1 Biologisammanfattning Innehållsförteckning CELLEN 2 Kap 6. Cellens organeller och funktioner 2 Kap 7, 8, 9 Transport och dynamik Membranet Metabolism Cellrespiration 2 2 3 4 Kap 19, 27 Virus och bakterier 4 GENETIK 6 Kap 12, 13 Mitos och meios 6 Mendels genetic 14 7 Kap 15. Könskromosomer och kopplade gener 9 Kap 23. Populationsgenetik 10 VÄXTFYSIOLOGI 10 Kap 29, 30, 35, 38 Groning tillväxt och blomning 10 Kap 7, 36 Vattenupptag och transport 13 Kap 10 Fotosyntes 13 Kap 37 Näring 15 Kap 39 Ljus temperatur och stress 15 Kap 39 Hormoner 17 2 Cellen Kap 6. Cellens organeller och funktioner Kap 7, 8, 9 Transport och dynamik Frågor: 1. Är alla membran bestående av just fosforlipider? 2. Enzym/ protein? Är vissa enzymer protein? Enzym som i påskynda kemiska processer? 3. Vad heter extracellular på svenska? Lär dig: Alfa helix Membranet Plasma membranet är semipermeabelt, dvs. endast vissa ämnen kan ta sig genom. Cellmembran består av främst dubbelt fosforlipidlager och proteiner som inte är lika vattenlösliga som cytosolprotein. Olika membran består av olika många och lika sorters proteiner där proteinet bestämmer membranets funktion. Man skiljer på integrerade och perifera proteiner. Där integrerade proteiner kan penetrera den hydrofoba kärnan och det perifera proteinet inte är i kontakt med bilagret över huvudtaget Även sortens fosforlipider varierar. Fosforlipiderna kan röra på sig, antingen betyder de bilager eller så kan de röra sig i sidled. Sidledes sker flera gånger per sekund medan rörelse mellan bilager endast sker en gång per månad. Kolesterol kan minska membranets flytande tillstånd genom att reducera lipidernas rörelse, men kan även förhindra stelning av lagret genom att störa lipidernas normala tätning. När det flytande tillståndet stelnas så försämras permialbiteten och proteiner kan inaktiveras. Proteinerna i membran: Transport hydrofil kanal, kräver ATP. Enzym aktivitet ett protein i membranet kan vara ett enzym. Signal transduktion ett protein kan vara en receptor för ett hormon. Cell- cell igenkänning Vissa glukosproteiner kan tjäna som identifikationsceller som är specialiserade på att känna igen andra proteiner i andra membran. Hydrofoba (ickepolära) ämnen korsar membranen lätt utan hjälp av proteinerna. Således korsar polära ämnen väldigt långsamt sk hydrofila. Dessa ämnen tar sig genom med hjälp av transportprotein. Antingen fungerar dessa transportproteiner som porer eller håller de sig an till sin substans och ändrar form på ett sätt så att de kan ta sig 3 genom membranet. Visst protein transporterar även vissa ämnen, som glukos som har ett eget transportsystem. Detta protein avvisar tom fruktos som är en isotop av glukos. Passiv transport - spontan Detta innebär en transport av en substans över ett membran utan energikostnad. Diffusion Sker i resultat av värmeenergi och strävan efter jämn koncentration över ett biologiskt membran. Strävar efter dynamisk jämvikt i koncentration. Hög koncentration låg koncentration. Koncentrationsgradient potentiell energi driver diffusion Diffusion av två olika lösningar diffunderar oberoende av varandra tills det blir jämvikt av den totala koncentrationen. Osmos Diffusion av vatten över ett semipermiabelt membran. Vatten går från den sidan av membranet som har låg koncentration på lösningen av icke penetrerbara substanser till den sidan med högt. Plantceller klarar sig oftast bättre i hypotoniska lösningar (en vätska med icke penetrerbara substanser) pågrund av deras cellvägg (de blir endast svullna). För att inte en cell ska dö av skrumpning eller sprängning så måste det ske en osmosregulation. Aktiv transport – Ej spontan Transport som sker från låg till hög koncentration kräver energi i form av ATP. Protonpumpar Natrium- kaliumpumpar Proteiner kan bidra med både passiv och aktiv transport över membranet. Jonkanaler - passiv Bärare – passiv eller aktiv Jonpumpar - aktiv