>> TEMA: PROTEIN Protein, mättnad och viktnedgång Övervikt är ett stort hälsoproblem och nya effektiva förebyggande och behandlande strategier behövs. En kost med relativ hög andel protein har visat sig vara effektivt vid bantning, liksom för att behålla vikt efter viktminskning. En förklaring kan vara att proteinrik kost underlättar både ett lägre energiintag genom ökad mättnadskänsla och bidrar till ökad energiförbrukning. Frågan som för närvarande intresserar många forskare är hur proteiner kan bidra till att öka mättnadskänslan och om denna egenskap gäller för alla proteiner. >> text: Robert Brummer, professor i Gastroenterologi och Klinisk Nutrition, Örebro Universitet. [email protected] I nyligen genomförda studier har vi visat att en proteinrik frukost med kasein eller soja ökar mättnad jämfört med normala halter av dessa proteiner (1). I andra studier har vi funnit att alfa-laktalbumin, gelatin och gelatin med tillskott av tryptofan minskar hungerkänsla betydligt och kan minska energiintag vid en följande måltid med cirka 20 procent (2). Foto: iStockphoto.com Aminosyror en hypotes Den mättande effekten av protein skulle kunna förklaras av en ökad halt av vissa aminosyror i blodet. En hypotes är den så kallade essen­ tiella aminosyrabrist-hypotesen. Enligt denna hypotes leder en ökad blodnivå av icke-essentiella amino­ syror, i kombination med relativ låga halter av essentiella amino­ syror, till signaler som får oss att äta vidare minskar. På så vis hämmas hungern. Intag av alfa-laktalbumin och vassle medför också ökad koncentration av ketogena aminosyroror, som leucin och lysin, vilket har en aptithämmande effekt. Effekten förstärks om ett högt proteinintag kombineras med ett mycket lågt intag av kolhydrater, och man kan samtidigt iaktta en betydande ökning av ketonkroppen beta-hydroxybutyrat. 24 Nordisk Nutrition 1 • 2010 Mättnadshormon ej bekräftat En annan möjlig förklaring för hur proteiner kan öka mättnad är att proteiner bidrar till att specifika så kallade mättnadshormoner produceras av kroppen och frisätts. Typiska mättnadshormoner är insulin, GLP-1 (glukagonlik peptid-1) och ghrelin. Dessa hormoner påverkar hjärnan så att aptiten hämmas. Mot förväntan har vi dock inte i våra studier kunnat påvisa något samband mellan koncentrationen av dessa hormon efter proteinintag och mättnad. Ökad energiförbrukning En proteinrik kost ökar energiförbrukningen, oavsett övriga makronutrienter i kosten (3). Nästan hälften av den effekten kan förklaras av en ökad glukoneogenes, som följd av ökad proteinintag. Sammanfattningsvis finns det nu kunskap om hur proteinintag kan påverka energibalansen och viktkontroll. Nästa steg bör vara att översätta detta till praktiskt kostråd. •• Referenser 1. Veldhorst MA, et al. Dose-dependent satiating effect of whey relative to casein or soy. Physiol Behav 2009; 96: 675-82. 2. Veldhorst MA, et al. A breakfast with alpha-lactalbumin, gelatin, or gelatin + TRP lowers energy intake at lunch compared with a breakfast with casein, soy, whey, or wheyGMP. Clin Nutr 2009; 28: 147-55. Epub 2009 Jan 31. 3. Veldhorst MAB, et al. Gluconeogenesis and energy expenditure after a high protein, carbohydrate-free diet. Am J Clin Nutr 2009; 90: 519-526.