Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och

advertisement
sammanfattning av utredningen om
Ungdomars och unga vuxnas
psykiska hälsa och ohälsa
pernilla isaksson
Innehållsförteckning
Inledning...................................................................................................................................... 4
Uppdrag och genomförande........................................................................................................... 4
Hur mår ungdomar och unga vuxna idag?...................................................................................... 6
Utvecklingen i samhället – orsaker till psykisk ohälsa...................................................................... 6
Friskfaktorer för psykisk hälsa........................................................................................................ 8
Hur arbetar olika verksamheter i Halland idag?............................................................................... 8
Metoder som främjar psykisk hälsa...............................................................................................10
Förslag för att främja en god psykisk hälsa i Halland......................................................................10
Arbete och arbetsplatsen..........................................................................................................12
Boende och närmiljö................................................................................................................ 13
Delaktighet och inflytande........................................................................................................14
Ekonomi och socialförsäkring...................................................................................................14
Fritid och kultur.......................................................................................................................14
Hälso- och sjukvård.................................................................................................................16
Skola och utbildning................................................................................................................16
3
Inledning
En frisk befolkning är en viktig förutsättning
för regional utveckling. Tyvärr har den psykiska
hälsan försämrats avsevärt de senaste 20 åren i
Halland och Sverige, främst bland ungdomar
och unga vuxna. Flera styrande dokument, till
exempel den regionala utvecklingsstrategin,
folkhälsopolicy för Halland, FN’ s konvention
om barnets rättigheter och positionspappret
för psykisk hälsa från Sveriges Kommuner och
Landsting, visar vikten av att arbeta för att förbättra hälsan bland ungdomar och unga vuxna.
För att åstadkomma ett verkningsfullt arbete
behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar
psykisk hälsa och ohälsa. Det finns ett stort antal
aktörer och verksamheter som i sin vardag möter ungdomar och unga vuxna och därmed kan
bidra till att skapa en grund för att den psykiska
hälsan utvecklas positivt. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa bör ingå som en naturlig del
i verksamheter riktade till denna målgrupp och
för att uppnå detta behövs kännedom om olika
metoder eller arbetssätt. Generella insatser till
hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär
bör utgöra basen för att långsiktigt skapa en bra
grund för psykisk hälsa hos ungdomar och unga
vuxna i Halland. Förhoppningen med denna utredning är att visa på förutsättningar som kan
stärka halländska ungdomars och unga vuxnas
psykiska hälsa.
Uppdrag och genomförande
Utredningens syfte är att på lång sikt medverka
till att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och
unga vuxna.
Utredningens övergripande mål är att ta fram
förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för
att stärka den psykiska hälsan bland ungdomar
och unga vuxna i Halland.
Frågeställningar:
-- Hur ser ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa ut?
-- Vilka är orsakerna till den ökande psykiska
ohälsan?
-- Vilka faktorer påverkar den psykiska
hälsan?
-- Vilka verksamheter arbetar främjande för
psykisk hälsa i Halland?
-- Vilka metoder finns som främjar psykisk
hälsa?
4
Denna utredning är avgränsad till ungdomar
i åldern 13-17 år och unga vuxna i åldern 1829 år. Utredningen berör ungdomar och unga
vuxna ur ett folkhälsoperspektiv, vilket innebär
ett brett befolkningsperspektiv där vi inte tittar på särskilt utsatta eller utvalda grupper. Utredningen innefattar främst psykisk hälsa, men
ibland även psykisk ohälsa då gränsen mellan
dessa begrepp ibland är svår att dra. Psykisk
sjukdom behandlas inte i denna utredning.
Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar och genomläsningar av relevanta
rapporter, utredningar och forskningsartiklar.
Besök, e-postkontakt och intervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter
i Halland.
Hur mår ungdomar och unga vuxna idag?
De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige
och Halland mår bra och har en god livssituation. I stort ser ungdomar positivt på sig själva.
