Att lämnas eller tas med av ambulansen

 Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Att lämnas eller tas med av ambulansen
En studie om vilka patienter som lämnas hemma respektive tas
med av ambulans avseende kön, ålder och etnicitet
Författare:
Sandra Ekström
Jenny Händestam
Handledare:
Camilla Fröjd
Examensarbete i vårdvetenskap 15hp
Inriktning inom ambulanssjukvård 60hp
2015
Examinator:
Cecilia Arving
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst
diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än
yngre.
Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som
togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet.
Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv
journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De
200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat
i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data
analyserades i dataprogrammet SPSS.
Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147
(20 %) kvarstannade i hemmet. Resultatet visade att det ej fanns någon signifikant
könsskillnad mellan vilka som togs med till sjukhuset eller ej (p=0,804). Däremot visade
resultatet att det fanns signifikanta skillnader i ålder mellan patienterna som togs med av
ambulans och de som kvarstannade i hemmet (p=0,000). Patienter som var yngre lämnades i
högre utsträckning hemma. När patienternas etnicitet analyserades fann författarna
signifikanta skillnader där patienter med annan etnisk härkomst lämnades hemma i högre
utsträckning (p=0,013).
Slutsats: Inom ambulanssjukvården förekom signifikanta skillnader beträffande vilka som
lämnades hemma eller togs med till sjukhus. Patienter med annan etnisk tillhörighet och yngre
bedömdes oftare kunna kvarstanna i hemmet.
Nyckelord: ambulansbehov, attityder, diskriminering, könsskillnader och etnicitet.
ABSTRACT
Background: Existing research shows that women and people of foreign ethnic backgrounds
face discrimination by ambulance personnel. Older patients are left at home more often than
younger patients.
Objective: To examine the difference between patients who were left at home and those that
were taken by ambulance with regard to gender, age and ethnicity.
Method: The study was a descriptive comparison of quantitative data. A retrospective review
was made of the first 200 medical records of patients who were transported to hospital and
those not transported during March, April and May of 2014. A total of 972 medical records
were reviewed, of which 749 were included. Analysis was performed using SPSS.
Results: Of those records, 602 (80 %) patients were taken to hospital and 147 (20 %) were
not. The results showed that gender had insignificant effect on whether or not the patient was
taken to the hospital (p=0,804). However, results showed that a patients age had a significant
impact on whether or not they were taken by ambulance (p=0,000). Younger patients were
left at home to a greater extent. The authors also found significant differences when analysing
ethnicity, patients with foreign ethnicity were left at home more frequently (p=0,013).
Conclusion: Young age and differing ethnicity significantly affect the treatment received
from ambulance services, these patients were more likely to be assessed to be able to remain
in the home by the ambulance personnel.
Keywords: ambulance utilization, attitude, discrimination, gender bias and ethnic groups. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ............................................................................................................................. 6
Kön ........................................................................................................................................................................... 8
Ålder ......................................................................................................................................................................... 8
Etnicitet .................................................................................................................................................................. 10
Samhällsperspektiv ................................................................................................................................................ 11
Ambulanssjukvården .............................................................................................................................................. 12
Omvårdnadsteoretisk referensram.......................................................................................................................... 12
Problemformulering ............................................................................................................................................... 13
Syfte ....................................................................................................................................................................... 13
Specifika frågeställningar ....................................................................................................................................... 13
METOD .................................................................................................................................... 14
Design .................................................................................................................................................................... 14
Urval ....................................................................................................................................................................... 14
Datainsamling ........................................................................................................................................................ 15
Tillvägagångssätt .................................................................................................................................................... 16
Etiska överväganden .............................................................................................................................................. 16
Bearbetning och analys .......................................................................................................................................... 17
RESULTAT ............................................................................................................................. 17
Kön ......................................................................................................................................................................... 17
Ålder ....................................................................................................................................................................... 18
Etnicitet .................................................................................................................................................................. 18
DISKUSSION .......................................................................................................................... 19
Resultatdiskussion .................................................................................................................................................. 19
Kön ..................................................................................................................................................................... 19
Ålder................................................................................................................................................................... 21
Etnicitet .............................................................................................................................................................. 23
Metoddiskussion .................................................................................................................................................... 24
Slutsats ................................................................................................................................................................... 27
REFERENSLISTA................................................................................................................... 28
BILAGA ................................................................................................................................... 36
BAKGRUND
Förenta Nationerna skriver i sin deklaration, artikel ett, att mänskliga rättigheter (1998) är:
”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och
samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap”. Vidare förtydligas
deklarationen i artikel två och säger att alla har lika rättigheter oavsett kön, ras, hudfärg,
religion, språk, politisk hållning eller annan ställning i samhället.
I § 2 av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) fastställs det att: ”målet för hälso- och
sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Vidare finns det
beskrivet i lag (SFS 1997:142) att: ”vården skall ges med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården”. Dessa lagar innebär att sjuksköterskor ska ge
jämlik vård och att den som är i störst behov av vård skall få vård först.
En del av sjukvårdens ansvarsområde är ambulanssjukvård. Bemanningen i
ambulanssjukvården har under åren förändrats. Från år 1968 bestod utbildningen av en tre
veckors frivillig sjukvårdskurs och personalen var då i regel deltidsbrandmän eller
taxipersonal. Under 1980-talet utvecklades ambulanssjukvården snabbt. Då krävdes det att
ambulanspersonalen hade undersköterskekompetens och läkare anställdes för att se över den
medicinsktekniska utrustningen i ambulansen (Gårdelöv, 2009, s. 25-27). År 2005 beslutades
att endast legitimerad personal får administrera läkemedel inom prehospital sjukvård. Detta
innebär att det måste finnas minst en legitimerad grundutbildad sjuksköterska i
ambulansbesättningen (SOSFS 2005:24). Krav på minst en specialistsjuksköterska har sedan
en tid funnits i vissa län (Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, 2013). Landstinget i
Västernorrland och Region Gotland har drivit detta vidare och kräver minst en
specialistutbildad ambulanssjuksköterska i varje besättning (Landstinget Västernorrland,
2014; Sundsvalls Tidning, 2014; Lars Norberg, verksamhetschef ambulanssjukvården
Västernorrland, 20 april 2015; Cecilia Gustavsson, verksamhetschef ambulanssjukvården
Gotland, 11 mars 2015).
Suserud och Haljamäe (1999) fann att mer kompentens och utveckling fortfarande behövs i
ambulanssjukvården. Intervjuer med läkare som arbetade och var aktiva inom
ambulanssjukvården genomfördes. Resultatet visar att de tycker att den nuvarande vården i
ambulansen ej är acceptabel. I förhoppning om att kunna effektivisera organisationen anser de
att kompentensen hos personalen bör vara på en högre nivå. Därför anser de att fler
sjuksköterskor, helst specialistutbildade, behövs inom ambulanssjukvården. Detta stödjs av
Arreola-Risa, Vargas, Contreras och Mock (2007) där patienternas mortalitet mättes före och
efter utbildning av ambulanssjukvårdare. Studien och utbildningen gjordes i förhoppning om
att minska kostnaderna och öka effektivitet i ambulanssjukvården. Resultatet visar att
mortaliteten bland patienterna minskade efter utbildningen.
Ambulanssjukvården har traditionellt präglats av ett snabbt omhändertagande och transport
till sjukhus, även av de icke kritiska patienterna. Genom åren har omhändertagandet och
undersökningar i patientens hem blivit mer omfattande, i takt med att befogenheter och antalet
legitimerad personal ökat. Ambulanssjuksköterskan tillämpar triageringssystem för att
bedöma vårdnivå och prioritet för att främja patientens behov (Jonsson, 2009).
Det finns olika faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskan i beslutet om rätt vårdnivå för
patienten. Dessa faktorer är bland annat att besluten måste ske snabbt och baseras ofta på
otillräcklig information om patienten. Det är också många olika intressen och aktörer som
måste tas hänsyn till. I flertalet situationer befinner sig ambulanssjuksköterskan i en miljö där
denne kan uppleva ett yttre tryck från åskådare på skadeplatsen eller anhöriga i hemmet. Detta
kan göra att ambulanssjuksköterskan beslut baseras på andra faktorer än de medicinska. Hur
erfaren ambulanssjuksköterskan och kollegan är beträffande prehospital omvårdnad visar sig
ha störst inverkan när det gäller att fatta ett beslut om till exempel vårdnivå (Gunnarsson &
Warrén Stomberg, 2009).
I kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor med inriktning mot ambulanssjukvård
står det att ambulanssjuksköterskan skall medverka till att patienten erhåller rätt vårdnivå.
Detta kräver att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan har den kompetens som
behövs för en personcentrerad, evidensbaserad, jämlik vård till bästa möjliga patientnytta.
Kompetensbeskrivningen kopplar även åter till de mänskliga rättigheterna och
ambulanssjuksköterskans etiska förhållningssätt. Den beskriver att behandling skall utföras
utifrån patientens autonomi, värdighet och tempo vilket syftar till att minska lidande, ge
information och främja patienten till delaktighet i vården (Riksföreningen för
ambulanssjuksköterskor, 2014, s. 4 -8).
7
Kön
Enligt Socialstyrelsen (2009b) betyder jämlik vård att alla medborgare har samma möjlighet
till evidensbaserad vård oavsett faktorer som kön, ålder och etnicitet. Internationellt sätt är
svensk hälso- och sjukvård av mycket hög kvalité men ändå förekommer det att kvinnor får
sämre vård inom svensk sjukvård än män. Detta åskådliggörs i Socialstyrelsens rapport
”Jämställd vård 2004” då svenska kvinnors hjärtinfarkter missas oftare samt att kvinnor i
Sverige får billigare och fler onödiga läkemedel utskrivna. De är dessutom framtagna för män.
