NORDIC VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING Nr. 6 2007 EVER 2007 – oftalomologi och optometri • Viktigt hur vi kommunicerar • Kontaktlinser och kosmetika • Profilen: Birgitta Carlstedt C265489_nordic_vision_6_07.indd 1 07-12-20 18.26.39 INGA-LILL THUNHOLM HENRIKSSON Innehåll Nr 6/2007 Medlemstidning för Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kurt Östlund, ordförande SKLF tel 073-960 53 40, [email protected] I oktober hölls årets EVER på den slovenska orten Portoroz 3 LEDARE 4 NYHETER I KORTHET 6 OUTLOOK Academy 2007 and Other Thoughts 8 KOMMUNIKATION Kommunicera på rätt sätt med patienten 12 KONTAKTLINSER OCH KOSMETIKA 14 KONGRESS EVER 2007 18 VETENSKAP – Mikael utförsåkare och blind – När seendet och synprocessen kompenseras av andra sinnen 22 KONTAKTOLOGI 24 PROFILEN Birgitta – alltid nära till skratt En vågad rörelse 28 EXAMENSARBETE Progressiva kontaktlinser – ett komplement till progressiva glasögon? 34 KONTAKTLINSKONGRESSEN 2008 37 PRODUKTNYTT 38 SKLF SKRIBENTER I DETTA NUMMER: Bengt Nordberg, Inga-Lill Thunholm Henriksson, Kristoffer Colling, Jan Bergmanson, Johan Östlund, Kurt Östlund, Olof Nesterud ANNONSBOKNING: Display i Umeå, tel 090-711 500 Patrik Sandström, [email protected] Johan Sandberg, [email protected] PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: Citat Journalistgruppen Strandbergsgatan 20 Box 30159, 104 25 Stockholm tel 08-610 20 00 Projektledare: Ingrid Båvsjö, [email protected] SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: Isafjordsgatan 22 B, 5 tr 164 40 Kista tel 08-35 05 00, fax 08-35 94 90 [email protected], www.sklf.se ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: Advanced Medical Optics, Alcon Sverige AB, CIBA Vision, Cooper Vision Nordic AB, Johnson & Johnson Vision Care, Nordiska Lins AB, Oculus AB, Specsavers Blic Franchise AB, Topcon Scandinavia AB OMSLAGSFOTO: Snitt av en muskornea fotograferad genom mikroskop. Foto: Oskar Johansson - Information från styrelsen - Kalendarium C265489_nordic_vision_6_07.indd 2 07-12-20 18.26.41 En vågad rörelse KON TA K T L I N S KO N G R E S S E N 2008, 14-16 mars, närmar sig med stormsteg. Det kommer att bli den hittills största och mest intressanta kongressen i SKLF:s historia, vilket framgår av kongressinformationen på sidan 34. Vi kommer att få höra det senaste inom orthokeratologi, refraktiv kirurgi, myopiprogression, färgning av kornea, torra ögon, ögoninfektioner, optiska och binokulära problem, ögonkomplikationer med kontaktlinser samt korrektion av presbyopi. Nytt för i år är sessionen med sju miniföredrag i snabb följd. Det blir oerhört spännande. Under fredagen finns fyra kurser att välja på: stabillinstillpassning, presbyopilinstillpassning, assistentkurs samt en workshop om konsten att oftalmoskopera med biomikroskop och en stark pluslins. På fredagskvällen ses vi på Kontakt, buffén med mat och goda drycker. Kjell Fernström underhåller vid pianot. Till festmiddagen underhåller Made in Sweden. Därefter bjuder vår DJ Pelle Bencze upp till dans i nattklubben. Men glöm inte ÅRSMÖTET, lördag 15 mars kl. 17.15. Din närvaro är viktig! Hjärtligt välkommen till KONTAKTLINSKONGRESSEN 2008! Till sist vill jag tacka för det fina stöd jag har fått under året i arbetet för SKLF och önskar alla ETT FRAMGÅNGSRIKT GOTT NYTT ÅR! FOTO: MÄSTER M å ng a av de forskare som har gjort kliniska studier på komforten vid användning av vanliga mjuka hydrogela kontaktlinser och hur olika kontaktlinser påverkar kornea med avseende på syremättnad, staining, uttorkning med mera, har konstaterat att besvären normalt uppkommer på eftermiddagen och kvällen. Nya linsmaterial med inbyggda fuktegenskaper och större Dk-värden har dykt upp de senaste åren i avsikt att minska torrhetsproblemen och antalet ”drop-outs”. Bland praktikerna har önskemål framförts om fler linsparametrar att välja bland, både för hydrogela och silikonhydrogela linser. Det är uppenbart att en lins med endast en radie och en diameter att beställa inte kan passa alla kombinationer av kornealradier och kornealdiametrar, trots sin enorma flexibilitet. Som gammal kontaktlinspraktiker har jag alltid hävdat vikten av att en kontaktlins rör sig optimalt på ögat, hellre något för mycket än för litet. Den initiala komforten vid tillpassning är alltid bättre med en mjuk lins som knappast rör sig alls, i jämförelse med en som har en klar rörelse vid blinkning, men en lins i rörelse är mer komfortabel i längden. Mjuka hydrogela linser har en tendens att tappa sin vätskehalt i ögat under dagens lopp och kompensera detta genom att suga upp tårvätskan mellan linsen och ögat, vilket innebär att linsen suger fast på hornhinnan mer och mer ju längre dagen lider. Det är inte konstigt att det uppstår torrhetsproblem. Nyckelordet är ”linsrörelse”. För att åstadkomma detta måste fabrikanterna tillverka linser i fler parametrar, såväl radier som diametrar. Ett bra tårflöde under linsen under hela dagen är inte bara en vågad rörelse, utan även en begåvad rörelse i rätt riktning. Jag har hört erfarna praktiker påstå att hälften av alla mjuka linser som tillpassas i dag sitter för tight (kupigt). Kurt Östlund Ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening [email protected] NORDIC VISION 6·2007 3 C265489_nordic_vision_6_07.indd 3 07-12-20 18.26.43 NYHETER I KORTHET Ökat intresse för syrepermeabla stabila linser i USA Uppdrag granskning i Storbritannien I n t e ba r a i Sverige, utan även i USA, har intresset för stabillinstillpassning ökat. Antalet symposier i olika stater har också ökat. Vid Ohio State University hölls nyligen en tre dagars kurs med föreläsningar och praktiska tillpassningar av toriska och multifo- kala kontaktlinser samt tillpassning vid orthokeratologi och oregelbunden kornealtopografi (till exempel keratoconus). Den som vill veta mer om stabillinstillpassning kan gå in på www.gpli.info Där finns det mesta om stabila linser. Silikonhydrogellinser bättre i smutsiga miljöer Fördelar med kontaktlinser för yngre R e a de r s Dig e s t magasin (december, 2007) rapporterar om den stora syntestskandalen i Storbritannien. En reporter med ett diagnosticerat glaukom lät sig undersökas av tio olika optometrister. Av dessa missade tre stycken ögonsjukdomen. Alla utom en rekommenderade nya glasögon, en optometrist tyckte, efter att ha konstaterat ett för högt tryck, i stället att patienten skulle försöka med kontaktlinser. Granskningen pekade även på den stora variationen mellan optometristerna med avseende på arvode, tid för synundersökningen, instrumentering och undersökningsteknik. Kanske någonting för Janne Josefsson i Sverige? I e n st u di e publicerad i ”Optometry and Vision Science”, april 2007, visade det sig att det är betydligt behagligare att använda silikonhydrogellinser för dagligt bruk i smutsiga miljöer än vanliga mjuka kontaktlinser. Med smutsiga miljöer avses här luftföroreningar orsakade av damm, rök och andra luftburna föroreningar. I studien ingick 496 bärare vilka samtliga arbetade i förorenade miljöer. De retillpassades med någon av silikonhydrogellinserna Senofilcon A (Acuvue Oasys), Galyfilcon A (Acuvue Adcance) eller Lotrafilcon B (AIR Optix). Samtliga noterade en klart förbättrad komfort med de nya linserna, särskilt de som arbetade i de mest förorenade miljöerna. I e n a rt i k e l i novembernumret av Eye & Contact Lens utvärderas den senaste undersökningen som rör fördelarna med kontaktlinser hos barn (8-12 år) och tonåringar (13-17 år). Ungdomarna uttalade sig om livskvaliteten efter att först ha burit glasögon och sedan ha använt silikonhydrogellinser. Linserna förbättrade livskvaliteten betydligt för båda grupperna. Kontaktlinsanvändningen innebar en dramatisk förbättring när det gällde känslan för det egna utseendet, deltagandet i olika aktiviteter och en större tillfredsställelse med den nya optiska korrektionen. Författarna drar slutsatsen att barn och ungdomar rutinmässigt ska erbjudas kontaktlinser för att korrigera sina synfel. (Walline J.J. et al, Eye & Contact Lens, 2007, 33:6). Nytt från Kalmar Jörg e n Gu s ta f s on, P h D, vid optikerutbildningen på Högskolan i Kalmar, kommer med intressanta nyheter till Nordic Vision. Det mest angelägna budskapet är att man nu behöver fler optiker som lärare. Intresserade optiker kan enklast maila till Jörgen på e-mailadressen: jorgen. [email protected]. För att nuvarande adjunkter ska kunna forskarstudera med stöd av optikbranschen behövs fler medarbetare. I augusti i år började två nya lärare, optiker Johanna Enbuske, som nyligen avslutade sina optikerstudier i Kalmar samt optometrist Baskar Theagarayan från Elite School of Optometry i Chennai (Madras) Indien. Baskar beräknas få sin doktorsgrad vid Anglia Ruskin University i Cambridge fram på nyåret. Till hösten 2008 kommer HiK att kunna anställa en ny doktorand med fakultetsmedel. Det blir den första optikern i Sverige som kommer att forskarstudera med sådana medel. Hösten 2008 erbjuds två olika fristående kurser i optometrisk rehabilitering. I början av 2008 startar projektet Senior, ett skandinaviskt utvecklingsprojekt som handlar om att hitta bättre material och metoder inom