Läs mer på sida 136-137 Metabolism ATP – innehåller sockret ribos, adenin och tre fosfatgrupper. ATP kan hydrolyseras och blir då: ATP + H2O ADP + fosfatgrupp + energi Hoppar över resten 4 Cellrespiration Frågor: s.165? aerobik och anaerobik respiration? Co2 + h20 Fotosyntes i kloroplasten Organiska molekyler + 02 1. Glykolys 2. Citronsyracykeln 3. Oxidativa fosforyleringen Genom de två första stegen glykolys och citronsyracykeln så bryter man ner glukos och andra organiska bränslen. Glykolysen sker i cytosolen och bryter ner glykolen till pyrovat. Citronsyracykeln tar plats i mitokondrien i eukaryota celler och i cytosolen för prokaryota. Denna cykel bryter ner pyrovat till co2 . Alla dessa steg genererar ATP men det är den oxidativa fosforyleringen som står för 90 % av ATP:t. För varje molekyl glukos som bildar co2 bildas 38 ATP. Läs mer om citronsyracykeln sen, försök hitta sammanfattning. Kap 16, 17 Cellers genom-centrala dogmat Kap 19, 27 Virus och bakterier Cytoplasman - Allt innanför cellmembranet och utanför kärnan, inkluderar organellerna. Cytosolen är själva vätskan. Plasmamembran – En selektiv barriär som kan låta syre, näringsämnen och avfall passera. Består av fosforlipider och protein. Alla organeller har ett membran bestående av dessa. Cellkärnan – Består av en eller flera nukleoler där rRNA synteseras och bildar ribosomer som sedan tar sig ut i cytosolen. Där existerar de antingen fritt eller bundet till ER. Ribosomerna översätter mRNA:t koplar ihop med tRNA:t så att de kan synthetisera protein Mitokondrie – där glukosen omvandlas till ATP. 5 Cytoskelett - har hand om cellrörelse och inkluderar mikrofilament och mikrotubili. ER – smooth/rough. Lipider/proteiner. Metabolism – alla kemiska förlopp i cellen. Skillnad på Eukaryota och Prokaryota celler Plats av DNA Pro – har sitt DNA samlat i nukleoid. Inget membran. Eu – Har sitt DNA samlat i kärnmembran. Innanmäte Pro - Består av cellvägg utanför plasmamembran, cytosol, har ej organeller, nukleoid av DNA. Små. Eu – Består av plasmamembran, cytosol. Organeller/plastider och har sitt DNA i kärnmembran. Stora. DNA En molekyl är en molekyl som består av en dubbel helix, sammanfogad av aminosyror i baspar. Adenin – Thymin (Uracil för RNA) Guanin – Cytosin Transkription för att bilda protein De två helixarna splittras, och transkripteras med hjälp av RNA som har Uracil istället för Thymin. När transkriptionen skett åker mRNA ut från kärnan till ribosomerna (rRNA + proteiner) och binder in. mRNA agerar som templat , i detta finns triplletter som akllas kode varje triplet motsvarar en aminosyra. tRNA består av ett antikodon till mRNA + aminosyra. TRNA sätter sig på aminosyrorna och vill fästa sig MRNA molekylen. När de har fäst sig vid varandra släpper TRNA:t och lämnar aminosyrakedjan. Translation MRNA till protein, sker i ribosomet. Replikation duplicera ett DNA Alla celler har plasmamembran - Plasmamembranet består av fosforlipider och proteiner. Organell – organ innanför cellmembranet Proteinernas struktur 6 Primär: ordningen på aminosyrorna. Sekundär: De kan veckas i olika former i beta sheets eller alfa helix. Alfa helix domäner inom ett protein. Tertiär: Hela proteiners 3D struktur. Kvartiär: hur flera olika protein sitter i förhållande till varandra. DNA Består av en promotor - var och när den ska vara aktiv. Själva genen - Exoner, introner, exon. Vid splicing gör man av introner. Så mRNA består av endast exon1 med exon2. Därför att det ingår inte som en del av proteinet. Alternativ slipcing, där man kan bryta ut även ett hexon som hexon3. Splicing inte så viktigt. Vad är det som lagar ett fel om det skett en mutation? Det som orsakar förändring av dna:t muttioner: uv ljus, strålning och spontana fel. Under replikationen finns det i dna polymeras en proofreading, där de ser om de ha gjort. DNA polymeras 1 kollar främst detta, de andra polymerasen ingår i ett