Under de senaste åren har det visats att Östrogener och andra

”Östrogenicitet i fiskgalla – ett nytt sätt att mäta endokrina
störningar hos fisk.”
Examensarbete av Malin Gunnarsson, vt -01
Under de senaste åren har det från flera håll visats att östrogener och andra östrogenlika
ämnen släpps ut i våra vattendrag, vilka kan påverka fisken som lever däri. Både kroppsegna
och syntetiska östrogener, liksom vissa kemikalier och dess nedbrytningsprodukter kan störa
hormonregleringen och därigenom påverka reproduktion och utvecklingen hos fisk. De
viktigaste observationerna har varit feminisering och onormal utveckling av de hanliga
gonaderna. Studier har visat att avloppsvatten från reningsverk innehåller östrogener och
andra endokrinstörande ämnen. I denna studie har sexuellt omogen regnbåge blivit exponerad
för avloppsvatten från både kommunala reningsverk och industrier under tre veckor. En ny
metod har utvecklats för att mäta östrogeniciteten i den exponerade fisken. Levern är en av de
stora utsöndringsorganen i kroppen och många av föroreningarna ansamlas i gallan innan de
utsöndras. Den östrogena aktiviteten har därför mätts i galla med hjälp av en rekombinant
jästcell. Resultatet är uttryckt i östradiolekvivalenter, EEQ.
I oexponerad fält-kontroll fisk uppströms reningsverket uppmättes värden mellan 1-11 ng
EEQ/g galla. Fisk exponerad i burar i recipient-vattnet nära utloppet (utspätt avloppsvatten)
hade värden mellan 10-50 ng EEQ/g galla. Merparten av de fiskar som hade exponerats för
outspätt avloppsvatten i akvarium mätte motsvarande 65-850 ng/g galla. I två av fallen var
nivåerna mycket högre, 19 000 respektive 53 000 ng EEQ/g galla. De olika
exponeringsgraderna kunde skiljas åt statistiskt. Resultaten visar att östrogener släpps ut med
avloppsvattnet och tas upp av fisk. Ju mer koncentrerat avloppsvatten desto högre doser och
motsvarande högre respons. En viktig slutsats är därför att avloppsvattnet bör spädas ut
ordentligt för att minimera riskerna. Vid en jämförelse visade sig utsläppen från de
kommunala reningsverken vara mer östrogena än de från industrierna.
Östrogeniciteten i galla jämfördes med vitellogenin induktion, en annan indikator för östrogen
påverkan, som analyserats tidigare i plasma från samma fisk. De olika metoderna att mäta
östrogena utsläpp överensstämde i de flesta fall men vid jämförelse av utsläpp med höga
halter av östrogener var skillnaden mellan metoderna större.
Prov på östrogenicitet i galla med en rekombinant jästcell visade sig vara en användbar och
känslig metod. Det var en trovärdig indikator för att säga om en organism blivit exponerad för
östrogena substanser. I gallprovet mäts direkta upptag istället för sekundära effekter.
Examensarbete i biologi, 20 p, vt 2001
Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala Universitet
Handledare: Anders Svenson, IVL
Jan Örberg, Uppsala Universitet