Immunological and intracellular pathways in the development of urinary bladder cancer
Urinblåsecancer utgör ett av sex cancerfall och är en av de cancerformer som ökar i Sverige och en av
fyra som drabbas avlider av sjukdomen. Urinblåsecancer uppkommer huvudsakligen i urotelet, det
innersta cellagret i urinblåsan. Kronisk inflammation av urinblåsan kan leda till cancer och kunskapen
om vad som händer vid utvecklingen från frisk urinblåsa till inflammation och cancer i urinblåsan är
idag ej tillfredställande. Flertalet ytliga tumörer kan lokalt behandlas men då tumören växer in i
urinblåsans muskulatur försämras prognosen avsevärt och urinblåsan måste opereras bort.
Cellsignalering och epigenetiska förändringar under inflammation och cancer i urinblåsan (i
samarbete med PhD MD Max Levin, Jubileumskliniken, Sahlgrenska akademin (SA) och PhD MD Jan
Bjersing, avd för reumatologi och inflammationsforskning, SA)
Studierna fokuserar på hur urotelceller kan omvandlas från normala celler till maligna celler och hur
urotelcellens signaleringssystem förändras under inflammation (cystit) och cancer. Våra tidigare
studier har visat att urotelet uttrycker autonoma receptorer (signalproteiner) som också finns i
nervsystemet. Under inflammation och cancer i urinblåsan sker förändringar bland receptorerna.
Receptorer på urotelcellens cellyta och kopplingar till signaleringsvägar inne i cellen och deras
påverkan på celldelning under tumörsjukdom studeras i projektet. Målet med det aktuella projektet
är att finna potentiella medicinska måltavlor i form av receptorer/intracellulära signaleringsvägar vid
behandling av urinblåsecancer och blåsrubbningar och att finna biomarkörer för urinblåsecancer.
Faktorer som påverkar uttrycket av gener i DNA utan att DNA-sekvensen förändras (epigenetiska
faktorer) har visat sig spela stor roll vid utveckling av inflammation och cancer i flera av kroppens
vävnader. Huruvida epigenetiska förändringar sker i urotelet under inflammation och cancer i
urinblåsan är mycket lite utforskat. En vanlig epigenetisk funktion är metylering av DNA som innebär
att en metylgrupp sätts på DNA vilken gör att genen inaktiveras. Demetylering, när metylgrupper
plockas bort från DNA, innebär att genen aktiveras. I det aktuella projektet kommer
metylering/demetylering av DNA att studeras på specifika gener som är viktiga för utveckling av
kronisk inflammation och cancer i urinblåsan. Genom att identifiera vilka epigenetiska förändringar
som sker vid utvecklingen av cancer i urotelet innebär detta att man kan identifiera nya potentiella
medicinska måltavlor i behandlingen av urinblåsecancer.
Det normala och friska urotelet utgörs av urotelceller som bildar en strukturell och organiserad enhet
och bildar en skyddande barriär i urinblåsan gentemot urinen. Vid inflammation och cancer sker
betydande strukturella förändringar i urotelet och urotelet förlorar då sin barriärfunktion. Genom
mikroskopering och filmning av formationen av urotelet studerar vi vad som händer i urotelcellagret
vid utveckling av inflammation och cancer i urinblåsan. Målet med projektet är att förstå hur urotelet
bildas och identifiera de mekanismer som är av betydelse för att urotelceller blir elakartade.
Användande av tumörmodell för bestämning av individuell terapi vid behandling av urinblåsecancer (i
samarbete med docent Jonas Nilsson, Cancercentrum, SA och docent Sten Holmäng, avd för urologi,
Sahlgrenska universitetssjukhuset)
Patienter som vid operation opererar bort urinblåsan pga blåscancer har en 50 % risk för återfall och
spridning. I projektet undersöker vi den individuella patientens tumörs karaktäristika för att
identifiera faktorer viktiga för tillväxt av tumör och spridning. Genom studerandet avser vi att
profilera patientens tumör avseende risk för återfall och metastasering. I projektet kommer
patientens tumör att också att testas avseende känslighet för olika cancerläkemedel för att på så sätt
identifiera rätt behandling för patienten.
Patient med urinblåsecancer
operation
Prov från tumören
Odling/biobank
frisk
Patient får återfall
I blåscancer
Bättre
onkologisk
behandling
Information om tumören
Aggressivitet hos tumören
Känslighet för olika onkologiska läkemedel
Genetisk information
Immunförsvarets roll under utvecklingen av cancer i urinblåsan och livmoderhalsen (i samarbete med
Prof. Gunnar Tobin, avd för farmakologi, SA)
Tumörtillväxt är inte bara beroende av egenskaper hos tumörcellerna utan också av egenskaper i
miljön omkring tumören, den sk mikromiljön, och immunförsvaret i urinblåsan. Terapi för
cancersjukdom innefattar också stimulering av immunförsvaret, vilket är en etablerad metod vid ex v
malignt melanom. I projektet undersöker vi immunförsvaret i urinblåsan och dess roll vid utveckling
av inflammation och cancer. Förståelsen för hur immunförsvaret reagerar vid cancer kan leda till att
man hittar nya behandlingsmöjligheter för urinblåsecancer och för andra sjukdomar i urinblåsan.
Cervixcancer är en den vanligaste cancerformen bland kvinnor i utvecklingsländer och orsakas av
humant papillomavirus (HPV) som sprids sexuellt. I Rwanda har man startat massvaccineringar med
HPV-vaccin för att minska infektioner med HPV och därigenom risken att utveckla cervixcancer. I
projektet undersöker vi hur immunförsvaret aktiveras vid infektion med HPV och varför vissa kvinnor
utvecklar cervixcancer och andra spontanläker från infektionen. Projektet sker inom ramen för SIDAprojektet “Research Training Partnership in Health Sciences as an Integral Part of NUR Institutional
Research Capacity Strengthening” i samarbete med National University of Rwanda. I projektet
kommer vi att följa kvinnor I Rwanda med HPV-infektion och undersöka vilka som utvecklar
livmoderhalscancer.
Daniel Giglio
Medarbetare:
Caroline Wasén
Jan Bjersing, MD, PhD
Max Levin, MD, PhD
Lars Ny, MD, docent
Jonas Nilsson, docent
Gunnar Tobin, professor
Sten Holmäng, MD, docent
Michael Andersson, PhD
Patrik Aronsson, PhD
Nicklas Oscarsson, MD
Per Arnell, MD
John Swanpalmer, docent
Viveka Ströck, MD
Sponsorer
King Gustav V Jubilee Clinic Cancer Research Foundation