synrehabiliteringen. Projektledare för detta kommer Krister Inde att vara. HiK har fått medel till detta av Synskadades Riksförbund och Norges Blindeförbund. Från Danmark hoppas man på medel från föreningen ”Värnet om synen”. Av Sparbanksstiftelsen Kronan har optikerutbildningen i Kalmar fått 1,5 miljoner kronor till utrustning i Vision Enabling laboratoriet. Utrustningen installeras nu i början av december av personal från Advanced Medical Optics (AMO) i USA. Detta är den första utrustningen i sitt slag som levereras utanför USA! En hel del annan utrustning är också under upphandling. Rätten till syn T h e R ig h t t o S ig h t kallas det globala initiativet med avsikt att eliminera den blindhet i världen som går att undvika. Organisationen samarbetar med världshälsoorganisationen WHO och ”the International Agency for the Prevention of Blindness”. Målet är tänkt att nås år 2020. ”Det är ett ädelt uppdrag och ett som Bausch & Lomb med 154 års historia i att optimera mänsklighetens syn stödjer helhjärtat”, säger Alan Farnsworth, nyligen invald i organisationens styrelse. Danalens uppfinnare död M ic h a e l B ay, uppfinnare av MIA lens eller Danalens, världens första engångslins, omkom i en drunkningsolycka den 9 september hemma i Danmark. Danalensteknologin köptes av Johnson & Johnson för att kunna tillverka den första Acuvue-linsen. Årets e-handlare Kon s u m e n t e r n a på PriceRunner.se har utsett LensOn.com till ”Årets e-handlare” inom kategorin kontaktlinser. Betyget blev 4,55 av maximalt 5,0. Utmärkelsen delas ut inom elva kategorier och LensOn.com utsågs också till näst bäste e-handlare totalt. En bättre julklapp kunde vi inte ha fått, säger Kim Persson, VD på LensOn.com. 4 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 4 07-12-20 18.26.46 NYHETER I KORTHET C265489_nordic_vision_6_07.indd 5 07-12-20 18.26.47 OUTLOOK | JAN BERGMANSON Academy 2007 and Other Thoughts M ay be I s hou l d not tell you this but I lity of the meeting and the current exchange am sitting in my garden on a beautiful sunny rate. My good Dutch colleague Dr. Feike day and the temperature is +24C. I just hosed Grit, President of ECOO, arrives to the US down my BBQ grill – which I do for maxi- with an empty suitcase, which he promptly mum firepower when firing it up - after last fills with various essentials bought at barnight’s BBQ with chicken grilled and smoked gain basement prices. For him this trip is over mesquite wood and washed down with practically for free! an outstanding California Cabernet Sauvignon – a high quality wine choice that Pet e r Gi e row and Catarina Ericson of Systembolaget’s monopoly denies you. Life University of Kalmar represented Swedish education with two excellent posters, one is good in Texas! Against knowing better I briefly left my clinical on contact lenses and one basic sciparadise to attend the 2007 Academy mee- ence on lacrimal gland neurology. Also ting in Tampa, Florida. To be honest, it was attending was Johanna Tukler, who is connot the best I had experienced from a sci- tinuing her graduate studies at UHCO. Next entific point of view. However, this is the year I hope more Scandinavians will make best meeting Optometry holds and we the trip across the pond. should all make an effort to attend this preAs I alluded to earlier, we did not see any particularly significant scientific advances mier meeting. It will tell you what is going on in Optometry, it offers outstanding clini- – technological or clinical. That should not cal education, it has a comprehensive exhi- be expected every year. However, I do object to the continued preoccupation with the bit with all the latest technology and most importantly it provides you with the opp- inconsequential contact lens care solution ortunity to meet and interact with other staining, which is driven by corporate marcolleagues in clinical practice, researchers keting by particularly one company. The AAO and educators and also members of indus- meeting provided another forum for this try. The representation from Scandinavia debate, which I have had up to my ears and was thin, which is surprising given the qua- I see leading to NOWHERE, except that lawy- ers are getting richer with less money for meaningful research. L ow gr a de s ta i n i ng has no known clinical implication and even the lawyers now agree with that statement – see the Alcon lab-B&L legally binding document signed by both corporations. For my patients my concern is about real clinical issues and their evidence based upon resolution or management. For instance, retinal holes found during a dilated fundus examination in high myopes – e.g. has any fluid leaked in under the neural retina – should I send the patient to a time consuming and perhaps costly visit to a retinal specialist (?); has my patient with an IOP of 19 mmHg and a .6 cup disc ratio low tension glaucoma – should I start the patient up on a life long treatment regimen (?); is the bulbar redness in one patient due to seasonal allergy that needs treatment or just an old contact lens; is that slight deviation of lid contour due to an old meibomianitis or a malignant growth? These are important clinical considerations I give my patients and certainly they are not necessarily easy decisions to make. But, if you make the wrong decision, the patient (and Nordiska Lins AB Box 9053 • SE-400 92 Göteborg Tel. 031-748 49 40 [email protected] www.nordiska-lins.se 6 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 6 07-12-20 18.26.48 OUTLOOK | JAN BERGMANSON you, if you’re a US doctor) will pay a high price for your mistake. So, why do we not talk about these important and meaningful issues and why do we not talk about real research instead of as now devoting disproportionate time to staining grids that lawyers, after a lengthy and costly debate in court, say must have a change in their colour scheme? Can it get more ridiculous? T h e h ig h p oi n t of the AAO meeting was, in my opinion, the lecture presented by Oliver Schein MD, MPH, who received the prestigious Max Schapero Award. Dr. Schein is a Professor of Ophthalmology and in charge of Epidemiology at the famous Johns Hopkins University in Baltimore. He is a leading epidemiologist in the world and he published some of the early studies on the epidemiology of extended wear microbial ulcers. This work has stood the test of time. It has been confirmed by other studies and his findings are as valid today as they were 20 years ago. It was therefore with interest that I listened to his award presentation that took stock of where we are today. Professor Schein referred to his recent publication on 30-Day extended lens wear of silicon hydrogel lenses published in Ophthalmology. This multi center study involved 6245 wearers representing a total of 5561 lens wearing years. Overall the presumed microbial keratitis rate was found to be 18 per 10,000. Importantly only two cases suffered visual loss, which translates to 3.6 per 10,000. Eight cases (14.4 per 10,000) of presumed microbial keratitis had no loss of visual acuity. He concluded in this study that the incidence of presumed keratitis in 30 nights of silicon hydrogel lens wear was comparable to conventional soft lens wear on an extended wear schedule. See for comparison Table 1, which I have shown in a previous presentation at the Kontaktlinskongressen. Ta bl e i l lu s t r at e s the incidence of contact lens ulcerative keratitis for different types of lens wear, while contrasting these numbers to refractive surgery. Table 2: Contact Lens-Related Ulcerative Keratitis As can be seen, the Incidence risk for ulcerative • Spectacles: essentially risk free keratitis associated • GPs: vision loss - 1/100,00/year with spectacle wear • DW Soft: vision loss - 1/50,000/year is non-existent and • EW Soft: vision loss - 1/5,000/year with gaspermeable contact lenses the Comparison - Refractive Surgery risk is extremely 0.5%-2% remote. The daily • Vision loss: • Visual disturbance: 10%-15% wear of soft lenses must be regarded as (After O. Schein, 2005, 2007) very safe too. It is when we go from daily wear to extended wear that safety has become an issue. contact lens. Perhaps the greatest advantage However, Professor Schein made an interes- with the contact lens is that if you don’t like ting and illuminating comparison with the vision through them or the feel of the lens you can throw it away at little or no cost refractive surgery. FDA approves excimer lasers that can show in a study population and everything will be as before! Our colthat no more than three per cent will lose leagues in refractive surgery cannot promise two or more lines of visual acuity. Dr. Schein this benefit! estimated that the true number for vision loss following laser surgery is more like 0.5 References: 1. Chen KH, Leung SL, Hoekman HW, et per cent to two per cent. This is still a vastly al. Incidence of contact-lens associated increased risk over contact lens wear in any microbial keratitis and its related morbiform! It may be argued that the contact lens wea- dity. Lancet. 