare forskning, till dagens
växande rörlighet, globaliseringen och samhällets internationalisering. Läroplanen talar även
om kulturmöten, behovet att förstå andra kulturer. Kunskapen är alltså viktig och ses som ett
redskap. Läroplanen menar att kunskap och medvetenhet om den egna kulturen blir en
trygghet i mötet med andra kulturer i skolan.67 Detta kan kopplas till Stier och Sandströms tes
65
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 2011-09-13
66
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 2011-09-13
67
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 2011-09-13
30
om att okunskap om kulturella arvet leder till att endast den egna kulturen ses som det ”rätta
utgångsperspektivet” och andra kulturer blir därför negligerade eller annorlunda bemötta.68
7.1.1 Mångkultur i kursplanen för historia Lpo 94
I kursplanen för historia i grundskolan finns inte begreppet mångkultur eller mångkulturalism
med i beskrivningen om ämnets syfte och roll i undervisningen. Begreppet finns med indirekt
som är ett viktigt syfte, att genom kunskaper i historia kunna förstå och förklara samhället och
dess kultur. Historieundervisningens syfte är att genom interkulturell undervisning skapa en
förståelse för kulturarvet i samhället men också en förståelse för den kulturella identiteten,
inte bara idag utan historiskt sett från generation till generation. 69 Kursplanen i historia i
Lpo94 bekräftar Hans Lorentzs teori om att interkulturella lärandemiljöer är möjliga om de
utförs på ett pedagogiskt bra sätt. Lorentz talade också om vilka konsekvenser förändringar
som, globalisering, mångkulturalisering, individualisering samt internationalisering har
inneburit för pedagogiken och att det därför är viktigt att ha med det i undervisningen. 70
Enligt kursplanen ska skolan sträva efter att varje elev ”tillägnar sig ett brett och djupt
kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper,
samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger” samt att varje elev ”blir medveten om att
historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall
bedömas utifrån sin tids villkor”.71 Här pekar kursplanen på vikten om kopplingen mellan det
historiska och det nutida i förståelsen om kulturarv och kulturella identiteter exempelvis
vikten att förstå kulturella minoriteters kulturarv och dess påverkan. För att koppla till dagens
skolor och elever är dessa minoritetsgrupper det så kallade mångkulturella, som vidare idag
associeras med invandrargruppen i klassrummet.72
Ämnets karaktärs- och uppbyggnadsbeskrivning tar upp den svenska, nordiska, samiska
och europeiska kulturen som väsentliga och grundläggande delar i undervisningen. 73 Den
europeiska kulturens historia är ett av de grundläggande stoffen som tas upp i ämnet. Vanja
68
Stier, Kjellin 2009, s. 13-15
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola
n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp
lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01
70
Lorentz 2007, s. 98
71
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola
n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp
lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01
72
Ljungberg 2005, s. 117f
73
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola
n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp
lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01
69
31
Lozic har undersökt detta genom att intervjua gymnasielever i så kallad ”mångkulturell
miljö”. Resultatet visar att det å ena sidan finns en förståelse att den europeiska och nordiska
tar stor plats i undervisningen, ”för att vi ändå lever i Europa” men att det å andra sidan också
riktas kritik på den alltför europacentrerade undervisningen. 74 Men Lpo 94 betonar samtidigt
det interkulturella perspektivet i ämnet som ett sätt att belysa likheter, skillnader. Förståelsen
för kulturell mångfald och minoritetsgrupperna i landet betonas.75
I målbeskrivningarna som eleverna ska ha uppnått i slutet av grundskolan finns begreppet
mångkultur inte med explicit utan istället sätts fokus på bland annat att skolan i sin
historieundervisning ska sträva efter att eleven tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om
kulturarvet, inte minst de olika nationella minoriteters kulturarv. 76
7.2 Begreppet mångkultur i Lgr 11
I likhet med Lpo 94 inleds läroplanen med de allmänna värdena skolan vilar på. Demokrati