Vilka symptom patienterna har vid sin första hjärtinfarkt är en avgörande faktor för
prehospital fördröjning hos båda könen. Kvinnor tar i mindre utsträckning än män signalerna
på hjärtsjukdom som ett tecken på allvarlig sjukdom. Detta på grund av att de oftare
bagatellisera sina symptom (Løvliens, Schei & Hole, 2007). Kvinnligt kön, stigande ålder,
försäkringsstatus och var ambulansen hämtar patienten är oberoende faktorer som bidrar till
prehospital fördröjning till sjukhuset (O'Donnell, Condell, Begley & Fitzgerald, 2006).
Kvinnor får i mindre utsträckning än män analgetika prehospitalt vid smärta orsakad av
extremitetsskada. Dock har ålder och etnicitet ingen påverkan på given smärtbehandling
prehospitalt (Michael, Sporer & Youngblood, 2007). Vid akut bröstsmärta förekommer
skillnader i omvårdnad mellan könen, kvinnorna får i mindre utsträckning tromboslösande
behandling och färre EKG-undersökningar i ambulansen än männen (Rothrock, Brandt,
Godfrey, Silvestri & Pagane, 2001).
I Stockholms läns landsting söker kvinnor i större utsträckning vård på akutmottagningen än
män (Olsson, 2006). Prehospital sjukvård är en av de få tjänster inom sjukvård som det är
vanligare att män brukar än kvinnor. Äldre män är överrepresenterade bland de
ambulansutryckningar som klassificerades vara av låg prioritet (Clark & Fitzgerald, 1999). I
norra Sverige finns det inte skillnader i det prehospitala omhändertagandet mellan könen,
något som för författarna var ett oväntat fynd. Denna studie visade även på att det inte
förekom skillnader vad gällde symtomen mellan könen. Dock minskade männens symtom
över tid och kvinnornas ökade (Isaksson, Holmgren, Lundblad, Brulin & Eliasson, 2008).
Ålder
Antal besök på akutmottagningen ökar med stigande ålder och äldre besöker
akutmottagningen flera gånger under ett år i Stockholms län (Olsson, 2006).
8
I MONICA-studien som genomfördes i Sverige mellan åren 1989 och 2003 framkommer det
att äldre patienter har ett fördröjt prehospitalt omhändertagande samt mindre symtom vid en
hjärtinfarkt än yngre patienter. Äldre kvinnor har längst fördröjning vid omhändertagandet
(Isaksson, Holmgren, Lundblad, Brulin & Eliasson, 2008).
Ambulanspersonal tycker att patienter i åldrarna 45-65 och över 81 år är de som oftast kallade
på ambulans i onödan. I 35 % av fallen uppskattas patienter mellan 45-65 år tillkalla
ambulans utan att prehospitalt sjukvårdsbehov föreligger. I gruppen med patienter över 81 år
är siffran 31 %. Personalens bedömning är att dessa kunde tagit sig till sjukhus själv eller via
sjuktransport (Hjälte, Suserud, Herlitz och Karlberg, 2007). Marks, Daniel, Afolabi, Spiers
och Nguyen-Van-Tam (2002) fann i sin studie att patienter i åldrarna 75-89 år är de som mest
frekvent lämnas hemma av ambulans. En annan studie fann att patienter som inte bedöms
behöva prehospital- eller akutsjukvård är de med hög ålder, psykiska eller neurologiska
besvär samt de som söker akutmottagningen via ambulans sent på kvällen eller tidigt på
natten (Durant & Fahimi, 2012 ).
Sjuksköterskestudenter som åkte med ambulansen för att observera ambulanspersonalens
bemötande mot äldre fann att personalen inte tycker det är lika exalterande att jobba med
äldre. De upplever även att personalen bör ge bättre information till patienterna. De äldre
patienterna beskriver att personalen ej lyssnar på dem angående psykiska och sociala behov
utan bara deras fysiska. Dock beskriver de äldre att personalen gör sitt bästa för att tillgodose
de fysiska behoven (Melby & Ryan, 2005). De äldsta patienterna är även de som är mest nöjd
med ambulanssjuksköterskans insats och nöjdast är de över 80 år (Jaipaul & Rosenthal, 2003).
Persse, Key och Baldwin (2002) har studerat patienter över 65 år som lämnades hemma av
ambulanspersonal. Två veckor efter att de sökt ambulanssjukvård kontaktades patienterna
som kvarstannat i hemmet. De fick svara på frågor om hur de hade upplevt situationen att
stanna hemma istället för att följa med till sjukhus. Studien pågick när ambulanspersonalen
var medveten om studiedeltagande och därefter fortsatte observationer att göras fast
personalen var omedveten om deras medverkan. Resultatet visar att ingen skillnad föreligger
vad gäller andelen patienter som stannar hemma eller andelen patienter som senare söker vård
då ambulanspersonalen var medveten gentemot omedvetna om studien. Skillnaderna är att
patienterna känner att informationen är mer tillfredställelse då ambulanspersonalen har
vetskap om studien, vilket gör att de känner sig tryggare i beslutet att stanna hemma.
9
Etnicitet
Socialstyrelsens rapport ” Ojämna villkor för hälsa och vård - Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården” (2011), som utvärderar och analyserar svensk sjukvård, anser att det finns
stora regional och sociala skillnader inom hälso- och sjukvården. Diskriminering i vården är
inte ovanligt visar det underlag som Socialstyrelsen tagit del av. Utlandsfödda har sämre hälsa
än de patienter som fötts i Sverige. De har även en ökad risk för psykisk ohälsa på grund av
ekonomiska samt sociala faktorer som gör att de upplever sin hälsa som sämre.
Utlandsfödda är mindre benägna att delta i förebyggande hälsoundersökningar så som
mammografi. De tenderar även att oftare uppsöka sin husläkare vilket förmodas bero på
sämre skattad grundhälsa (Lagerlund, Maxwell, Bastani, Thurfjell, Ekbom & Lambe, 2002).
Patienter med annan härkomst uppsöker också akutmottagningen i högre utsträckning än
patienter födda i Sverige. Detta beror delvis på att de anser sig ha sämre tillgång till annan
hälso- och sjukvård (Hjern, Haglund, Persson & Rosén, 2001). Utlandsfödda läggs i högre
grad in på sjukhus (Robertson, Malmström, Sundquist & Johansson, 2003). Patienter med
latinamerikanskt ursprung, låg inkomst och unga eller arbetslösa har sämre tillgång till
smärtbehandling än afroamerikanska och vita patienter (Nguyen, Ugarte, Fuller, Haas,
& Portenoy, 2005).
Ambulanspersonal beskriver i Hultsjö & Hjelms studie från 2005 att de upplever
utlandsföddas bristfälliga kunskap om det svenska sjukvårdssystemet som en orsak till varför
de ringde efter ambulans ofta och vid icke ambulanskrävande situationer. De uttrycker även
att språkförbistringar vid larmsamtalet är en bidragande orsak och att dessa också blir ett
problem vid mötet med patienten. Flera andra hinder för omvårdnadsbedömningen beskrivs.
Utlandsföddas tendens att öppet visa känslor gör det i vissa fall svårt för personalen att
bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad. Att den vårdsökande har många släktingar runt sig och
ej lyssnade på sjukvårdspersonalen gör det svårt att framhäva vikten av vårdens
rekommendationer. Personalen upplever det svårt att vårda utlandsfödda som upplevt krig
eller andra extrema situationer i hemlandet då de ej kan relatera och förhålla sig till detta. I
vissa fall förekommer även hot då utlandsfödda upplevde personalen som auktoritära
myndigheter. I vissa fall kan de också ignorera råden som ambulanspersonalen ger då de ej är
läkare och ej anses besitta tillräcklig kunskap.
Amerikanska forskare (Richardson & Tamayo-Sarver, 2003) fokuserar istället mer på hur
ambulanspersonalen bemöter och behandlar samt vilka fördomar som förekommer mot
10
patienter som har annan etnisk tillhörighet. De kan urskilja etniska skillnader gällande till
vilket sjukhus patienten transporteras samt de prioriteringar och den triagering som görs av
ambulanspersonalen. Inom amerikansk sjukvård anses detta vara ett stort problem. I North
Carolina studerades antalet och typen av interventioner som ambulanspersonalen gör på
patienter med central bröstsmärta. Detta undersöktes utifrån ålder, kön och ras.
Interventionerna kan vara läkemedelsadministration i form av nitroglycerinspray, syrgas eller
intravenös infart. Det framkommer att äldre patienter och kvinnor oavsett etnisk tillhörighet
får samma behandling. Signifikanta skillnader framkommer hos yngre män då vita yngre män
får mer vård än män av annan etnicitet (Benson, Sylvain, Nimmo, Dunn, Goodman
& O'Brien, 1997).
Samhällsperspektiv
Ur ett samhällsperspektiv är diskriminering i vården ofördelaktigt då det bidrar till misstro hos
de utsatta patientgrupperna. Patienter med annan etnisk härkomst är mer missnöjd med den
vård de får och de upplever även hög förekomst av diskriminering (Bécares & Das-Munshi,
2013).
Det ökande antalet ambulanskörningar bidrar till ökade kostnader för samhället. Ambulanser
efterfrågas i allt högre utsträckning, även i de fall där andra transportmedel hade varit mer
adekvata. Att utnyttja högkvalificerade resurser när det ej behövs leder till onödiga kostnader.
