Cynodontium
Klipptussar
NE
NA
LC
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Dicranales, Familj: Rhabdoweisiaceae, Släkte: Cynodontium
- klipptussar Bruch & Schimp. Synonymer:
Kännetecken
Som det svenska namnet antyder finns släktets arter främst på klippor; inte minst förekommer de på lodräta
bergväggar av granit och gnejs. De har nästan alltid rikligt med kapslar, vilka är avlånga, upprätta och långskaftade.
Av släktets totalt ca 15 arter är 8 funna i Norden och Sverige. Arterna är medelstora och har jämnt avsmalnande,
smalt triangulära blad med tydlig nerv. Bladcellerna är kvadratiska i övre delen av bladet och rektangulära längre
ned. Vissa arter har blad med mamillösa eller papillösa celler, vilket syns bäst i tvärsnitt. Arterna är samkönade och
kapslar är vanliga. Kapslarna är relativt korta, breda och rakt upprätta, med undantag för strumamossa C.
strumiferum som har böjda, asymmetriska kapslar med en tydlig struma vid basen. Annulus - den ring av celler som
fogar samman kapseln med locket - består antingen av kvarsittande, små, tjockväggiga celler eller av lätt avfallande,
stora, tunnväggiga celler. Peristomet består av en krans av 16 rödaktiga tänder som är mer eller mindre djupt kluvna
och som har tydliga, lodräta strimmor. Hos slät klipptuss C. bruntonii är dock peristomet kraftigt reducerat.
Kapselskaften är oftast 1-2 cm långa och raka, men svanklipptuss C. gracilescens har karakteristiskt mjukt krökta
kapselskaft. Sporerna är relativt små: 17-24 µm i diameter. Specialiserade vegetativa förökningsenheter saknas.
En tuva av en klipptuss utan kapslar kan vara svår att identifiera som en representant för detta släkte; med kapslar
är det dock ofta lätt. Kapslarna är relativt breda och upprätta (utom hos strumamossa C. strumiferum), bladen smalt
triangulära och tuvorna förhållandevis stora. Det finns dock arter i flera andra släkten i familjen som har liknande
utseende och som växer på samma typ av substrat - särskilt myggmossor Cnestrum spp., snurrmossor Dicranoweisia
spp. och borstmossor Kiaeria spp. Kiaeria-arterna skiljer sig från klipptussar genom att ha blad med välutvecklade,
uppsvällda och ofta tunnväggiga bashörnsceller. Arterna i släktet Dicranoweisia saknar mamiller på cellerna och deras
kapslar är helt släta och smalt cylindriska, medan klipptussar ofta har mamillösa bladceller och kapslar som oftast är
fårade som torra. För att kunna skilja Cnestrum-arter från klipptussar kan man ibland behöva preparera fram
hanorganen. Dessa sitter i de översta bladvecken nedanför honorgan och eventuella kapslar; de är kortskaftade hos
Cnestrum och oskaftade hos klipptussar.
Ofta behöver man göra mikroskoppreparat för att säkert artbestämma en klipptuss. Några av de bästa artskiljande
karaktärerna - såsom om bladen är mamillösa eller ej - syns bäst om man gör tvärsnitt av bladen.
Tuvorna är sannolikt långlivade och kan expandera långsamt genom tillväxt i t.ex. en spricka i en bergvägg. Alla
arterna växer i sprickor eller direkt på klippor och block i skuggiga till halvexponerade lägen. Substratet är oftast mer
eller mindre sura bergarter som granit och gnejs, men åtminstone nordisk klipptuss Cynodontium suecicum växer ofta
på mindre sura bergarter, t.ex. diabas. Växtplatsernas klippor kan inte hålla fuktigheten särskilt länge, och tuvorna
torkar ut relativt snabbt; för släktets känsligare arter är klimatet i närmiljön kring växtplatsen extra viktigt. Hälften
av arterna missgynnas av den ökade exponering som skogsbruk innebär.
Övrigt
Etymologi: Cynodontium = hundtand; kyn-os (gr.) genitivform av kyon (gr.) = hund; odont-os genitivform av odous
(gr.) = tand; -ium latinisering av diminutivsuffixet -ion (gr.). Släktnamnet torde syfta på tändernas utseende i
tandkransen hos framförallt Cynodontium bruntonii.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Crundwell (1960), von Krusenstjerna (1945), Mårtensson (1956), Weibull (2004).
Författare
Henrik Weibull 2006
ArtDatabanken - artfaktablad
2