och respekt för de mänskliga rättigheterna är grunden i skolväsendets syfte. Vidare beskrivs
de olika värdena som exempelvis människolivets okränkbarhet, individens frihet, jämställdhet
och solidaritet med de utsatta. Genom kristen tradition och västerländsk humanism ska dessa
värden, i likhet med Lpo 94, förmedlas genom bland annat individens fostran till självkänsla
och tolerans. Genom kunskap, diskussion och aktiv motverkan ska diskriminering på grund av
olika tillhörigheter och egenskaper motarbetas. I Lgr 11 dyker begreppet kulturell mångfald i
likhet med den tidigare läroplanen upp under beskrivningen av förståelse och
medmänsklighet. Den kulturella mångfalden kopplas till dagens internationaliserade och
globaliserade samhälle som ställer krav på människans förmåga att utveckla en förståelse för
andra kulturer. Då skolan är en viktig kulturell mötesplats ställs krav på alla verksamma inom
skolan att utveckla denna förståelse hos elever. 77
En av skolans viktigaste uppgifter är att förbereda elever att kunna orientera sig i
samhället, genom att överföra grundläggande värden som exempelvis demokratiskt tänkande
74
http://www.gaudeamus.se/artiklar/essa/historieundervisningens-utmaningar-i-ett-mangkulturellt-samhalle
2011-09-16
75
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola
n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp
lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01
76
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola
n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp
lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01
77
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
32
och respekt för mänskliga rättigheter. Genom detta kommer en gemensam referensram
utvecklas hos elever.78
I Lgr 11 belyses olika övergripande perspektiv som anses angelägna i alla undervisning. Ett
av dessa övergripande perspektiv är det internationella perspektivet. Här återkommer
begreppet mångkultur. Begreppet belyser globala sammanhang, internationell solidaritet samt
förståelse för den mångkulturella utvecklingen inom landet.79
Det andra kapitlet i Lgr 11 behandlar de övergripande målen och riktlinjerna som alla
elever bör ha utvecklat i slutet av grundskolan. I målen som skolan ansvarar för att varje elev
ska uppnå i slutet av grundskolan finns tre mål som berör det mångkulturella begreppet. Det
ena berör kunskaper och insikt i det svenska, nordiska och västerländska arvet, det andra
målet belyser de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia och det sista
målet behandlar vikten av att kunna samspela i möten med andra kulturer.80 Som tidigare
nämnt är det viktigt att i dessa kulturmöten ha kunskap om motparten för att både kunna se
olikheter men också likheter.
7.2.1 Mångkultur i kursplanen för historia Lgr 11
Kursplanen i historia i Lgr 11 börjar med en syftebeskrivning med betoning på syftet att öka
kunskapen och förståelsen för en historiemedvetenhet hos eleverna. Undervisningen i historia
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om likheter och olikheter i människors
levnadssätt och värderingar. På de sättet ska kunskaperna bidra till att öka förståelsen för de
olika kulturella sammanhangen och levnadssätten. En av de viktiga förutsättningarna som
eleverna ska ges möjlighet till är att utveckla sin förmåga att ” använda en historisk
referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten
och utvecklingslinjer”.81 Historieundervisningen ska ge eleverna en möjlighet att utveckla sin
förmåga att använda sin historiska referensram. Med historisk referensram menar Lgr 11 att
eleverna
ska
få
kunskaper
om
bland
annat
tidsperioder,
händelseförlopp
och
samhällsprocesser som är grundläggande för att sedan kunna utveckla en förståelse för
nutiden och framtiden. En central fråga i historieundervisningen är därför att skapa forum för
78
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
79
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
80
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
81
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
33
diskussioner om vad det är som har format vår nutid och hur nutiden kommer att forma
framtiden utifrån olika perspektiv. Den historiska referensramen innehåller uppfattningar om
dåtiden och andra historiska kunskaper som är gemensamma för många och som förväntas av
en elev att kunna ute i samhället.
