Varför följer bladens och klyvöppningarnas

1
Biologisammanfattning
Innehållsförteckning
CELLEN
2
Kap 6. Cellens organeller och funktioner
2
Kap 7, 8, 9 Transport och dynamik
Membranet
Metabolism
Cellrespiration
2
2
3
4
Kap 19, 27 Virus och bakterier
4
GENETIK
6
Kap 12, 13 Mitos och meios
6
Mendels genetic 14
7
Kap 15. Könskromosomer och kopplade gener
9
Kap 23. Populationsgenetik
10
VÄXTFYSIOLOGI
10
Kap 29, 30, 35, 38 Groning tillväxt och blomning
10
Kap 7, 36 Vattenupptag och transport
13
Kap 10 Fotosyntes
13
Kap 37 Näring
15
Kap 39 Ljus temperatur och stress
15
Kap 39 Hormoner
17
2
Cellen
Kap 6. Cellens organeller och funktioner
Kap 7, 8, 9 Transport och dynamik
Frågor:
1. Är alla membran bestående av just fosforlipider?
2. Enzym/ protein? Är vissa enzymer protein? Enzym som i påskynda kemiska
processer?
3. Vad heter extracellular på svenska?
Lär dig:
Alfa helix
Membranet
Plasma membranet är semipermeabelt, dvs. endast vissa ämnen kan ta sig genom.
Cellmembran består av främst dubbelt fosforlipidlager och proteiner som inte är lika
vattenlösliga som cytosolprotein. Olika membran består av olika många och lika sorters
proteiner där proteinet bestämmer membranets funktion.
Man skiljer på integrerade och perifera proteiner. Där integrerade proteiner kan
penetrera den hydrofoba kärnan och det perifera proteinet inte är i kontakt med
bilagret över huvudtaget
Även sortens fosforlipider varierar. Fosforlipiderna kan röra på sig, antingen betyder de
bilager eller så kan de röra sig i sidled. Sidledes sker flera gånger per sekund medan
rörelse mellan bilager endast sker en gång per månad. Kolesterol kan minska
membranets flytande tillstånd genom att reducera lipidernas rörelse, men kan även
förhindra stelning av lagret genom att störa lipidernas normala tätning. När det flytande
tillståndet stelnas så försämras permialbiteten och proteiner kan inaktiveras.
Proteinerna i membran:




Transport hydrofil kanal, kräver ATP.
Enzym aktivitet ett protein i membranet kan vara ett enzym.
Signal transduktion ett protein kan vara en receptor för ett hormon.
Cell- cell igenkänning Vissa glukosproteiner kan tjäna som identifikationsceller
som är specialiserade på att känna igen andra proteiner i andra membran.
Hydrofoba (ickepolära) ämnen korsar membranen lätt utan hjälp av proteinerna.
Således korsar polära ämnen väldigt långsamt sk hydrofila. Dessa ämnen tar sig genom
med hjälp av transportprotein. Antingen fungerar dessa transportproteiner som porer
eller håller de sig an till sin substans och ändrar form på ett sätt så att de kan ta sig
3
genom membranet. Visst protein transporterar även vissa ämnen, som glukos som har
ett eget transportsystem. Detta protein avvisar tom fruktos som är en isotop av glukos.
Passiv transport - spontan
Detta innebär en transport av en substans över ett membran utan energikostnad.

Diffusion
Sker i resultat av värmeenergi och strävan efter jämn koncentration över ett
biologiskt membran. Strävar efter dynamisk jämvikt i koncentration. Hög
koncentration  låg koncentration.
Koncentrationsgradient  potentiell energi  driver diffusion
Diffusion av två olika lösningar diffunderar oberoende av varandra tills det blir
jämvikt av den totala koncentrationen.

