PMBiotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka,
Lappberg
– med syfte att identifiera lokaler för flodpärlmussla och lekbotten för laxartad fisk i samband med
bangårdsförlängning.
Gällivare Kommun, Norrbottens län
2015-09-21
Titel: PM- Biotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka, Lappberg –med
syfte att identifiera lokaler för flodpärlmussla och lekbotten för laxartrad fisk i samband med
bangårdsförlängning.
Datum: 2015-09-21
Utgivare: Trafikverket
Utförare: Licab AB
Uppdragsansvarig: Håkan Tyrén.
Biotopkartering, bedömning, text och foto: Håkan Tyrén.
Storgatan 11, 972 38 Luleå. Telefon: 0920-184 48, 070-550 00 57
Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå
Telefon: 0771-921 921
Omslagsbild: Strömsträcka i Vuottasjohka.
2
Bakgrund och syfte
På uppdrag av Trafikverket genomförde Licab AB 2014 en biotopkartering av Vuottasjohka vid
Lappbergs bangård. Inventeringen omfattade då den del av bäcken som berördes vid en
bangårdsförlängning i sydlig riktning. Efter genomförda samråd under år 2014 och 2015 har
Trafikverket beslutat att en förlängning av bangården i stället ska göras nordlig riktning, i nära
anslutning till en tidigare inte inventerad del av vattendraget. En förlängning norrut innebär mindre
påverkan på rennäringen då befintlig flyttled över järnvägen söder om bangården kan behållas i
befintligt läge samt mindre påverkan på vattendraget eftersom ingen ny järnvägsbro behövs. Licab har
av denna anledning fått uppdraget att genomföra en biotopkartering och eftersök av flodpärlmussla i
den norra delen av Vuottasjohka som ligger i nära anslutning till den planerade
bangårdsförlängningen vid Lappberg, se figur 1.
Syftet med inventeringen har varit att identifiera eventuell förekomst av flodpärlmussla och livsmiljö
för laxartad fisk. Vid inventeringen har även andra parametrar som beskriver bäckens kvalitet som
livsmiljö för bl.a. öring dokumenterats, se mer under rubriken ”Metodik och tidpunkt”.
Inventerad sträcka 2015
Inventerad sträcka 2014
Figur 1. Översiktskartan visar var Lappberg och Vuottasjohka är lokaliserade samt inventeringens omfattning.
3
Allmän beskrivning av Vuottasjohka
I VattenInformationsSystemet för Sverige (VISS) ingår Vuottasjohka som en del i Vuotnajohka
vattendrag och vattendraget har en hög ekologisk status dock med en uppskattad risk att gränsvärdet
för kvicksilver överskrids på grund av atmosfäriskt nedfall. Vuottasjohka ingår även i Natura 2000området Kaitum fjällurskog där vattendraget ryms inom naturtypen 3220- ”Alpina vattendrag med
örtrik strandvegetation”.
Vuottasjohka har sitt huvudsakliga källflöde från Sjisjka-ahpe. Uppströms ligger även några mindre
sjöar, bland annat Goddejaure och Vuottasjaure. Mellan den uppströms liggande Vuottasjaure (1 km)
och den nedströms liggande Vuotnajaure (10 km) uppvisar Vuottasjohka en variation där kortare
forssträckor bryts av med djupare och mer lugnflytande sel.
Figur 2. Vuottasjohka har en varierande struktur med kortare forssträckor och sel med lugnt flytande vatten.
4
Metodik och tidpunkt
Biotopkartering av vattendrag
För att få en grundläggande beskrivning av bäckens lämplighet avseende livsmiljö och lekmöjligheter
för öring och biotop för flodpärlmussla har en översiktlig biotopkartering av den aktuella delsträckan
genomförts.
Inventeringen av vattendraget har utförts som en förenklad form av biotopkartering av vattendrag, där
SNV:s handledning för miljöövervakning varit utgångspunkt för vilka parametrar som dokumenterats.
Tabell 1 sammanfattar vilka parametrar som noteras i samband med biotopkarteringen.
Tabell 1. Vid den översiktliga biotopkarteringen noteras ett antal parametrar som har betydelse för bäckens ekologiska roll,
inte minst för laxartad fisk och lämplighet som flodpärlmussellokal.