Detta leder även till att ambulansresurserna ej räcker till när behov verkligen föreligger
(Karlberg, 2009, s. 32). Då trycket på sjukvården idag är högt görs prioriteringar av
sjukvårdspersonalen för att hinna med och för att en allvarligt sjuk patient skall tas omhand
fort. Riksdagen har även utarbetat principer för att landstingen skall kunna prioritera i vilken
ordning patienterna skall omhändertas (SOU 1995:5). Prioriteringssystemet bygger på tre
vårdetiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och
kostnadseffektivitetsprincipen (Karlberg, 2009, s. 32). Människovärdesprincipen bygger på att
alla människor är lika värda och skall behandlas lika, oberoende av ställning i samhället eller
personliga egenskaper (Sandman & Kjellström, 2013, s.263). Behovs- och
solidaritetsprincipen har som utgångspunkt att resurserna i första hand bör satsas på den
människa som har det största behovet. Om denna ej kan uttrycka sina behov skall hjälp ges.
Kostnadseffektivitetsprincipen strävar efter att vid val mellan olika verksamhetsområden eller
åtgärder skall en kostnadseffektiv behandlingsåtgärd väljas, kostnaden av behandlingen skall
ställas mot hälsoeffekten (SOU 1995:5).
11
En ambulans i Uppsala län kostar 870 kronor per mil och om transporten är mindre än 2 mil
tas ändå en kostnad på 1756 kronor ut (Samverkansnämnden Uppsala- Örebro
sjukvårdsregion, 2015). En sjuktransport kostar 150 kronor per mil (Falck Ambulans, 2013).
Ambulanssjukvården
De flesta landsting i Sverige har valt att bygga det medicinska bedömningsunderlaget på
Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan (SLAS) behandlingsriktlinjer.
Behandlingsriktlinjerna är till för att ge ett gott prehospitalt omhändertagande men enligt
SLAS är de inte heltäckande utan skall fungera som en arbetsdiagnos eller prehospital bedömt
tillstånd för ambulanssjuksköterskor, sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare (Föreningen
för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård, 2013).
I Uppsala län finns det direktiv på hur sjuksköterskan skall agera när en patient ej tas med av
ambulans till sjukhus. Det skall dokumenteras i journalen vilka observationer som gjorts av
patienten beträffande andning, cirkulation och medvetande samt motiv till varför patienten ej
medföljer ambulans och eventuella råd som ges. Det krävs även att vitalparametrarna ligger
inom de normala mätvärdena. Det är sjuksköterskans ansvar om patienten lämnas hemma.
Läkare på tänkt mottagande enhet, i de flesta fall akutmottagningen, kan kontaktas för att
rådgöra om omhändertagandet av patienten och för att bekräfta bedömningen att patienten ej
behöver uppsöka akutsjukvård. Om läkare kontaktas delas ansvaret med denna (Landstinget
Uppsala län, 2014).
Omvårdnadsteoretisk referensram
Enligt omvårdnadsteoretikern Travelbee är omvårdnad en mellanmänsklig process, där
sjuksköterskan genom kommunikation i relationen med patienten skall hjälpa denna att
förebygga, hantera och finna en mening i sjukdom och lidandet. Teorin fokuserar på individ,
lidande, mening, mellanmänskliga relationer samt kommunikation (Travelbee, 1971, s 101102).
Det första mötet mellan sjuksköterska och patienten präglas av förutfattade meningar. Det är
viktigt att sjuksköterskan är medveten om hur stereotypa uppfattningar påverkar dennes
intryck av patienten utan ser den unika individen. Travelbee menar att patientens kulturella
bakgrund färgar dennes uppfattning av sjukdom och lidande (Travelbee, 1971). Som
sjuksköterska i ambulansen är det viktigt att ej påverkas av förutfattade meningar. Mötet med
12
varje patient är unikt och vårdaren måste se förbi stereotypa uppfattningar för att kunna ge
lika omvårdnad (Travelbee, 1971, s 35).
Teorin hävdar att sjuksköterskan skall se den unika individen i varje omvårdnadssituation och
ej utifrån stereotypa normer (Travelbee, 1971, s. 35). Som genomgången litteratur visar så
utförs inte omvårdnadsåtgärder på samma grund i olika patientgrupper. För att identifiera om
det finns faktorer som inte är utav medicinska orsaker till att patienter lämnas hemma finns
det ett behov att kartlägga andra skäl till att patienter lämnas hemma.
Problemformulering
Forskningen har internationellt och nationellt fokuserat på hur patienter behandlas och bemöts
olika i ambulansen. Omfattningen av forskning när det kommer till jämlik vård i ambulansen
och vem ambulanspersonalen väljer att lämna hemma utifrån kön, ålder och etnicitet är
begränsad. Det finns ingen kartläggning över vilka patienter som lämnas hemma och om det
sker på andra grunder än medicinska. Ingen forskning som täcker in dessa problemområden
har hittats. Som Socialstyrelsen rapporterar förekommer det diskriminering inom sjukvården
och denna studie vill undersöka hur det ser ut inom ambulanssjukvården. Därför kommer
denna studie att fokusera på om det finns en högre förekomst och skillnader mellan patienter
med ett visst kön, olika åldrar eller annan etnisk härkomst samt om de oftare lämnas hemma
av ambulanspersonal. Detta för att utveckla ambulanssjukvården lokalt och göra den mer
jämlik för alla då genomgådd forskning beskriver att diskriminering sker trots att Hälso- och
sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) deklarerar att alla har rätt till jämlik vård.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan patienter som lämnas hemma och de
som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet.
Specifika frågeställningar
Vilken var fördelningen mellan kön, ålder och etnicitet hos patienterna som togs med till
sjukhus eller lämnades hemma?
Förelåg det skillnader mellan kön, ålder och etnicitet hos patienterna som togs med till
sjukhus eller lämnades hemma?
13
METOD
Design
Examensarbetet var en deskriptivt jämförande studie med kvantitativ ansats. En retrospektiv
journalgranskning genomfördes. En deskriptiv studie valdes då denna design syftade att
kartlägga en viss population och granska förekomsten av en viss variabel (Kristensson, 2014,
s. 69). Målet med denna studie var att beskriva förekomsten av skillnader i kön, ålder och
etnicitet hos de patienter som lämnades hemma eller togs med till sjukhus av
ambulanspersonal. En retrospektiv journalgranskning valdes då datamaterialet redan var
insamlat. Detta ansågs fördelaktigt eftersom tidsramen för studien var begränsad.
Urval
De journaler som inkluderades i studien kom från företaget Ortivus datajournalsystem
MobiMed och var dokumenterade av ambulanspersonal stationerade på en station i
Mellansverige. Ambulanspersonalen skriver en journal i alla ärenden där de möter en patient,
varpå dessa registreras i journalsystemet.
Författarna granskade 972 journaler, varav 749 journaler inkluderades i studien. Av dessa var
602 journaler från ärenden där patienten togs med av ambulanspersonalen och 147 stycken
från ärenden där patienterna lämnades hemma. Totalt exkluderades 223 journaler som ej
stämde med inklusionskriterierna. Urvalet utgjordes av journaler från en tre månaders period
både till gruppen ”lämnades hemma” samt ”togs med av ambulans”. De månader som
granskades var mars, april och maj under år 2014. Detta då studien genomfördes ett år efteråt.
Endast en ambulansstation i det undersökt länet inkluderades för att begränsa antalet
journaler. Urvalet till gruppen patienter som togs med av ambulans bestod av de 200 första
journalerna från varje månad. Urvalet för gruppen ”patienter som lämnats hemma” kom från
en insamling av utskrivna journaler som gjorts av ambulansverksamheten på den inkluderade
stationen. Under urvalsperioden fanns en rutin på ambulansstationen att skriva ut alla
journaler där patienter lämnats hemma av ambulanspersonal. Insamlingen användes till att
göra interna mätningar. När en patient lämnats hemma dokumenterades detta i MobiMed och
journalen skrevs ut. Författarna granskade dessa och tog med de journaler som motsvarade
studiens inklusionskriterier vilket resulterade i ett urval av 147 journaler. Ett stratifierat urval
användes då befintliga journaler delades in i två grupper, de som ”togs med av ambulans”
samt de som ”lämnades hemma”. Stratifierat urval är när populationen delas in i olika grupper
14
som urvalet sedan görs ifrån. Urvalsfrekvensen ur grupperna kan variera. Populationen kan
även delas in i egenskaper som skiljer grupperna åt, så som ålder, civilstånd och
medborgarskap. Detta anses vara en stor fördel om undersökningar vill göras huruvida dessa
egenskaper påverkar andra egenskaper som eftersträvas att mätas (Eliasson, 2013, s. 47).
Inklusionskriterier för samtliga journaler var att de skulle finnas ett fullständigt namn på
patienten, personnummer samt uppdragsnummer. Journaler som kategoriserades som
”lämnats hemma” var uppdrag då patienten körts till vårdcentral alternativt uppmanats att
själva söka vårdcentral eller akuten. Även de som av ambulanspersonalen inte bedömde ha ett
vårdbehov, men där journalen skrivit i samråd med läkarstöd från akutmottagningen,
inkluderades i denna grupp. Den andra kategorin definierades av de tillfällen då patienterna
åkt med i ambulansen till olika inrättningar på sjukhus.
Exklusionskriterierna var om journalerna ej var fullständigt ifyllda samt om journalen skrivits
vid ett dödsfall. Journaler som ej var läsbara på grund utav utskriftsfel inkluderades ej bland
patienter som lämnades hemma.