enzymsystem som gör en koll efter replikationen. Genetik Kap 12, 13 Mitos och meios DNA:t från eukaristiska celler är packade i kromosomer, förutom små delar av DNA i mitokondrien och kloroplasten. En gens bestämda plats längs kromosomen kallas locus. Endast organismer som har en asexuell produktion gör exakta kopior av sig själv. - De producerar genom mitotisk celldelning, där DNA:t kopieras och placeras i två exakt likadana dotterceller. - Detta kallas för en klon. - För att det ska ske en förändring i DNA:t vid reproduktionen måste det ske en mutation. Gamet är en könscell som är haploid, dvs. en kromosomuppsättning (n) / Diploid (2n). - Varje art har en unik bestämd uppsättning av antal haploida och diploida kromosomer. Homologa kromosomer, kromosompar med samma längd, centromerposition och randmönster. - Undantaget på homologa kromosomer är X och Y kromosomerna som endast har bara har små delar som är homloga. 7 Autosomer/ könskromosomer Fertilisation (Fusion av den haploida spermien och ägget ger en fusion av deras cellkärnor) Zygot (fertiliserat ägg, diploid) När en människa börjar bli sexuellt redo, genererar mitosen av zygotens och dess avkomlingar somatiska celler. De enda cellerna som inte produceras genom mitos är gameterna som produceras genom könscellerna i könskörtlarna. I varje fertilisation dubblas setet av kromosomer men halveras under meiosen. Mendels genetic 14 True-breeding – Om en organism har identiska alleler för en speciell kraktär är den renrasig för den karaktären. Har en organism identiska alleler för en karaktär är den homozygot för den karaktären. Första generationen av hybrider är alltid av dominant karaktär. Hybrid, Heterozygot. Avkomma till föräldrar av olika arter. Monohybrid heterozygota för en karaktär. F2 generationen har ett förhållande på 3:1, där färgen lila är dominant över vitt som är recessivt. Olika variationer av en specifik gen som tex genen för färg, kallas för allel. Platsen för allelen kallas för locus. Mendels första lag om segregation innebär att de två allelerna i kromosomparet segregerar under gametformationen. Gameterna är inte beroende av varandra. Observerbara karaktärer kallas för Phenotyp medan den genetiska kompositionen kallas för genotyp. Uppgift 5. Ett svart marsvin parades med ett albinomarsvin och fick 12 svarta ungar. När albino marsvinet parades med ett annat svart marsvin fick de 7 svarta och 5 albinoungar. - Förklaringen till det första fallet ligger i att båda marsvinen var ”true-breeding parents” med homozygota alleler. I det andra fallet 7c tenta 08 8 s+ s l+ * ssll S = svart S+ = grå L= rosa L+ =röd 1:a korsningen 2:a korsningen svart rosa Grå röda Svarta röda Grå rosa 10 10 89 91 200 92 88 11 9 100 man kan se på frekvensen att visar att det är kopplade gener eftersom det är inte lika stora grupper utan två utmärkande i varje. Grupp 1 Vilken allel sitter på vilken homolog? Det är i meiosen det händer överkorsningen med de kombinanta gameterna. Beror på hur allelerna sitter på de homloga kromosomerna. Antag att vildtyp sitter på en homolog och mutant på den andra. Vid meios dupliceras varje homolog. Den ena av den duplicerade homlmlogen systerkromatiden kommmer aldrig att överkorsas, men däremot de inre alltså parentaler/ rekombinanta. De rekombinanta gameterna kommer inte ha lika hög frekvens eftersom det inte alltid blir överkorsning. Ger rek. Som är grå rosa och svarta röda. S l, s+ l+ 2:Akorsningen s+ l, s l+ a) vad är avståndet? Antal rekombinanter/totalen 1. R = 11+9 / 200 = 0.1 2. R = 10+10/200 = 0.1 10 cm Måste komma fram till samma cm b) Parantala grupperna kommer alltid att vara mest frekventa eftersom vi har 10 cm måste 90 vara parentala. Founder/bottleneck 9 Drastisk nivåänkning av population/ Emmigrering Genetisk drift – Slumpskäl att ex en allel blir fixerad. Fråga fem 08 I en population som befinner sig i jämvikt… Reccesiva homoz. 