DDnr
Dnr: 511-11417-04
Bevarandeplan
Eknäs, Katrineholms kommun
Administrativa data:
Natura 2000-kod: SE0220243
Områdets namn: Eknäs
Totalareal: 32,3 ha
Upprättad av: Länsstyrelsen i Södermanlands län, kontaktperson: Hans Rydberg
Fastställd av länsstyrelsen: 2007-03-06
Områdestyp: Natura 2000-område enligt habitatdirektivet.
Status: Beslutat av regeringen 1998-12-22
Ägandeförhållanden: Privat
Skyddsform, beslut: Saknas
Fastighetsbeteckning: Katrineholm - Eriksberg 10:1
Ekonomiskt kartblad: 09G 6f
Innehållsförteckning
Beskrivning av området ............................................................................................................. 2
Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet............................................................................... 3
Bevarandesyfte ........................................................................................................................... 4
Förslag till bevarandemål ........................................................................................................... 4
Beskrivning av naturtyper och arter i området........................................................................... 4
Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus............................................................................ 5
Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt?....................................................... 5
Gällande regler ........................................................................................................................... 6
Bevarandestatus idag.................................................................................................................. 6
Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan ................................................................................ 7
Uppföljning av bevarandemål .................................................................................................... 7
Intressanta arter i området………………………………………………………………….....10
Referenser ……………………………………………………………………………………11
Karta ………………………………………………………………………………………….12
2
Beskrivning av området
Området är beläget på en halvö mellan sjöarna Storsjön och Hönstorpasjön, ca 1500 m öster
om Strångsjö i Stora Malms socken. Den totala arealen är ca 37 hektar och skogen har ett
virkesförråd av ca 4 300 m3 sk. Området är ett konglomerat av nyckelbiotoper,
naturvärdesobjekt och produktionsskog.
Berggrunden består av olika bergarter, som troligen har sitt ursprung i vulkanisk aktivitet för
ca 2 miljarder år sedan. Här finns bergarter som hyperit, leptitgnejs med flera. Jordarten är
varierad och består bl. a av mycket hård gråvit lera och morän överlagrad av basisk brunjord.
Topografin är mycket varierad med låga bergbranter och däremellan smala dalgångar med
rörligt markvatten. Dessutom är delar av området mycket blockrikt.
Floran i området är extremt artrik. Av kärlväxter finns här länets enda lokal av buskvicker och
dessutom förekommer gräsen storgröe och strävlosta, som är mycket ovanliga i länet.
Exempel på andra intressanta kärlväxter är kal tallört, tandrot, myska, nästrot, underviol,
storrams och låsbräken. Mossfloran är också mycket artrik med flera rödlistade arter som den
mycket ovanliga aspfjädermossan samt filthättemossa och vedsäckmossa. På många av träden
finns också sällsynta, rödlistade lavar som aspgelélav, skorpgelélav, västlig njurlav, grynlav,
brunskaftad blekspik och liten blekspik. Dessutom har den numera rödlistade lunglaven här
sin troligen individrikaste förekomst i Sörmland. Även svampfloran är väl företrädd med
några rödlistade arter som skumticka, luddticka, kandelabersvamp och Sörmlands enda lokal
av rosetticka, även den rödlistad. I området syns regelbundet flera hotade fågelarter som
spillkråka, nötkråka, bivråk, stenknäck och järpe. Flera av dem häckar eller har häckat i
området. Större däggdjur förekommer också rikligt som vildsvin, kronhjort, älg och rådjur.
Den i Sörmland ganska ovanliga glänsande trämyran bor på flera ställen i området. I övrigt
har den lägre faunan inte undersökts.
Inom området har ca 85 signalarter noterats varav ca 25 är rödlistade.
I början av 1990-talet gjordes en avverkning av gran i delar av området. Denna åtgärd har
gynnat framförallt kärlväxtfloran. Exempel på detta är buskvicker, långsvingel och skogsstarr,
som tidigare förde en tynande tillvaro. Även lavfloran tycks ha gynnats. Ett exempel på detta
är lunglaven, som växer rikligt på alm, lönn och asp. Det ser inte heller ut som om mossfloran
skulle ha missgynnats, eftersom artrikedomen är stor och de flesta arterna tycks trivas.
Ingående Naturtyper enligt habitatdirektivet
Naturtypskod
9050
9080
Naturtypernas namn
Näringsrik granskog
*Lövsumpskogar
Areal
Total naturtypsareal:
14 ha
5 ha
9 ha
*= Prioriterad naturtyp
3
Med Naturvårdsverkets nya definitioner finns det möjligheter att utöka arealer av skogstyper om
rödlistade arter knutna till naturtypen förekommer i området, varför arealerna ovan kan komma att
ändras efter basinventeringen.