Osmos
Diffusion av vatten över ett semipermiabelt membran. Vatten går från den sidan
av membranet som har låg koncentration på lösningen av icke penetrerbara
substanser till den sidan med högt.
Plantceller klarar sig oftast bättre i hypotoniska lösningar (en vätska med icke
penetrerbara substanser) pågrund av deras cellvägg (de blir endast svullna). För att
inte en cell ska dö av skrumpning eller sprängning så måste det ske en
osmosregulation.
Aktiv transport – Ej spontan
Transport som sker från låg till hög koncentration kräver energi i form av ATP.

Protonpumpar
Natrium- kaliumpumpar
Proteiner kan bidra med både passiv och aktiv transport över membranet.
Jonkanaler - passiv
Bärare – passiv eller aktiv
Jonpumpar - aktiv
Läs mer på sida 136-137
Metabolism
ATP – innehåller sockret ribos, adenin och tre fosfatgrupper. ATP kan hydrolyseras och
blir då: ATP + H2O  ADP + fosfatgrupp + energi
Hoppar över resten
4
Cellrespiration
Frågor:
s.165?
aerobik och anaerobik respiration?
Co2 + h20  Fotosyntes i kloroplasten  Organiska molekyler + 02
1. Glykolys
2. Citronsyracykeln
3. Oxidativa fosforyleringen
Genom de två första stegen glykolys och citronsyracykeln så bryter man ner glukos och
andra organiska bränslen.
Glykolysen sker i cytosolen och bryter ner glykolen till pyrovat. Citronsyracykeln tar
plats i mitokondrien i eukaryota celler och i cytosolen för prokaryota. Denna cykel
bryter ner pyrovat till co2 . Alla dessa steg genererar ATP men det är den oxidativa
fosforyleringen som står för 90 % av ATP:t. För varje molekyl glukos som bildar co2
bildas 38 ATP.
Läs mer om citronsyracykeln sen, försök hitta sammanfattning.
Kap 16, 17 Cellers genom-centrala dogmat
Kap 19, 27 Virus och bakterier
Cytoplasman - Allt innanför cellmembranet och utanför kärnan, inkluderar
organellerna. Cytosolen är själva vätskan.
Plasmamembran – En selektiv barriär som kan låta syre, näringsämnen och avfall
passera. Består av fosforlipider och protein. Alla organeller har ett membran bestående
av dessa.
Cellkärnan – Består av en eller flera nukleoler där rRNA synteseras och bildar
ribosomer som sedan tar sig ut i cytosolen. Där existerar de antingen fritt eller bundet
till ER. Ribosomerna översätter mRNA:t koplar ihop med tRNA:t så att de kan
synthetisera protein
Mitokondrie – där glukosen omvandlas till ATP.
5
Cytoskelett - har hand om cellrörelse och inkluderar mikrofilament och mikrotubili.
ER – smooth/rough. Lipider/proteiner.
Metabolism – alla kemiska förlopp i cellen.
Skillnad på Eukaryota och Prokaryota celler
Plats av DNA
Pro – har sitt DNA samlat i nukleoid. Inget membran.
Eu – Har sitt DNA samlat i kärnmembran.
Innanmäte
Pro - Består av cellvägg utanför plasmamembran, cytosol, har ej organeller, nukleoid av
DNA. Små.
Eu – Består av plasmamembran, cytosol. Organeller/plastider och har sitt DNA i
kärnmembran. Stora.
DNA
En molekyl är en molekyl som består av en dubbel helix, sammanfogad av aminosyror i
baspar.
Adenin – Thymin (Uracil för RNA)
Guanin – Cytosin
Transkription  för att bilda protein
De två helixarna splittras, och transkripteras med hjälp av RNA som har Uracil istället
för Thymin. När transkriptionen skett åker mRNA ut från kärnan till ribosomerna (rRNA
+ proteiner) och binder in. mRNA agerar som templat , i detta finns triplletter som akllas
kode varje triplet motsvarar en aminosyra. tRNA består av ett antikodon till mRNA +
aminosyra. TRNA sätter sig på aminosyrorna och vill fästa sig MRNA molekylen. När de
har fäst sig vid varandra släpper TRNA:t och lämnar aminosyrakedjan.
Translation MRNA till protein, sker i ribosomet.
Replikation  duplicera ett DNA
Alla celler har plasmamembran
-
Plasmamembranet består av fosforlipider och proteiner.
Organell – organ innanför cellmembranet
Proteinernas struktur
6
Primär: ordningen på aminosyrorna.
Sekundär: De kan veckas i olika former i beta sheets eller alfa helix. Alfa helix domäner
inom ett protein.
Tertiär: Hela proteiners 3D struktur.
Kvartiär: hur flera olika protein sitter i förhållande till varandra.
DNA
Består av en promotor - var och när den ska vara aktiv. Själva genen - Exoner, introner,
exon. Vid splicing gör man av introner. Så mRNA består av endast exon1 med exon2.
Därför att det ingår inte som en del av proteinet. Alternativ slipcing, där man kan bryta
ut även ett hexon som hexon3.
Splicing inte så viktigt.
Vad är det som lagar ett fel om det skett en mutation?
Det som orsakar förändring av dna:t muttioner: uv ljus, strålning och spontana fel.
Under replikationen finns det i dna polymeras en proofreading, där de ser om de ha
gjort. DNA polymeras 1 kollar främst detta, de andra polymerasen ingår i ett
enzymsystem som gör en koll efter replikationen.
Genetik
Kap 12, 13 Mitos och meios
DNA:t från eukaristiska celler är packade i kromosomer, förutom små delar av DNA i
mitokondrien och kloroplasten.
En gens bestämda plats längs kromosomen kallas locus.