4 % rr= 0.04 R r, a) P + q = 1 (allalfrekvenser) P^2 + 2pq +q^2 = 1 (genotypfrekvenser) R = sqr 0.04 = 0.2 P = (-q = 1-0.2 = 0.8) R =0.2 R=0.8 b) p^2= 0.8^2 2pq (andelen heteroz. I pop.) = 2*08*0.2 q^2 = 0.04 Förutsättningar för haridweinbergslag ska gälla Inga mutationer Stor population Inget genflöde Ingen naturlig selektion Slumpmässig parning Detta sker väldigt sällan. Kap 15. Könskromosomer och kopplade gener 10 Kap 23. Populationsgenetik Växtfysiologi Kap 29, 30, 35, 38 Groning tillväxt och blomning Du ska kunna svara på: VARFÖR BEHÖVS ETT VILSTADIUM? VILKET VÄXTHORMON STIMULERAR FRÖVILA? Auxins roll i växter: Bestämmer vart nästa organ ska växa. Auxin apikala meristem flyttning Auxin utveckling av embryo Växter uppfattar ljus via ett stort antal receptorer som fytokrom och fototropin. Meristem – Där celldelning sker. Differentierad – Förlorat förmågan att genomgå mitos. Skils på Megasporangium/ Mikrosporangium Evolutionärt kommer både plantorna och de eykaryota cellerna från den prokaryota organimsen. Man delar upp dagens plantor i: Icke vaskulära Frölösa vaskulära Fröväxter, gymnospermier Fröväxter, angiospermier Livscykel UTAN flercellig haploid gametofyt generation = djur och människor. Livscykel MED flercellig haploid gametofyt generation = mossor, ormbunkar, högre växter. Hos växter sker en dubbel fertilisering: 1) Ger upphov till embryot 2) Ger upphov till endospermet 1. Gametogenesis 11 2. 3. 4. 5. Embryogenesis Germination Mognad Vilstadium Vad inducerar frögroning? Vatten Sommar-temperatur Köldknäpp Regn som sköljer bort hämmare ur fröskalet (ökenväxter) Ljus (hos fröer med tunt fröskal, tex sallad eller Arabidopsis, phytokromer) Öppet landskap (en del fröer väntar på vindfällning för frögroning) Kemisk nötning av fröskalet (fåglars eller andra djurs mag-tarmkanal - försäkrar långväga fröspridning) Mekanisk nötning av fröskalet (vissa frön behöver tumla längs med strömmande vatten) Brand (en del fröer ligger vilande i kottar eller frukter tills en brand befriar dem, tex manzanita, en buske i Chaparral). I jorden finns mängder av vilande frön som väntar på brand, torka, översvämning etc När fröet gror tas näringen antingen från endospermet eller hjärtbladen. Frögroning startar med utträngandet av den embryonala roten. Under groningen skyddar groddplantan sitt skottmeristem från skada. Embryogenes Fröskalet utvecklas parallellt med embryot. Transport av auxin UT ur cellerna är kontrollerad av transportproteiner. Transport-proteinerna är membranbundna och deras lokalisering är kontrollerad. Auxin transporteras via specifik transport proteiner ut ur celler och in i nästa. PIN7 lokaliseras apikalt i den basala cellen för transport av auxin från modervävnad via basala cellen till den apikala. Miljön påverkar: Groning Antal blad, sido-grenar och sidorötter Tidpunkt för blomning Miljön påverkar INTE: Embryots form Antal blom-organ och deras ordning I SLUTET AV MOGNADSFASEN FÖRBEREDS CELLERNA FÖR UTTORKNING. 12 Vilstadium Vilstadium föregås av uttorkning (upp till 90 %). Frögroning förhindras aktivt (dagardecennier). extremfall - arktiskt lupinfrö 10000 år började gro när det grävts fram INHIBITORER finns i embryo och fröskal (fenoler & ABA) MEKANSISKT HINDER erhålls av fröskalet: hindrar vattenupptag, gasutbyte, läckage av inhibitorer, rotens expansion PRIMÄR FRÖVILA induceras av moderplantan SEKUNDÄR FRÖVILA induceras av omgivningen Befuktning av växter två spermier, den ena skapar en triploid vävnad. Endospermierna är alltid triploid medan embryot är diploid. Endospermierna är en cellvävnad som fungerar som en extra näring innan grödan kan fotosyntera. En del frön lagrar näring i hjärtbladen (ärtväxter), andra i endospermet (stråsäd). Apikal cell ger upphov till embryokroppen, medan den basala cellen skapar (navelsträng) knyter ihop embryot till moderplantan. Och rotmeristem. Primära frövilan, induerad uder fröutvecklingen