Parameter
Beskrivning
Bredd
Bäckens medelbredd (m),
Djup
Bäckens medeldjup (m)
Sträcka
Varje delsträcka bör vara så homogen som möjligt,
sträckan bör normalt inte understiga 30 meter.
Strömhastighet
Lugnt flytande- Svagt strömmande- Strömmande- Fors.
Andel i %
Vattenfärg
Klart- Färgat- Kraftigt färgat
Bottensubstrat
Grov detritus -Findetritus -Lera (<0,02mm) –Sand
(0,02-2mm) –Grus (2-20mm) –Sten (20-200mm) –
Block (>200mm) –Häll (>400mm). Andel i %
Lekmiljö (öring)
Goda –Måttliga –Saknas
Uppväxtmiljö (öring)
Goda –Måttliga –Saknas
Ståndplats (öring)
Goda –Måttliga –Saknas
Vattenvegetation
Övervattenväxter (vass, säv) –Flytbladsväxter –
Undervattensväxter –Rosettväxter –Alger.
Teckningsgrad i %
Strandzon
Biotoptyp (sumpskog, lövskog, våtmark) -Exempel på
arter, andel i %
Beskuggning
Obefintlig –Mindre god (<5 %) –Måttlig (5-50 %) –God
(>50 %)
Biflöde
Finns eller ej
Vandringshinder
Definitiva eller partiella
5
Inventering av flodpärlmussla
I samband med den översiktliga biotopkarteringen har även flodpärlmusslor eftersökts. Detta har skett
i form av inventering med vattenkikare genom vadning i vattendraget. Eftersom det uppstår en viss
grumlig vid vadning sker inventeringen genom förflyttning uppströms i vattendraget. På de sträckor
där vattendjupet överstiger ca 1 meter är det inte möjligt att med vadarbyxor genomföra en
heltäckande inventering av botten. Vid partier med djupare vattenområden har inventeringen skett
från stranden och begränsats till den del av bäcken som är synlig från strandlinjen. Figur 3 och 4 visar
hur inventeringen går till.
Figur 3 och 4. Flodpärlmussla eftersöks med hjälp av vattenkikare och vadarbyxor.
6
Resultat
Inventeringen genomfördes 4:e augusti 2015 under goda väderförhållanden. Vattenståndet var
förhållandevis högt på grund av en period med riklig nederbörd.
Den avgränsade inventeringssträckan i Vuottasjohka består av en varierad mix av 6 kortare forspartier
(nr 1-6, orange-färgade i figur 5) och mellanliggande, längre sel. I den norra delen övergår selen till två
sjöliknande lugnvatten som är förhållandevis stora (A och B i figur 5).
Eftersom samtliga forssträckorna respektive selen har en så likartad karaktär redovisas resultatet av
biotopkarteringen i två olika objekt, där forsarna utgör objekt 1 och den resterade delen av jåkken som
består av mellanliggande sel utgör objekt 2.
A
B
●
Figur 5. Kartan visar det avgränsade inventeringsområdet (röd markering), forssträckorna (nr 1-6, orange-markerade) samt
de två större sjöliknande selen (A-B). Den gröna punkten visar lokaliseringen av den kallkälla som noterades under
inventeringen.
7
Miljöbeskrivning – omgivande biotop (strandzonen):
Strandzonen längs hela bäcken är förhållandevis homogen och består huvudsakligen av en gles
björkskog med inslag av vide (lappvide/grönvide) och ett förhållandevis örtrikt fältskikt. Älggräs
dominerar bland de högre växterna, men här växter också kärrspira, slåtterblomma, sumpmåra,
borsttistel och svarthö. Stora delar av den strandnära björkskogen översvämmas under högvatten och
här växer höga tuvor av styltstarr (hundstarr). På de blötare partierna över går björkskogen till öppen
myr där flaskstarr och styltstarr (hundstarr) dominerar tillsammans med vide och dvärgbjörk. Även
slidstarr noterades. Vattenklöver noterades både i strandzonen och ute i vattenregimen.
Spår av bäver i form av enstaka färska och äldre gnagspår på björkar observerades på ett par ställen.
Några tecken på långvarig aktivitet med bohyddor och omfattande trädfällning finns dock inte.
