Årets talare
2013
En retoriklegend
årets talare 350 f. Kr?
Årets talare 2012
Retorik: Argumentation
– Från Aristoteles till Timbuktu
Den retoriska arbetsprocessen. Praktiska övningar och en teoretisk analys
Pia Kangas
Lisa Ljungh Strömberg
Rytmus HT 2013
Varför retorik?
Kommunikation är viktigt idag. Vi kommunicerar i många olika kanaler och medier. För alla som
vill påverka, informera och beröra människor har retoriken mycket att lära ut. Det kan handla om
allt från att få sin låt med på nattklubbens spellista till att påverka den politiska opinionen i en
fråga som du brinner för. En annan viktig aspekt är att retoriken har utvecklats av viljan att förstå
varför vissa tal och texter fungerar bättre än andra. Det finns ibland syften bakom ett tal som inte
enbart är goda. Därför kan retoriken användas som ett verktyg för analys och kritik. Ett sätt att
genomskåda eller skärskåda talare eller skribenter.
Syftet med det här momentet
I det här momentet ska vi fördjupa våra retoriska kunskaper. Vi ska använda den retoriska
arbetsprocessen både som stöd i en muntlig process och som verktyg i en analys. Vi ska lära oss
grundläggande retoriska begrepp som t ex ethos, logos och pathos. Vi kommer att gå igenom
olika typer av tal men koncentrera oss på argumentation, det argumenterande talet och hur det är
uppbyggt. Vi kommer också att öva oss i muntlig framställning med fokus på att uttrycka sig
språkligt, åhörarkontakt och användning av retoriska verkningsmedel.
Upplägget är att vi kommer att ha teoretiska genomgångar och analysövningar som blandas
med praktiska övningar där vi löpande låter några personer inför klassen framföra övningar som
kommenteras och bedöms. Momentet avslutas med en skriftlig examination där ni kommer att
analysera ett argumenterande tal i textform.
Veckoplanering
Vecka
V 45
V 46
V 47
V 48
V 49
Onsdag
Genomgång
Övning 2
Övning 4
Öva inför prov
Skriftlig examination
Fredag
Övning 1
Övning 3
Analys
Mässa
Centralt innehåll
Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd för
planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska
hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
Kunskapskrav
Kvalitet/
Kompetens
Muntlig
framställning
E
Eleven kan, i förberedda samtal
och diskussioner, muntligt
förmedla egna tankar och åsikter
samt genomföra muntlig
framställning inför en grupp. Detta
gör eleven med viss säkerhet.
C
Gör detta
nyanserat
Med säkerhet
Språk, stil och disposition är
anpassade till syfte, mottagare och
kommunikations­situation.
Väl anpassat
Eleven använder med viss
säkerhet retoriska verkningsmedel.
Med säkerhet
Eleven har viss åhörarkontakt.
Argumentation
Analys
På ett effektfullt
sätt
God
åhörarkontakt
Eleven kan i skriftlig eller muntlig
Hålla sig
argumentation formulera en tes och konsekvent till
ge välgrundade argument till stöd tes.
för den.
Eleven kan med viss säkerhet
använda grundläggande retoriska
begrepp som verktyg i enkla
analyser av retorik.
A
Utförliga
analyser
Nyanserade
Bemöter
motargument
God säkerhet
Nyanserade
Centrala begrepp och frågor för retoriken
Vad är talarkonstens uppgift?
Den viktigaste uppgiften är att övertyga. Kommer från grekiskans peitho och latinets persuasio.
Hur är den gode talaren?
Quintilianus – ”Vir bónus dicéndi perítus.”
Enligt Quintilianus skulle talaren vara rättrådig och dugande samt skicklig att tala. Den tekniska
talarförmågan ansågs ha tre rötter.
1) Talarens medfödda begåvning.
2) Talarens teoretiska kunskaper om talarkonsten.
3) Talarens praktiska erfarenhet av att uppträda offentligt.
Vad utmärker ett bra tal?
För att analysera om ett tal är bra kan man studera det från tre perspektiv:
1) Talets lyssnarorienterade egenskaper. Kommer från Cicero som menar att publiken
ska påverkas på tre olika sätt.
a. Docére: den informativa funktionen. Riktar sig till lyssnarens förstånd.
b. Movére: den själsrörande funktionen. Riktar sig till lyssnarens känslor och vilja.
Vill väcka känslor som engagemang.
c. Délectare: funktionen att väcka välbehag. Riktar sig till lyssnarens känslor, men
vill väcka känslor som sympati för talaren.