Lgr 11 fortsätter vidare med att lista upp det centrala innehållet för de olika årskurserna
under hela grundskoleutbildningen. Det centrala innehållet är stoffet som ska behandlas i
respektive årskurs. Det mångkulturella som begrepp berörs indirekt redan i årskurs 1-3 där
läraren ska beröra vad det innebär att leva tillsammans, flytta mellan länder eller inom ett
land. Detta tas upp i form av orsaker och konsekvenser. Vidare i de högre årskurserna lyfts
det mångkulturella samhället återigen med betoning på historiska perspektiv och jämförelser
mellan olika minoriteters situation i samhället.82
I det centrala innehållet för årskurs 4-6 ska undervisningen i historia behandla Sveriges
kulturmöten med övriga Europa och delar av världen rent historiskt. Här kopplas dessa
kulturmöten med den då ökade handeln och migrationen exempelvis när det skedde
kulturutbyten under handelsresor och så vidare. Den historiska fördjupningen om samerna och
andra minoriteter ses också som en central punkt i historieundervisningen.83
I årskurs 7-9 ska undervisningen i historia behandla historiska perspektiv på de olika
nationella minoriteternas situation i landet, inte minst samernas situation och historia som
urfolket i landet.84
7.3 Vilka skillnader respektive likheter finns mellan
kursplanerna?
7.3.1 Strukturella skillnader
Den stora skillnaden mellan läroplanerna är att Lgr 11 är en samlad läroplan med
kursplanerna som kapitel i samma dokument. Syftet är att öka och maximera likvärdigheten i
all undervisning på skolan. En annan tydlig skillnad som också syns i kursplanerna är att mål
att sträva mot samt mål att uppnå som fanns i Lpo 94 har tagits bort. Istället innehåller den
82
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
83
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
84
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05
34
nya samlade läroplanen en typ av mål, som dessutom är reducerade till antal. I den nya
läroplanen är språket också mer konsekvent och dubbelskrivningar är borttagna. I de olika
kursplanerna finns i den nya läroplanen syfte, centralt innehåll och kunskapskraven med.
Kunskapssynen i Lpo 94 och Lgr 11 är dock densamma vad gäller värdegrunden och skolans
uppdrag.
Kursplanerna i historia har olika strukturer då de nya kursplanerna har ett tydligt centralt
innehåll medan kursplanerna i Lpo 94 inte har ett tydligt ämnesinnehåll. Det centrala
innehållet är i Lpo 94 upp till läraren i en större omfattning än i den nya kursplanen.
Innehållsbeskrivningen i Lpo 94 är diffus och den enda riktiga markeringen är förintelsen.
7.3.2 Mångkultur i kursplanerna
Förutom de strukturella skillnaderna i de olika läroplanen och kursplanerna i historia finns
också skillnader på hur kursplanerna skildrar det mångkulturella begreppet, dess vikt och
påverkan på undervisningen. På vilket sätt tar kursplanerna i historia hänsyn till den
mångkulturella skolan och hur presenteras begreppet i respektive kursplan? Den
mångkulturella utvecklingen i samhället och har mer eller mindre beroende på skolans
utformning påverkat och förändrat olika delar av skolväsendet exempelvis i styrdokumenten.
Hur det påverkar är intressant då kursplanerna är de styrdokument som undervisningen i stora
drag ska gå efter. Därför har kursplanerna i historia med dess utformning och riktlinjer en
viktig och avgörande roll i hur undervisningen förhåller sig till begreppet mångkultur,
utvecklingen samt hur undervisningen bör utformas.
