Vetenskap och utveckling

Vetenskap och utveckling
1800-talet
Vändpunkt
• Universitetsreformer (Tyskland)
• - seminarier
• - laboratorier (kemisten Justus von Liebig, 1826)
• Forskningsinstitutioner (Frankrike, USA)
• ”De lärdas republik” och nationalismen—
vetenskaplig konkurrens
Världsbilden: geologin
• Geologin (kopplad till studiet av fossiler;
ekonomiska och nationalistiska intressen:
mineraler, kartläggning; kolonial expansion: att
lägga anspråk på ett territorium)
• Vulkanister och katastrofister
• Uniformitarianister
• Aktualister: Charles Lyell (aktuella krafter: samma
som tidigare, verkar långsamt och konstant)
Världsbilden: fysiken
• Ljuset: ämne eller rörelse?
• Elektricitet (Galvani/Volta)—magnetism
(Gilbert)—elektromagnetism (Örsted)—
elektromagnetisk energimekanisk energi
(Faraday)
• Maxwell: elektromagnetiska vågor samma som
ljusvågor—elektromagnetiska fenomen
• Nya begrepp: kraft, fält
Världsbilden: fysiken/kemin
• Termodynamiken: kraft—oförstörbar egenskap; en del av materia eller
inte?
• Helmholtz: olika former av energi (”kraftformer”): kemisk, mekanisk,
etc.—de kan omvandlas i varandra
• - Summan är konstant: termodynamikens första lag
• - ”Värmen kan endast övergå från en varmare till en kallare kropp”:
termodynamikens andra lag; ”entropilagen”; ”värmedöden” vs.
utvecklingsoptimismen (se biologin)—tidsbunden idé (jf. senare åsikter)
• Materia: atomteorin—ständig rörelse (Dalton)
• Kemi: grundämnen och kemiska föreningar (Lavoisier)—konstanta
proportioner
Samhällsnynen: sociologin
• Atomer och individersamhället; sociala processer
• Saint-Simon: sociala grupper
• Social fysik: Auguste Comte
• Marx/Engels: sociala klasser
• Statistik och sannolikhet; Quetelet:
”genomsnittsmänniskan”: ”Bestämmandet av
genomsnittsmänniskan . . . kan vara av största betydelse för
vetenskapen om människan och samhällssystemet.”
Samhällssynen: antropologin, etc
• Att förklara intellektuella skillnader mellan folk
och raser
• - hierarkiskt tänkesätt
• - bruk och missbruk av evolutionsteorin
• Misbruket av evolutionsteorin
• Antropometri
Människosyn: biologin
• Cellen – vävnaden
• Mikroberna (Pasteur)
• Livsprocesser reducerade till kemiska och
fysiska processer
Människosyn: psykologin
• ”Empirisk” och ”rationell” psykologi: experiment och logisk
reflektion
• Herbart: ”idéernas mekanik”—mekaniska begrepp
(attraktion, repellering) förklarar hur idéerna blir en del av
medvetandet
• Fechners laboratorium i Leipzig (1879): psykofysiken—
sinnesfysiologi—mätningar och experiment
• Wundt: kritik av Herbart, byggde på Fechners forskning;
förhållandet mellan den kroppsliga retningen och den
psykiska förnimmelsens intensitet
Charles Darwin
• Darwins källor:
•
•
•
•
•
- Malthus: befolkning och resurser
- Lyell: jordens ålder
- Adam Smith: ”den osynliga handen”
- A. von Humboldt: växternas anpassning
- Lamark: evolution och förändring
Om arternas uppkomst
•
•
•
•
•
- variationer
- konkurrens
- anpassning
- överföring av egenskaper
- nya arter
• On the Origin of Species by means of Natural Selection or
the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life
• Huxley
• Ernst Haeckel—rangordning—social darwinism
• Francis Galton—gener (Mendel)