Studier visar dock att nedsatt psykisk hälsa har
blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna
sedan början av 1990-talet. Självrapporterade
psykiska besvär har blivit vanligare och betydligt fler kvinnor än män har en nedsatt psykisk
hälsa. Studier visar på ökade besvär i form av oro
och nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt
anspänning och värk. I en studie om svenska
skolbarns hälsovanor framkommer att hälsan,
levnadsvanorna, de sociala relationerna samt
uppfattningen om skolmiljön förändras med
åldern och att det ofta skiljer sig mellan pojkar
och flickor. I de lägre tonåren mår man som
regel bättre, lever sundare och upplever skolan
mer positivt än då man blir äldre. Såväl självskattad hälsa, somatiska och psykiska besvär, som
allmänt välbefinnande försämras med stigande
ålder och skillnaden mellan pojkar och flickor
ökar. Ungdomarna får svårare att tala med
sina föräldrar ju äldre ungdomarna blir. Med
stigande ålder minskar skoltrivseln, ökar känslan
av att vara stressad av sitt skolarbete, är det fler
som tycker att kraven ökar och färre som tycker
att de har möjlighet att påverka sin skolsituation. Ungdomar uppger också att de upplever
att vårt samhälle bygger mycket på prestationer.
Utvecklingen i samhället –
orsaker till psykisk ohälsa
Om den psykiska ohälsan skulle förklaras av
brister i välfärdssystemen skulle den psykiska
hälsan i Sverige bland ungdomar och unga
vuxna vara påtagligt god. Förklaringen till att så
många fler uppger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande måste sökas i sådant som berör stora
delar av ungdomsgruppen och de unga vuxna.
6
Förändringarna i den psykiska hälsan under de
senaste decennierna kan bland annat förklaras
av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, ökade krav på prestationer, medias påverkan, ökad alkoholkonsumtion,
mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och
ekonomisk utsatthet.
”Stressigt att tänka på
framtiden. Man orkar inte ens
söka bostad eftersom alla säger
att det inte finns några.”
Friskfaktorer för psykisk hälsa
Att främja den psykiska hälsan genom
befolkningsinriktat arbete handlar till stor
del om att tillföra friskfaktorer, bland annat
genom att skapa stödjande miljöer för att hela
befolkningen ska kunna få en god hälsa. Det
är den samlade tillgången på friskfaktorer och
frånvaron av riskfaktorer i kombination med
individens egen motståndskraft som ligger
till grund för hur en individs psykiska hälsa
utvecklas. Ju fler friskfaktorer en individ har runt
omkring sig desto bättre kan individen troligen
hantera olika påfrestningar och livshändelser.
Friskfaktorer – individnivå
Hur en individ hanterar olika situationer i livet
beror dels på vilka erfarenheter individen har
och vilka förmågor/kompetenser denne hunnit
förvärva. Följande individuella egenskaper och
förmågor (friskfaktorer) är särskilt viktiga för
psykisk hälsa; emotionell intelligens/emotionell
kompetens, familjeförhållanden och nära vänner,
förmåga att hantera problem (coping), förmåga
att värdera problem (appraisal), förmåga till
avslappning, kognitiv förmåga, levnadsvanor
och självkänsla.
Friskfaktorer – samhällsnivå
På samhällsnivå finns de livsvillkor som individer
lever under. Livsvillkoren kan sägas vara de
omständigheter som individer inte direkt kan
påverka och som ofta bestäms genom politiska
beslut på lokal, regional och nationell nivå.
Följande faktorer på samhällsnivå utgör viktiga
förutsättningar för att främja psykisk hälsa
bland ungdomar och unga vuxna; arbete och
arbetsplatsen, boende och närmiljö, ekonomi
och socialförsäkring, fritid och kultur, hälsooch sjukvård, skola och utbildning, socialt
kapital samt delaktighet och inflytande.
Hur arbetar olika verksamheter
i Halland idag?