Datainsamling
Datainsamling av journalerna skedde med ett granskningsprotokoll med variabler som stämde
överens med syftet, se bilaga. Dessa variabler var; ambulanstransport eller ej, ålder, kön samt
etnisk härkomst. Journalerna från månaderna mars, april och maj år 2014 samlades först in
bland de pappersjournaler där patienterna lämnats hemma. Därefter samlades olika faktorer in
från respektive journal beträffande kön, ålder samt etnicitet. Därefter gjordes sökningar i
MobiMeds journalsystem efter ärenden där patienten tagits med av ambulans. Sökningar
gjordes på varje dag de första dagarna i varje månad tills 200 journaler hade samlats in per
månad. Detta då urvalet till denna grupp annars hade blivit alltför stor om alla journaler där
patienter åkt med till sjukhus inkluderats dessa månader. För att se till att journaler ej
hamnade i båda grupperna jämfördes uppdragsnumren från de båda grupperna. Kön gick att
identifiera via journalen då det registreras utifrån patientens personnummer. Patientens ålder
beräknades utifrån födelseår och månad i deras personnummer. Därefter dokumenterades
endast ålder till datainsamlingen. Patientens etnicitet bedömdes av författarna utifrån namn
samt det som stod beskrivet i journalen, till exempel om tolkbehov förelåg. Uppgifterna
fördes in i ett Excel dokument.
15
Tillvägagångssätt
Innan datainsamlingen påbörjades söktes tillstånd för journalgranskning hos
verksamhetschefen inom ambulanssjukvården i ett län i Mellansverige. Datainsamlingen
skedde på ambulansstationen i en stad i Mellansverige under en vecka i mars. Data samlades
in från journalsystemet MobiMed som används i det berörda länets ambulansverksamhet. De
avgränsningar som gjordes var tidsintervallet mars, april och maj 2014. Journalerna kodades
efter det uppdragsnummer de tilldelats av SOS. Uppdragsnummer är ett nummer som tilldelas
varje inkommande samtal till SOS. Detta nummer används sedan vid journalföring och
används för att kunna identifiera varje uppdrag. Kodningen via uppdragsnummer valdes för
att på ett systematiskt sett se vilka journaler som gåtts igenom och inte. Informationen som
samlats in fördes in i dataprogrammet Excel och sorterades utifrån kategorierna
ambulanstransport eller ej samt variablerna kön, ålder och etnicitet. För att göra analysen
lättare omvandlades svaren i granskningsmallen till siffror, se bilaga. Inga data skrevs ut och
de Excel-dokument där data sammanställts sparades på ett USB-minne som enbart författarna
hade tillgång till.
Patienterna informerades ej om denna studie. Vid det aktuella sjukhuset behöver inte
patienterna informeras vid en journalgranskande studie om kraven för pre-screening har
uppfyllts. Det krävs att studiens projektplan skall vara godkänd av sjukhusets forsknings- och
utbildningsdirektör samt fått godkännande av verksamhetschefen för berört område. De krav
som ställdes på studien var att endast författarna fick granska journalerna samt att endast
journaler som överensstämmer med studiens syfte fick granskas (Larsson, 2013). Kraven
efterföljdes samt pre-screeningstillstånd för denna studie har hämtats.
Personalen på berörd ambulansstationsstation informerades vid upprepande morgonmöten
utav avdelningschefen, för att skapa egna reflektioner hos personalen samt för att de skulle
veta om att projektet pågick och kunna ta del av studiens resultat.
Etiska överväganden
Författarna hade fått godkännande att genomföra projektet av verksamhetschefen inom
ambulanssjukvården i ett län i Mellansverige samt forsknings- och utbildningsdirektören för
Universitetssjukhuset i denna Mellansvenska stad. Det fanns en risk att personalen uppfattade
det som kränkande att författarna läser deras journaler, då studiens syfte var att leta efter
skillnader i omvårdnaden av olika patientkategorier. Vid informationstillfället underrättades
16
personalen om att alla journalerna avidentifierats beträffande vem som hade journalfört.
Individen vars journal som inkluderats kunde också ha uppfattat journalgranskningen som
kränkande, eftersom författaren inte haft någon vårdrelation till dem. Därför avidentifierade
författarna varje journal vid datainsamlingen, avsikten med det var att ingen enskild individ
skulle kunna identifiera sig vid det slutgiltiga arbetet eftersom det fanns en risk att kränka
både personalen och patienternas integritet (Polit och Beck, 2013, s. 88). Projektet var ett
utvecklingsarbete och därför var det ej nödvändigt att inhämta godkännande av enskilda
individer.
Detta projekt behövde ej etiskt prövas enligt lag 2003:460. Då det i 2§ står: ” I denna lag
avses med forskning: vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny
kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs
inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå”.
Bearbetning och analys
Data från journalerna sammanställdes i dataprogrammet Statistical Package for the Social
Sciences (SPSS) och analyserades därefter. De variabler som analyserades från de två
grupperna ”ambulanstransport” och ”ej ambulanstransport” var kön, ålder samt etnicitet. Kön
och etnicitet är kvalitativa variabler och hade i den här studien endast två möjliga utfall vilket
gör dem dikotoma. Ålder däremot är en kontinuerlig kvantitativ variabel (Ejlertsson, 2012,
s.47).
Ett chi-2-test användes för att analysera variablerna kön och etnicitet. Syftet var att se om
skillnader fanns mellan grupperna vad gällde dessa variabler och ej att analysera varför de
förekom vilket gjorde chi-2-test lämpligt. För att analysera den kvantitativa variabeln ålder,
som är en kvotskala, ansågs t-test vara en lämplig analysmetod. Nollhypotesen var att det inte
förelåg skillnader vad gäller kön, ålder och etnicitet i grupperna ”patienter som lämnats
hemma” och ”de som tagits med av ambulans”.
RESULTAT
Kön
Journaler för 389 kvinnor (52 %) och 360 män (48 %) granskades.
17
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen när det kom till vilka som togs med till
sjukhuset och vilka som lämnades hemma (ᵪ²= 0,61, df=1, p=0,804). Av kvinnorna togs 314
patienter (81 %) med ambulansen och 75 patienter (19 %) lämnades hemma. Av männen togs
288 patienter (80 %) med ambulansen och 72 (20 %) lämnades hemma, se tabell 1.
Tabell 1. Fördelning mellan könen av de som togs med av ambulans och de som kvarstannade i hemmet.
Variabel
Kvinna (%)
Man (%)
Totalt
Togs med av ambulans
314 (80 %)
288 (80 %)
602 (80 %)
Lämnades hemma
75 (19 %)
72 (20 %)
147 (20 %)
Totalt
389 (52 %)
360 (48 %)
749 (100 %)
Ålder
Åldersspannet på patienterna vars journaler som granskat var noll till 98 år. Medelåldern var
55,9 år och medianåldern 62 år. Flest var patienterna som var 75 år, de var 23 till antalet.
Standardavvikelsen var 26,55 år.
Det fanns signifikanta skillnader i ålder mellan patienterna som togs med av ambulans och de
som kvarstannade i hemmet (p=0,000), t-värde (216)=4,97. Medelåldern på patienter som
åkte med ambulansen till sjukhus var 58,31 år och hos patienter som kvarstannade i hemmet
46,07 år. Standardavvikelsen hos patienter som togs med av ambulans var 25,904 och hos
patienter som kvarstannade i hemmet 26,980. Patienter som var 20 år till åldern lämnades i
högre utsträckning hemma än de togs med av ambulanspersonal.
Etnicitet
Denna studie granskade 131 patientjournaler där patienten bedömdes kunna vara av annan
etnisk härkomst och 618 journaler där patienten ansågs vara av svenskt ursprung.
Bland patienter med annan etnisk härkomst togs 95 patienter (73 %) med av ambulans och av
patienter födda i Sverige togs 507 (82 %) med av ambulans. Det var en signifikant skillnad
mellan patienternas etniska härkomst och om de lämnades hemma eller togs med till sjukhus
(ᵪ²= 6.21, df=1, p=0,013). Patienter med annan etnisk härkomst lämnades hemma i högre
utsträckning (27 %) än patienter med svensk härkomst, som endast lämnades hemma i 18 %
av fallen, se tabell 2.
Tabell 2. Etnisk fördelning av patienterna som lämnades hemma eller togs med av ambulans.
Variabel
Annan etnicitet (%)
Svensk härkomst (%)
Totalt
Togs med av ambulans
95 (73 %)
507 (82 %)
602 (80 %)
Lämnades hemma
36 (27 %)
111 (18 %)
147 (20 %)
Totalt
131 (17 %)
618 (83 %)
749 (100 %)
18
DISKUSSION
Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan patienter som lämnades hemma och de
som togs med ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet. Resultatet visade att det inte
förekom könsskillnader gällande vilka patienter som togs med av ambulans och vilka som
kvarstannade i hemmet. Däremot framkom signifikanta skillnader beträffande ålder och
etnicitet. Patienter som kvarstannade i hemmet var i genomsnitt yngre än patienter som togs
med av ambulans. Patienter med annan etnisk härkomst lämnades hemma av
ambulanspersonal i högre grad än patienter med svenskt ursprung.
Resultatdiskussion
Kön
Persse, Key och Baldwins (2002) studie visar att när ambulanspersonalen vet att någon form
av uppföljning kommer att ske gör de mer medvetna val och tenderar att vara noggrannare i
sin bedömning och sitt bemötande mot patienterna. Annan forskning visar att det finns
skillnader på hur ambulanssjuksköterskor behandlar och bemöter män och kvinnor (Løvliens,
Schei & Hole, 2007; O'Donnell, Condell, Begley & Fitzgerald, 2006; Michael, Sporer &
Youngblood, 2007; Rothrock, Brandt, Godfrey, Silvestri & Pagane, 2001). I norra Sverige är
det ingen skillnad på ambulansens omhändertagande vid hjärtinfarkt hos män och kvinnor,
vilket är ett oväntat resultat enligt dess författare (Isaksson, Holmgren, Lundblad, Brulin &
Eliasson, 2008). I denna studie återfinnas samma resultat som visar att det inte förekom några
signifikant skillnad mellan könen angående vilka som lämnades hemma eller togs med av
ambulans.