för att förhindra att fröt ska gro medan där i moderplantan. Sekundära frövilan, vänta ännu längre. Cirkadisk rytm – Den interna klockan. Klockans organisation är komplex: 1) Flera olika sk input pathways, dvs omvärldsfaktorer som ställer klockan 2) En strikt kontrollerad central oscillator 3) En myriad av processer som styrs av information från klockan Den styr: Däggdjur: sömn, hunger, alerthet mm Växter: fotosyntetisk aktivitet, CO2 produktion klyvöppningarnas rörelser blad- och blomrörelser doft-avgivning klyvöppningarnas rörelser hypokotyltillväxt (solnedgång) fotoperiodiskt reglerad blominduktion 13 Varför följer bladens och klyvöppningarnas rörelser en cirkadisk rytm? Varför följer de inte istället bara ljus/mörker växlingarna eller förändringar i temperatur? Den interna klockan kan ses som en intern processor av omvärldsignaler (ljus & temp) som koordinerar lämplig tidpunkt för metabolism och utveckling hos växten. (Motsägelsefullt?) HUR ÄR DEN CIRKADISKA KLOCKAN UPPBYGGD? Av proteiner som varierar i koncentration under dygnet. Variationen i koncentration bygger på negativ feedback reglering av klockproteinernas uttryck. Detta gäller ALLA organismer där klockan studerats! Kap 7, 36 Vattenupptag och transport Lär dig skillnaden mellan xylem och floem Kambiameristem för att göra vaskulär vävnad. Tillverkar både xylen (vatten transport) och floem (mattransport system). Ligger placerat i ytterkantet av stammen eftersom dessa två ämnen bildas ytterkanten. Kambiet ligger i mitten och så bildas floem på ena sidan och xylen på andra sidan. Kambiet är sk stamceller. Skottmeristem med stamceller i mitten, och bildar dotterceller runt omkring, och blad primodior runt om kring. Vart ska nästa bladanlag anläggas? Bestäms av att auxin trasporteras till nästa plats från alla möjlga håll, blir en vldigt hög konc av auxin på detta ställe och ger upphov till ett nytt primodium. Primodrium – organanlag. Kap 10 Fotosyntes Håll reda på antalet kolatomerna på grund av ex kalvincykeln. De biologiska principerna för fotosyntes på energinivå. Samspelet mellan ljusberoende och inte ljusberoende (kalvincykeln) system och varför är de det? Fotosystem 1 & 2- De samlar in ljus. PS 2 elektrontransport PS 1 kalvincykeln. Består utav proteiner som är aminosyror. Bundna med ljusinfångande pigment som klorofyll och karoten osv (behövs inte kunnas). Fungerar som ”ljusantenner” som leder ljue in i kloroplasten. Vatten oxideras och bildar syrgas elektroner och protoner. Dessa elektroner åker iväg till elektrontransporten. 14 Syrgasen är den som gör att vi inte kvävs. Protonerna bygger upp en elektrisk spänning över tylakoidmembranet. Kopplat till ATP syntes, bildas från ADP och fosfat. ATP kan också bildas i elektrontransporten. 6 co2 + 6h20 + lju e c6h12o6 (glykos) + 602 Fotosyntes Tillbakavägen kallas för cellandning, om man tar bort ljusenergi. Och sker hos människor. Fotosyntesen sker mellan kloroplasternas två membraner och det är kalvincykeln som behöver ATP och NADP vilket den tar från glukosen. Därför sker fotosyntesen. Det finns mest kloroplaster i mesofyllen, som är en vävnad som ligger mellan det yttre membranet och den undre epidermis. Fotorespiration – växter är relativt ineffektiva när det gäller at ta hand om ljuset genom fotosyntesen. Detta beror på att de samtidigt ägnar sig åt fotorespiration. När stomatan är stängd kommer de i avsaknad av co2 använda o2 de syret som den får från kalvincykeln i stället. De kan nämligen inte se skillnad på syret och kolet. Detta gör att vattenbalansen behålls men det kostar energi och co2 åker ut . Syre via rubisco i stället, kostar energi och andas ut co2. - Varför sker fotorespiration om det kostar energi, för att behålla stomatabalansen för att bevara vatten. Kalvincykel Co2 binder in till en 5 c förening som bildar en 6 co föreingen som trillar sönder till 2 3c förening. Ett enzym (protein) som heter rubisco binder in co2 och tillverkar 6cols förening. Ut kommer glukos och andra sockerarter. Syrgas bildar oxiderande kolgasföreningar. C3 Öppnar och stänger stomatan under dagen när det passar. 