Bevarandesyfte
Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam
bevarandestatus för de i området utpekade naturtyperna så att området bidrar till den
biologiska mångfalden i landskapet och länet.
Syftet med Natura 2000 – området Eknäs är att skydda och vårda ett skogsområde med
kalkrika jordarter och ett för länet ovanligt stort antal rödlistade och andra sällsynta växt-,
svamp- och djurarter.
Förslag till bevarandemål
Målen kommer att preciseras efter att kommande basinventeringar utförs.
Näringsrik granskog (9050)
• Arealen örtrika, näringsrika skogar ska inte minska.
• Förekomsten av de för naturtypen typiska arterna ska finnas kvar i minst samma
omfattning som idag.
• Förekomsten av död ved ska öka.
• Bestånd av rödlistade och andra sällsynta arter skall finnas kvar.
Lövsumpskogar (9080)
•
•
•
•
•
Arealen lövsumpskogar ska inte minska.
Förekomsten av de för naturtypen typiska arterna ska finnas kvar i minst samma
omfattning som idag.
Förekomsten av död ved ska öka.
Bestånd av rödlistade och andra sällsynta arter skall finnas kvar.
Inslaget av gran i naturtypen skall högst vara 25% av grundytan.
Beskrivning av naturtyper i området
Näringsrik granskog (9050)
Örtrik granskog täcker knappt 30% av skogsarealen i området. Den växer i huvudsak på torrfrisk väldränerad morän. Förutom gran finns lövträd av olika slag, även ädla lövträd som alm
och ask, och ett varierat buskskikt med måbär, skogstry, hassel, berberis, olvon och tibast.
Kärlväxtfloran är påfallande rik med nästan samtliga av Sörmlands lundväxter representerade.
Död ved förekommer i delar av området liksom gamla träd och på några av dessa finns
rödlistade arter.
Lövsumpskogar (9080)
I området finns några alsumpskogar. Den största av dem, Cirkelängen, är belägen nära
områdets sydgräns. Trädskiktet domineras av klibbal och glasbjörk med en viss underväxt av
4
gran. Träden är delvis upplyfta på socklar och under vår och höst står det ofta klarvatten
mellan socklarna. Floran är relativt artrik med arter som rank- och skärmstarr, gullpudra,
korallrot, granbräken och springkorn. Bland skalbaggar i denna miljö märks bland annat
bronshjon och vågbandad barkbock. Längre åt väster finns en annan alsumpskog av liknande
slag. I kanten av denna växer tibast och skogsstarr. Ofta är gränszonen mellan
sumpskogsmiljön och den näringsrika granskogen den mest artrika och där finns ofta många
sällsynta arter.
Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus
Näringsrik granskog (9050)
Vedlevande arter är beroende på rik tillgång på död ved – både nu och i framtiden – för att
kunna garanteras livsmiljöer i tid och rum.
Viktiga substrat i örtrik skog med naturlig dynamik är död ved, t.ex. grenar, torrträd, lågor
m.m. i olika nedbrytningsstadier, gamla och grova träd med för epifyter speciell
barkstruktur samt tjocka förnalager för svampar i anslutning till främst äldre granar.
Lång skoglig kontinuitet är viktig för svårspridda arter av insekter, spindeldjur,
landsnäckor och vissa lavar, mossor och svampar.
Olika mikromiljöer i den örtrika naturskogen skapade av variationer i bl.a. fuktighet,
beskuggning och substrattillgång är viktiga för många sällsynta arter av växter, svampar
och djur med speciella ekologiska krav.
Rörligt kalkförande eller basiskt markvatten är ofta en förutsättning för naturtypen och för
flera av dess arter.
Tillgång på kalcium och andra ämnen som bibehåller en god syra-basstatus i jordarna är
en förutsättning för den rika örtfloran och för många ovanliga mykorrhizasvampar.
Lövsumpskogar (9080)
Växter i sumpskog kräver en hög grundvattennivå och att marken dränks med jämna
mellanrum. De kan drabbas hårt av torka, särskilt om torkan blir permanent som efter en
dränering. Andra, mer torktåliga arter konkurrerar då ut den ursprungliga floran.
Organismer knutna till död ved i sumpskog gynnas av den ständiga tillgången på
fuktighet. Flera uttorkningskänsliga arter kan överleva i död ved i sumpskog
Inväxande gran i lövsumpskog kan innebära ökad dränering samt försurning av
kärrtorven vilket innebär sämre livsvillkor för den ursprungliga flora som är knuten till
kärr och lövsumpskog.
Riklig mängd av äldre, döda eller döende träd liksom nedblåsta grenar eller stammar
utgör viktiga substrat för olika organismer i naturtypen.
5
Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt?
Nedan följer en beskrivning av några hotbilder mot naturvärdena inom Natura 2000området. Det kan naturligtvis finnas fler men avsikten med detta stycke är att beskriva några
tänkbara hot.