Internationellt verkar det dock finnas könsskillnader inom vården. Tidigare forskning från
USA visar att det finns könsskillnader i omhändertagande vid bröstsmärta (Rothrock, Brandt,
Godfrey, Silvestri & Pagane, 2001). Ytterligare forskning visar att kvinnor i mindre
utsträckning fick aspirin administrerat än män, även de kvinnor som visade sig ha en
hjärtinfarkt. Omhändertagandet av män och kvinnor med bröstsmärta jämfördes beträffande
olika faktorer som ålder och etnicitet samt bakomliggande orsaker som rökning och fetma.
Dessa olika faktorer har ingen inverkan på resultatet då kvinnor i mindre utsträckning än män
får rätt omhändertagande oavsett ålder, etnicitet och bakomliggande orsaker (Meisel et al.,
2010). Gomez et al. (2012) menar att några förklaringar till att det förekommer könsskillnader
i omhändertagandet vid ett trauma är skadans allvarlighet, sannolikheten att dra nytta av
19
specialiserad vård och omedveten könsdiskriminering av personalen. Kvinnor körs i mindre
utsträckning till sjukhus som är specialiserad på trauma än män. Både läkare och
ambulanspersonal kör fler män till traumacenter. Denna studies skilda resultat beträffande
könsdiskriminering i vården kan tänkas bero på olika utbildningsfokus av
sjuksköterskeutbildningen internationellt. Sjuksköterskor har under grundutbildningen i
Sverige fått en kompentens att se helheten hos patienten och har ett holistiskt
omvårdnadsperspektiv vid bedömning av patienten (Socialstyrelsen, 2005). Detta är ett
perspektiv som stödjs av omvårdnadsteoretikern Travelbee som hävdar att sjuksköterskan
skall se den unika individen i varje omvårdnadssituation och inte fokusera på genusnormer
(Travelbee, 1971).
Olika genusnormer internationellt kan tänkas vara en förklaring till tidigare forskning och
denna studiens skilda resultat beträffande könsdiskriminering. Genusperspektivet upplevs
genomsyra det svenska samhället i högre utsträckning än det amerikanska. World Economic
Forum (2014) har i sin rankning om jämställdhet mellan kön placerat Sverige som nummer
fyra av 142 undersökta länder, jämfört med USA som intog plats 20. Den amerikanska
ambulanssjukvården tycks ha ett mer traumafokuserat omhändertagande samt att personalen
endast består av ambulanssjukvårdare. En engelsk studie understryker att sjuksköterskor i
ambulansen ger bättre omvårdnad. Omvårdnaden vid lågt prioriterade körningar skilde sig när
ambulansen bemannades med en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare istället för två
ambulanssjukvårdare. Detta leder i sin tur till att flertalet patienter efter omhändertagandet
kan kvarstanna i hemmet. Patienterna som blir omhändertagna av sjuksköterskor upplever att
de får bättre bemötande samt förklaringar till sjukdomstillståndet (Machen, Dickinson,
Williams, Widiatmoko & Kendall, 2007). Denna studie analyserade ej om det förekom
skillnader i frekvensen fall där patienterna lämnades hemma mellan ambulanssjuksköterskor
och ambulanssjukvårdare. Då ambulanssjuksköterskor har mer kunskap och utbildning är det
möjligt att de lämnar fler patienter hemma.
I en studie från Sverige utförde forskarna intervjuer med ambulanssjuksköterskor och
ambulanssjukvårdare angående deras attityder till varandra. Båda grupperna tycker att
respektive yrkesroll behövs för att komplettera varandra kompetensmässigt men det
förekommer en viss rivalitet. Ambulanssjukvårdare uppskattar sjuksköterskans erfarenhet
inom kardiologi, anestesi- och intensivvård men ser inte denne som en lagledare.
Sjuksköterskorna tycker att de är relativt ensamma om att sköta om patienten medicinskt och
att ambulanssjukvårdare har för lite kunskap om akutsjukvård, eftersom de anses ha för lite
20
erfarenhet av att arbeta på sjukhus (Suserud och Haljamäe, 1997). Senare forskning av samma
författare visar att ambulanssjukvården behöver utvecklas med framförallt fler
specialistutbildade sjuksköterskor i personalen (Suserud och Haljamäe, 1999).
Ambulanssjuksköterskor upplever ett stort ansvar i att bedöma adekvat vårdnivå för patienten,
ibland alltför stort ansvar (Holmberg och Fagerberg, 2010). I denna studie framkom att 20 %
av patienterna lämnades hemma. För att kunna göra en korrekt medicinsk bedömning måste
personalen se det unika i varje vårdmöte och ej fatta beslut på förutfattade meningar. För detta
behövs hög kompetens hos personalen och den medicinska ansvariga sjuksköterskan skall
kunna känna att hon har stöd utav sin kollega som då bör vara en ambulanssjuksköterska.
Detta då ambulanssjukvårdare i Sverige är befriad från medicinskt ansvar (Landstinget i
Uppsala län, 2014).
Könsdiskriminering förekommer i olika utsträckning vid vissa sjukdomar. Tidigare litteratur
visar att kardiovaskulär sjukvård fokuserar på män och kvinnor diskrimineras (Løvliens,
Schei & Hole, 2007; Rothrock, Brandt, Godfrey, Silvestri & Pagane, 2001). Om till exempel
forskning angående osteoporos eller reumatism hade undersökts är det möjligt att
könsdiskriminering av män funnits. Då dessa sjukdomar är vanligare hos kvinnor och
kunskapen om hur det skall behandlas och förebyggas är därför större (Gammage, Gasparotto,
Mack & Klentrou, 2012; Yaron, 2011). Eftersom denna studie fokuserade på flertalet olika
sjukdomsfall och ej på ett är detta en möjlig förklaring till det skilda resultatet gentemot
tidigare forskning.
Ålder
I denna studie var patienter som lämnades hemma i genomsnitt yngre än patienter som
transporterades in till sjukhus utav ambulanspersonalen. Yarris, Moreno, Schmidt, Adams och
Brooks (2006) har undersökt varför vissa patienter ringer ambulans när de kunde valt ett annat
transportsätt. Resultatet visar att yngre patienter övervägt att ta ett annat färdmedel men att de
är osäkra om de ens behöver en bedömning på akutmottagningen. En del av dessa patienter
fick dessutom behandling i hemmet av ambulanspersonalen eller uppsökte vårdcentral på
egen hand. En möjlig förklaring till åldersskillnaderna mellan denna studies grupper
”lämnades hemma” eller ”togs med” kan bero på yngres bristande kunskap angående vart de
skulle vända sig vid sjukdom samt att flertalet äldre i Sverige är multisjuka och därför i regel
tas med in till sjukhus av ambulanspersonalen. Likväl visar annan forskning att de patienter
som ambulanspersonalen inte bedömer ha ett behov av prehospital eller akut sjukvård är
21
patienter med hög ålder, psykiska eller neurologiska besvär samt de som söker
akutmottagningen via ambulans på kvällen och natten (Durant & Fahimi, 2012 ). Ungdomar
och barns psykiska ohälsa har ökat under 2000-talet och så har även antalet ungdomar som
behöver vård på sjukhus. I åldern 18 till 24 år är missbruk, ångest och depression de
vanligaste diagnoserna (Socialstyrelsen, 2013).
Dagens informationssamhälle och uppkoppling till internet dygnet runt bidrar till att
befolkningen är mer informationssökande vilket kan leda till ökad oro och feltolkning av egna
symptom. Den yngre generationen som växer upp i detta samhälle är vana vid att allt skall ske
fort och nyttjar därför sjukvården på fel sätt. Patienter som ej är i behov av akutsjukvård vill
ha omedelbar behandling. Detta kan bland annat ses när yngre patienter ringer ambulans efter
primärvårdens öppettider och vill ha en läkarbedömning samma dag (Dagens Nyheter, 2013;
Sveriges Radio, 2011; Sveriges Television, 2012). Travelbee menar att sjuksköterskan genom
kommunikation skall hjälpa patienten hantera och förebygga lidande och sjukdom (Travelbee,
1971). Anpassad sjukvårdsrådgivning till yngre skulle leda till förbättrad kommunikation med
denna patientgrupp för sjukvården. Författarna till denna studie upplever att
ambulanspersonalen är frustrerade över okunskapen i samhället om när det är adekvat att
ringa ambulans. Räddningstjänsten och polisen går ut till allmänheten och föreläser för att
utbilda, framförallt yngre, om deras respektive verksamheter (SFS 1986:1102; SFS
1984:387). Detta är något som författarna upplever att ambulanspersonalen finner nödvändigt
även för sin verksamhet.
En annan orsak till att fler yngre patienter kvarstannar i hemmet i denna studie kunde ha
berott på att någon annan tillkallat ambulans. I denna studie förekom det att flertalet barn
lämnades hemma, något som författarna fann förvånande. Detta kunde tänkas bero på oroliga
föräldrar som kände sig osäkra i sin bedömning av barnet eller att de inte visste till vilken
vårdnivå de skulle vända sig. Barn vars föräldrar konsulterat husläkaren har större sannolikhet
att få en påbörjad behandling av ambulanspersonal samt bli inlagda på sjukhus (Grossman,
Kunkov, Kaplan & Crain, 2013). Att vid osäkerhet ringa sjukvårdsrådgivningen kan ur ett
samhällsperspektiv vara fördelaktigt då kostnaderna för ambulansutryckningar skulle minska.