Endast organismer som har en asexuell produktion gör exakta kopior av sig själv.
- De producerar genom mitotisk celldelning, där DNA:t kopieras och
placeras i två exakt likadana dotterceller.
- Detta kallas för en klon.
- För att det ska ske en förändring i DNA:t vid reproduktionen måste det
ske en mutation.
Gamet är en könscell som är haploid, dvs. en kromosomuppsättning (n) / Diploid (2n).
- Varje art har en unik bestämd uppsättning av antal haploida och diploida
kromosomer.

Homologa kromosomer, kromosompar med samma längd, centromerposition
och randmönster.
- Undantaget på homologa kromosomer är X och Y kromosomerna som
endast har bara har små delar som är homloga.
7
Autosomer/ könskromosomer
Fertilisation (Fusion av den haploida spermien och ägget ger en fusion av deras
cellkärnor)  Zygot (fertiliserat ägg, diploid)
 När en människa börjar bli sexuellt redo, genererar mitosen av zygotens och dess
avkomlingar somatiska celler. 
De enda cellerna som inte produceras genom mitos är gameterna som produceras
genom könscellerna i könskörtlarna.
I varje fertilisation dubblas setet av kromosomer men halveras under meiosen.
Mendels genetic 14
True-breeding – Om en organism har identiska alleler för en speciell kraktär är den
renrasig för den karaktären.
 Har en organism identiska alleler för en karaktär är den homozygot för den
karaktären.
Första generationen av hybrider är alltid av dominant karaktär.
 Hybrid, Heterozygot. Avkomma till föräldrar av olika arter.
 Monohybrid heterozygota för en karaktär.
F2 generationen har ett förhållande på 3:1, där färgen lila är dominant över vitt som är
recessivt.
Olika variationer av en specifik gen som tex genen för färg, kallas för allel. Platsen för
allelen kallas för locus.
Mendels första lag om segregation innebär att de två allelerna i kromosomparet
segregerar under gametformationen. Gameterna är inte beroende av varandra.
Observerbara karaktärer kallas för Phenotyp medan den genetiska kompositionen
kallas för genotyp.
Uppgift 5.
Ett svart marsvin parades med ett albinomarsvin och fick 12 svarta ungar. När albino
marsvinet parades med ett annat svart marsvin fick de 7 svarta och 5 albinoungar.
-
Förklaringen till det första fallet ligger i att båda marsvinen var ”true-breeding
parents” med homozygota alleler.
I det andra fallet
7c tenta 08
8
s+ s l+ * ssll
S = svart
S+ = grå
L= rosa
L+ =röd
1:a korsningen
2:a korsningen
svart rosa
Grå röda
Svarta röda
Grå rosa
10
10
89
91
200
92
88
11
9
100
man kan se på frekvensen att visar att det är kopplade gener eftersom det är inte lika
stora grupper utan två utmärkande i varje.
Grupp 1
Vilken allel sitter på vilken homolog? Det är i meiosen det händer överkorsningen med
de kombinanta gameterna. Beror på hur allelerna sitter på de homloga kromosomerna.
Antag att vildtyp sitter på en homolog och mutant på den andra. Vid meios dupliceras
varje homolog. Den ena av den duplicerade homlmlogen systerkromatiden kommmer
aldrig att överkorsas, men däremot de inre alltså parentaler/ rekombinanta. De
rekombinanta gameterna kommer inte ha lika hög frekvens eftersom det inte alltid blir
överkorsning.
Ger rek. Som är grå rosa och svarta röda.
S l, s+ l+
2:Akorsningen
s+ l, s l+
a) vad är avståndet? Antal rekombinanter/totalen
1. R = 11+9 / 200 = 0.1
2. R = 10+10/200 = 0.1  10 cm
Måste komma fram till samma cm
b) Parantala grupperna kommer alltid att vara mest frekventa eftersom vi har 10
cm måste 90 vara parentala.
Founder/bottleneck
9
Drastisk nivåänkning av population/ Emmigrering
Genetisk drift – Slumpskäl att ex en allel blir fixerad.
Fråga fem 08
I en population som befinner sig i jämvikt…
Reccesiva homoz. 4 %  rr= 0.04
R r,
a) P + q = 1 (allalfrekvenser)
P^2 + 2pq +q^2 = 1 (genotypfrekvenser)
R = sqr 0.04 = 0.2
P = (-q = 1-0.2 = 0.8)
R =0.2
R=0.8
b) p^2= 0.8^2
2pq (andelen heteroz. I pop.) = 2*08*0.2
q^2 = 0.04
Förutsättningar för haridweinbergslag ska gälla
Inga mutationer
Stor population
Inget genflöde
Ingen naturlig selektion
Slumpmässig parning
Detta sker väldigt sällan.
Kap 15. Könskromosomer och kopplade gener
10
Kap 23. Populationsgenetik
Växtfysiologi
Kap 29, 30, 35, 38 Groning tillväxt och blomning
Du ska kunna svara på:
VARFÖR BEHÖVS ETT VILSTADIUM?
VILKET VÄXTHORMON STIMULERAR FRÖVILA?
Auxins roll i växter:



Bestämmer vart nästa organ ska växa.
Auxin apikala meristem flyttning
Auxin utveckling av embryo
Växter uppfattar ljus via ett stort antal receptorer som fytokrom och fototropin.
Meristem – Där celldelning sker.
Differentierad – Förlorat förmågan att genomgå mitos.
Skils på Megasporangium/ Mikrosporangium
Evolutionärt kommer både plantorna och de eykaryota cellerna från den prokaryota
organimsen. Man delar upp dagens plantor i:
Icke vaskulära
Frölösa vaskulära
Fröväxter, gymnospermier
Fröväxter, angiospermier
Livscykel UTAN flercellig haploid gametofyt generation = djur och människor.
Livscykel MED flercellig haploid gametofyt generation = mossor, ormbunkar, högre
växter.
Hos växter sker en dubbel fertilisering:
1) Ger upphov till embryot
2) Ger upphov till endospermet
1. Gametogenesis
11
2.
3.
4.
5.
Embryogenesis
Germination
Mognad
Vilstadium
Vad inducerar frögroning?







