Verksamhet/Urologmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Information om blåscancer
Blåscancer
Cancer i urinblåsan är den sjätte vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas ungefär 2000
personer i Sverige av cancer i urinblåsan. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos män än hos
kvinnor och drabbar framför allt personer i 50-75-årsåldern, men kan förekomma i alla åldrar.
Om tumören växer ytligt i urinblåsans slemhinna är chansen att bli återställd god. Växer den
djupare, in i urinblåsans muskulatur, har man drabbats av en svårare cancer.
Cancer beror på skadade cellkärnor
Slemhinnan i urinblåsan är uppbyggd av celler. Cancersjukdomen börjar med att någon eller några
cellkärnor skadas permanent och att cellerna börjat dela sig okontrollerat. Efterhand som cellerna
växer till, trängs normala celler undan och dör. Efter en tid av tillväxt har en liten klump av
cancerceller bildats. Den kallas för tumör efter ett latinskt ord som betyder "knöl". De flesta
tumörer i urinblåsan är uppbyggda av cancerceller som bara avviker lite från normala celler. Oftast
växer dessa tumörer endast i urinblåsans slemhinna. Även om dessa tumörer kan komma tillbaka
efter att man behandlats är chanserna goda att få kontroll över dem och tillståndet blir som regel
aldrig allvarligt.
Det finns också cancer i urinblåsan där cellerna är mer avvikande i sin uppbyggnad. Sådana
tumörer växer som regel mer aggressivt, in i blåsans muskulatur.
Orsaker till cancer i urinblåsan
Forskarna antar att cancer i urinblåsan uppkommer genom att vissa ämnen, så kallade
carcinogener, finns i urinen. Det finns ett starkt samband mellan cigarrettrökning och risken att få
cancer i urinblåsan. Risken för rökare att utveckla tumörer jämfört med icke-rökare har beräknats
till mellan två och fem gånger högre och är direkt relaterad till antalet rökta cigaretter. Att sluta
röka innebär att risken minskar markant för att tumören återkommer.
Synligt blod i urinen vanligt symtom
Det första symtomet är oftast blod i urinen. I vissa fall får man urinträngningar, sveda och
svårighet att kissa. Symtomen kan förväxlas med urinvägsinfektion eller prostatainflammation.
Cystoskopi
Den viktigaste undersökning som görs om man har eller har haft
synligt blod i urinen är en så kallad cystoskopi. Cystoskopi
innebär att ett smalt instrument förs upp genom urinröret och in i
urinblåsan.
Via instrumentet kan urologen inspektera urinblåsan och ta ett
cellprov.
Att få ett cancerbesked
Om det visar sig att man drabbats av cancer kommer beskedet ofta
som en chock, och man kan drabbas av en livskris i samband med
detta. Man måste som drabbad eller anhörig vara förberedd på
starka reaktioner och för många är det viktigt att söka stöd och
hjälp i denna situation. Att söka information och ställa många
frågor om sjukdomen och dess behandling är ett bra sätt att
Information om blåscancer
Verksamhet/Urologmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
hantera sin oro. Man skall komma ihåg att även om tumörer i urinblåsan är cancer, så är de flesta
av dessa inte livshotande. Så fort tumören i urinblåsan upptäckts kan urologen i regel med stor
sannolikhet tala om vilken typ det rör sig om, så att man slipper oroa sig i onödan.
Tumören hyvlas bort bit för bit
Om det står klart att man har blåscancer görs en operation med den så kallade TUR-metoden.
Genom urinröret förs då ett instrument med optik in i urinblåsan. Genom detta kan urologen se
tumören och hyvla bort den bit för bit. Detta ingrepp görs under narkos eller ryggbedövning. Ofta
kan operationen göras polikliniskt. Några månader efter operationen görs kontroll med cystoskopi.
BCG (Bacillus Calmette-Guérin)
Detta är ett vaccin som framför allt ger skydd mot tuberkulos och som vi alla är vaccinerade med.
Det har visat sig att om detta vaccin förs in i urinblåsan (via en kateter) ger det upphov till en
försvarsreaktion i kroppen med effekt på tumörceller i blåsan. Beroende på typen av blåscancer
ges ibland en kompletterande behandling med BCG efter operationen.
Hur ges läkemedlet
En kateter (plastslang) förs försiktigt in i urinröret upp i urinblåsan. Via katetern förs läkemedlet
som är i vätskeform in i urinblåsan.
Hur ofta ges behandlingen?
Behandling ges en gång i veckan under 6 veckor. Inom 2 timma ska lösningen kissas ut.
Biverkningar
Sveda och trängningar är vanliga, medan svåra komplikationer är ovanliga.
Mitomycin
Mitomycin tillhör en grupp läkemedel som kallas cytostatika och används vid många olika former
av cancer. Mitomycin skadar tumörcellerna genom att hämma deras tillväxt.
Hur ges läkemedlet
En kateter (plastslang) förs försiktigt in i urinröret upp i urinblåsan. Via katetern förs läkemedlet
som är i vätskeform in i urinblåsan.
Hur ofta ges behandlingen?
Behandling ges en gång i veckan under 6 veckor. Inom 1 timma ska lösningen kissas ut.
Biverkningar
Sveda och trängningar är vanliga, medan svåra komplikationer är ovanliga. Vid första urineringen
efter varje behandlingstillfälle med läkemedlet bör du tvätta dina händer och underliv för att
undvika akuta hudinflammationer.
Telefonnummer jag kan ringa vid frågor: ………………………………………………………..
Framtagen av: Marianne Fehrling, Utbildning och utvecklingssjuksköterska, 11 oktober 2010
Faktagranskad av: Sten Holmäng, Docent, överläkare
2
Information om blåscancer
Verksamhet/Urologmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