Som tidigare visats kostar en ambulans i länet 870 kronor per mil. Denna studie visade att 20
% av patienterna lämnades hemma av ambulans. Ekonomiskt är det väldigt stora resurser som
hade kunnat användas till att exempelvis bygga ut primärvården eller på förebyggande hälsooch sjukvård.
22
Etnicitet
Patient med annan etnisk härkomst lämnades hemma i högre utsträckning än patienter med
svensk härkomst visade resultatet i denna studie. Detta kan bero på att tillgången till sjukvård
kan påverkas av etnisk tillhörighet och inom vilket demografiskt område patienten är bosatt.
Forskning angående omhändertagandet vid stroke stödjer detta. Patienters härkomst och var
de bor spelar roll för det akuta omhändertagandet samt eftervården (Cruz-Flores et al., 2011).
Detta har även tidigare forskning visat då patientens etnicitet påverkar den triagering som görs
och till vilket sjukhus patienten transporteras (Richardson & Tamayo-Sarver, 2003).
Hultsjö och Hjelms studie från 2005 visar att immigranters bristfälliga kunskap om det
svenska sjukvårdssystemet är en orsak till varför de ringde efter ambulans ofta och vid icke
ambulanskrävande situationer. På grund av språkförbistringar uppstår missförstånd och
osäkerhet hos personalen på larmcentralen vilket är en bidragande orsak till att många
obefogade ambulanser skickas ut. En stor del av de flyktingarna som har kommit till Sverige
har upplevt skrämmande och kränkande situationer eller politisk förföljelse i sitt hemland
vilket kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Till följd av posttraumatisk stress kan
personen utveckla depression som kan påverka immigrantens arbets- och sociala förmåga
(Socialstyrelsen, 2009a). Detta kan bidra till en socioekonomisk situation som är ogynnsam.
Forskning visar att patienter som upplevt diskriminering av vården och lever under
ogynnsamma socioekonomiska förhållanden avstår från att söka vård (Wamala, Merlo,
Boström och Hogstedt, 2006). Något som skulle kunnat tolkas som motstridigt gentemot
denna studies resultat.
Utlandsfödda skulle på grund utav bristande sociala relationer kunna få det svårt med det nya
språket, vilket i sin tur kan leda till missförstånd i vården. Det kan vara en förklaring till att
patienter med en annan etnisk bakgrund i högre utsträckning lämnas hemma eftersom inget
ambulansbehov föreligger. Viss forskning visar att patienter med annan etnisk härkomst
diskrimineras i högre utsträckning av vården (Benjamins & Whitman, 2014). Ur ett
samhällsperspektiv kan en möjlig förklaring till ökad diskriminering av invandrare i Sverige
förklaras av 2014 års valresultat där Sverigedemokraterna framröstades som tredje största
partiet (Valmyndigheten, 2014).
Omvårdnadsteoretikern Travelbee menar att vår kulturella bakgrund färgar uppfattning av
sjukdom och lidande. Som ambulanssjuksköterska är det viktigt att ej påverkas av fördomar
och att se varje patientkontakt som något unikt för att kunna ge jämlik vård. Travelbee menar
23
att sjuksköterskan ej ska se patienten som hjälplös och underordnad utan se den unika
personen trots att patienten för detta tillfälle känner sig hjälplös (Travelbee, 1971).
Sociala faktorer som låg inkomst, bosatt i ett segregerat område samt vård- och
arbetsmarknadsdiskriminering leder till att personer med annan etnisk identitet inte känner
någon tillhörighet med det nya samhället. Personer som flyr krig kan ha stora förhoppningar
som kanske inte införlivas utan segregationen tar överhand och besvikelse över det nya
hemlandet utvecklas.
Personalen inom ambulanssjukvården upplevs bagatellisera utlandsföddas tendens att öppet
visa känslor, något som även tidigare forskning visar (Hultsjö & Hjelm, 2005). Personalens
tvivel kan leda till att de missar smärttillstånd och skador hos patienten på grund utav sina
förutfattade meningar. Den etiska diskrimineringen som framkommit i denna studie bör
uppmärksammas och hanteras då den är ett etiskt dilemma för vården.
Klinisk implikation av studien kommer att ske genom att författarna tar upp dess resultat på
respektive arbetsplats. Studiens resultat hoppas uppmärksammas av ambulansverksamheten
lokalt och leda till utformning av nya riktlinjer samt seminarium där
diskrimineringsproblematiken diskuteras. Vidare hoppas författarna att
ambulansverksamheten ser värdet i att föreläsa för allmänheten. Framförallt för unga då deras
kunskap om vid vilka sjukdomstillstånd det är befogat att söka ambulans verkar vara
bristfällig. För att kunna åtgärda de etiska skillnader som framkommit i denna studie anser
författarna att undervisning för nyanlända flyktingar bör ske. En primärvårdskontakt skulle
kunna knytas till nyanlända så de vet till vilken vårdnivå de i första hand skall vända sig vid
ett sjukdomsfall.
Metoddiskussion
För att genomföra studien bestämde sig författarna för att använda en kvantitativ ansats och
på ett deskriptivt sätt jämföra de journaler som samlats in och granskats retrospektivt.
Kvantitativ ansats med retrospektiv datainsamling valdes för att få ett så stort material som
möjligt och då tiden för genomförandet var begränsad. En prospektiv studies datainsamling
hade tagit allt för lång tid att genomföra. Författarna förmodar att detta inte hade ändrat
studiens resultat. Journalgranskning valdes då intervjuer eller enkäter i en prehospital miljö ej
anses etiskt försvarbart av författarna då det tar tid från omvårdnaden av patienten. Denna
studies syfte var ej att ta reda på hur personalen upplevde fördelningen mellan patienternas
24
kön, ålder och etnicitet utifrån om de lämnades hemma eller togs med. Då hade en kvalitativ
studie varit mer lämplig att genomföra genom att utföra intervjuer med ambulanspersonalen.
Studiens syfte, att se om det förelåg skillnader mellan kön, ålder och etnicitet hos patienter
som lämnas hemma eller tas med till sjukhus, ansågs kunna vara en känslig fråga för
personalen att själva besvara. Alla vill nog tro att de inte har några fördomar eller förutfattade
meningar och ett resultat i den studien kunde därför inte ha blivit tillförlitligt. Hade intervjuer
utförts kunde eventuella följdfrågor som uppkommit i nuvarande studies resultat besvarats.
Datainsamlingen var tänkt att ske genom sökningar i MobiMeds journalsystem via ett externt
sökprogram som ej fungerade under perioden för datainsamling. Därför fick tidigare
insamlade och utskrivna pappersjournaler användas som matchade studiens inklusionskriterier
för gruppen ”lämnats hemma”. Studiens arbete med att hitta patienter som lämnats hemma av
ambulansen bedömdes bli för omfattande om alla journaler under de tre aktuella månaderna
skulle ha granskats av författarna. Det kan ha varit en svaghet och inneburit att ett oklart antal
journaler som skrivits under studiens urvalsperiod, där patienterna kvarstannat i hemmet, ej
inkluderats i studien.
Datainsamlingen hade kunnat göras annorlunda genom att all data från de berörda tre
månaderna hade samlats in. Detta hade förebyggt ett eventuellt bortfall av journaler där
patienter lämnats hemma men journalen ej hade skrivits ut. Författarnas val att inkludera de
200 första journalerna som skrivits av ambulanspersonal i Uppsala kan även ha vinklat
resultatet. Om de 200 sista journalerna i varje månad istället hade valts finns en möjlighet att
resultatet blivit annorlunda vilket hade undvikits om alla journaler under urvalsperioden tagits
med. Under ett dygn i Uppsala skrivs journaler i cirka 70 ambulansärenden. Det hade blivit ett
för stort urval för denna studie att ta med alla journaler för en månad. För gruppen ”patienter
som togs med till sjukhus” valdes de 200 första journalerna i varje urvalsmånad. Detta för att
ändå få en spridning över tid och för att få ett urval ur samma månader som de journaler som
samlats in för gruppen ”patienter som kvarstannat i hemmet”. Antalet journaler ansågs räcka
för att kunna dra signifikanta slutsatser. Stickprov av datainmatningen i Excel-dokumentet
skedde för att säkerställa att felinmatning ej skett.
Det var tänkt att den totala summan inkluderade journaler skulle varit 750 till antalet. Då fel i
inmatning i nummerraden i Excel-dokumentet skett fanns bara 602 journaler insamlade för
patientgruppen ”togs med ambulans” istället för 603 journaler. Författarna valde att ej
korrigera detta då en journal till ej skulle ha nämnvärd påverkan på resultatet i denna stora
urvalsgrupp.
25
Det skilda antalet patienter som lämnades hemma, 147 till antalet, som inkluderades i studien
var ett mindre antal än de som journaler där patienter tagits med till sjukhus. Önskvärt hade
varit om studiens två urvalsgrupper hade varit lika stora. Då författarna valde att ha samma
granskningsperiod för grupperna vart det skillnader i antalet patienter som inkluderades. Från
gruppen ”togs med av ambulans” ansågs 147 patienter bli litet och ej representativt. Inom
ambulansverksamheten tas fler patienter med till sjukhus än de lämnas hemma. Därför ansågs
denna studie ändå kunna dra signifikanta slutsatser. Det anses finnas ett behov av mer
omfattande forskning inom området.