1999; 354:181-185. rer is subjected to the risk of a complication 2. Lam D, Houang E, Fan D, et al. Incievery year (or day) he or she wears a contact lens while the laser patient is only taking the dence and risk factors for microbial kerarisk one time. However, a soft lens wearer on titis in Hong Kong: comparison with a daily wear schedule will have to live bet- Europe and North America. Eye. 2002; ween 250 to 1,000 years to even the risk of 16:608-618. losing two lines of visual acuity! Does your 3. Nilsson SE, Montan PG. The hospitalipatient live that long? Consider also that 10 percent to 15 percent of refractive surgery zed cases of contact lens induced keratitis in Sweden and their relation to lens type patients have to live with and deal with some and wear schedule: results of a three-year kind of visual deficit. It is obvious that the contact lens in any shape or form is a safe retrospective study. CLAO J. 1994; 20:97device and an outstanding vision correction 101. option. We, the contact lens practitioners, have nothing for which we need to apologize. 4. Poggio EC, Glynn RJ, Schein OD, et al. On the contrary, we have every reason to be The incidence of ulcerative keratitis among users of daily-wear and extended-wear soft proud of what we do and, indeed, we should contact lenses. N Engl J Med. 1989; 321:779make a greater effort to tell the world about the vision our patients achieve through a 783. Table 1: Incidence of MK per 10,000 wearers in hydrogel 1 week EW • 28.9 eyes; 57 wearers or 1 in 173 wearers/yr – Australia, India (Holden et al, 2005) • 9.3 - Hong Kong (Lam et al, 2002) • 20 – Netherlands (Cheng et al, 1999) • 20.9 – USA (Poggio et al, 1989) • 4.2 (hospitalized cases) – Sweden (Nilsson, Montan, 1994) 5. Schein OD, et al. The incidence of microbial keratitis among wearers of a 30-day silicone hydrogel extended-wear contact lens. Ophthalmology. 2005; 112:21722179. 6. Schein OD. Max Schapero Award Lecture presentation. American Academy of Optometry. Tampa, FL. October 2007. NORDIC VISION 6·2007 7 C265489_nordic_vision_6_07.indd 7 07-12-20 18.26.48 KOMMUNIK ATION Kommunikation är ett vidsträckt ämnesområde. Det har till stor del samband med vardagens psykologi och förutsätter social kompetens hos berörda parter. Inom hälso- och sjukvården är kraven på personalen höga när det gäller kommunikation. För samtalet med patienterna under arbetet med synundersökningar och kontaktlinstillpassningar måste optiker ha bra kommunikativ förmåga. Det är också väsentligt att kritiskt granska och uppdatera sin egen kompetens. Att i en artikel fånga in ämnet patientkommunikation i sin helhet är knappast möjligt. Syftet med artikeln kan vara att skapa underlag för personlig utveckling. Eftertanke och reflexion samt diskussioner yrkeskollegor emellan, till exempel i samband med intern utbildning på optikerföretaget, leder till fördjupad kompetens. 8 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 8 07-12-20 18.26.49 KOMMUNIK ATION Kommunicera på rätt sätt med patienten Text och bild: Bengt Nordberg Alla yrken inom hälso- och sjukvården förutsätter kommunikation med patienter och medarbetare. Genom att kommunicera kan man ställa frågor. Det är en viktig metod för att söka ny kunskap. ”Communicare” och ”informare” är latinska ord som översätts till ”överföra budskap” respektive ”upplysa”. Återkoppling är ett nyckelord när det gäller kommunikation – hur gick det nu med kontaktlinserna som vi talade om i går? N ä r de t g ä l l e r patientbemötande och kommunikation är det stora krav på optikerna i den professionella yrkesrollen. Respekt inför uppgiften men också ödmjukhet är viktigt. Uppmärksamhet på att människor har olika kunskap och förståelse samt på kulturella olikheter när det gäller kommunikation och beteende är av stor betydelse. Kunskap om vardagslivets psykologi samt livserfarenhet är grunden för att lyckas. I undersökningsrummet inleder optikern med anamnesen. Förutsättningen är att patienten förstår och kan besvara optikerns frågor. Påföljande optometriska mätningar har en subjektiv och en objektiv del. Den subjektiva delen av undersökningen grundas på optikerns frågor om patientens synupplevelser av provtavlans olika bilder med olika linser i foropterns optiska system eller i provbågen. Vi måste uttrycka oss enkelt och tydligt. Patienten måste förstå våra instruktioner och frågor. Synundersökningens objektiva del, till exempel retinoskopi och biomikroskopi, kräver att våra instruktioner uppfattas korrekt. Resultatet av undersökningen medför oftast att optiker rekommenderar glasögonglas eller kontaktlinser med särskilda egenskaper. Information om produkt och användningssätt får inte vara svår att förstå. Om remiss till ögonläkare är motiverad så kan frågan vara känslig. Att lugnt och sakligt bemöta patientens oro för att ha drabbats av ögonsjukdom är väsentligt. Identitet och integritet Personlig identitet och integritet ger varje individ ett egenvärde och är en grundläggande och nödvändig rättighet för alla. Med personlig identitet avses att en person är sedd och respekterad i kontakten med andra människor. Individens identitet bekräftas när man hälsar på varandra och kanske säger några vänliga ord. För att detta ska fungera i mötet mellan människor får man inte negligera andra. Med integritet avses rätten att ha ett privat personligt liv i form av ett eget område som är skyddat mot intrång och att detta respekteras av andra människor. Intrång i en annan människas privata liv kan uppfattas som kränkande. Optikerns anamnes måste därför vara väl avvägd och vi bör tala om varför vi ställer de frågor som vi gör, till exempel när det gäller mediciner och sjukdomar som kan påverka seendet. Man ska undvika att prata om otrevliga eller obehagliga sanningar i situationer när detta är opåverkbart eller utan betydelse. En viss restriktivitet när det gäller vad man pratar om ger bättre kvalitet på kommunikationen. Det är också viktigt att respektera den fysiska närzonen till exempel när man använder foropter i samband undersökningen. En enkel fråga kan vara: ”Går det bra att vi sätter det här instrumentet framför dina ögon?” Samma sak gäller i aff ären. Vill kunden prova glasögonbågar är det kanske bäst att hon eller han själv sätter dem på sig. Det krävs erfarenhet och förståelse för att skapa bra relationer människor emellan. Att underhålla och förbättra den professionella kompetensen när det gäller kommunikation är därför viktigt. Kollegiala samtal och att ta del av vad som skrivs om denna del av yrket är väsentligt. Människans viktigaste hjälpmedel för att känna sig respekterad är kommunikation. Tystnad kan vara förödande för människans mest fantastiska kraft - hoppet. Kultur och kommunikation Begreppet kultur är mångfacetterat. De viktigaste kulturella faktorerna har inte med landsgränser att göra. Det är alltså inte avgörande från vilket land en person kommer. Det finns betydligt djupare incitament för att förstå hur kulturen har format individens livsstil, bland annat yrkesinriktning, utbildningsnivå, om man kommer från glesbygd eller tätort och om man är ung eller gammal. Varje människa har sin egen livsvärld och tolkar det som händer och agerar utifrån egna föreställningar. En kulturkrock kan uppkomma vid ett möte mellan till exempel tekniker och humanister och samma sak kan hända i samspelet mellan personer från hem utan studietradition och högutbildade. Man använder begrepp som storstadskultur, ungdomskultur och det förekommer även många andra kulturramar. Man pratar inte om enskilda personer utan om personers uppfattningar och beteenden som ett tecken på kulturell tillhörighet. Detta innebär skilda begreppsuppfattningar och att språket och orden har olika innebörd för personer från olika kulturer. I vårt arbete som hälso- och sjukvårdspersonal måste vi när vi kommunicerar vara uppmärksamma på innebörden av kulturell mångfald och ordens innebörd. Innebörden är relativ. Individens tolkning är subjektiv. Vad betyder ordet ”billig” för en miljonär, en fattig, en sjuk eller en frisk människa? Kollegialt utbyte om patientkommunikation Alla inser att betydelsen av hur vi bemöter våra patienter och att vår förmåga att kommunicera är grundläggande för ett bra resultat av vårt arbete. Innebörden av att arbeta i ett hälsovårdande yrke är att vilja patientens NORDIC VISION 6·2007 9 C265489_nordic_vision_6_07.indd 9 07-12-20 18.26.51 KOMMUNIK ATION INTIM SFÄR Partner, föräldrar, barn PERSONLIG SFÄR Släkt, vänner, bekanta SOCIAL SFÄR Grannar, arbets-/ föreningskamrater bästa. Detta betyder att hälso- och sjukvårdspersonal inte får känna osäkerhet eller rädsla. Spegling, som innebär att samtala med kollegor och chefer om sina möten med patienter, är nödvändigt för alla. I annat fall fastnar vi i invanda mallar. Det är också viktigt att känna sin egen identitet och sina begränsningar. Att kritiskt tänka igenom den roll man spelar i samband med mötet med patienter ger styrka och trygghet. Att som hälso- och sjukvårdspersonal känna sig trygg i mötet med andra är viktigt även för motparten, patienter eller kollegor. En fråga att ställa till sig själv är; ”Hur vill jag vara i mitt möte med patienter”? Alla människor lever i sin egen