”Östrogenicitet i fiskgalla – ett nytt sätt att mäta endokrina störningar hos fisk.” Examensarbete av Malin Gunnarsson, vt -01 Under de senaste åren har det från flera håll visats att östrogener och andra östrogenlika ämnen släpps ut i våra vattendrag, vilka kan påverka fisken som lever däri. Både kroppsegna och syntetiska östrogener, liksom vissa kemikalier och dess nedbrytningsprodukter kan störa hormonregleringen och därigenom påverka reproduktion och utvecklingen hos fisk. De viktigaste observationerna har varit feminisering och onormal utveckling av de hanliga gonaderna. Studier har visat att avloppsvatten från reningsverk innehåller östrogener och andra endokrinstörande ämnen. I denna studie har sexuellt omogen regnbåge blivit exponerad för avloppsvatten från både kommunala reningsverk och industrier under tre veckor. En ny metod har utvecklats för att mäta östrogeniciteten i den exponerade fisken. Levern är en av de stora utsöndringsorganen i kroppen och många av föroreningarna ansamlas i gallan innan de utsöndras. Den östrogena aktiviteten har därför mätts i galla med hjälp av en rekombinant jästcell. Resultatet är uttryckt i östradiolekvivalenter, EEQ. I oexponerad fält-kontroll fisk uppströms reningsverket uppmättes värden mellan 1-11 ng EEQ/g galla. Fisk exponerad i burar i recipient-vattnet nära utloppet (utspätt avloppsvatten) hade värden mellan 10-50 ng EEQ/g galla. Merparten av de fiskar som hade exponerats för outspätt avloppsvatten i akvarium mätte motsvarande 65-850 ng/g galla. I två av fallen var nivåerna mycket högre, 19 000 respektive 53 000 ng EEQ/g galla. De olika exponeringsgraderna kunde skiljas åt statistiskt. Resultaten visar att östrogener släpps ut med avloppsvattnet och tas upp av fisk. Ju mer koncentrerat avloppsvatten desto högre doser och motsvarande högre respons. En viktig slutsats är därför att avloppsvattnet bör spädas ut ordentligt för att minimera riskerna. Vid en jämförelse visade sig utsläppen från de kommunala reningsverken vara mer östrogena än de från industrierna. Östrogeniciteten i galla jämfördes med vitellogenin induktion, en annan indikator för östrogen påverkan, som analyserats tidigare i plasma från samma fisk. De olika metoderna att mäta östrogena utsläpp överensstämde i de flesta fall men vid jämförelse av utsläpp med höga halter av östrogener var skillnaden mellan metoderna större. Prov på östrogenicitet i galla med en rekombinant jästcell visade sig vara en användbar och känslig metod. Det var en trovärdig indikator för att säga om en organism blivit exponerad för östrogena substanser. I gallprovet mäts direkta upptag istället för sekundära effekter. Examensarbete i biologi, 20 p, vt 2001 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala Universitet Handledare: Anders Svenson, IVL Jan Örberg, Uppsala Universitet