STOCKHOLMS UNIVERSITET
Institutionen för nordiska språk
Forskningsprojekt
Inger Larsson
De förlinnéanska och linnéanska svenska växtnamnen, ett stycke
svensk kulturhistoria med europeiska förtecken
Finansierat av Riksbankens jubileumsfond.
Projektbeskrivning
Från medeltiden och fram till mitten av 1700-talet och publiceringen av Linnés Flora
svecica finns dokumenterat ett rikt växtnamnsmaterial omfattande ca 10 000 svenska
namn på svenska eller utländska växter tillsammans med en hel del etnobotaniska kommentarer och proveniensuppgifter. Här döljer sig våra äldsta kända uppgifter om växternas svenska namn och deras användning och betydelse för den enskilda människan t ex i
samband med årets fester och högtidligheter, som läkemedel, i hemindustri och hantverk,
lekar, sedvanor, sägner och övertro och kanske även i prosa och poesi. Vad dessa källor
inte direkt avslöjar är om de anförda uppgifterna avser svenska förhållanden eller ej.
Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning dessa namn och
kunskapen om de egenskaper som växterna tillskrivs har inhemsk folklig förankring eller
är en del av en gemensam europeisk kulturkrets som når Sverige vid denna tid. Jag vill
också undersöka efter vilka principer växterna namnges och vilka motiv som föresvävat
namngivarna.
Publicering inom projektet
2006 Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld. Ca 200 s. (under
publicering).
Millefolium, rölika och näsegräs är den första rapporten från denna undersökning. Den
skulle kunna beskrivas som en kommenterad ordbok över de hittills kända medeltida
svenska växtnamnen närmast motsvarande W. Heizmanns Wörterbuch der Pflanzennamen im Altwestnordischen (de Gruyter 1993).
Boken är uppdelad i en kommentardel och en ordboksdel. Kommentardelen innehåller en
genomgång av samtliga källorför svenska växtnamn där ålder, omfång och betydelse för
framväxten av ett svenskt växtnamnsskick diskuteras. Jag visar på möjligt utländskt inflytande på det svenska växtnamnsbeståndet och gör ingående jämförelser med växtnamnsbeståndet i bevarade handlingar från Karl den stores Tyskland på 800-talet till
Harpesträngs danska örtabok från 1200-talet och Christiern Pedersens örtabok från 1530talet.
Särskild uppmärksamhet ägnas de växter som är föremål för lagstiftning i de medeltida
lagarna eftersom dessa ju får anses spegla inhemska förhållanden. Jag anser mig också
kunna urskilja ett antal namn som torde ha inhemskt ursprung eller i varje fall nordiskt.
Vidare visar jag vilka olika strategier som använts vid skapandet av svenska växtnamn
och lyfter fram några namnmotiv. En viktig slutsats som jag drar är att det redan i början
av 1500-talet verkar ha funnits en svensk växtnamnskonvention.
1
STOCKHOLMS UNIVERSITET
Institutionen för nordiska språk
Forskningsprojekt
Annan publicering inom ämnesområdet:
1988 Tätmjölk, tätgräs, surmjölk och skyr. En datorstödd ordgeografisk studie över
nordiska ord rörande äldre tiders mjölkhushållning i Norden. Diss. Acta Universitatis Stockholmiensis. New Series 18. Stockholm. 236 s.
1988 Galium verum, gulmåra, i litteratur och tradition. Om växtnamn. Nordsvenska 6.
Umeå 1990. 27 s.
1992 Mariablommor – i lust och nöd. Leve mångfalden! Tjugo uppsatser om språk
tillägnade Barbro Söderberg. MINS Meddelanden från institutionen för nordiska
språk vid Stockholms universitet 37. 7 s
1998 Rec. av Aspekter på växtnamn. Umeå 1997. (Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie E. Växtnamn Nr. 1.) för Svenska
landsmål och svenskt folkliv, s, 165-169.
2000 Rec. av Gustav Fridner, Folkliga växtnamn i Västerbotten. Utgivna av Sigurd
Fries, Jan Nilsson och Margit Wennstedt, (1999), för Svenska landsmål och
svenskt folkliv, 2 s.
Vilda växter som mat och medicin: Namnbruk och nyttjande: Tätört och sileshår. I:
Sveriges nationalatlas, bandet: Växter och djur. 1996. 2 s.
Medeltidens svenska växtvärld. Föredrag i samband med projektet Nydala
klosterträdgårds studieresa till mellaneuropeiska kloster och klosterträdgårdar
2005.
Växterna och namnen. Föredrag hållet för Trädgårdshistoriskt nätverk, mars 2006.
Eplagarðr, kalgardher och gräsgardher. Om medeltida litterära ’trädgårdar’. Föredrag
vid konferensen Medeltida växter och odling arrangerad av projektet Nydala
klosterträdgård 2006, forthc.
Rönnows herbarium 1719. Kommentar till en nätutgåva. I samarbete med professor
Ernst Brodin, Inst. för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, forthc.
Örtagårdarna vid klostret Lorsch. Museums Zentrum Lorsch, Tyskland. I samarbete
med Museums Zentrum Lorsch, forthc. Ca 10 s.
2