livsvärld. Våra livsvärldar är olika eftersom dessa har formats av individens arv och miljö. En ödmjuk attityd till den egna subjektiva sanningen är guld värd. Individen är ett resultat av arv och miljö. Livet sägs ibland vara ett rollspel och visst är det sant! Till exempel spelar man helt olika roller när man gör en synundersökning på en orolig synskadad patient och när man på sommaren har lekstuga i poolen med barnbarn som tänker bli världsmästare i simning. För att bredda vår förståelse för kommunikation med olika människor kan modellen ”Kommunikationssfärer” vara till hjälp. sfärerna blir samtalet informellt. Vi kan prata öppenhjärtigt om lite av varje. Inom den sociala sfären finns det ofta flera personer och vi är mer formella. I den fjärde sfären är man formell och distanserad. Man diskuterar inte hur man mår med skatteverkets personal och inte heller hur retligt det var att laget åkte på stryk i matchen i lördags. Vid läkarbesöket frågar doktorn hur man mår, men vi frågar inte doktorn hur det står till. Mina patienter frågar heller inte mig om jag ser bra med mina glasögon. Detta får dock inte innebära en kylslagen och distanserad kommunikation. Genom att se varandra i ögonen när man samtalar och med en glad och positiv attityd motverkas detta. Att visa empati är viktigt. Empati är ett nyckelbegrepp, som betecknar förmågan att förstå andra människors känslor och att handla i enlighet med detta Gränsdragningen mellan kommunikationssfärerna är naturligtvis beroende på omständigheterna och mycket flexibel. Det är nödvändigt att alla som arbetar med synvård och inte enbart legitimerad personal är medveten om att hälso- och sjukvårdspersonal har tystnadsplikt. Inga som helst personliga uppgifter avseende enskilda patienter som har undersökts får delges till andra personer. Kommunikationssfärer Människorna med vilka vi kommunicerar kan, för att förtydliga olika relationer, grupperas i fyra olika kommunikationssfärer (bild). Det är en modell för att förstå målgruppens betydelse. I intimsfären befinner sig familjen, maka/ make, barn och föräldrar. I den personliga sfären finns de närmast bekanta och kanske faster, morbror och kusiner. I den sociala sfären finns grannar, personer i samma förening och kollegor på jobbet. I myndighetssfären finns till exempel hälso- och sjukvårdspersonal, skatteverkets personal och så vidare. Det är lätt att inse att samtalet formas både medvetet och omedvetet beroende på vem man kommunicerar med. Inom de två första Tystnadens budskap Bristfällig kommunikation kan orsaka utanförskap och lägga dimridåer över gemensamma frågeställningar samt vara konfliktskapande. I skönlitteraturen har tystnaden tillskrivits många negativa egenskaper. Den kan • stänga ner sanningen, • dölja många hemligheter, • vara fiendens vapen, • gynna förtal och maktfullkomlighet samt vara en riktig skvallerbytta, • vara kränkande, • vara självtillräcklighetens vapen, • krympa människor, • omöjliggöra svar på människans viktigaste fråga: Varför? MYNDIGHETSSFÄR Hälso-/sjukvårdspersonal, offentlig sektor Den andra parten – jag själv Människor är olika beroende på den miljö man har vuxit upp och lever i samt vilka människor man delat sin tid med. Begreppet livsvärld är ett uttryck för detta. Varje individ har sin egen livsvärld. Samtidigt måste man sträva efter att förstå andra människors individuella livsvärld. För alla som arbetar med patientkommunikation är återhämtning och mental förberedelse viktig. Det innebär att vårda egen kraft och ork för att åstadkomma ett bra och respektfullt bemötande. För att komma vidare och utvecklas är det värdefullt att bearbeta stressfaktorer tillsammans med andra människor i samma situation. Att då och då sätta sig själv i centrum är nödvändigt. Självkännedom är en styrka. Att tänka sig in i den roll som man har i ett legitimationsyrke och hur man hanterar den är nödvändigt. Att vara klar över den egna utgångspunkten för att på så sätt ha en egen värdegrund är till god hjälp. Man kan fråga sig själv: Vad har jag för filosofi, för kunskaper och för syfte med mitt arbete? Är det något annat än livserfarenheter som jag kan dra nytta av, till exempel någon vetenskaplig modell för humanitär forskning? Det handlar ju om kunskapsproduktion även i samband med synundersökningar och kontaktlinstillpassning. Fenomenologi och hermeneutik är exempel på humanvetenskapliga modeller för att förstå och tolka människors beteenden. Det dagliga arbetet som optiker får inte medföra att det går slentrian i arbetet. Stress får inte heller påverka. Slentrian och stress stör koncentrationen och då kanske man inte uppmärksammar avvikelser från det förväntade. Risken kan vara att våra invanda uppfattningar och förutfattade meningar påverkar resultatet. Hela tiden i mötet med patienter måste vi vara närvarande i nuet och medvetna om vad det är vi gör. Vi får aldrig glömma att människors förväntningar är olika och att alla lever i sin egen verklighet. Därför är det viktigt att vår förmåga att kommunicera är väl utvecklad. 10 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 10 07-12-20 18.26.52 NORDIC VISION 6·2007 11 C265489_nordic_vision_6_07.indd 11 07-12-20 18.26.53 Kontaktlinser och kosmetika GETTY IMAGES ter. Båda dessa saker gäller givetvis även om man inte är kontaktlinsbärare, men är ännu viktigare om man är det. Samma sak säger Jerry, make-up-artist, på Make Up Store i Stockholm. Han nämner också att man som kontaktlinsbärare kanske bör undvika produkter med glitter i. Make Up Store har datummärkning på sina produkter, vilket gör att det är lättare att hålla ordning på hur länge man haft en produkt. Jerry, själv linsbärare, säger också att man bör använda rena borstar för att applicera produkterna och har man besvär med makeup precis runt ögonen så kan man fokusera på andra delar av ansiktet. http://www.makeupstore.se Till begreppet kosmetika kan man räkna alla produkter som sprayas, hälls eller stryks på kroppen för att rengöra, försköna eller förändra utseendet. Både män och kvinnor använder kosmetika, men vanligtvis förknippas kosmetikaallergier bara med kvinnor. Självklart kan dock även män drabbas. Kontaktlinsbärare använder kosmetika i samma utsträckning som andra. Därför är det viktigt för kontaktlinstillpassare att inte ignorera att make-up-material är en potentiell källa till problem. Noggrann instruktion till patienten om korrekt användning av de olika produkterna är detsamma som att bry sig om helheten hos patienten. Det är lika viktigt att patienten använder rätt typ av kosmetikaprodukter som att hon eller han anvvänder rätt kontaktlinsvätskor och rengöringssystem. Enligt Food and Drug Administration FDA finns det 8 000 ingredienser i 25 000 olika kosmetikaprodukter. Av dessa ingredienser är 884 toxiska. Ögonmake-up är källa till 4 procent av alla allergiska reaktioner. Att denna siffra är relativt låg beror på att tillverkarna designar medel som ska vara skonsamma för ögonen. Även hudvårdande medel som till exempel krämer kan vara allergiframkallande. Kosmetika måste innehålla konserveringsmedel (antibakteriellt). För att undvika toxicitet håller man visserligen en så låg koncentration av konserveringsmedlen som möjligt, men här hittar vi ändå konserveringsmedel som vi sedan länge slutat använda i kontaktlinsprodukter. De medel man ska vara uppmärksam på är Thiomersal, olika kvicksilverinnehållande blandningar och benzalkoniumklorid som innehåller ammoniak. Benzalkoniumklorid kan finnas i till exempel ögonkrämer. En stor del av problemen skapas av dofterna. Här kan det vara svårt att utreda vilket ämne man är känslig för. På innehållsförteckningen står det oftast doft eller parfym vilket inte säger så mycket eftersom en doft kan innehålla upp till 200 olika ämnen. Eye Care Cosmeticts är ett make-upmärke som är speciellt framtaget för kontaktlinsbärare, samt för dem som har känslig hy. På deras hemsida, http://www.eyecarecosmetics.co.uk/index.html, kan man köpa produkter. Noga med hanteringen Vid intervjuer med sakkunniga, verkar det som att de flesta av de produkter som säljs idag kan användas även av kontaktlinsbärare, om man är noga med hur man hanterar dem. Anita Robertson, som många av oss känner och som i många år utbildat kontaktlinsassistenter, rekommenderar kontaktlinspatienter att använda de produkter som de tål normalt. Hon tillägger dock att man aldrig ska låna varandras produkter eftersom detta innebär en risk för smittspridning. Man ska heller inte använda gamla produk- När man fått en allergisk reaktion Vid en allergisk reaktion ska man sluta att använda all kosmetika. En mild reaktion bör försvinna på sju till tio dagar. När det gäller nya produkter ska man inte börja med mer än en åt gången för att kunna avgöra vad en eventuell reaktion beror på. Tvätta händerna och använd rena applikatorer när du lägger på make-up. Använd aldrig kosmetika på hud som redan är irriterad eller inflammerad. Även på produkter som man använt tidigare ska man vara uppmärksam. Det kan till exempel stå ”ny och förbättrad” på förpackningen vilket då innebär att kosmetikan fått en annan sammansättning som man kanske inte alls tål. Det kan också uppstå en fördröjd reaktion. Det kan dröja upp till sex månader efter det att man börjat med en ny produkt tills att man får en allergisk reaktion. Efter en så lång tid kan det vara svårt att associera problemet till en ”ny” kosmetikaprodukt. Kosmetikan kan inte bara ge en allergisk reaktion. Hos kontaktlinsbäraren kan den även påverka kontaktlinsen och ögat. Enligt Robert Koetting , OD i St Louis, finns det fyra huvudproblem som är associerade till kosmetika och kontaktlinsbärande: 1. Ackumulation av oljiga material på linsen vilket stör linsens passform och därmed synen. Därför rekommenderas kontaktlinsbärare att inte använda oljebaserade produkter. 