3-kolsprodukt i kalvincykeln. C4 Kan ej ha stomatan öppen under dagen för att inte förlora vatten. Därför måste de vara mer effektivare på att använda co2. 4-kols produkt i kalvincykeln CAM Varma eller torra klimat. Hela tiden stängd stomata underdagen, utan öppnar stomatan på natten. Lagrar co2 i form av organiska syror i cytoplasman för att sedan under dagen använda ljuset och co2 i syntesen. Fotosynterat fixerar co2 under dagen i form av äppelsyra. Osmos – Utjämna koncentrationer av ämnen 15 Tentafråga Karbinlampor etylen växthormon som leder till programmerad celldöd tec frukteras mognad eller lövfällning. Kap 37 Näring Kaspariska bandet Du ska kunna: Vad är assimilering? Det finns rothår som suger upp vatten och mineral på roten. Jobbet är att transportera det till skottet, växten har ett skyddslager runt transporten för att inte vad som helst ska kunnas ta upp och föras till skottet. Till exempel hindra naturligt diffunderat vatten att komma vidare i transportsystemet. Alltså en ogenomtränglig cylinder som hämmar okontrollerat upptag av näringsämnen Om något tar upp i cellerna kontrollerat upptag/ diffusion. Kanalgång mellan cellerna som ger kontinuerlig cytoplasma plasmodesmata (finns ej i djurceller) Kap 39 Ljus temperatur och stress 16 Frågor: a) När finns blått ljus?(med tanke på kryptokrom.) b) Vad är en kromofor? Ljus Fytokrom/ Kryptokrom Båda är ljusreceptorer men fytokrom känner av R/FR Kryptokrom blått ljus. Receptorn absorberar en foton proteinerna ändrar sin konformation en (enzym/ protein?) aktivitet aktivseras som kallas kinas. Kinasen startar en signalöverföring som ändrar genuttrycket eller enzymaktiviteten. Lite enklare skrivet: Reception Transduktion Respons Transduktion: Omvandlingen av en signal från utsidan av en cell till en form som kan trigga en cellulär respons. Fytokromet känner av om växten är i skugga och kan då satsa på längdtillväxt. Kryptokromet hjälper tillsammans med den andra receptorn att ställa in sin biologiska klocka, dygnsrytmen (cirkadisk rytm) för att den ska anpassas till ljusperioden. Djurceller kan också ha kryptokrom (jetlag). Styr förlopp i switch till fotomorfgenes. Har två kromoforer. Fototropi Har en kromofor som absorberar blått ljus, vart kommer ljuset ifrån och hur mycket är det? Gör att växten böjer sig. Ljuset påverkar kromoforen som påverkar konformationen. Den styr: - Fototropism - Stomataöppning - Kloroplaströrelse 17 - Bladexpansion Bladrörelse P®-RPfr-FR-Pr Ljuset som kommer från solen har en kvot mellan rött/mörkrött ljus. Lite ovanför ett. Allt FR går igenom växten men bara en del av det röda. Alla ljusreceptorer innehåller kromoforer. Stress - hetta Kyla Torka Vattenbrist Syrebrist Försaltning För kallt = mättade fetter omättade fetter För mycket värme = omättade mättade fetter Adaption: evolutionär anpassning Acklimatisering: Snabb anpassning Ge exempel på adaption och acklimatisering i stressituationer. Torka Aklimatiserings-strategier - Bilda reflekterande hår - Mindre klyvöppningar Kap 39 Hormoner Frågor: a) Vilka hormoner behöver vi kunna? b) Lär dig utvalda hormoner på sida 827. - Kan stimulera fototropism Etylen - Inducerar programmerad celldöd. Sten ger grodden en mekanisk stress för att grodden ska kunna ta sig undan stenen, då är etylen signalmolekylen. 18 Klimakteriska frukter som när den får etylen gör att frukterna mognar genom programmerad celldöd? Auxin (IAA) – När växten böjer sig, bildas i toppskottet Transporteras från cell till cell. Finns celler som kan fördela auxinet och skickar ut mera auxin på den ljusrika? Sidan. Stimulerar cellsträckning. Kommer inget ljus känner den av gravitationssignalerna och växer rakt upp. Apikal? GA signal transduktion.