Näringsrika granskogar (9050), Lövsumpskogar (9080)
Alla former av produktionsinriktat skogsbruk är ett hot mot gynnsam
bevarandestatus. Större uttag av träd kan, förutom att själva träden med dess
strukturer och trädlevande arter försvinner, även skapa markförstöring.
Avverkningar kan även leda till uttorkning och konkurrensutsättning för många
arter som är knutna till biotopen. Exempel på skogsbruksåtgärder som hotar
naturtypens naturvärden och bevarandestatus är ……….
o Avverkningar; främst slutavverkningar, både i och i anslutning till objektet.
o Transporter
o Markberedning, dikning och annat som förändrar hydrologin.
o Plantering av andra trädslag som t.ex. gran.
o Buskröjning.
Invandrande gran utgör negativ konkurrens. (Gäller 9080).
Ett ökat kvävenedfall kan förändra den känsliga epifytfloran av lavar och mossor
samt mykorrhizabildande svampar.
Gällande regler
Enligt 7 kap 28§ MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som
på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett naturområde som
har förtecknats enligt 27§ Miljöbalken, dvs ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för
verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman eller är nödvändiga för skötsel och
förvaltning av området.
För att kontrollera om tillstånd krävs för någon åtgärd – Kontakta
länsstyrelsen
Bevarandestatus idag
Naturtyp
Gynnsam bevarandestatus
(ja/nej)
Kommentar
Näringsrika granskogar
(9050)
Lövsumpskogar (9080)
Ja
Markfloran riskerar skuggas ut i partier
med en alltför tät granvegetation.
Ja
6
Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan
Naturtyp
Åtgärd
År
Finansiering
Näringsrika granskogar
(9050)
Fri utveckling men alltför täta
granbestånd gallras försiktigt.
Länsstyrelsen
Lövsumpskogar (9080)
Fri utveckling men invandrande gran röjs. Vid
behov
Länsstyrelsen
Uppföljning av bevarandemål
När basinventeringen genomförts kan mer noggranna uppgifter lämnas.
Naturtyp/art
Att följa upp
Tidsplan
Näringsrika granskogar Typiska arter följs upp med en ännu ej
(9050), Lövsumpskogar framtagen metod.
(9080)
Uppföljning av död ved genomförs
enligt en ännu ej framtagen metodik.
?
Rödlistade arter övervakas genom
floraväkteri.
Intressanta arter i området
Kärlväxter
Trolldruva
Desmeknopp
Vanlig låsbräken
Strävlosta
Skogsklocka
Hässleklocka
Bäckbräsma
Tandrot
Skogsbräsma
Lundbräsma
Tagelstarr
Rankstarr
Knagglestarr
Skärmstarr
Skogsstarr
Dvärghäxört
Tibast
Långsvingel
Myska
Actaea spicata
Adoxa moschatellina
Botrychium lunaria
Bromus benekenii
Campanula cervicaria
Campanula latifolia
Cardamine amara
Cardamine bulbifera
Cardamine flexuosa
Cardamine impatiens
Carex appropinquata
Carex elongata
Carex flava
Carex remota
Carex sylvatica
Circaea alpina
Daphne mezereum
Festuca gigantea
Galium odoratum
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Rödlistad
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Ovanlig
Signalart
Ovanlig
Signalart
Sällsynt
Signalart
Signalart
Ovanlig
Signalart
7
Springkorn
Vätteros
Vippärt
Backvial
Vårärt
Tvåblad
Ögonpyrola
Kal tallört
Nästrot
Grönvit nattviol
Storgröe
Storrams
Lungört
Sårläka
Buskvicker
Underviol
Impatiens noli-tangere
Lathraea squamaria
Lathyrus niger
Lathyrus sylvestris
Lathyrus vernus
Listera ovata
Moneses uniflora
Monotropa hypophegea
Neottia nidus-avis
Plathanthera clorantha
Poa remota
Polygonatum multiflorum
Pulmonaria officinalis
Sanicula europaea
Vicia dumetorum
Viola mirabilis
Signalart
Signalart
Signalart
Ovanlig
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Ovanlig
Rödlistad
Signalart
Ovanlig
Signalart
Rödlistad
Signalart
Lavar
Lönnlav
Gulnål
Stiftgelélav
Skorpgelélav
Grynig gelélav
Aspgelélav
Blek kraterlav
Gammelgranslav
Skinnlav
Dvärgtufs
Lunglav
Västlig njurlav
Bårdlav
Luddlav
Grynlav
Korallblylav
Grynig filtlav
Brunskaftad
blekspik
Gulvit blekspik
Liten blekspik
Grå vårtlav
Bacidia rubella