I denna studie inkluderades alla journaler oavsett patientens ålder. Då barns symptom kan
vara svårare att tolka förekommer det att barn oftare åker med till sjukhus. I en studie där bara
vuxna inkluderats hade resultatet kunnat tolkas som mer tillförlitlig eftersom de lämnas
hemma eller tas med utifrån medicinsk bedömning. Barn tas i större utsträckning med av
ambulans för att personalen skall känna sig trygg i sitt beslut då kunskapen angående barns
olika sjukdomstillstånd är bristfälligt.
För att analysera variablerna kön och etnicitet användes i den här studien chi-2-test. Syftet var
att se om skillnader förelåg mellan grupperna gällande dessa variabler och ej att analysera
varför de förekom. T-test användes för att analysera den kvantitativa variabeln ålder, som är
en kvotskala. Dessa analysmetoder ansågs lämpliga då de svarade mot variablernas olika
skalor och styrks av statistiklitteratur (Ejlertsson, 2012, s. 155-156 och 195-196).
Validiteten för studien ansågs vara hög då resultatet ansågs ha svarat på syftet med hjälp av
vald metod. Hög intern validitet förelåg då enbart analyser av det som studien avsett att mäta
har skett samt att de slutsatser som drogs var tillförlitliga. Den extern validitet ansågs vara
hög även fast patienternas olika sjukdomstillstånd kan ha påverkat om de togs med till
sjukhus eller inte. Ett representativt urval eftersträvades genom att inkludera journaler från tre
månader. Vilket styrker den externa validiteten då fler journaler inkluderats än om bara en
månad hade granskats. Då studien var retrospektiv kan inte enskilda försöksindivider påverka
resultatet. En extern påverkan var att det externa sökprogrammet till MobiMed ej fungerade
under datainsamlingen. Studiens resultat kunde möjligen anses vara generaliserbart till andra
Ambulansstationer i Uppland men då behandlingsriktlinjer för hur ambulanspersonalen i
Sverige skall hantera patienter som lämnas hemma ser olika ut bedömdes resultatet ej kunde
generaliseras till hela landet.
26
Reliabiliteten kunde ha påverkats då författarna själva tolkat om patienterna var av annan
etnisk härkomst. Slumpmässig feltolkning av patientens etnicitet kan dock ej ha skett då
författarna tillsammans tolkat etniciteten. Kön och ålder är dock variabler som ej kan ha
påverkats av författarna. SPSS har använts för att göra statistiska analyser. Författarna hade
under studiens gång skaffat sig kunskap i hur analyser i SPSS skulle göras samt att inmatning
av data skedde genom att kopiera data från Excel-dokumentet. Risken för att felanalyser gjort
bedömdes vara låg.
Forskningsetiska överväganden gjordes av författarna innan projektet påbörjades samt att
godkännande hämtades från verksamhetschefen inom ambulanssjukvården och forskningsoch utbildningsdirektören på det aktuella sjukhuset. Detta anses styrka studien etiskt. Då
patientens personnummer ej har överförts till datainsamlingen utan endast ålder förelåg ingen
risk att sekretessen röjts. Författarnas avsikt var att ingen enskild individ skulle kunna
identifiera sig i det slutgiltiga arbetet och detta ansågs uppfyllt då ingen enskild individs
uppgifter förekommer i resultatet. En av författarna upplevd risk var att personalen inom
ambulansverksamheten skulle uppfatta det som kränkande att författarna gick in och läste
deras journalföring i syfte att se om det fanns skillnader i omvårdnaden. Synpunkter angående
detta hade ej kommit till författarnas kännedom utan responsen var positiv. Författarna gick ej
in och läst vilken personal som dokumenterat journalen. Studien ansågs tillföra mer än dess
risker eftersom individen i journalen ej gått att identifiera i det färdiga arbetet. Några
samhälleliga risker med arbete ansågs inte finnas men fördelarna som mer jämställd
ambulanssjukvård lokalt kan bli en följd av projektet. En fördel med studien var att författarna
genom arbete fått en ökad kunskap inom området som tillämpas i praktiken.
Framtida forskning bör ha ett mer omfattande urval och även inkludera sociodemografiska
förhållanden för att se hur detta påverkar ambulanspersonalens beslut att ta med patienten till
sjukhus eller ej. Både kvalitativa och kvantitativa studier om varför skillnader föreligger
skulle vara av intresse då denna studie ej har fokuserat på orsaker till dess förekomst.
Slutsats
Inom ambulanssjukvården förekom signifikanta skillnader beträffande vilka som lämnades
hemma eller togs med till sjukhus. Patienter med annan etnisk tillhörighet och yngre
bedömdes oftare kunna kvarstanna i hemmet.
27
REFERENSLISTA
Ambulanssjukvården i Storstockholm AB. (2013). Jobba på AISAB. Stockholm:
Ambulanssjukvården I Storstockholm AB. Hämtad den 19 april, 2015, från
http://www.aisab.nu/jobba-pa-aisab/sok-jobb/
Arreola-Risa, C., Vargas, J., Contreras, I., & Mock, C. (2007). Effect of emergency technician
certification for all prehospital personnel in a Latin-American city. The Journal of TRAUMA
Injury, Infection, and Critical Care, 63, 914-919.
Bécares, L. & Das-Munshi, J. (2013). Ethnic density, health care seeking behavior and
expected discrimination from health services among ethnic minority people in England.
Health & Place, 22, 48-55.
Benjamins, M.R, & Whitman, R. (2014). Relationships between discrimination in health care
and health care outcomes among four race/ethnic groups. Journal of Behavioral Medicine, 37
(3), 402-413.
Benson, N.H., Sylvain, H., Nimmo, M.J., Dunn, K.A., Goodman, P. & O’Brien, K. (1997).
Influence of demographic variables in prehospital treatment of patients with chest pain.
Prehospital Emergency Care, 1 (1), 19-22.
Clark, M.J. & Fitzgerald, G. (1999). Older people's use of ambulance services: a population
based analysis. Journal of Accident & Emergency Medicine, 16 (2), 108-11.
Cruz-Flores, S., Rabinstein, A., Biller, J., Elkind, M.S., Griffith, P., Gorelick, P.B., Howard,
G., Leira, E.C., Morgenstern, L.B., Ovbiagele, B., Peterson, E., Rosamond, W., Trimble, B.
& Valderrama, A.L. (2011). Racial-ethnic disparities in stroke care: the American experience:
a statement for healthcare professionals from the American Heart Association/American
Stroke Association. Stroke, 42 (7), 2091-2116.
Dagens Nyheter. (2013). Åker ambulans i onödan. Stockholm: Dagens Nyheter. Hämtad den
8 maj, 2015, från http://www.dn.se/nyheter/sverige/aker-ambulans-i-onodan/
Durant, E. & Fahimi, J. (2012). Factors associated with ambulance use among patients with
low-acuity conditions. Prehospital Emergency Care, 16, 329-337.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
28
Falck Ambulans. (2013). Sjuktransporter. Stockholm: Falck Ambulans. Hämtad den 21 april,
2015, från
http://www.falcksverige.se/emergency/affarsomraden/falckjumbolans/sjuktransporter/
Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård. (2011).
Behandlingsriktlinjer 2011. Stockholm: FLISA. Hämtad den 10 april, 2015, från
file:///C:/Users/Sandra/Downloads/SLAS%20behandlingsriktlinjer%20feb%202011%20(1).p
df
Förenta Nationerna. (1998). Allmänna förklaringar av de mänskliga rättigheterna. Danmark:
Förenta Nationerna Informationscenter Danmark. Hämtat den 16 mars, 2015, från
http://www.ohchr.org/EN/UDHR/Documents/UDHR_Translations/swd.pdf
Gammage, K.L., Gasparotto, J., Mack, D.E. & Klentrou, P. (2012). Gender Differences in
Osteoporosis Health Beliefs and Knowledge and Their Relation to Vigorous Physical Activity
in University Students. Journal of American College Health, 60 (1), 58-64.
Gomez, D., Haas, B., de Mestral, C., Sharma, S., Hsiao, M., Zagorski, B., Rubenfeld, G., Ray,
J., Nathens, A.B. (2012). Gender-associated differences in access to trauma center care: A
population-based analysis. Surgery, 152 (2), 179-185.
Grossman, D., Kunkov, S., Kaplan, C. & Crain, E-F. (2013). Calling 911! What role does the
pediatrician play?. Pediatric emergency care, 29 (6), 726-728.
Gunnarsson, B-M. & Warrén Stomberg, M. (2009). Factors influencing decision making
among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing, 17
(2), 83–89.
Gårdelöv, B. (2009). Ambulanssjukvårdens utveckling i Sverige. I B-O. Suserud & L.
Svensson (Red.). Prehospital akutsjukvård (ss. 22-30). Stockholm: Liber.
Hjern, A., Haglund, B., Persson, G. & Rosén, M. (2001). Is there equity in access to health
services for ethnic minorities in Sweden?. European Journal of Public Health, 11 (2), 147155.
Hjälte, L., Suserud, B-O., Herlitz, J. & Karlberga, I. (2007). Why are people without medical
needs transported by ambulance? A study of indications for pre-hospital care. European
Journal of Emergency Medicine, 14 (3), 151-156.
29
Holmberg, M. & Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: Nurses lived
experiences of their responsibility for the care of the patient in the Swedish ambulance
service. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 5 (2), 1-11.
Hultsjö, S. & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s
experiences. International Nursing Review, 52, 276-285.
Isaksson, R-M., Holmgren, L., Lundblad, D., Brulin, C. & Eliasson, M. (2008). Time Trends
in Symptoms and Prehospital Delay Time in Women vs. Men with Myocardial Infarction over
a 15-Year Period. The Northern Sweden MONICA Study. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 7, 150-157.