2) Talets talarorienterade egenskaper. Kommer från Aristoteles när han talar om tre
medel för övertalning. Tre sidor som talaren måste visa för att göra intryck på sina
lyssnare.
a. Logos: Det är hur talarens ord står som bevis för talarens tanke. Talarens
förnuftsmässiga behärskning av sitt ämne. Talarens ska framstå som klok och
sakkunnig.
b. Ethos: Det är talarens karaktär. Talarens personlighet. Talaren ska framstå som
en god och pålitlig människa.
c. Pathos: Det är de känslor talaren och talet väcker hos lyssnarna. Talarens
engagemang. Talaren ska visa sin inlevelse i frågan.
3) Talets ämnesorienterade egenskaper. Hur ska ett tal ta upp sitt ämne för att övertyga.
I den klassiska retorikens anda är det främst genom tre medel.
a. Argument: Det handlar om att ge skäl och anledningar att tro på talarens åsikt.
b. Troper: Troper är uttryck som förändrar ordens vanliga mening. Deras uppgift är
att få lyssnarna att se tingen på med nya ögon. Troperna kan närma publikens
verklighetsuppfattning till talarens. Ofta bilder från en annan sfär som gör ett
resonemang begripligt för lyssnarna.
c. Ornament: Det är språkliga prydnader. De är till för att göra talet mer attraktivt.
Det gör lyssnarna mer intresserade av och positivt inställda till talet. ”Aldrig har så
många haft så få att tacka för så mycket.” (Churchill) Det ökar den språkliga
energin och naglar fast en viktig tanke med en riktigt bra formulering.
De tre aspekterna kan kopplas ihop på följande sätt:
Funktion
Publik
Talare/Skribent
Ämne
Förnuft/Innehåll/Intellektuellt
Docére
Logos
Argument
Känslor/Engagemang/Rörande
Movére
Ethos
Troper
Känslor/Sympati/Socialt
Délectare
Pathos
Ornament
Vilka typer av tal finns det?
Aristoteles (384 f.Kr. – 322 f.Kr.) delade in antikens tal i tre grupper:
1. Rådstal (politiska tal) som hölls när man skulle fatta beslut i församlingen. Talet
diskuterade för eller emot ett beslut. Funktionen var att ge folkförsamlingen råd inför
beslutet.
2. Rättstal (juridiska tal) som hölls inför en domstol. Ett rättstal kunde vara försvarande (jag
är oskyldig) eller anklagande (du är skyldig).
3. Festtal (cermoniella tal) som hyllade (lovtal) eller kritiserade (smädestal) en person
genom att antingen lyfta fram personens bästa eller sämsta sidor.
Idag delar vi ofta in tal i följande tre grupper:
1. Argumenterande tal som hålls för att övertyga publiken om en viss åsikt.
2. Informerande tal hålls för att informera och lära publiken något.
3. Högtidstal hålls för att beröra och väcka känslor.
Hur går en tillväga för att skriva och hålla ett tal?
Retoriska arbetsprocessen
En fördjupning av den retoriska arbetsprocessen innebär att vi ska använda den för våra övningar
på ett medvetet sätt och att vi ska analysera texter/tal med hjälp av den.
Steg 1-4 övas och praktiseras både i era muntliga övningar och i analysuppgifterna.
1. Intellectio: Att förstå uppgiften. Här handlar det om att veta sitt ämne, syftet med talet,
vilken publik en har och platsen där en ska tala. I en analys undersöker en
mottagaranpassning och syftet med talet.
2. Inventio: Att få uppslag och hitta material. Här utgår du från syftet och ämnet. Sedan
börjar en reflektera över innehållet och samla lämplig information. Fundera över ingångar
till ämnet och vad som passar att ta upp. I en analys undersöker en innehållet. Vilken typ
av information används? Hur underbyggs påståenden? Vilka källor hänvisar talet till?
3. Dispositio: Att ordna innehållet. Här struktureras och organiseras innehållet. I en analys
studerar en den röda tråden och upplägget i talet.
4. Elocutio: Att välja sina ord. Här gör du färdigt ditt tal. Du smyckar ditt språk och
funderar på formuleringar och hjälpmedel. I en analys studerar en språk, stil, retoriska
verkningsmedel och eventuella hjälpmedel.
Steg 5-7 övas och praktiseras i era muntliga uppgifter
5. Memoria: Att lära in talet. Här övar en på talet.
6. Actio: Att framföra talet. Här fokuseras det på kroppsspråk, ögonkontakt och röstläge.
7. Emendatio: Att korrigera talet. En viktig fas där en får respons på talet och reflekterar
själv över talet.