2. Bitar av mascara kan bäddas in i palpebrala conjunctiva och i princip tatuera den. 12 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 12 07-12-20 18.26.54 3. Flagor av mascara och ögonskugga kan komma in i ögat, och om man har en stabil lins kan flagorna komma bakom denna och orsaka en främmandekroppsreaktion. Har man otur och använder en kontaminerad produkt kan den också orsaka en mer allvarlig infektion. 4. Ibland uppträder en fysisk skada på linsen medan man sminkar sig. Antingen från mascaraborsten, olika pinnar, nålar eller tandpetare (!!!!) som används för att sära på ihopkladdade fransar. Beläggningar av kosmetika Numera är beläggningar på kontaktlinser ett ganska litet problem, då de flesta bär korttidslinser, men kosmetika kan ge andra typer av kontaktlinsbeläggningar i stället. Det finns några olika typer av mönster för beläggningar av kosmetikamaterial. Man kan hitta material runt den perifera delen av kontaklinsen eller så tenderar den att samlas i horisontella vågor över den nedre delen av linsen. I det senare fallet verkar mönstret vara en följd av en partiell blinkning, ögonlocket kommer halvvägs ner över linsen och sedan upp igen. En våg av kosmetika hittas då i utkanten av ögonlocket under denna ”halva” blinkning. Om linsen roterar regelbundet tenderar kosmetikamaterialet att ackummuleras på kontaktlinsens centrala del. Det perifera mönstret av kosmetikamaterial är svårare att förklara. Ibland formar det en hel ring runt linsen. Hittar man beläggning på hela linsen har patienten vanligen en stor produktion av tårfilm som gör att hela linsen täcks. Man kan också finna att linserna har belägging på ena sidan. Detta är ofta ett resultat av hårspray som sprayas från ett håll. Ofta tänker man inte på hur betydelsefullt det är att man förvarar kosmetikan rätt. Utsätter man produkterna för värme bryts konserveringsmedlet ner och bakterierna kan växa till. Det bästa är därför om man kan förvara kosmetikan i kylskåp. Olika former av kosmetikaprodukter kontaminerar med bakterier i varierande grad. Rent generellt kan man dock säga att ” blöta produkter” så som krämer, mascara, eyeliner och krämrouge är bättre grogrund för bakterier än till exempel löst puder. Till sist några goda råd – ”Do and Don’ts” Viktigt: • Tvätta händerna noggrant med en olje- och doftfri tvål före isättning och urtagning av linserna. • Sätt på ögonmake-up efter att du satt i dina mjuka kontaktlinser. Tvärtom för stabila linser. • Applicera ögonmake-up sparsamt. • Ta ur linserna innan du tvättar bort kosmetikan. Om du skulle få någon make-up på linserna, tvätta dom direkt med en cleaner. • Ta bort all ögonmake-up dagligen med en oljefri hypoallergenic remover. • Byt ut mascara och eye-liner var tredje till var sjätte månad. • Använd mascara som är vattenlöslig. Om partiklar från mascaran lossnar kommer tårvätskan att kunna lösa upp och spola bort dessa. • Använd ögonmake-up som har tagits fram för att vara speciellt olje- och doftfri. • Ha koll på den kemiska sammansättningen hos kosmetikan. • Kontrollera vilka konserveringsmedel kosmetikan innehåller. • Kontakta din optiker om rödhet, svullnad, smärta eller irritation uppstår. Men… • Applicera inte kosmetika om du har en ögoninfektion, röda eller svullna ögon. • Dela inte kosmetika med någon annan. • Använd inte smutsiga applikatorer. • Använd inte vatten eller saliv för att ”bättra” på kosmetikaprodukten. Det kan orsaka infektion. • Applicera inte eye-liner på innerkanten av ögonlocket. Meiboms körtlar kan då bli igentäppta. • Sminka dig inte i ett rörligt fordon (bil, buss, tåg). Du kan skada ögonen. • Använd inte sprayprodukter så som hårspray eller deoderanter med öppna ögon. • Använd inte nagellack eller nagellacksremover förrän du satt in linserna. • Använd inte oljebaserad remover, speciellt inte om du är EW- eller CW -bärare. • Använd inte make-up med konserveringsmedel som innehåller kvicksilver. • Applicera inte mascara ända in till kanten av ögonfrans/ögonlock. • Använd inte pinne eller nål för att dela på ihopklumpade ögonfransar. • Pröva inte mer än en ny kosmetikaprodukt i taget. Speciellt inte om du är allergisk. • Utsätt inte kosmetikan för värme. Linsen som är Bio kompatibel Nyhet! Nyhet! Nyhet! Nyhet! Kontaktlinser för myopi, hyperopi astigmatism, presbyopi Inga-Lill Thunholm Henriksson Information hämtad delvis från Marie Anderssons examensarbete på KI. NORDIC VISION 6·2007 13 C265489_nordic_vision_6_07.indd 13 07-12-20 18.27.02 KONGRESS 14 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 14 07-12-20 18.27.05 KONGRESS Linsen som är EVER 2007 European Association for Vision and Eye Research – EVER – är en av Europas största kongresser vad gäller den senaste forskningen inom oftalomologi och Optometri. Årets kongress, den 10:e i ordningen, gick av stapeln i Portoroz vid den Adriatiska kusten. Efter att Portugal haft kongressen i tre år är det nu Sloveniens tur arrangera kongressen lika många år. Portoroz och grannbyn Piran är helt olika. Portoroz är en modern stad med ett stort kongresscenter, Bernadin Convention Center, medan Piran är en liten genuin fiskeby. De har dock en sak gemensamt – alla de många fiskrestaurangerna. Kongressen innebär därför en perfekt blandning av vetenskapliga och sociala evenemang. Konferensen började onsdagen den 3 oktober med sju kurser: • Course 1 –Amniotic membrane in ophthalmology: Applications and limitations • Course 2 – Corneal infectious diseases • Course 3 – Pediatric ophthalmology examination • Course 4 – Introduction in statistics • Course 5 – Diagnosis and management of endophthalmitis • Course 6 – Ophthalmologic pathology: Basics, updates and new insights • Course 7 – European Board of Ophthalmology (EBO) exam course. K u r sl e da r e på kurs nr 2 var Lene Martin, Karolinska Institutet, Institutionen för Neurovetenskap, som säkert en del känner till bland annat som författare till boken ”Att mäta syn” . Varje kurs innehöll flera presentationer och på den andra kursen fanns också en presentation av Rune Brautaset, Programdirektor på Optikerutbildningen på Karolinska institutet. Svenskt deltagande fanns också på kurs 5. Dr Per Montan från S:t Eriks Ögonsjukhus höll en presentation om behandling med antibiotika vid kataraktoperationer för att förebygga endoftalmit. Själva konferensen öppnades av EVER´s President Uwe Pleyer och efter det följde tre föreläsningar av bland andra Dr Niels Ehlers från Danmark. Dagen avslutades med en konsert med mycket duktiga slovenska musiker, Zoran Predin (gitarr), Anja Bukovec (violin) och Zoran Skrinjar (piano). Dag e n e f t e r började kongressens presentationer. Redan 8.30 startade man och dagarna avslutades inte förrän sent på kvällen. Oftast varade programmet fram till 19.00. De flesta dagarna fanns sex olika linjer att välja mellan. De olika blocken startade och slutade samtidigt till raster och lunch, vilket gjorde att man kunde gå emellan och välja de föredrag man var mest intresserad av. De vetenskapliga sektionerna var elva till antalet och behandlade allt från anatomi och cellbiologi till retina och elektrofysiologi. Det tog en stund att sätta sig in vad alla färgkoder och förkortningar i programmet betydde, men efter ett stund upptäckte man hur logiskt det var och det var enkelt att söka upp de föreläsningar man ville lyssna på. Föredragens längd inom varje linje varierade, från ”lectures” som varade i cirka 20 minuter till ”rapid fire” på 5 minuter. Jag va l de framför allt att lyssna på föredrag inom de sektioner som behandlade ögats främre segment, oftast blev det ”Cornea/Ocular surface”. Föredrag med spännande titlar som: • The first consultation & photophobia in anterior segment disease, • Functional anatomy, innervation and immune regulation of the ocular surface, Psychosomatics and implications on clinics of patients with Blepharospasm Bio kompatibel Nyhet! Nyhet! Nyhet! Nyhet! Kontaktlinser för myopi, hyperopi astigmatism, presbyopi NORDIC VISION 6·2007 15 C265489_nordic_vision_6_07.indd 15 07-12-20 18.27.08 KONGRESS • The eyes – Doors to the world, stod först på min lista. Här fick man bland annat veta hur viktig differentialdiagnostiken är vid fotofobi, hur många system som interagerar när det gäller ögats främre yta samt att de flesta blefarospasmer är psykosomatiska. Efter detta gjorde jag ett kort avbrott för att gå och lyssna på svenskt deltagande. Denna gång handlade det om ”The Rarebit fovea test”. Föredragen hölls av Doktorand Maria Nilsson och Dr Peter Wanger, båda verksamma