Oikopleura dioica - glasgrodd - 242109

Oikopleura dioica
Glasgrodd
NE
NA
LC
Manteldjur
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Ordning: Appendicularia (svanssjöpungar), Familj: Oikopleuridae (lysgroddar), Släkte: Oikopleura, Art:
Oikopleura dioica - glasgrodd Fol, 1872 Synonymer: Vexillaria flabellum Müller, 1846, Vexillaria speciosa Eisen,
1873, Oikopleura malmii Hartmann, 1878
Kännetecken
Den vanligaste svanssjöpungen i svenska vatten och den enda skildkönade arten. Lever i de fria vattenmassorna
omgiven av sitt 6-8 mm stora hus. Svansen blir sällan mer än 4 mm lång.
En liten art med en kompakt och äggformig kropp som är drygt 1 mm lång samt en 4-6 mm lång svans. Huset är
glasklart och format ungefär som en pumpa. Det omger hela individen och är knappt en centimeter i diameter.
Svansen är spolformig och ganska spetsig. Vuxna individer är lätta att skilja från andra svanssjöpungar eftersom
glasgrodd är den enda skildkönade arten bland lysgroddarna, och detta går att avgöra genom att titta på gonaderna.
Dessutom känns arten igen på att den bara har två spolformiga s.k. subchordalceller i svansens högra sida.
Muskelcellerna i svansen är smala.
Utbredning och status
Glasgrodd lever i de övre skikten i havet och finns i tempererade och tropiska hav över hela jorden. Det är den mest
talrika svanssjöpungen i nordöstra Atlanten, och därför den som man har störst chans att träffa på i svenska vatten.
Den påträffas regelbundet i Nordsjön under sommarmånaderna och förekommer då också i Östersjön, så långt norrut
som till Åland.
Ekologi
Glasgrodd livnär sig av pyttesmå organiska partiklar som svävar i det omgivande havsvattnet. Storleken på de
partiklar som arten kan tillgodogöra sig kan vara så liten som 0,4 µm. Det innebär att den inte bara kan äta
växtplankton utan också bakterier som finns i vattnet. Arten lever helt och hållet som plankton och behåller sin
rörliga, ryggsträngsförsedda svans under hela sin korta livstid. Livscykeln är mycket snabb. Inom fyra timmar efter
befruktningen kan man tydligt se att ett litet ryggsträngsdjur har utvecklats från ägget. Redan efter fem dygn är
individen könsmogen, varvid den släpper ut sina könsceller och dör.
Glasgrodd har ett extremt litet genom (arvsmassa) - det minsta man hittills hittat bland ryggsträngsdjuren. Detta i
kombination med den korta och snabba livscykeln gör arten till en mycket lämplig modellorganism för studier av
genetiska uttryck och övriga molekylära mekanismer som styr ryggradsdjurens embryonala utveckling och
anläggning av anatomiska strukturer. Arten går också att hålla i odling i många generationer, vilket gör den lätt att
studera.
Övrigt
Namngivning: Oikopleura dioica Fol, 1872. Mémoires de la Société de Physique et d’Histoire naturelle de Genève 21:
445-499. Synonymer: Vexillaria flabellum Müller, 1846; Vexillaria speciosa Eisen, 1873; Oikopleura malmii
Hartmann 1878.
Etymologi: dioicus = tvåbyggare, med var sitt hus; dis (gr.) = två; oikos (gr.) = hus. Syftar på att arten har två olika,
åtskilda kön.
Uttal: [Ojkoplévra diójka]
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011.
ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Författare
Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken).
ArtDatabanken - artfaktablad
2