I detta avsnitt beskrivs verksamheter i Halland
som på olika sätt kan påverka de orsaker till den
ökande psykiska ohälsan som beskrivits tidigare. Verksamheterna kan påverka och utveckla
någon eller några av de friskfaktorer som identifierats i utredningen. Verksamheterna har alltså
betydelse för att främja ungdomars och unga
8
vuxnas psykiska hälsa. De verksamheter som
beskrivs i utredningen är; arbetsförmedlingen,
arbetsmarknadsenheter eller liknande, bostadsföretag, eftergymnasial utbildning, fritids- och
kulturverksamhet, företagshälsovård, grundskola
och gymnasium, hälso- och sjukvård, kyrkan
samt socialtjänsten.
Musik, konst, dans, drama och litteratur samt motion,
idrott och friluftsliv är viktigt för livskvalitén och hälsan.
Metoder som främjar psykisk hälsa
Avsnittet beskriver metoder som på olika sätt
främjar psykisk hälsa hos individer. Många
verksamheter arbetar inte efter särskilda metoder och kan inte alltid göra det. Metoderna
som beskrivs bygger på att stärka friskfaktorer
hos ungdomar eller unga vuxna. Metoderna är
uppdelade i evidensbaserade metoder och icke
evidensbaserade metoder. Följande evidensbaserade metoder beskrivs närmare i utredningen;
ACT - Acceptance and Commitment Therapy/
training, ASTP - Alcohol Skills Training
Programme, DISA - Depression in Swedish
Adolescents, du bestämmer, KBT - Kognitiv
Beteendeterapi, mindfulness, MI - motiverande
samtal, Olweusprogrammet, SET - Social och
Emotionell Träning, vägledande samspel samt
ÖPP - Örebro Preventionsprogram.
Förslag för att främja en god
psykisk hälsa i Halland
Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär bör utgöra basen för att långsiktigt stärka den psykiska hälsan hos ungdomar
och unga vuxna i Halland. Det behövs även riktade insatser mot riskgrupper av individer för att
förebygga psykisk ohälsa samt mer behandlande
insatser gentemot individer som redan har någon
form av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom.
Förslagen som följer visar på insatser och viktiga
perspektiv att beakta i avseende hur olika verksamheter kan utveckla arbetet med att stärka den
psykiska hälsan. Förslagen är framtagna efter en
sammanvägning av de orsaker som identifierats
till psykisk ohälsa, vilka friskfaktorer som finns
på individ- och samhällsnivå samt vad verksamheter som kontaktats uppgett som förslag till
förbättrat arbete framöver. Förslagen ges utifrån olika perspektiv; politisk nivå, ledningsnivå
och verksamhetsnivå. Inom verksamheten kan
förslagen diskuteras för att därefter ta ställning
till hur den egna verksamheten kan skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa för ungdomar och unga vuxna. Förslagen beskriver inte
hur verksamheten ska gå tillväga, det är upp till
verksamheterna själva att ta ställning till. I samtliga verksamheter kan det främjande arbetet
10
stärkas och med fördel ha stöd i evidensbaserade
metoder. Förslagen har indelats utifrån friskfaktorer på samhällsnivå. Vid varje friskfaktor finns
förslag till olika verksamheter. Nedan ges en
förklaring till hur förslagen kan användas.
Läs igenom förslagen för din berörda verksamhet och fundera på följande frågor;
•Vad gör vi redan idag inom verksamheten? Är det bra som det är eller finns
något som kan utvecklas eller förstärkas
ytterligare? Hur ska vi i så fall gå tillväga?
•Finns det förslag som vi behöver beakta i
vårt arbete som vi inte gör idag? Hur ska
vi i så fall gå tillväga?
•Ta hjälp av tidigare avsnitt i utredningen
som berör just din verksamhet eller område för att få mer bakgrund till förslagen.
Hela utredningen finns att ladda ner på www.
regionhalland.se/folkhalsa. Där kan du även beställa den.
DISA-programmet är ett program som avser
att hjälpa tonårstjejer att förstå och hantera
negativa tankar samt att ge dem verktyg att
hantera stress och förebygga nedstämdhet.