vid Karolinska Institutet. E f t e r l i t e kornealdystrofier och myopigenetik/progression blev det ”torra ögon”. Det fanns ju med i denna sektion naturligtvis. • Definition & classification of dry eye, • The epidemiology of dry eye disease, • Diagnostic methodology¸ • Clinical trial methodology in dry eye disease, • Management & therapy, Report on research in dry eye, var titlarna på några av föredragen. Forskare från USA och England, bland annat Professor Alan Tomlinson från Glasgow, redogjorde för det senaste inom det här fältet. Han menade att flera epidemiologiska och evidensbaserade studier måste utföras och att enkäter typ McMonnies ännu är mycket användbara för att kunna diagnostisera besvär och åkommor som ger torra ögon. Jag avslu ta de dagen med att lyssna på olika föredrag om keratoconus och behandlingen av denna sjukdom. Keratoplastik, genomgripande respektive lammellär är behandlingar som görs och som man hört talas om, bland annat på Kontaktlinsföreningens kongresser, men crosslinking var nytt för mig. Det innebär att man ”stabiliserar” kornea genom att behandla med riboflavin och sedan belysa kornea med UV-strålning. Forskarna påtalade att än så länge ser resultaten lovande ut, men att det är lite för tidigt att avgöra om effekten är bestående. I denna sektion om kornea och keratoconus redovisades också studier gjorda med OrbScan och confocal biomiocroscopy. Förutom de parallella föreläsningarna fanns en posterutställning som varierade under dessa dagar , cirka tio per sektion visades varje dag. Här hade vi också svenskt deltagande, bland annat Maria Nilsson, Anna Lindskoog Pettersson och Marika Wahlberg som dessutom fick ett pris för sitt deltagande. På f r e dag e n blev det mer om avbildningar av kornea: • Optical Coherence Tomography (OCT) and Ultrasonic Biomicroscopy in corneal diseases, • Corneal topography and aberrometry: contribution to the ocular surface to visual optics, • In vivo confocal microscopy of the cornea, • Impression Cytology in corneal and ocular surface pathology. I de här föredragen behandlades mer de kliniska vinsterna av att använda dessa instrument, även vad gäller kontaktlinser och ögonsjukdomar. Sedan följde ett block med ”torra ögon” – denna gång främst metoder att mäta tårfilmskvalitete och kvantitet. Meibometri och 16 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 16 07-12-20 18.27.10 KONGRESS Linsen som är Bio kompatibel Ferning var några av de metoder som inte är så kända i Sverige, men vanliga i andra länder. En studie visade hur lite de olika testerna egentligen korrelerar med varandra, alltså är många olika faktorer involverade i detta. Till exempel visade en studie en klar variation av tårfilmskvaliteten under menstruationscykeln. Föredragshållaren sade lite skämtsamt att det kanske är dags att lägga till ett symptom till i PMS. Efter lunch gick jag på ett pass som handlade om refraktiv kirurgi, lite grann på grund av att jag där hittade det enda föredraget under hela kongressen som handlade om orthokeratologi: Stromal response to orthokeratology: an X-ray diffraction study. Studien visade sig vara gjord på kaniner och det man kommit fram till var att den största förändringen av kornea sker i epitelet, inte i stromat. Resultatet var inte så förvånande för oss som läst lite om orthokeratologi tidigare. Sedan var det dags för ett besök på posterutställningen igen. Den här dagen låg tyngdpunkten på retina och lins. I den senare avdelningen fanns flera posters med från Dr Per Söderbergs forskargrupp på S:t Erik. U n de r L ör dag e n, kongressens sista dag, fanns det fortfarande mycket man ville lyssna på. Här fanns studier och föredrag om AMD, glaucom och cataract som var utförda i olika delar av Europa. Beroende på var undersökningarna var gjorda varierade resultaten ganska mycket. Det är ju självklart att antalet försökspersoner i en studie på Island var lite färre än i en studie gjord i Tyskland och att andra faktorer som klimat och ärftlighet också spelar in. Ett annat av eftermiddagens seminarier handlade om ”How to get your work published”, lite goda råd och tankar om hur man i vetenskapliga tidskrifter väljer ut de arbeten som ska publiceras. Mycket nyttig information för doktorander. Hela evenmanget avslutades som sig bör med en galamiddag, ”Farewell dinner”, med god mat, gott vin, underhållning och dans. Nyhet! Nyhet! Nyhet! Nyhet! Kontaktlinser för myopi, hyperopi astigmatism, presbyopi Text och bild: Inga-Lill Thunholm Henriksson NORDIC VISION 6·2007 17 C265489_nordic_vision_6_07.indd 17 07-12-20 18.27.13 VETENSK AP Mikael – utförsåkare och blind Så ska det bära iväg utför. Och fort kommer det att gå. I bakgrunden syns Sonfjället med högsta toppen 1 277 meter över havet. 18 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 18 07-12-20 18.27.20 VETENSK AP Det var lika häftigt som överraskande. Med utförsåkning på skidor som hobby sedan unga år, och med lång erfarenhet av optisk rehabilitering av synskadade blev mötet med Mikael en fantastisk upplevelse. Det gav perspektiv på hur människan kan använda sina andra sinnen och hur dessa samverkar när synsinnet saknas. De t va r e n skön vårvinterdag i slutet av mars 2007. Framför mig i skidbacken bland mängden av utförsåkare blev jag plötsligt uppmärksam på två personer med var sin gul väst utanpå skidoverallen. På västarna var det tryckt orden SYNSKADAD respektive LEDSAGARE. Männen åkte nära varandra med den synskadade först. Dessutom använde ledsagaren en walkie-talkie för att kommunicera med den synskadade. Det gick undan med bra fart. Jag följde diskret med några meter bakom ledsagaren och kunde höra hans muntliga instruktioner; höger, vänster, höger, höger, sakta, vänster, höger och så vidare. När vi kommit ner till platsen där skidliften startar åkte jag upp jämsides med de två. Jag sade något om att det var skickligt åkt av en synskadad person och motiverade mitt yttrande med att jag är optiker och har erfarenheter av optisk rehabilitering av synskadade. Jag fick veta att skidåkaren hette Mikael, var 25 år gammal, och helt blind sedan födseln. Ledsagare var pappa Bertil. Ett genetiskt överfört anlag för en sjukdom med diagnosen Alström-Olsons syndrom har orsakat att Mikael aldrig har upplevt några som helst synintryck. Han har inte ens kunnat se skillnad mellan ljus och mörker. Det blev ett givande samtal. Jag betonade att jag naturligtvis respekterar deras integritet, men frågade om jag kunde få göra en intervju å mitt yrkes vägnar. Båda två hade var positiva till det, och vi bestämde att träffas igen för intervjun. Vi träffades i skidbacken dagen efter men den här gången utan skidor på fötterna. De berättade att Mikael är helt blind från födseln och utan möjligheter till visuell perception på grund av sjukdomen Alström-Olsons Syndrom. Sjukdomen är ärftlig, men vad man vet så har inte någon i Mikaels släkt drabbats tidigare. Behandlingsmöjligheter saknas. Trots sjukdomen utstrålar Mikael glädje och tillförsikt. Han berättade att han är anställd hos Taxikurir i Stockholm, där han arbetar med beställningar för Färdtjänst. Mikael var i sjuårsåldern när Bertil började träna utförsåkning med honom. Mikael har även åkt längdåkning, men själv anser han att det är svårare än att åka utför med ledsagare. Vid längdåkning kan man lättare hamna utanför spåret. När vi träffades är det första gången de är i Björnrike och de tycker att backarna där passar bra för deras skidåkning. Det får inte vara alltför brant, och så är det bra om backarna är ganska breda så de kan ha lite marginal till övriga åkare. Sälen är ett annat ställe som har lämpliga backar. Under många år åkte de på skidresor tillsammans med Riksföreningen Aktiva Synskadade, och Mikael har också gått i skidskola i Åre. I unga år tävlade Mikael i löpning 60 och 100 meter och stötte kula. På Tomteboda i Stockholm deltog han i Skol-SM för funktionshindrade. Numera motionerar han genom löpning med ledsagare två gånger i veckan samt gymnastik. Mikael är vältränad och har utmärkt grovoch finmotorisk förmåga. Han har lärt sig förflyttning och att koordinera sina kroppsrörelser. Av Mikaels sinnen har hörsel och känsel tränats upp till en betydligt mer avancerad nivå än den som seende människor brukar uppnå. När Mikael går förbi ett större föremål, som exempelvis en lyktstolpe kan han känna att det finns ett föremål i närheten på grund av att lufttrycket varierar. Landstingets Syncentral har varit till god hjälp för Mikael. Som barn använde han pedagogiska leksaker för synskadade och blinda, och genom utbildning och träning har Mikael lärt sig att använda punktskrift. Punktskriftsdisplayer för användning hemma och på arbetsplatsen är exempel på värdefulla hjälpmedel, som nu är nödvändiga för Mikael. Dessa har bidragit till att han blivit mycket kunnig när det gäller ITteknik och datoranvändning. Enligt pappa Bertil gör sig generationsklyftan påmind. Den yngre generationen måste hjälpa till när vi i den äldre kör fast vid datorn och det gäller även i Mikaels familj. Mötet med synskadade Mikael och hans ledsagare Bertil gav intressanta perspektiv på problemen, men framför allt på möjligheterna när det gäller