Gemensamt för de olika kursplanerna är synen att historieundervisningen är viktig för att
ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om olika kulturer och kulturella
sammanhang. I Lpo 94 syns detta i att skolan ska ge eleven ett djupt och brett kunnande om
det gemensamma kulturarvet, men också om de olika nationella minoriteternas kulturarv. I
Lgr 11 talas det om att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att utifrån en
historisk referensram kunna använda olika tolkningar av bland annat kulturmöten. Att
utveckla kunskaper om och utveckla förståelse för samerna och kulturella minoriteter i landet
är ett tydligt exempel som finns med i båda kursplanerna dock med mer eller mindre
betoning. Som kulturell minoritetsgrupp och även kallad urfolk, i Lgr 11, är samerna den enda
gruppen som finns utnämnt explicit i kursplanerna. Det görs en tydlig koppling till vikten av
att eleverna utifrån kunskaper ska kunna förhålla sig till olika sätt att se på kulturella
sammanhang.
35
I likhet med tidigare forskning kopplas kravet på kunskap om olika kulturella minoriteter
i de olika kursplanerna till dagens internationalisering med ökad globalisering och utbyte av
värderingar. I Lgr 11 berörs vikten av att förstå det mångkulturella samhället, vilka drivkrafter
som finns bakom utvecklingen, konsekvenserna av den mångkulturella utvecklingen samt vad
migration innebär för samhället. Detta tas upp i form av olika nivåer, i lågstadiet börjar
eleverna utifrån individperspektiv exempelvis hur barn som flyttar till Sverige lever. Även i
Lpo 94 görs kopplingar till den mångkulturella utvecklingen och vikten av att elever får
kunskaper om denna utveckling för att förstå dagens samhälle.
Talet om det mångkulturella finns med, om inte alltid direkt, indirekt i kursplanerna med
kopplingar till samhällsutvecklingen och kravet på att utveckla kunskaper och förståelse hos
elever. Det finns dock ingen direkt koppling till hur historieundervisningen bör förhålla sig till
det mångkulturella klassrummet. Istället förhåller sig kursplanerna till mångkulturalism inom
landet och inte i klassrummet. Lpo 94 har ett mångkulturellt perspektiv med minoriteternas
betydelse inom landet men ingen direkt koppling görs till mångkulturell undervisning och hur
det mångkulturella perspektivet bör forma undervisningen förutom i målbeskrivningarna.
Lgr11 har dock en tydligare koppling till hur det mångkulturella samhället leder till olika
kulturmöten i samhället och är också en av utvecklingslinjerna i kursplanen som ständigt
återkommer. Meningen är att det i undervisningen ska synas genom att eleverna exempelvis
får möjlighet att utveckla förståelse för olika historiska berättelser utifrån olika perspektiv.
Detta kan göras dels genom att ta vara på elevers olika erfarenheter eller referensramar kring
viss händelse i historia men också genom att lyssna och ta vara på varandras berättelser.
Begreppet mångkultur och den mångkulturella samhällsutvecklingen får av naturliga skäl
en historisk betoning i kursplanerna i historia vilket också reflekterar vad som ska tas upp i
undervisningen, exempelvis betonas vikten av att genom att förstå andras kulturer och andra
kulturella sammanhang blir det lättare att leva i ett “mångkulturellt samhälle”. Historian tar
exempelvis avstamp i de första kulturerna som uppstod i världen.
36
8. Slutsats och diskussion
Den mångkulturella utvecklingen är en betydande process i samhället där skolan är en av de
viktiga samhällsaktörerna. Dock finns det olika definitioner om vad som menas med det
mångkulturella. Inom skolvärlden har det i olika undersökningar kommit fram till att det
mångkulturella likställs med invandrartäta skolor. Begreppet mångkulturell i en skolkontext
associeras med elever som har en annan etnisk bakgrund än svensk. Nihad Bunar menar att
den mångkulturella skolan används i olika syften, exempelvis används den mångkulturella
skolan för att profilera skolan och därmed locka elever. Det beskrivs som exotiskt och
berikande. Dock har den mångkulturella skolan fått en allt mer negativ klang. Den
mångkulturella skolan används beroende på syftet och sammanhanget och är därför ett
kontextuellt begrepp.