Metoden består av tio samtal under en timme
vardera mellan ledare och grupp
ARBETE OCH ARBETSPLATSEN
Arbetsförmedling
Ledningsnivå
Ungdomar och unga vuxna som vänder sig till arbetsförmedlingen får den tid och stöd de
behöver av personalen.
Särskild kompetens för att kunna stötta ungdomar och unga vuxna värderas vid anställningar.
Anställda erbjuds utbildning för att kunna stötta ungdomar och unga vuxna.
Verksamhetsnivå
Tidig kontakt och stöd till ungdomar och unga vuxna utvecklas.
Samarbetar med kommunen och olika företag för att erbjuda praktikplatser till ungdomar och
unga vuxna.
Vägleder ungdomar och unga vuxna kring CV-skrivning och jobbansökningar.
Möjligheter ges för ungdomar och unga vuxna att träna i en simulerad arbetsintervju.
Arbetsmarknadsenheter
Ledningsnivå
Skapar förutsättningar för samarbete och nära kontakt mellan arbetsmarknadsenheter,
arbetsförmedling och studie- och yrkesvägledning.
Skapar möjligheter för personal till handledning och utbildning.
Skapar möjligheter för personal till uppföljningsarbete.
Skapar möjligheter till sommarjobb för ungdomar och unga vuxna.
Verksamhetsnivå
Informerar till ungdomar och unga vuxna hur verksamheten kan vara en hjälp för dem.
Samarbetar med arbetsförmedling och studie- och yrkesvägledning.
Personalen får handledning och utbildning.
Personalen följer ungdomarna och vilka aktiviteter som fungerat.
Vägleder ungdomar och unga vuxna kring CV-skrivning och jobbansökningar.
Ger möjligheter för ungdomar och unga vuxna att träna i en simulerad arbetsintervju.
>>>
12
ARBETE OCH ARBETSPLATSEN (forts.)
Arbetsplatser
Arbetsgivare
Nyanställda erbjuds en genomtänkt och välplanerad introduktion till arbetet.
Anställda har ett tydligt uppdrag av vad som förväntas av dem.
Chefer ger stöd och återkoppling i arbetet.
Det finns balans mellan krav och kontroll i arbetet.
Arbetstagare erbjuds trygga anställningsförhållanden.
Anställer ungdomar och unga vuxna.
Arbetstagare erbjuds utbildning och utveckling, även visstidsanställda.
Erbjuder ungdomar och unga vuxna praktikplatser.
Samarbetar med företagshälsovården för att arbeta främjande.
Arbetsgivare erbjuder anställda friskvårdsbidrag eller motsvarande.
Arbetstagare
Kollegor ger stöd och återkoppling i arbetet.
Stöttar ungdomar och unga vuxna som anställs.
Stöttar praktikanter som kommer till arbetsplatsen.
Företagshälsovården
Påverkar företagens ledningar om vikten att arbeta främjande.
Marknadsför sig mer för att göra sitt utbud och kunskaper kända på arbetsplatserna.
Den hälsofrämjande kompetensen stärks.
Arbetar mer hälsofrämjande med gruppverksamheter.
BOENDE OCH NÄRMILJÖ
Bostadsföretag
Arbetar för hälsa och trygghet i bostadsområdet.
Engagerar och gör de boende delaktiga i sitt boende och bostadsområde.
Utvecklar system så att ungdomar och unga vuxna på ett enklare sätt kan få tag på en bostad.
Samarbetar med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg kring studentbostäder.
Samhällsplanering
Kommundirektiv för att trygga bostadsförsörjningen för ungdomar och unga vuxna genom program, utredningar eller översiktsplanering.
Skapar mötesplatser, naturmiljöer och parker i bostadsområden med närområden.
Skapar tillgänglighet för fysisk aktivitet, så som gång- och cykelvägar och grönområden.
Beaktar trygghetsaspekten vid planering av områden.