seendet och hur total avsaknad av visuell förmåga kan kompenseras. Vad som går att göra för synskadade och blinda har betydelse inte bara i skidbacken utan också för lärandet i vardagslivet och för livet i sin helhet. Bertil framhöll också att han tycker att det är viktigt att deras erfarenheter kommer andra till del och båda uppskattar att det publiceras en artikel som optiker och ögonläkare kan ta del av. Ett stort tack till Mikael och Bertil som ställde upp på intervjun. Text och bild: Bengt Nordberg Alströms syndrom – en mycket ovanlig sjukdom Enligt Socialstyrelsens informationsbroschyr känner man till drygt 300 barn och vuxna med Alströms syndrom i hela världen. I Sverige finns knappt ett 10-tal familjer med sjukdomen (2005). Orsaken är en skada i ett arvsanlag. När ett barn drabbas bär båda föräldrarna på det skadade anlaget. Risken för barnet att drabbas av sjukdomen är då 25 procent. Alströms syndrom kan medföra flera olika sjukdomstillstånd. Med Alström-Olsons syndrom, som vår blinde skidåkare drabbats av, avses en ögonsjukdom som skadar näthinnans synreceptorer, tappar och stavar. Syndromet har uppkallats efter de svenska läkarna CarlHenry Alström och Olof Olson, den sistnämnde ögonläkare. Det finns ännu ingen botande behandling men åtskilligt kan göras för att lindra symtomen och kompensera funktionsnedsättningarna. Alströms syndrom är så sällsynt och har så skiftande uttryck att behandlingen enligt Socialstyrelsen bör ske i samarbete med olika specialister. NORDIC VISION 6·2007 19 C265489_nordic_vision_6_07.indd 19 07-12-20 18.27.22 När seendet och synprocessen kompenseras av andra sinnen G e n om s i n a f e m sinnen – syn, hörsel, känsel, lukt och smak – upplever människan sin omvärld och får de erfarenheter och kunskaper som är nödvändiga för det dagliga livet. Subjektiva upplevelser formas i samverkan mellan individens sinnen och jämförs med tidigare erfarenheter. När det gäller synprocessen är det främst hörseln som samverkar. Den geometriska och fysiologiska optiken ger oss förklaringar på hur seendet formas. Med syn avses samma sak som det som händer i en kamera. Bilden där fokuseras på filmen och bilden i ögat fokuseras på näthinnan. Begreppet seende är mycket mera omfattande. Med seende avses hela den fysiologiska synprocessen inklusive individens perception, som är förutsättningen för att individen ska kunna förstå innebörden av sina visuella upplevelser. För att sätta in våra visuella upplevelser, som perceptionen ger, i rätt sammanhang och lära oss innebörden av dessa fordras värderingskapacitet. Detta är ett begrepp som den finländske läkaren och hjärnforskaren Matti Bergström använder, när det gäller att utveckla individens kompetens med hjälp av våra sinnen (Bergström, M. 1992). Endast perception är alltså inte tillräckligt. Värderingskapacitet är den centrala resursen inom människan, eftersom den kontrollerar hela vårt beteende. Värdering är inte kraft och inte heller kunskap, enligt Bergström. Det är en kapacitet för sig som förutsätter lärande. Inom beteendeoptometrin, som är en specialinriktning inom optikeryrket, används bland annat en modell kallad Skeffington´s four circles concept of vision (Holland, K. 2002). Syftet är att skapa förståelse och insyn i vad seendet är och hur människorna utnyttjar detta. Fyra faktorer samverkar och bidrar till seendet; Antigravitationsprocessen (A), Centreringsprocessen (B), Identifikationsprocessen (C) och Tal-hörselprocessen (D). Antigravitationsprocessen representerar förflyttningsförmåga samt medvetenhet om kroppsdelarna och förmåga att koordinera kroppsrörelser. Detta är möjligt genom proprioception, som definieras som djupsensibilitet. Det innebär, kortfattat uttryckt, att muskelspolar i musklerna reagerar på sträckningar, som automatiskt stimulerar dessa att dra ihop sig. Vid viljemässiga rörelser infor- A DAB CDA E AB ABCD ABC B D DA CD BCD BC C Skeffington´s four circles concept of vision. merar muskelspolarna hjärnan om musklernas längd och sammandragningshastighet. Proprioceptorer finns även i senor, leder, örats balansorgan och i synnerven. Detta ger förutsättningarna så att syn och hörsel utvecklas i samverkan med grov- och finmotorik. Brister i grov- och finmotorisk förmåga, alltså otillräcklig sensorisk integration, anses kunna orsaka bland annat inlärningsrelaterade visuella och auditiva problem (Wolmesjö, S. 2006). Sambandet med motorisk förmåga är tydligt. Man har med framgång tränat grov- och finmotorik när inlärningsproblem har förekommit. Gravitationen, jordens dragningskraft, är en av de fyra naturkrafterna. Elektromagnetisk strålning och därmed ljus, som medger att vi kan se, är en annan naturkraft. Centreringsprocessen avser ögonens motoriska förmåga samt konvergens och divergens, vilket hjälper individen att lokalisera var i rummet ett objekt finns. Identifikationsprocessen avser ögonens ackommodationsförmåga, alltså att kunna se tydligt på olika avstånd. Den ger svar på vad individen ser. Tal- och hörselprocesserna bidrar också till seendets utveckling. Individen måste ha förmågan att kommunicera med andra människor för att bearbeta sina visuella erfarenheter. De fyra cirklarnas gemensamma yta, E, representerar seendet. För en blind person finns endast cirklarna A och D. Den blinde skidåkaren har lärt sig att kompensera avsaknaden av centreringsprocessen och identifi- kationsprocessen genom träning av antigravitationsprocessen samt av tal- och hörselförmågan. Otillräcklig synförmåga kan till viss del ersättas med hjälp av andra sinnen. Att den blinde mannen har lyckats är lätt att se när han säkert och balanserat åker utför i skidbacken. Inom sports vision, ett amerikanskt uttryck för träning av seendeprocessen hos elitidrottare, är det viktigt att träningen görs bland annat med utgångspunkt från antigravitationsprocessen. Sinnenas samspel har i olika situationer grundläggande betydelse för att uppnå bästa möjliga kunskap om den värld vi lever i. Referenser: • Bergström, M. (1992): Hjärnans resurser – en bok om idéernas uppkomst. Brain Books AB, Jönköping ISBN 91-88410-07-2. • Holland, K. (2002): The science of behavioural optometry. Optometry today (March 8, 2002). www.optometry.co.uk • Socialstyrelsen. (2005): Alströms syndrom. Artikelnummer 2005-12-190. Webbutik: www.socialstyrelsen.se/Publicerat. Kan också beställas med e-post: [email protected] • Wolmesjö, S. (2006): Rörelseaktivitet – lek och lärande för utveckling av individ och grupp. Sisu idrottsböcker. www.idrottsbokhandeln.se ISBN 91-85433-10-1. Text och bild: Bengt Nordberg 20 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 20 07-12-20 18.27.23 Vinn en deltagaravgift till Kontaktlinskongressen 2008! 2008. Observera att ditt inlägg måste ha ett någorlunda intressant och givande innehåll för att vara kvalificerat och att endast ett inlägg per person kommer att räknas. I avgörandet av vilka inlägg som är kvalificerade Arkiv med Nordic Vision och SKLF Update Intresserad av tidigare nummer av Nordic Vision eller SKLF Update? På Sveriges Kontaktlinsförenings hemsida, www.sklf.se, hittar du ett arkiv som sträcker sig tillbaka till januari 2006. Håll din adress uppdaterad! Bytt adress nyligen? Du vet väl om att du själv ansvarar för att uppdatera din adress på Sveriges Kontaktlinsförenings hemsida, www.sklf.se. Ring gärna till SKLFs kansli om du behöver hjälp att komma igång på hemsidan. Intresserad av att sitta i SKLFs styrelse? SKLF:s nästa årsmöte närmar sig med stormsteg och valberedningen håller nu ögonen öppna efter lämpliga kandidater till nästa års styrelse. Känner du dig själv manad, eller har du förslag på någon person som du tror kan vara intresserad, hör då av dig till Jan Johnsson på [email protected] eller Erik Sundbom på [email protected]. Visa upp ert företag på Kontaktlinskongressen! De företag som vill ställa ut, hålla en workshop eller en produktinformation på Kontaktlinskongressen 2008 hör med fördel av Är du optiker... Bli medlem i optikernas egen fackförening! Information och ansökan på www.srat.se Svensk Optikerförening – En del av SRAT 08-442 44 60 L [email protected] fungerar SKLF:s styrelse som enväldig och slutgiltig instans. Vinnarna kommer att presenteras på hemsidan i februari. Skriv så att fingrarna glöder! SCANPIX Du som är medlem i SKLF och under perioden fram till sista januari 2007 postar ett inlägg på Kontaktlinsforum (www.sklf.se) deltar automatiskt i utlottningen av tre deltagaravgifter till Kontaktlinskongressen sig till [email protected] eller till 08-35 05 00 för ytterligare information. Vi ser fram emot ett gott och givande samarbete! Kallelse till årsmöte 2008 Sveriges Kontaktlinsförenings medlemmar kallas härmed till ordinarie årsmöte den 15 mars 2008 klockan 17.15 på Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta. Motioner skickas till [email protected] eller med post till SKLFs kansli senast 18 januari 2008. En personlig kallelse samt årsmöteshandlingar kommer att mailas till alla medlemmar senast i mitten av februari. Styrelsen NORDIC VISION 6·2007 21 C265489_nordic_vision_6_07.indd 21 07-12-20 18.27.24 KONTAKTOLOGI Jämförande studie av två endagslinser T j ug o u t