Att läraren är medveten om hur interkulturella lärandemiljöer skapas har en betydande
effekt på lärandet för elever i mångkulturella miljöer. Den medvetna läraren kan genom sin
kompetens förvandla motgångar och gränser i mångkulturella miljöer till att istället bli
berikande och lärorika miljöer. Historieundervisningen spelar stor roll i den mångkulturella
utvecklingen och den mångkulturella skolan. För att skapa en interkulturell lärandemiljö i
historieundervisningen menar forskare att det krävs att utgå från flera olika perspektiv i
historiebeskrivningen. Detta innebär att läraren bör ta tillvara olika gruppers perspektiv i olika
historiska händelseförlopp, exempelvis de olika grupperna som finns representerade i
klassrummet. Detta är ett viktigt steg mot en mer mångsidig och mångkulturell undervisning.
Att inte använda olika gruppers perspektiv i undervisningen innebär därför att återge en
begränsad framställning av historien vilket hämmar elevers kunskapsutveckling. Den
sociokulturella teorin belyser just att ta tillvara olika elevers kulturella bakgrund i
undervisningen och använda olika perspektiv för att belysa historisk fakta. Genom att utgå
från olika perspektiv i historieundervisningen i en mångkulturell klass stimuleras elevers
kunskapsutveckling.
Jag har i min jämförande studie försökt titta på hur samhällsutvecklingen återspeglas i
skolans styrdokument genom att titta på hur det mångkulturella begreppet presenteras i
kursplanerna för historia i grundskolan. De olika kursplanernas förhållningssätt till samhällets
37
mångkulturella utveckling har intresserat mig. Hur syns den mångkulturella utvecklingen i de
olika kursplanerna? Ännu mer intressant blir det med tanke på de senaste skolreformerna. Nya
läroplaner med ändrade kursplaner sätter fokus på vilka skillnader som finns mellan de äldre
och de nya kurplanerna. Min frågeställning var att ta reda på vad som menas med det
mångkulturella och vad det innebär för den mångkulturella skolan samt att jämföra de olika
kursplanerna i historia och deras hänsyn till det mångkulturella klassrummet och hur
begreppet presenteras i respektive kursplan.
De olika läroplanerna och kursplanerna en gemensam tanke om respekt för de mänskliga
rättigheterna och om hur skolans värdegrund bör se ut. Den mångkulturella aspekten i de olika
kursplanerna har fokus på att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper om de olika
kulturerna och de kulturella sammanhangen som format vår historia. Begreppet mångkultur
tas alltså upp indirekt i de olika kursplanerna. Den mångkulturella utvecklingen i kursplanerna
syftar snarare på mångkultur i landet och inte på hur undervisningen bör utformas i en
mångkulturell miljö. Olika gruppers perspektiv och vikten av att förstå andra kulturer och
kulturella sammanhang finns med i båda kursplanerna för historia i Lpo 94 och i Lgr 11. Den
nya kursplanen i historia har bevarat den generella historiesynen från de förra kursplanen.
Den stora förändringen är att den nya kursplanen i historia har mer fokus på den
mångkulturella utvecklingen i samhället i form av kulturmöten. Kulturmöten och migration är
två av de fyra viktiga utvecklingslinjerna som finns med i den nya kursplanen. Kursplanerna
belyser den mångkulturella utvecklingen och dess påverkan på skolan men den kulturella
mångfalden inom landet är i fokus istället för direkt koppling till den mångkulturella skolan. I
båda kursplanerna kopplas den mångkulturella utvecklingen till dagens globalisering och
internationalisering och den mångkulturella skolan ses som ett resultat av denna utveckling.