Jaipaul, K. & Rosenthal, G.E. (2003). Are older patients more satisfied with hospital care than
younger patients?. Journal of General Internal Medicine, 18 (1), 23-30.
Jonsson, L. (2009). Ambulansorganisationen. I B-O. Suserud & L. Svensson (Red.).
Prehospital akutsjukvård (ss. 91-96). Stockholm: Liber.
Karlberg, I. (2009). Hälso- och sjukvårdens utmaningar. I B-O. Suserud & L. Svensson
(Red.). Prehospital akutsjukvård (ss. 30-32). Stockholm: Liber.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik – för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lagerlund, M., Maxwell, A.E., Bastani, R., Thurfjell, E., Ekbom, A. & Lambe, M. (2002).
Sociodemographic predictors of non-attendance at invitational mammography screening-a
population-based register study (Sweden). Cancer Causes Control, 13 (1), 73-82.
Landstinget i Uppsala län. (2014). Behandlingsriktlinjer Ambulanssjukvården. Uppsala:
Akademiska sjukhuset. Hämtat den 9 april, 2015, från
http://akademiska.amb.interactit.se/User/Material/bruksanvisningar/Behandlingsriktlinjer%20
Ambulansen%20Uppsala%20Län.pdf
Landstinget Västernorrland. (2014). Ambulanssjukvården. Sundsvall: Ambulanssjukvården
Västernorrland. Hämtade den 19 april, 2015, frånhttp://www.lvn.se/Omlandstinget/Landstingets-organisation/Specialistvarden-Vasternorrland/Vardomrademedicin/Ambulansmottagningen/
Larsson, S., forsknings- och utbildningsdirektör. (2013). Regelverk för så kallade ”prescreening” vid journalhandling inför planerad forskningsstudie inom Akademiska sjukhuset.
30
Uppsala: Akademiska sjukhuset. Hämtad den 28 januari, 2015, från
https://studentportalen.uu.se/portal/authsec/portal/uusp/student/filearea/fileareawindow?webwork.portlet.mode=view&webwork.portlet.action=%2Fview%2Fexplore&locati
on=%2Fexplore.ftl&action=e&windowstate=normal&webwork.portlet.eventAction=true&mo
de=view
Løvlien, M., Schei, B. & Hole, T. (2007). Prehospital delay, contributing aspects and
responses to symptoms among Norwegian women and men with first time acute myocardial
infarction. Journal of Advanced Nursing, 63 (2), 148–154.
Machen, I., Dickinson, A., Williams, J., Widiatmoko, D. & Kendall, S. (2007). Nurses and
paramedics in partnership: Perceptions of a new response to low-priority ambulance calls.
Accident and Emergency Nursing, 15, 185-192.
Marks, P.J., Daniel, T.D., Afolabi, O., Spiers, G. & Nguyen-Van-Tam, J.S. (2002).
Emergency (999) calls to the ambulance service that do not result in the patient being
transported to hospital: an epidemiological study. Emergency Medical Journal, 19, 449-452.
Meisel, Z.F., Armstrong, K., Mechem, C.C., Shofer, F.S., Peacock, N., Facenda, K.
& Pollack, C.V. (2010). Influence of sex on the out-of-hospital management of chest pain.
The American Journal of Emergency Medicine, 17 (1), 80-87.
Melby, V. & Ryan, A. (2005). Caring for older people in prehospital emergency care: can
nurses make a difference?. Journal of Clinical Nursing, 14, 1141–1150.
Michael, G.E., Sporer, K.A. & Youngblood, G.M. (2007). Women are less likely than men to
receive prehospital analgesia for isolated extremity injuries. The American Journal of
Emergency Medicine, 25, 901-906.
Nguyen, M., Ugarte, C., Fuller, I., Haas, G. & Portenoy, R.K. (2005). Access to care for
chronic pain: racial and ethnic differences. Journal of Pain, 6 (5), 301-14.
O'Donnell, S., Condell, S., Begley, C. & Fitzgerald, T. (2006). Pre-hospital care pathway
delays: gender and myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing, 53 (3), 268–276.
Olsson, M. (2006). Fokusrapport – Akutmottagningens mångbesökare. Hur kan vården
förbättras? Stockholm: Stockholms läns landsting. Hämtad den 6 januari, 2015, från
http://www.vardgivarguiden.se/global/01_behandlingsstöd/3_fokusrapporter/fr_akutvardens_
mangbesokare_-_hur_kan_varden_forbattras.pdf
31
Persse, D.E., Key, C.B., & Baldwin, J.B. (2002). The effect of a quality improvement
feedback loop on paramedic-initiated non transport of elderly patients. Prehospital
Emergency Care, 6, 31-35.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013). Essentials of nursing research. Philadelphia: Lippincott
Williams & Wilkins.
Richardson, I., Tamayo- Sarver, J.H. (2003). Racial and ethnic disparities in the clinical
practice of emergency medicine. Academic Emergency Medicine, 10 (11), 1184-1188.
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor. (2012). Kompetensbeskrivning – legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård.
Stockholm: Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor. Hämtad 2 januari, 2015, från
http://ambssk.se/images/dokument/ras_komp_beskr_ambssk2012.pdf
Robertson, E., Malmström, M., Sundquist, J. & Johansson, S.E. (2003). Impact of country of
birth on hospital admission for women of childbearing age in Sweden: a five year follow up
study. Journal of Epidemiol Community Health, 57 (11), 877-82.
Rothrock, S.G., Brandt, P., Godfrey, B., Silvestri, S., & Pagane, J. (2001). Is there gender bias
in the prehospital management of patients with acute chest pain?. Prehospital Emergency
Care, 5 (4), 331-334.
Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. (2015). Prislista 2015 för vård av
utomlänspatienter samt utlandspatienter inom EU. Uppsala: Landstinget i Uppsala län.
Hämtad den 21 april, 2015, från
http://svnuppsalaorebro.se/document/prislistor/2015/Uppsala2015.pdf
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken – etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 2
januari, 2015, från http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 1984:387. Polislag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad den 18 maj, 2015, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Polislag1984387_sfs-1984-387/
32
SFS 1986:1102. Räddningstjänstlag. Stockholm: Försvarsdepartementet. Hämtad den 18 maj,
2015, från http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Raddningstjanstlag-19861102_sfs-1986-1102/
SFS 1997:142. Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad den 2 januari, 2015, från
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad den 6 januari, 2015, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460om-etikprovning_sfs-2003-460/
Socialstyrelsen. (2004). Jämställd vård, Könsperspektiv på hälsa och sjukvård. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad den 16 mars, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10285/2004-1033_20041033.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad den 10 maj, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2009a). Folkhälsorapport – Kapitel 13: Migration och hälsa. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad den 3 maj, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf
Socialstyrelsen. (2009b). Hälso- och sjukvårdsrapport - Del 2, God vård: Vård på lika
villkor, hur jämlik är vården?. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 6 januari, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-126-72rev2.pdf.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Ojämna villkor för hälsa och vård – Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat den 6 januari, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga - Underlagsrapport till Barns och ungas
hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 29 april, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
33
SOSFS 2005:24. Lagen om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad den 10 april, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9847/2005-1024_2005_24.pdf
SOU 1995:5. Vårdens svåra val. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 21 april, 2015,
från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25124
Sundsvalls Tidning. (2014). Ambulanssjukvårdare i lång och trogen tjänst. Sundsvall:
Sundsvalls Tidning. Hämtad den 19 april, 2015, från
http://www.st.nu/opinion/insandare/ambulanssjukvardare-i-lang-och-trogen-tjanst
Suserud, B-O. & Haljamäe, H. (1997). Role of nurses in pre-hospital emergency care.
Accident and Emergency Nursing, 5 (1), 145-151.
Suserud, B-O. & Haljamäe, H. (1999). Nurse competence: Advantageous in pre-hospital
emergency care?. Accident and Emergency Nursing, 7 (1), 18–25.
Sveriges Radio. (2011). Många unga söker onödig akutsjukvård. Stockholm: Sveriges Radio.
Hämtad den 8 maj, 2015, från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4684500
Sveriges Television. (2012). Ambulans istället för Alvedon. Stockholm: Sveriges Television.
Hämtad den 8 maj, 2015, från http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/allt-fler-akerambulans-i-onodan
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis Company.
Valmyndigheten. (2014). Beslut resultat val till riksdagen 2014. Stockholm: Valmyndigheten.
Hämtad den 30 april, 2015, från http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html
Wamala, S., Merlo, J., Boström, G. & Hogstedt, C. (2007). Perceived discrimination,
socioeconomic disadvantage and refraining from seeking medical treatment in Sweden,
Journal of Epidemiol Community Health, 61, 409-415.
World Economic Forum. (2014). Global Gender Gap Index 2014. Genève: World Economic
Forum. Hämtad 29 april, 2015, från http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report2014/rankings/
34
Yaron, M., Caspi, D., Kaufman, I., Zemach, M., Grotto, I. & Altman, R. (2011). Estimation of
the Prevalence of Rheumatic Diseases in Israel. Seminars in Arthritis & Rheumatism, 40 (5),
473-478.
Yarris, L.M., Moreno, R., Schmidt, T.A., Adams A.L. & Brooks, H.S. (2006). Reasons why
patients choose an ambulance and willingness to consider alternatives. Academic Emergency
Medicine, 13 (4), 401-405.
35
BILAGA
Journalgranskningsmall
1. Tagits med i ambulans
Ja (1)
Nej (2)
2. Kön
Kvinna (1)
Man (2)
3. Ålder
____ år
4. Anses vara av annan etnisk härkomst
Ja (1)
Nej (2)