13
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
Politisk nivå
Ungdomsperspektiv beaktas vid beslut som påverkar ungdomar och unga vuxna.
Former för ungdomars och unga vuxnas inflytande utvecklas.
Sociala mötesplatser bibehålls, utvecklas och prioriteras. Placering, tillgänglighet och utbud av
tjänster beaktas.
Bibliotekens roll som sociala mötesplatser utvecklas.
Kommunens och landstingets verksamheter, föreningar och organisationer
De unga känner ett socialt ansvarstagande och blir samhälleligt engagerade.
Aktiviteter som erbjuds i kommunerna gör deltagarna delaktiga och involverade.
Webbplatser används som verktyg för ungdomars och unga vuxna inflytande.
Bibliotekens roll som sociala mötesplatser för ungdomar och unga vuxna utvecklas.
Olika verksamheter arbetar för att skapa goda relationer mellan föräldrar och unga.
Mötesplatser finns som gör det möjligt för ungdomar och unga vuxna att träffa vänner.
Vuxna kontaktpersoner finns som stöd för ungdomar och unga vuxna.
Deltagande i folkbildningsinsatser stimuleras.
EKONOMI OCH SOCIALFÖRSÄKRING
Ekonomisk rådgivning & planering erbjuds hos konsumentrådgivningen, bankerna samt studentkåren.
Undervisning om privatekonomi finns med inom olika ämnen i skolan.
Arbetsförmedling, försörjningsstödshandläggare, konsumentrådgivare och skola samarbetar för
att förbereda ungdomar till vuxenlivet och vad det innebär ekonomiskt.
FRITID OCH KULTUR
Politisk nivå
Det finns tydliga mål för kultur- och fritidsverksamheten på kommunal nivå.
Ungdomar och unga vuxna involveras i beslut kring satsningar som berör dem.
Föreningar och organisationer
Ungdomsledare har adekvat ledarskapsutbildning.
Aktiviteterna är strukturerade och innehåller utmaningar och utvecklingsmöjligheter som
individerna klarar av.
Verksamheten arbetar mot mobbning och alkohol- drogkonsumtion.
Verksamheten arbetar med inflytande och jämställdhet.
Samarbetar med föräldrar, närsamhället, skolan, kyrkan med flera.
Det finns möjligheter att engagera sig vidare inom verksamheten efter en aktiv karriär.
>>>
14
FRITID OCH KULTUR (forts.)
Fritidsgårdar, ungdomsgårdar eller motsvarande
Fritidsledare har adekvat utbildning.
Aktiviteter som erbjuds är i huvudsak strukturerade.
Aktiviteter som erbjuds innehåller utmaningar och utvecklingsmöjligheter som individen klarar av.
Verksamheten främjar god kamratskap och ger möjligheter till kravlösa kontakter med vuxna
och vänner.
Verksamheten arbetar mot alkohol- och drogkonsumtion.
Samarbetar med föräldrar, närsamhället, skolan, kyrkan, föreningslivet med flera.
Kultur
Ungdomar och unga vuxna har möjlighet att delta i egen skapande verksamhet och påverka och
styra dess innehåll.
Ledare i verksamheterna har adekvat utbildning.
Aktiviteter som erbjuds är i huvudsak strukturerade.
Aktiviteter som erbjuds innehåller utmaningar och utvecklingsmöjligheter som individen klarar av.
Verksamheten främjar god kamratskap och ger möjligheter till kravlösa kontakter med vuxna
och vänner.
Verksamheten arbetar mot alkohol- och drogkonsumtion.
Samarbetar med föräldrar, närsamhället, skolan, kyrkan, fritidsgårdar med flera.
Kyrkan
Arbetar uppsökande för att möta unga i deras miljöer.
Arbetet för att engagera unga utvecklas.
Samarbetar med skolor, föreningar, fritidsgårdar, föräldrar med flera.
Utvecklar och stärker de ungas kompetenser.
Förebygger alkohol- och drogkonsumtion.
Socialtjänst
Samarbetar med skola och fritid samt folkhälsoarbetare.
