Åsa Konradsson-Geuken
Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Människa i fokus
Vätterbygdens folkhögskola
Jönköping April 2016
oo
”Omgiven av mig” as Mats Konradsson
Mina upplevelser
Allmänt om hjärnan
Schizofreni
Min forskning
”samma av två” av Mats Konradsson
Hjärnan är ett av de anatomiskt mer komplicerade
organen i den mänskliga kroppen
Den mänskliga hjärnan är färdigutvecklad först
när vi är 25 år
En vuxens persons hjärna väger ca 1-1.5 kg
En vuxen människas hjärna består av drygt 100
miljarder celler
CENTRALA
NERVSSYSTEMET
PERIFERA
NERVSYSTEMET
Neurokemi- läran om hjärnans kemiska
uppbyggnad och funktion
Dopamin
Glutamat
Serotonin
Noradrenalin
GABA
Acetylkolin
NORMALA FUNKTIONER
Motorik
Emotionellt status
Belöning
Uppmärksamhet
Endokrin aktivitet
INVOLVERAD I SJUKDOM
Parkinsons sjukdom
Affektiv sjukdom
Psykossjukdom
Substansberoende
ADHD
NORMALA FUNKTIONER
Excitatorisk = gaspedal
Emotionellt status
Kognition
Inlärning
Minne
Synaptisk plasticitet
INVOLVERAD I SJUKDOM
Epilepsi
Affektiv sjukdom
Psykossjukdom
Stroke
ALS
NORMALA FUNKTIONER
Aptit och törst
Aggressivitet
Sinnesstämning
Sömn
Vakenhet
Temperatur
INVOLVERAD I SJUKDOM
Affektiv sjukdom
Psykossjukdom
Ångestsjukdom
NORMALA FUNKTIONER
Uppmärksamhet
Rädsla
Stress
Kognition
INVOLVERAD I SJUKDOM
Affektiv sjukdom
Psykossjukdom
Ångestsjukdom
NORMALA FUNKTIONER
Inhibitorisk = bromsen
INVOLVERAD I SJUKDOM
Epilepsi
Oro
Psykossjukdom
Ångestsjukdom
Sömnstörningar
NORMALA FUNKTIONER
Uppmärkssamhet
Minnesfunktion
Orienteringsförmåga
INVOLVERAD I SJUKDOM
Alzheimers sjukdom
Psykossjukdom
Affektiv sjukdom
Svår psykisk sjukdom med störd
verklighetsuppfattning
Är en folksjukdom med okänd etiologi och
patofysiologi
Livstidsprevalens över hela jorden: 0.8-1%
Drabbar människor på tröskeln till vuxenlivet
Män i åldern 20-25 år
Kvinnor i åldrarna 25-30 år
Positiva symtom
hallucinationer
vanföreställningar
störningar i tankar, beteende och känsloliv
Negativa symtom
anhedoni (oförmåga att känna känslor)
språklig torftighet
viljelöshet
Kognitiva symtom
problem att ta in och tolka information
inlärningssvårigheter
grava minnesproblem
svårigheter med abstrakt tänkande
"Patienterna som jag har observerat svarar inte på
situationer som de borde; de är rädda för det som inte
finns, men förhåller sig likgiltiga till det som finns. Det
är som om de hade ett delat sinne.”
¨Dr. Bleuler myntade termen schizofreni (av de grekiska orden σχίζω
"schizo" (dela) och φρήν "phrēn" (psyke)), efter att ha observerat en
bristande interaktion mellan tankeprocesser och perception.
Genetisk komponent, dock mycket komplext –
man ärver en sårbarhet för att utveckla sjukdomen
Perinatala faktorer tex:
förlossningsskador
svält under graviditeten
allvarlig livshändelse under graviditet
infektion under graviditet
Trauma i barndomen
Att växa upp i storstad
Droganvändande i unga år tex:
att missbruka cannabis innan 15-års ålder ökar riskerna att
utveckla schizofreni med 15%
Dopaminhypoteserna
Glutamathypotesen
Fencyklidin alias ”angel dust”
Serotoninhypotesen
positiva symtom orsakas av en överproduktion av dopamin i
hjärnans subkortikala delar
Negativa- och kognitiva symtom orsakas av en
underproduktion av dopamin i främre hjärnbarken
LSD
Den kolinerga hypotesen
patienter som lider av schizofreni är STORrökare
Det finns idag inga läkemedel som kan bota
sjukdomen – men vi kan lindra vissa symtom.
Positiva
symtom
Negativa
symtom
Kognitiva
symtom
FÖRSTA GENERATIONENS
LÄKEMEDEL
Dopaminantagonister
DA D2-antagonister
ANDRA GENERATIONENS
LÄKEMEDEL
Multireceptorantagonister
Dopamin (olika
receptorer)
Serotonin
Histamin
Acetylkolin
Noradrenalin
FÖRSTA GENERATIONENS
LÄKEMEDEL
Extrapyrimidala
biverkningar
Akatisi ("myror i byxan”)
Dystoni (tonusökning)
Parkisonism
Akinesi (stelhet)
ANDRA GENERATIONENS
LÄKEMEDEL
Agranulocytos
(clozapin)
Kraftig övervikt
Insulinresistens
Kraftig sedering
Hypersalivering
Påverkan på hjärtkärlsystemet
Jag vill förstå de neurokemiska orsakerna och
de nätverk som ligger bakom kognitiv
dysfunktion vid psykisk sjukdom.
Det långsiktiga målet är att kunna förbättra
det dagliga livet för de patienter som lider av
schizofreni.
Korttidsminne
Långtidsminne
Arbetsminne
gör att vi minns ett uppslaget telefonnummer
tillräckligt länge för att kunna slå det på telefonen
för att inte dessa minnen skall gå förlorade så måste
de lagras om till något av de andra långtidsminnena
Episodiskt minne
Semantiskt minne
Minnen av självupplevda händelser/händelseförlopp
Lagrar fakta (typ historiska datum, kungar, namn på
huvudstäder)
Procedurminne
Färdighetsminne. Tas fram utan att man tänker på
det ,tex att cykla, gå osv
”Ögon” av Mats Konradsson