Vatten
Sommar-temperatur
Köldknäpp
Regn som sköljer bort hämmare ur fröskalet (ökenväxter)
Ljus (hos fröer med tunt fröskal, tex sallad eller Arabidopsis, phytokromer)
Öppet landskap (en del fröer väntar på vindfällning för frögroning)
Kemisk nötning av fröskalet (fåglars eller andra djurs mag-tarmkanal - försäkrar
långväga fröspridning)

Mekanisk nötning av fröskalet (vissa frön behöver tumla längs med strömmande
vatten)
Brand (en del fröer ligger vilande i kottar eller frukter tills en brand befriar dem,
tex manzanita, en buske i Chaparral).

I jorden finns mängder av vilande frön som väntar på brand, torka, översvämning etc
När fröet gror tas näringen antingen från endospermet eller hjärtbladen. Frögroning
startar med utträngandet av den embryonala roten. Under groningen skyddar
groddplantan sitt skottmeristem från skada.
Embryogenes
Fröskalet utvecklas parallellt med embryot. Transport av auxin UT ur cellerna är
kontrollerad av transportproteiner. Transport-proteinerna är membranbundna och
deras lokalisering är kontrollerad. Auxin transporteras via specifik transport proteiner
ut ur celler och in i nästa. PIN7 lokaliseras apikalt i den basala cellen för transport av
auxin från modervävnad via basala cellen till den apikala.
Miljön påverkar:



Groning
Antal blad, sido-grenar och sidorötter
Tidpunkt för blomning
Miljön påverkar INTE:



Embryots form
Antal blom-organ och deras ordning
I SLUTET AV MOGNADSFASEN FÖRBEREDS CELLERNA FÖR UTTORKNING.
12
Vilstadium
Vilstadium föregås av uttorkning (upp till 90 %). Frögroning förhindras aktivt (dagardecennier). extremfall - arktiskt lupinfrö 10000 år började gro när det grävts fram
INHIBITORER finns i embryo och fröskal (fenoler & ABA) MEKANSISKT HINDER erhålls
av fröskalet: hindrar vattenupptag, gasutbyte, läckage av inhibitorer, rotens expansion
PRIMÄR FRÖVILA induceras av moderplantan
SEKUNDÄR FRÖVILA induceras av omgivningen
Befuktning av växter två spermier, den ena skapar en triploid vävnad. Endospermierna
är alltid triploid medan embryot är diploid. Endospermierna är en cellvävnad som
fungerar som en extra näring innan grödan kan fotosyntera. En del frön lagrar näring i
hjärtbladen (ärtväxter), andra i endospermet (stråsäd).
Apikal cell ger upphov till embryokroppen, medan den basala cellen skapar
(navelsträng) knyter ihop embryot till moderplantan. Och rotmeristem.
Primära frövilan, induerad uder fröutvecklingen för att förhindra att fröt ska gro medan
där i moderplantan.
Sekundära frövilan, vänta ännu längre.
Cirkadisk rytm – Den interna klockan.
Klockans organisation är komplex:
1) Flera olika sk input pathways, dvs omvärldsfaktorer som ställer klockan
2) En strikt kontrollerad central oscillator
3) En myriad av processer som styrs av information från klockan
Den styr:
Däggdjur: sömn, hunger, alerthet mm
Växter: fotosyntetisk aktivitet,
CO2 produktion
klyvöppningarnas rörelser
blad- och blomrörelser
doft-avgivning
klyvöppningarnas rörelser
hypokotyltillväxt (solnedgång)
fotoperiodiskt reglerad blominduktion
13
Varför följer bladens och klyvöppningarnas rörelser en cirkadisk rytm? Varför
följer de inte istället bara ljus/mörker växlingarna eller förändringar i
temperatur?
Den interna klockan kan ses som en intern processor av omvärldsignaler (ljus & temp)
som koordinerar lämplig tidpunkt för metabolism och utveckling hos växten.
(Motsägelsefullt?)
HUR ÄR DEN CIRKADISKA KLOCKAN UPPBYGGD?
Av proteiner som varierar i koncentration under dygnet. Variationen i koncentration
bygger på negativ feedback reglering av klockproteinernas uttryck. Detta gäller ALLA
organismer där klockan studerats!
Kap 7, 36 Vattenupptag och transport
Lär dig skillnaden mellan xylem och floem
Kambiameristem för att göra vaskulär vävnad. Tillverkar både xylen (vatten transport)
och floem (mattransport system). Ligger placerat i ytterkantet av stammen eftersom
dessa två ämnen bildas ytterkanten. Kambiet ligger i mitten och så bildas floem på ena
sidan och xylen på andra sidan. Kambiet är sk stamceller.
Skottmeristem med stamceller i mitten, och bildar dotterceller runt omkring, och blad
primodior runt om kring. Vart ska nästa bladanlag anläggas? Bestäms av att auxin
trasporteras till nästa plats från alla möjlga håll, blir en vldigt hög konc av auxin på detta
ställe och ger upphov till ett nytt primodium.