Bedriver främjande och förebyggande gruppverksamhet med föräldrar, ungdomar och unga vuxna.
Arrangerar informationskvällar för föräldrar inom olika områden.
Familjerådgivning och familjemottagning erbjuder stöd och råd med god tillgänglighet.
Fältverksamheten riktas till särskilda riskområden, projekt eller ämnen.
Fältverksamheten innefattar även ungdomarnas internetplatser – nätvandrare.
15
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Politisk nivå
Det skapas förutsättningar för att erbjuda invånarna god tillgång till vård.
Det finns direktiv för vårdpersonal att arbeta med individers hela situation, även den psykiska aspekten.
Det finns direktiv för vårdpersonal att arbeta hälsofrämjande.
Närsjukvård
Det finns god tillgång till vård.
Vid vårdkontakter görs en helhetsbedömning av individens hela situation, även den psykiska aspekten.
Vårdkontakter kännetecknas av god kommunikation mellan vårdpersonal och individ.
Vården stödjer individer att göra hälsosamma val.
Ger råd och stöd till dem med psykiska besvär så att de inte utvecklar allvarligare psykisk ohälsa.
Har tillgång till och kan hänvisa individer till psykosocial kompetens på vårdenheterna.
Ungdomsmottagning
Tillgänglighet till ungdomsmottagning är hög.
Vid kontakter med ungdomar görs en helhetsbedömning av individens hela situation, även den
psykiska aspekten.
Kontakter med ungdomar kännetecknas av god kommunikation mellan personal och individ.
Ger råd och stöd till dem med psykiska besvär så att de inte utvecklar allvarligare psykisk ohälsa.
Personalen erbjuds utbildning och handledning.
Förskjuter fokus från behandlande till mer främjande insatser.
Riktad verksamhet, som tjej- och killgrupper, kan vara ett komplement till kärnverksamheten.
Utvecklar samarbete med skolans elevhälsa.
SKOLA OCH UTBILDNING Grundskola och gymnasium Politisk nivå
Tydliga direktiv finns för hur skolan ska arbeta för elevers hälsa och därmed den psykiska hälsan,
till exempel genom skrivningar i verksamhetsplaner.
Det ges ekonomiska förutsättningar för att säkra tillgången på personal inom skolan.
Ledningsnivå
Skolan kännetecknas av ett pedagogiskt ledarskap.
Underlättar samverkan mellan skolans personal.
Tillräckligt med personal från olika personalkategorier finns på skolan.
Elever har tillgång till hjälp av pedagoger under lektioner.
Personal som anställs har den utbildning som krävs för arbetet.
Hälsofrämjande arbetssätt genomsyrar verksamheten.
>>>
16
SKOLA OCH UTBILDNING (forts.) Skapar möjligheter för personal till handledning och utbildning.
Skapar platser på skolan för återhämtning, avslappning och inläsning.
Arbetet med likabehandlingsplanen utvecklas och omfattar även till exempel e-mobbning.
I det systematiska kvalitetsarbetet används självskattningsverktyget BRUK eller liknande
systematiskt arbetssätt/verktyg.
Verksamhetsnivå - skolan
Både intellektuell utveckling samt social och emotionell mognad främjas.
Kunskapen om ungdomars psykiska hälsa (utveckling, orsaker, insatser) är god.
Personal ges möjligheter till handledning och utbildning.
Främjar en god skoltrivsel och ett gott kamratskap.
Elever får hjälp med hur de lägger upp och organiserar sina studier.
Ger eleverna möjligheter att påverka sin skolsituation på olika sätt.
Samordning och planering av prov och läxor så att arbetsbelastningen fördelas jämt över terminen.
Fokuserar särskilt på elever som riskerar att inte bli godkända.
Arbetar för att öka kontaktytorna mellan skola, arbetsliv och närsamhället.
Förbereder eleverna till fortsatta studier eller arbetsliv.
Arbetar för en hälsofrämjande skolutveckling med olika arbetssätt och metoder.
