Digitivalva arnicella
Slåttergubbemal
NE
NA
LC
Fjärilar, Malar m.fl.
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Sårbar (VU)
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Glyphipterigidae (gnuggmalar),
Släkte: Digitivalva, Art: Digitivalva arnicella - slåttergubbemal (von Heyden, 1863) Synonymer: Acrolepia
arnicella von Heyden, 1863
Kännetecken
Vingbredd 11–12 mm. Framvingarna är vita med gulbruna, oregelmässiga tvärränder och fjällanhopningar. Deras
undersida är ljusare, gulaktig. Bakvingarna mot spetsen samt fransarna gulaktiga. Arten liknar norsknoppemal
Digitivalvia reticulella men har något bredare vingar, grågul undersida på framvingarna samt tre, inte två,
delningslinjer i fransarna. Arten är avbildad av Gaedike (1970).
Utbredning och status
Arten är utbredd i Europa från Sydnorge till norra Italien och från Frankrike till Polen. I Norge finns den rapporterad
från sex distrikt i söder. I Danmark har den endast hittats på Fyn och Jylland. Arten anmäldes som ny för Sverige
1921 av Ernst Orstadius genom fynd från Småland, Växjötrakten. Därefter är den rapporterad från Skåne, Halland
(bl.a. Veinge), Småland (bl.a. Valåkra i Högsby samt Eksjö), Gotland, Västergötland och Närke. Den har en västlig
utbredning och fyndet på Gotland är osannolikt, då värdväxten inte finns där. På många tidigare lokaler är fjärilen
utgången då värdväxten försvunnit. På senare tid har få fynd gjorts i landet. Sommaren 2004 påträffades dock larver
av arten på det extensivt nötbetade nålginstreservatet Hollands bjär strax väster om naturresevatet Mästocka
ljunghed i Halland.
Ekologi
Slåttergubbemalen hittar man i hagmarker, i bredare rika kantzoner och på öppna, ogödslade betesmarker i det äldre
odlingslandskapet. Larven är grönaktig med ljusbrunt huvud, dess nack- och analplåt är svarta. Den minerar i bladen
på slåttergubbe Arnica montana, ofta sällskapligt i oregelbundna, långsträckta gulaktiga minor vilka slutar i en stor
fläckmina. Förpuppningen sker i mitten eller slutet av juni inuti en nygjord fläckmina. Fjärilen visar sig från
månadsskiftet juni-juli till början av augusti.
Hot
Slåttergubbe tillhör det äldre odlingslandskapet, som nu är statt i snabbt försvinnande. Bara under de senaste tre
årtiondena har många växtplatser försvunnit – och därmed D. arnicella. Det överhängande hotet är sålunda upphörd
ängsslåtter, skogsplantering, gödsling för vallodling, allt för hårt bete, o.d. Vid naturreservatet Mästocka ljunghed
fanns tidigare en livskraftig population av arten. Den 31/5 2004 kunde bara låga förkrymta bladrosetter ses av
värdväxten, och några spår av larvens minor kunde inte påträffas. Samtidigt hittades larver på en annan lokal där
slåttergubbe redan började stå i knopp, (se ovan). Alltför intensiv bränning och hårt åretruntbete av Highland
Cattleboskap missgynnar med all säkerhet vissa arter vars larver lever uppe i växten.
Åtgärder
De åtgärder som krävs för att gynna slåttergubbemalen är delvis av storskalig karaktär och hänger ihop med de
bidrag man kan få från EU för att bibehålla marker med en rik örtflora. Hävden av gamla hagmarker och frodiga
backar bör premieras på lämpligt sätt. En inventering av i vad mån arten förekommer inom naturreservat bör göras
och skötselplanerna för dessa anpassas för att gynna slåttergubbe. Under år 2005 kommer ett åtgärdsprogram för
slåttergubbemal och andra småfjärilar på slåtterängar att framarbetas.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Naturvård
Åtgärdsprogram: Avslutat
Litteratur
Gaedike, R,. 1970. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera – Acrolepiidae. Beitr. Ent., Bd 20, H 3/4: 209–
222.
Orstadius, E., 1921. Fjärilar från Kronobergs län (under Smärre meddelanden och notiser.) Ent. Tidskr. 42: 239–242.
Författare
Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