Primodrium – organanlag.
Kap 10 Fotosyntes
Håll reda på antalet kolatomerna på grund av ex kalvincykeln. De biologiska
principerna för fotosyntes på energinivå.
Samspelet mellan ljusberoende och inte ljusberoende (kalvincykeln) system och
varför är de det?
Fotosystem 1 & 2- De samlar in ljus. PS 2  elektrontransport PS 1  kalvincykeln.
Består utav proteiner som är aminosyror. Bundna med ljusinfångande pigment som
klorofyll och karoten osv (behövs inte kunnas). Fungerar som ”ljusantenner” som leder
ljue in i kloroplasten. Vatten oxideras och bildar syrgas elektroner och protoner. Dessa
elektroner åker iväg till elektrontransporten.
14
Syrgasen är den som gör att vi inte kvävs. Protonerna bygger upp en elektrisk spänning
över tylakoidmembranet. Kopplat till ATP syntes, bildas från ADP och fosfat. ATP kan
också bildas i elektrontransporten.
6 co2 + 6h20 + lju e  c6h12o6 (glykos) + 602 Fotosyntes
Tillbakavägen kallas för cellandning, om man tar bort ljusenergi. Och sker hos
människor. Fotosyntesen sker mellan kloroplasternas två membraner och det är
kalvincykeln som behöver ATP och NADP vilket den tar från glukosen. Därför sker
fotosyntesen.
Det finns mest kloroplaster i mesofyllen, som är en vävnad som ligger mellan det yttre
membranet och den undre epidermis.
Fotorespiration – växter är relativt ineffektiva när det gäller at ta hand om ljuset
genom fotosyntesen. Detta beror på att de samtidigt ägnar sig åt fotorespiration. När
stomatan är stängd kommer de i avsaknad av co2 använda o2 de syret som den får från
kalvincykeln i stället. De kan nämligen inte se skillnad på syret och kolet. Detta gör att
vattenbalansen behålls men det kostar energi och co2 åker ut . Syre via rubisco i stället,
kostar energi och andas ut co2.
-
Varför sker fotorespiration om det kostar energi, för att behålla stomatabalansen
för att bevara vatten.
Kalvincykel
Co2 binder in till en 5 c förening som bildar en 6 co föreingen som trillar sönder
till 2 3c förening.
Ett enzym (protein) som heter rubisco binder in co2 och tillverkar 6cols förening. Ut
kommer glukos och andra sockerarter. Syrgas bildar oxiderande kolgasföreningar.
C3
Öppnar och stänger stomatan under dagen när det passar. 3-kolsprodukt i kalvincykeln.
C4
Kan ej ha stomatan öppen under dagen för att inte förlora vatten. Därför måste de vara
mer effektivare på att använda co2. 4-kols produkt i kalvincykeln
CAM
Varma eller torra klimat. Hela tiden stängd stomata underdagen, utan öppnar stomatan
på natten. Lagrar co2 i form av organiska syror i cytoplasman för att sedan under dagen
använda ljuset och co2 i syntesen. Fotosynterat fixerar co2 under dagen i form av
äppelsyra.
Osmos – Utjämna koncentrationer av ämnen
15
Tentafråga
Karbinlampor  etylen  växthormon som leder till programmerad celldöd tec
frukteras mognad eller lövfällning.
Kap 37 Näring
Kaspariska bandet
Du ska kunna:
Vad är assimilering?
Det finns rothår som suger upp vatten och mineral på roten. Jobbet är att transportera