Samarbetar med föräldrar samt ger stöd för att de ska kunna stötta sina barn under skolgången.
Förmedlar ett kritiskt förhållningssätt till media.
Det finns en stimulerande skolgård för olika aktiviteter.
Verksamhetsnivå - skolhälsovården
Eleverna har god tillgänglighet till skolhälsovården och dess olika resurser.
Kunskapen om ungdomars psykiska hälsa (utveckling, orsaker, insatser) är god.
Skolhälsovårdens olika resurser har ett nära samarbete.
Arbetar mer främjande och tillsammans med skolans övriga personal.
Ges möjligheter till handledning och utbildning.
Den psykosociala kompetensen stärks.
Ges möjligheter att handleda den pedagogiska personalen på skolan kring hälsofrågor.
Verksamhetsnivå - Studie- och yrkesvägledare
Bedriver objektiv studie- och yrkesvägledning och visar på olika tänkbara alternativ.
I vägledningssamtalet finns en balans mellan information och vägledning.
Det finns möjlighet att arbeta, handleda och vägleda den pedagogiska personalen mer.
Ges möjlighet att arbeta med eleverna för att öka och stärka deras självkännedom.
Ges möjlighet att arbeta med elever i de lägre åren.
Samarbetar med arbetsliv och närsamhälle.
Samarbetar med utbildningar som elever går vidare till.
>>>
17
SKOLA OCH UTBILDNING (forts.) Eftergymnasial utbildning – högskola och vuxenutbildning
Erbjuder utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar.
Marknadsför sig till ungdomar och unga vuxna på olika sätt och genom olika kanaler.
Det finns möjligheter för studenter att påverka sin studiesituation.
Det erbjuds olika typer av stöd till studenter som behöver det.
Introduktionskurs för studenter arrangeras i t.ex. studieteknik, gruppdynamik samt att hålla föredrag.
Lärarens pedagogiska kunskap värderas högre vid anställningar på högskolor och universitet.
Det skapas mer lärarledda aktiviteter för att skapa en balans mellan arbete i skolan och i hemmet.
Det finns en relation mellan lärare och studenter.
Det ges tydlig och utförlig information om inlämningsuppgifter, seminarier och tentamen i början
av terminen/kursen.
Det skapas kontakter mellan studenter och arbetsliv på olika sätt.
Studenthälsan
Samarbetar med högskolans olika sektioner.
Medicinsk-, kurativ- och folkhälsokompetens finns inom verksamheten.
Är väl insatta i olika studiesociala problem.
Främjande och förebyggande verksamhet är i fokus.
Alkoholpreventiva insatser, kurativa insatser samt insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa prioriteras.
Involverar och samarbetar med studenter i arbetet.
Tar tillvara olika resurser som finns inom kommunen.
Samarbetar med studentcentrum och studentkåren.
Studie- och karriärvägledning
Bedriver objektiv studie- och karriärvägledning och visar på olika tänkbara alternativ.
I vägledningssamtalet finns en balans mellan information och vägledning.
Har stor inblick i arbetsmarknadens krav och intressen.
Studie- och karriärvägledaren kan tillsammans med studenter erbjuda vägledning till nya studenter.
Vägledarna erbjuder metoder för att hantera stress.
Samarbetar med studenthälsan och studentkåren.
Studentkåren
Arbetar för studentrepresentation i högskolans styrelse och olika nämnder.
Är insatt i och kan vara företrädare för de rättigheter en student har.
Underlättar för bostadssökande studenter.
Marknadsför sin bostadsgaranti.
Arbetar för att skapa trygghet bland nya studenter.
Bedriver studiesociala aktiviteter utan alkohol.
Arbetar för att skapa olika sociala nätverk.
Skapar kontakter med arbetslivet.
Samarbetar med studenthälsan och studentcentrum.
18
Foto: Fredrik Petersson • Tryck: Trydells, Laholm
Box 538, 301 80 Halmstad • [email protected] • www.regionhalland.se
Download