Pyrausta porphyralis
Porfyrljusmott
NE
NA
LC
Fjärilar, Mott
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Nära hotad (NT)
B2ab(ii,iv)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Crambidae, Släkte: Pyrausta, Art:
Pyrausta porphyralis - porfyrljusmott (Denis & Schiffermüller, 1775) Synonymer:
Kännetecken
Vingbredd 15–18 mm. Framvingarna är brunvioletta; i mitten löper ett ljust, svagt kontrasterande, nästintill
blyglänsande band från bakkanten. Bandet svänger avsmalnande ut mot en rund, guldgul fläck nedanför framkanten
och bakom denna ligger en framkantshake av samma färg, vars spets är i kontakt med den runda fläcken. I utkanten
finns en diffus, ljusare linje i vars nederkant ligger en gul, liten fläck. Bakvingarna är bruna med ett framåt utvidgande
tvärband och innanför detta nära framkanten en fläck; tvärbandet och fläcken är gulaktiga. Arten kan skiljas från
dubbelbandat ljusmott Pyrausta ostrinalis på att bakvingarna bara har ett tvärband, från purpurljusmott P.
purpuralis genom sin mindre storlek, samt från guldljusmott P. aurata genom bl.a. avsaknad av en fläck i bakvingen
innanför tvärbandet. Arten är avbildad av Palm (1996).
Utbredning och status
Porfyrljusmottet är känt från ett 20-tal länder i Europa. I Danmark anses arten vara på tillbakagång och förekommer
numera stadigt bara på några få lokaler. I Finland är den känd från praktiskt taget hela landet och i norr är den
fortfarande ganska allmän. Även i Norge är den rapporterad från de flesta provinser. I Sverige saknas den bara i fyra
landskap/provinser men betraktas som sällsynt i hela landet och har ett meteoriskt uppdykande. Den fanns i mitten
av 1990-talet vid Blåherremöllan, Maglehem i Skåne på en rik ruderatmark. Genom stängsling och intensivt fårbete
betades vegetationen i området ned fullständigt och därmed försvann fjärilen. Den är funnen i Dalarna (bl.a. på
Nipfjället 1976 och Mora, Alderängarna 1991) samt i Uppland på Gräsö 1997. Den är också hittad på fjällheden norr
om Torne träsk. Trots att den har en vid utbredning i Norden är den lokal, osäker och sällsynt.
Ekologi
Arten uppträder i flera olika biotoptyper. I Skåne finns den på sandmarker och på ruderatmark, medan den i norr
oftast anträffas på kalfjället. Larven lever på olika växter i juni och i (augusti-)september. I Skåne är troligen
hedblomster Helichrysum arenarium dess värdväxt medan det i norr kan vara mynta Mentha sp. eller någon
närstående växt. Andra observationer visar däremot att kattfot Antennaria spp. torde vara värdväxt för larven. Den
uppehåller sig mellan sammanspunna blad. Fjärilen påträffas i maj och juli.
Hot
Denna lokala art påverkas negativt av att värdväxten försvinner, t.ex. genom förändrad markanvändning.
Åtgärder
Inga speciella åtgärder är för närvarande påkallade.
Litteratur
Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv, Bind 3. Fauna Bøger. København.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Författare
Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