det till skottet, växten har ett skyddslager runt transporten för att inte vad som helst ska
kunnas ta upp och föras till skottet. Till exempel hindra naturligt diffunderat vatten att
komma vidare i transportsystemet.
Alltså en ogenomtränglig cylinder som hämmar okontrollerat upptag av näringsämnen
Om något tar upp i cellerna  kontrollerat upptag/ diffusion.
Kanalgång mellan cellerna som ger kontinuerlig cytoplasma  plasmodesmata (finns ej
i djurceller)
Kap 39 Ljus temperatur och stress
16
Frågor:
a) När finns blått ljus?(med tanke på kryptokrom.)
b) Vad är en kromofor?
Ljus
Fytokrom/ Kryptokrom
Båda är ljusreceptorer men fytokrom känner av R/FR
Kryptokrom blått ljus.
Receptorn absorberar en foton  proteinerna ändrar sin konformation  en (enzym/
protein?) aktivitet aktivseras som kallas kinas. Kinasen startar en signalöverföring som
ändrar genuttrycket eller enzymaktiviteten.
Lite enklare skrivet: Reception  Transduktion  Respons
Transduktion: Omvandlingen av en signal från utsidan av en cell till en form som kan
trigga en cellulär respons.
Fytokromet känner av om växten är i skugga och kan då satsa på längdtillväxt.
Kryptokromet hjälper tillsammans med den andra receptorn att ställa in sin biologiska
klocka, dygnsrytmen (cirkadisk rytm) för att den ska anpassas till ljusperioden.
Djurceller kan också ha kryptokrom (jetlag). Styr förlopp i switch till fotomorfgenes. Har
två kromoforer.
Fototropi
Har en kromofor som absorberar blått ljus, vart kommer ljuset ifrån och hur mycket är
det? Gör att växten böjer sig. Ljuset påverkar kromoforen som påverkar
konformationen.
Den styr:
- Fototropism
- Stomataöppning
- Kloroplaströrelse
17
-
Bladexpansion
Bladrörelse
P®-RPfr-FR-Pr
Ljuset som kommer från solen har en kvot mellan rött/mörkrött ljus. Lite ovanför ett.
Allt FR går igenom växten men bara en del av det röda.
Alla ljusreceptorer innehåller kromoforer.
Stress
-
hetta
Kyla
Torka
Vattenbrist
Syrebrist
Försaltning
För kallt = mättade fetter  omättade fetter
För mycket värme = omättade  mättade fetter
Adaption: evolutionär anpassning
Acklimatisering: Snabb anpassning
Ge exempel på adaption och acklimatisering i stressituationer.
Torka
Aklimatiserings-strategier
- Bilda reflekterande hår
- Mindre klyvöppningar
Kap 39 Hormoner
Frågor:
a) Vilka hormoner behöver vi kunna?
b) Lär dig utvalda hormoner på sida 827.
- Kan stimulera fototropism
Etylen - Inducerar programmerad celldöd.
Sten ger grodden en mekanisk stress för att grodden ska kunna ta sig undan stenen, då
är etylen signalmolekylen.
18
Klimakteriska frukter som när den får etylen gör att frukterna mognar genom
programmerad celldöd?
Auxin (IAA) – När växten böjer sig, bildas i toppskottet
Transporteras från cell till cell. Finns celler som kan fördela auxinet och skickar ut mera
auxin på den ljusrika? Sidan. Stimulerar cellsträckning. Kommer inget ljus känner den av
gravitationssignalerna och växer rakt upp.
Apikal?
GA signal transduktion.