En kallkälla mynnar ut i den sydvästra delen av det större selet (gröna punkten i figur 5), inte långt
från den befintliga järnvägen, vilket utgör ett visst naturvärde. Här noterades bl.a. källdunört och
typiska mossor som trivs i kallkällsmiljöer såsom källpraktmossa och bandbryum.
Figur 6. Strandzonen med grönvide i förgrunden och örtrik björkskog i bakgrunden.
Figur 7. Enstaka bävergnag noterades, dock i begränsad omfattning.
8
Figur 8. Kallkällsmiljö vid Vuottasjohka.
Figur 9. Källdunört.
9
Objekt 1. Forsar, delsträcka 1-6
Datum
2015-08-04
Sträcka:
Totalt omfattar forssträckorna ca 165 meter av totalt 1,3 km (se figur 5).
Dessa är fördelade enligt följande:
Delsträcka 1: 50 m.
Delsträcka 2: 20 m.
Delsträcka 3: 10 m.
Delsträcka 4: 15 m.
Delsträcka 5: 20 m.
Delsträcka 6: 50 m.
Bredd
Medelbredd- 10 meter.
Djup
Medeldjup- 0,5 meter.
Strömhastighet
Strömmande/forsande, ca 0,3-0,7 m/s.
Vattenfärg
Klart.
Bottensubstrat
Delsträcka 1-6: Bottensubstratet i hela bäcken består av block/häll (100
%) av storleken 200-500 mm.
Vandringshinder
Nej.
Vattenvegetation
Näckmossa växter på stenarna (ca 50 % täckningsgrad). I övrigt inga
vattenväxter i forsarna.
Beskuggning
God nära strandzonen, i övrigt måttlig på grund av vattendragets bredd.
Biflöde
Nej.
Miljö för
laxartad fisk
Gott om ståndplatser och större block/bakvatten i forsarna vilket är
gynnsamt i synnerhet för äldre strömlevande fiskbestånd såsom harr och
öring. Flera observationer av vakande fisk gjordes under inventeringen.
Inga lekbottenmiljöer finns på sträckan.
Förekomst av
flodpärlmussla
Nej.
Bedömning av
lokal för
flodpärlmussla
Inventeringssträckan hyser inga lämpliga biotoper för flodpärlmussla.
Bottensubstratet är alldeles för grovt och blockigt.
10
Figur 10. Forsarna är förhållandevis homogena i sin struktur vad gäller bottensubstrat, vattenhastighet, djup och bredd. Det
är främst forssträckornas längd som varierar något. Bilden visar delsträcka 6.
Figur 11. Bilden visar delsträcka 1 just innan utflödet i det största selet i det avgränsade inventeringsområdet.
11
Objekt 2. Sel och lugnvatten
Datum
2015-08-04
Sträcka:
Totalt omfattar sel och lugnvatten ca 1 150 meter av totalt 1,3 km. De två
största selen i bäcken utgörs av två mindre sjöliknande sel i norra delen av
inventeringsområdet, markerade med ”A” respektive ”B” i figur 5.
Bredd
Sel mellan forsarna: ca 10-15 meter.
Sel ”A”: ca 25 meter.
Sel ”B”: ca 90 meter.
Djup
Medeldjup- >1,5 -2,5 meter (uppskattat djup). Selsträckorna var för djupa
för att vara möjliga att inventera genom vadning.
Strömhastighet
Lugnt flytande, ca 0,01-0,1 m/s.
Vattenfärg
Klart.
Bottensubstrat
Bottensubstratet i hela bäcken, inklusive selen består av block/häll (100
%) av storleken 200-500 mm. Viss avlagring av dy och finsediment sker
på bottensubstratet.
Vandringshinder
Nej.
Vattenvegetation
Glesa bestånd av igelknopp, hårslinga (ca 10 % täckningsgrad). Enstaka
kolonier av vattenklöver.
Beskuggning
God nära strandzonen, i övrigt måttlig på grund av vattendragets bredd.
Biflöde
Nej.
Miljö för
laxartad fisk
Selen är sannolikt goda tillhåll för rovfiskar såsom gädda vilket kan
påverka övriga fiskarter bl.a. öring negativt. Gädda noterades under
inventeringen.
