Cynodontium strumiferum
Strumamossa
NE
NA
LC
DD
Mossor
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Dicranales, Familj: Rhabdoweisiaceae, Släkte: Cynodontium
(klipptussar), Art: Cynodontium strumiferum - strumamossa (Hedw.) Lindb. Synonymer: halstapp-mossa,
halstappmossa, strumaklipptuss
Kännetecken
Arten är en medelstor representant för släktet och växer i luckra, upp till 4 cm höga, gröna tuvor. Bladen är smalt
triangulära och jämnt avsmalnande. Nerven är tydlig och upphör i bladspetsen. De övre bladcellerna är kvadratiska,
ca 12 µm breda och relativt släta. Bladskivan är ett cellager tjock. Bladkanten är tillbakaböjd - åtminstone på den ena
sidan i nedre halvan. Kapseln är böjd och som torr fårad, och den har en tydlig struma vid basen. Peristomtänderna är
välutvecklade och kluvna till hälften. Annulus består av stora, lätt avfallande celler.
Tack vare den böjda kapseln med en tydlig struma kan man inte förväxla strumamossa med andra arter i släktet.
Däremot liknar den klipplevande borstmossor Kiaeria spp. - särskilt krusborstmossa K. blyttii. Borstmossor är dock
något mindre, har mer smalspetsade blad med långsmala bladceller och välutvecklade, uppsvällda och tunnväggiga
bashörnsceller.
Utbredning och status
Arten är allmän i större delen av landet men något ovanligare i jordbruksbygder. Den förekommer sällsynt ända upp i
högalpin zon i fjällen. Den är allmän i de inre delarna av Norge och i hela Finland, sällsynt på Island och Svalbard samt
mycket sällsynt i Danmark. I övrigt förekommer arten spritt i Europa. Den har en holarktisk världsutbredning.
Ekologi
Strumamossa växer i sprickor eller direkt på torra klippor och block i skuggiga till halvexponerade lägen. Substratet
är oftast sura bergarter som granit och gnejs. Arten växer många gånger tillsammans med vanliga, relativt torktåliga
arter som kakmossa Hedwigia ciliata, cypressfläta Hypnum cupressiforme, hornflikmossa Lophozia longidens och
stor fransmossa Ptilidium ciliare.
Övrigt
Etymologi: strumifer = med halsknöl; struma (lat.) = strupkörtelsvulst, förstoring av sköldkörteln; -fer (lat.) =
bärande.
Uttal: [Synodóntium strumíferum]
KEY FACTS Strumose Dog-tooth. A medium-sized species forming lax, up to 4 cm high, green tufts. Leaves narrowly
triangular, gradually tapering. Nerve distinct. Upper laminal cells quadrate, c. 12 µm, relatively smooth. Capsule
curved, striate, distinctly strumose at base. Peristome teeth well developed, split half-way down. Annulus consisting of
large, fugacious cells. - Typically found on relatively dry, acidic rock (e.g. granite or gneiss), growing in cracks and
crevices or on rock faces in shady to half-exposed situations.
Litteratur
Weibull, H. 2006. Cynodontium strumiferum strumamossa s. 280. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ
6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges
lantbruksuniversitet, Uppsala.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Författare
Henrik Weibull 2006
ArtDatabanken - artfaktablad
2