38
9. Käll- och litteraturförteckning
Tryckt litteratur
Andersson, Bo, Vad är historiedidaktik? Några begreppsliga och teoretiska utgångspunkter
för ämnesdidaktisk vetenskap, skolnära forskning och lärande i skolan, Göteborg 2004
Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten- Fyra studier om skola, segregation, integration och
multikulturalism, Stockholm 2001
Dysthe, Olga, Det flerstämmiga klassrummet, Danmark 2007
Gerle, Elisabeth, Mångkulturalismer och skola?, Stockholm 2000
Lahdenperä Pirjo, ”Mångfald som interkulturell utmaning”, i Pirjo Lahdenperä, Hans Lorenz
(red), Möten i mångfaldens skola, Ungern 2010, s. 15-39
Ljungberg Carolina, Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox?, Malmö 2005
Lorenz, Hans, Talet om det mångkulturella i skolan och samhället – En analys av diskurser
om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973-2006, Lund 2007
Lorenz, Hans, ”Mot framtidens mångkulturella skola”, i Pirjo Lahdenperä, Hans Lorenz (red),
Möten i mångfaldens skola, Ungern 2010, s. 183f
Lundgren, Ulla, ”Utbildning för interkulturell förståelse”, i Gunlög Bredänge, Christer Hedin,
Kerstin Holm, Mekonnen Tesfahuney (red), Utbildning i det mångkulturella samhället,
Göteborg 2001
Roth, Hans Ingvar, Den mångkulturella parken, Spånga 2000
Sandström Kjellin Margareta, Stier Jonas, Interkulturellt samspel i skolan, Polen 2009
Sjögren Annick, ”Bygga en ny värld utifrån olika referenser”, i Hultinger Eva-Stina,
Wallentin Christer (red), Den mångkulturella skolan, Lund 1996, s. 298-230
39
Internet
Lpo94:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk
et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3
D1069 2011-09-13
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner
_for_grundskolan_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386
%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursplan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520%2520Historia 2011-10-01
Lgr 11:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk
et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3
D2575 2011-10-05
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/skollagenochandralagar/viktigaforandringar/nyskollag-och-nya-reformer-1.148224 2011-09-13
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/laroplaner1.149092 2011-09-13
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.2456/laroplaner-1.13610 2011-09-13
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/l%C3%A4roplan?i_h_word=Lpo%2094 2011-09-13
http://www.ne.se.support.mah.se/kulturm%C3%B6ten 2011-09-15
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/m%C3%A5ngkulturalism?i_h_word=m%C3%A5ngkult
ur 2011-09-20
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/invandring/212832?i_h_word=m%C3%A5ngkulturellt
2011-09-20
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/referensram 2011-09-20
http://www.ne.se.support.mah.se/rep/skolan-en-mångkulturellskola?i_h_word=M%c3%a5ngkulturell+undervisning 2011-09-15
http://www.ne.se/rep/vilken-historia-%C3%A4r-v%C3%A4rd-att-kunna 2011-11-05
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/
Tidskriften/2003/Nr_2/Petersson.pdf 2011-09-12
Ur Margareta Petersson, Demokrati, svensklärarutbildning och mångkulturalism, Utbildning
& Demokrati, 2003, Vol 12, Nr 2, sid 93-104
40
http://vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurhanteradetmangkulture
lla.4.6140245810e5f4492308000254.html 2011-09-20
Hans Ingvar Roth, Skolan utmanad – Hur hantera det mångkulturella, Tvärsnitt nr 1:2001
http://www.gaudeamus.se/artiklar/essa/historieundervisningens-utmaningar-i-ettmangkulturellt-samhalle 2011-09-16
Vanja Lozic, Historieundervisningens utmaningar i ett mångkulturellt samhälle, 2011-05-24
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/02/25/larandeteori-akademiskfernissa 2011-11-01
Joel André, Susanna Salmijärvi, Lärandeteori som akademisk fernissa, 2011-02-25
http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/15/nya-kursplanen-stod-eller-tvangstroja
11-01
Linus Hellerstedt, Nya kursplanen – stöd eller tvångströja? 2010-12-15
41
2011-