Chaenotheca brachypoda
Collema furfuraceum
Collema occultatum
Collema subflaccidum
Collema subnigrescens
Gyalecta flotowii
Lecanactis abietina
Leptogium saturninum
Leptogium terestiusculum
Lobaria pulmonaria
Nephroma laevigatum
Nephroma parile
Nephroma resupinatum
Pannaria conoplea
Parmeliella triptophylla
Peltigera collina
Signalart
Signalart
Rödlistad
Rödlistad
Rödlistad
Rödlistad
Rödlistad
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Rödlistad
Signalart
Signalart
Rödlistad
Signalart
Signalart
Sclerophora farinacea
Sclerophora nivea
Sclerophora peronella
Acrocodia gemmata
Rödlistad
Signalart
Rödlistad
Signalart
Mossor
Piskbaronmossa
Liten baronmossa
Grov baronmossa
Fällmossa
Vedsäckmossa
Stubbspretmossa
Trubbfjädermossa
Anomodon attenuatus
Anomodon longifolius
Anomodon viticulosus
Antitrichia curtipendula
Calypogeia suecica
Herzogiella selegeri
Homalia trichomanoides
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Signalart
Signalart
8
Guldlockmossa
Rörsvepemossa
Blåsflikmossa
Blek stjärnmossa
Platt fjädermossa
Aspfjädermossa
Långflikmossa
Asphättemossa
Filthättemossa
Alsidenmossa
Stenporella
Trädporella
Källpraktmossa
Skogshakmossa
Krusig ulota
Homolothecium sericeum
Jungermannia leiantha
Lejeunea cavifolia
Mnium stellare
Neckera complanata
Neckera pennata
Nowellia curvifolia
Orthotrichum
gymnostomum
Orthotrichum urnigerum
Plagiothecium latebricola
Porella cordeana
Porella platyphylla
Pseudobryum cinclidioides
Rhytidiadelphus
subpinnatus
Ulota crispa
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Signalart
Signalart
Rödlistad
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Svampar
Blodticka
Rödgul trumpetsvamp
Kandelabersvamp
Ängsfingersvamp
Aprikosfingersvamp
Rotspindling
Strimspindling
Purpurfotad spindling
Blånande lökspindling
Jordspindling
Hasselticka
Zontaggsvamp
Gul vaxskivling
Blodvaxskivling
Toppvaxing
Ängsvaxskivling
Papegojvaxskivling
Bittervaxing
Honungsvaxskivling
Vitvaxing
Lundvaxskivling
Svavelriska
Spenslig fjällskivling
Syrlig fjällskivling
Rosetticka
Luddticka
Barkticka
Gulmjölkig storskål
Ullticka
Stor aspticka
Kantarellmussling
Gul fingersvamp
Anisfingersvamp
Caloporus taxicola
Cantharellus lutescens
Clavicorona pyxidata
Clavulinopsis corniculata
Clavulinopsis luteoalba
Cortinarius argutus
Cortinarius glaucopus
Cortinarius porphyropus
Cortinarius purpurascens
Cortinarius umbrinolens
Dichomitus campestris
Hydnellum concrescens
Hygrocybe chlorophana
Hygrocybe coccinea
Hygrocybe conica
Hygrocybe pratensis
Hygrocybe psittacina
Hygrocybe reai
Hygrocybe reidii
Hygrocybe virginea
Hygrophorus nemoreus
Lactarius scrobiculatus
Lepiota clypeolaria
Lepiota cristata
Oligoporus floriformis
Inonotus tomentosus
Oxyporus corticola
Peziza succosa
Phellinus ferrugineofuscus
Phellinus populicola
Plicaturopsis crispa
Ramaria flava
Ramaria gracilis
Signalart
Signalart
Rödlistad
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Rödlistad
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Signalart
Signalart
Signalart
9
Guldkremla
Krusbärskremla
Scharlakansröd vårskål
Fläckticka
Skumticka
Trollskägg
Kötticka
Russula aurea
Russula quelitii
Sarcoscypha coccinea
Skeletocutis nivea
Spongipellis spumeus
Thelephora penicillata
Tyromyces mollis
Signalart
Signalart
Signalart
Signalart
Rödlistad
Sällsynt
Signalart
Insekter
Myskbock
Stekelbock
Asppraktbagge
Jättesvampmal
Gullvivefjäril
Allmän bastardsvärmare
Bredbrämad bastardsvärmare
Liten bastardsvärmare
Mindre träfjäril
Bålgeting
Rödlistad (NT)
Rödlistad (VU)
Rödlistad (NT
Rödlistad (NT
Rödlistad (NT
Referenser
Karlsson, B. Lunglav och aspfjädermossa på Eknäset i Stora Malm. Daphne 14: (1-2): 23-26
Botaniska Sällskapet i Stockholm
Karlsson, B. 2002: Inventering av signalarter och rödlistade arter på Eknäset i Stora Malms
socken. Opublicerade artförteckningar.
Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000.
10
11