Inga lekbottenmiljöer finns på sträckan.
Förekomst av
flodpärlmussla
Nej.
Bedömning av
lokal för
flodpärlmussla
Inventeringssträckan hyser inga lämpliga biotoper för flodpärlmussla.
Bottensubstratet är alldeles för grovt och blockigt. Strömhastigheten är
för låg.
12
Figur 12. Bilden visar strandzonen av det sjöliknande sel (”B”) som bildas i norra delen inventeringsområdet.
Figur 13. Mellan forssträckorna ligger längre och kortare sträckor med lugnt flytande vatten. Bilden visar det långa selet
mellan fors nr 1 och 2.
13
Diskussion och bedömning
Vuottasjohka har i sin helhet en stor variation av både forsar och sel som utgör mycket goda
förutsättningar för laxartad fisk som öring och harr både som uppväxtmiljö och som livsmiljö för äldre
fisk. Det grova bottensubstratet som dominerar skapar också många goda ståndplatser och bakvatten
vilka utgör viktiga element för fiskbeståndet. Detta kunde också styrkas genom observationer av
vakande fisk. Gädda noterades också under inventeringen, vilken sannolikt fungerar som en betydande
predator på den övriga fiskpopulationen i Vuottasjohka.
Den inventerade sträckan uppvisar inga lämpliga lekplatsmiljöer för laxartad fisk. Bottensubstratet är
alldeles för grovt för att kunna fungera för detta syfte. Däremot påträffades ett lekområde med
lämpligt grussubstrat, strömhastighet och vattendjup under inventeringen 2014 som genomfördes på
den sträcka som ligger söder om det nu aktuella avgränsningsområdet (Trafikverket 2014).
Flodpärlmussla hittades inte under inventeringen. Flodpärlmussla trivs framför allt i sandiga substrat
där den delvis kan gräva ner sig i bottensubstratet. Dessa förutsättningar saknas helt i det avgränsade
inventeringsområdet. Sannolikheten att bäcken hyser flodpärlmussla är därför mycket liten. I
rapportsystemet för stormusslor, den s.k. musselportalen finns heller inga flodpärlmusslor
rapporterade från Vuottasjohka. Inte heller från några närliggande områden finns flodpärlmussla
noterade.
Sammantaget bedöms Vuottasjohka vara en bäck som hyser höga ekologiska värden för laxartad fisk
såsom öring och harr, framför allt med tanke på liten mänsklig påverkan och stora naturlighet som
vattendraget uppvisar. Den har dock inga förutsättningar att hysa flodpärlmussla.
Övriga naturvärden som noterats i området mellan den befintliga järnvägen och Vuottasjohka är den
kallkälla som ligger i nära anslutning till järnvägen i norra delen av inventeringsområdet. Kallkällan är
ett naturvärde utifrån den specifika miljön som skapas och för de arter som är direkt knutna till
kallkällor. Utifrån den standard som är framtagen för naturvärdesinventering (SIS-SS 199000:2014)
bedöms objektet tillhöra klass 4 –visst naturvärde.
14
Källor och referenser
Degerman,E. (ed.). 2008. Ekologisk restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket och Fiskeriverket.
Naturvårdsverket. 2003. Handledning för miljöövervakning: Biotopkartering –Vattendrag,
programområde sötvatten, version 1:2003-06-17.
Naturvårdsverket. 2010. Handledning för miljöövervakning: Stormusslor, programområde sötvatten,
version 1:2 2010-03-30.
SIS-SS 199000:2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI)- Genomförande,
naturvärdesbedömning och redovisning. Swedish Standards Institute, Stockholm.
Trafikverket. 2011. Drift- och underhållsväg för järnväg mellan Kaitum och Lappberg.
Miljökonsekvensbeskrivning. Projektnummer: B301317.
Trafikverket. 2014. PM- Biotopkartering och inventering av flodpärlmussla, del av vattendraget
Vuottasjohka, Lappberg, Gällivare kommun. Licab 2014.
VISS-Vatteninformationssystem Sverige: http://www.viss.lansstyrelsen.se/
Musselportalen: http://www.musselportalen.se/
15
16
17
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90
www.trafikverket.se
18