va l da kontaktlinskliniker i USA deltog i en multicenter-undersökning av 1-DAY ACUVUE (etafilconA, grupp 4) och FOCUS DAILIES med AquaComfort (nelfilcon A, grupp 2). Syftet med undersökningen var att jämföra de båda linsernas subjektiva och objektiva kliniska kvalitet. Globalt sett beräknas cirka 20 procent av alla nya kontaktlinsbärare tillpassas med endagslinser, men skillnaden mellan olika länder är stor. Ungefär hälften av alla kontaktlinsbärare har problem med komfort och symptom som är relaterade till torra ögon. Bland annat detta har medfört att ett flertal linsfabrikanter har blandat in olika typer av kemiska komponenter i linsmaterialet för att öka fuktförmågan, speciellt på eftermiddagen. I FOCUS DAILIES har man lagt in polyvinylalkohol för att öka fuktegenskapen och Vistakon har till 1-DAY ACUVUE adderat polyvinylpyrrolidon, för att linsytan ska få en ökad smörjning. De medverkande kontaktlinsklinikerna i denna undersökning valdes ut med hänsyn till marknadsdynamik, geografiskt läge, privat verksamhet och allmän kontaktlinserfarenhet. De 282 kontaktlinspatienterna (18-39 år), varav 276 fullföljde studien (98 procent), var alla vana bärare av mjuka linser. De flesta av dem (55 procent) använde vanliga hydrofila daglinser, medan 39 procent använde silikonhydrogellinser för dagligt bruk. Ingen var dygnet-runt-bärare. Synfelen låg mellan –0,50 och –6,00 dioptrier och astigmatismen var under 1 dioptri. Patienterna måste vara helt ögonfriska och inte uppvisa några kontraindikationer för kontaktlinser. Studien genomfördes enligt Helsingforsdeklarationens etiska principer. Den var upplagd så att alla patienter genomgick en ögonundersökning innan testet började. Efter en veckas dagligt bruk av endagslinser gjordes en ny ögonundersökning och ett frågeformulär fylldes i. Patienterna tillpassades med antingen den ena eller den andra linstypen utan att veta vilken. 1-DAY ACUVUE / FOCUS DAILIES med AquaComfort Daglig användningstid 14 timmar Komfort (koefficient) 3,95 Subjektiva symptom 21 % Synskärpa lika Passform (optimal) 99 % (OBS: 1-DAY ACUVUE har 2 olika optiska radier) Biomikroskopi (färgning) mindre, (2 % över grad 2) 13,4 timmar 3,41 34 % lika 96 % något mer, (9 % över grad 2) Resultatet efter en veckas bruk av endagslinser visade på ett flertal fördelar för 1-DAY ACUVUE. I likhet med en tidigare gjord jämförande studie framstår 1-DAY ACUVUE som en allmänt bättre och komfortablare kontaktlins än FOCUS DAILIES med AquaComfort. Båda linserna hade emellertid stor acceptans hos de deltagande patienterna och uppfattades som generellt bättre än deras gamla linser. Noteras bör dock att 1-DAY ACUVUE var bättre ur komfortsynpunkt, trots att FOCUS DAILIES hade en inblandad fuktkomponent i materialet. Detta gör att andra materialegenskaper som linsdesign (1-DAY ACUVUE hade två olika optiska radier att välja mellan), material (1-DAY ACUVUE är joniskt, FOCUS DAILIES är icke joniskt), modulus och fuktbevarande förmåga säkerligen har betydelse för hur linsen upplevs av bäraren. Sambandet mellan mindre korneal färgning och ökad komfort går i denna undersökning inte att bevisa. En gemensam iakttagelse för båda linserna var att limbal och bulbär hyperemi minskade i 25 procent av fallen, jämfört med tidigare linser. Även om de båda linstyperna var helt acceptabla ur klinisk synvinkel anser författarna dock inte att den ena är direkt utbytbar mot den andra. (Jonathan Walker, Graeme Young, Chris Hunt, Terri Henderson, Jacksonville, USA, Contact Lens & Anterior Eye, nr. 2, 2007). Studien sponsrades av Johnson & Johnson Vision Care. Orthokeratologi med mjuka kontaktlinser F ör n åg r a å r sedan kom en rapport om att en silikonhydrogellins som placerats på ögat vänd ut och in hade åstadkommit en reduktion av patientens myopi, om än en liten sådan. Vederbörande hade trots detta noterat en mycket bra komfort med nämnda lins. För att undersöka trovärdigheten i detta genomförde doktor Patrick Caroline, Pacific University i Oregon, USA, ett experiment på en patient med en myopi på –1,00 dioptrier. Rutinmässiga undersökningar och mät- ningar föregick tillpassningen av en Focus Night & Day (8,4/13,8/-9,50), som sedan sattes i ögat ut och in. Efter första natten hade myopin minskat till –0,50 dioptrier. Patienten rapporterade utmärkt komfort. Behandlingen fortsatte därefter en vecka med denna typ av linsanvändning varannan natt. Vid undersökning efter första veckan hade myopin reducerats till noll, synskärpan utan linser var 1,0 i båda ögonen och komforten under den nattliga användningen var utmärkt. Ovanstående patient hade en låg myopi, men det är uppenbart att silikonhydrogellinser kan komma ifråga vid orthokeratologi. Fortsatt forskning inom området kan kanske leda till en ny linsdesign som möjliggör orthokeratologisk behandling med silikonhydrogellinser för känsliga ögon, åtminstone vid låga myopier. (Professor Patrick Caroline, Pacific University, Oregon, USA, Contact Lens Spectrum, juni, 2007). 22 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 22 07-12-20 18.27.25 KONTAKTOLOGI Behandling av infiltrat hos kontaktlinsbärare T ro t s bät t r e kontaktlinsmaterial och fler bärare av endagslinser är infiltrat fortfarande relativt vanligt hos kontaktlinsbärare, vanligare än hos dem som inte bär kontaktlinser. Frekvensen bland kontaktlinsbärare är från 1,3 procent till 17,8 procent, den högre siffran gäller vid dygnet-runt-bruk. De vanligaste subjektiva symptomen är rött öga, varierande grad av smärta, ökat tårflöde och ljuskänslighet. Objektiva symptom är vidgade blodkärl i konjunktiva, ytlig punktata färgning och subepiteliala infiltrat. Flera av symptomen förekommer även på eftermiddagen, inte bara på morgonen efter uppvaknande. Män som röker utgör den största riskgruppen. Bärare av silikonhydrogellinser löper en mindre risk att få infiltrat än andra linsbärare och om de skulle få besvär så är dessa ofta mindre uttalade. De objektiva symptomen hos dessa bärare förekommer oftast i den övre delen av kornea. De har vissa likheter med CLARE (contact lens associated red eye), den senare dock oftast manifesterad på morgonen när patienten har sovit med linser som inte var avsedda för användning på natten. Åter- fall i infiltrat är lyckligtvis inte vanligt. Den enklaste formen av behandling är att sluta använda kontaktlinser tills alla symptom har upphört. Alternativet, som innebär en snabbare läkning, är att förskriva antibiotika och steroider lokalt, med möjlig idroppning en gång varannan eller var fjärde timme, beroende på graden av besvär. (Dr. William L. Miller, OD, PhD, Director of Cornea and Contact Lens Service at the University of Houston, College of Optometry, Texas, USA. Contact Lens Spectrum, juni, 2007). F ör fat ta r e n be s k r i v e r ett antal fall där kontaktlinser har skyddat ögonen från olika former av mekaniska och kemiska skador. Det första fallet handlar om en man på tjugo år med uttalad keratoconus på båda ögonen och med en kornealtjocklek i apex på mindre än 300 mikron. Synskärpan hade uppmätts till 0,3 på höger öga och till 0,4 på vänster och förbättrades inte med glasögonkorrektion. Med kontaktlinser förbättrades synskärpan till 0,5 binokulärt, men patienten kunde inte fördra varken stabila eller mjuka linser på grund av dålig komfort. Patienten skickades till doktor Perry Rosenthals Boston Foundation for Sight i Boston för att tillpassas med så kallade Boston Scleral Lenses. Tillpassningen blev lyckad och patienten var nöjd med sklerallinserna. Den sklerala delen vilar på sklera och kornea överbryggas av den optiska delen. Linserna kunde bäras hela dagarna och synskärpan uppmättes till 0,8 på vardera ögat. Allt tycktes vara frid och fröjd. Några år senare ringde emellertid patienten akut till författaren och berättade att en sten hade flugit upp i höger öga i samband med gräsklippning. Det gjorde fruktansvärt ont. Han kom in till kliniken och blev undersökt. Synskärpan i höger öga, som nästan inte gick att öppna, var 0,05. Med hjälp av bedövningsdroppar kunde patienten öppna ögat efter en stund och biomikroskopi kunde utföras. I mikroskopet syntes då ett stort antal plastbitar spridda över ögat och även under både övre och nedre ögonlocket. Alla OSKAR JOHANSSON Stabila kontaktlinser som skydd vid trauma och mot kemikalier Under årets ”Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care” Symposium i Houston träffade Kurt Östlund doktor Perry Rosenthal. bitarna kunde plockas ut med pincett och ögat sköljas intensivt med koksaltlösning. Efteråt undersöktes kornea noggrant i biomikroskopet och glädjande nog sågs ingen penetration eller annan skada på ögat. En mild färgning av kornea och konjunktiva noterades och de skavmärken som kunde ses var mycket små. Inga tecken på infektion syntes, främre kammaren var normal och ögontrycket likaså. För säkerhets skull skrevs ett bredspektrum antibiotika ut som profylax och patienten uppmanades att skölja ögonen en gång i timmen under de kommande dagarna. Ovanstående händelse visar att denne patients öga sannolikt räddades tack vare den sklerala kontaktlinsen. Stenen som träffade ögat hade stor kraft och sklerallinsen gick i bitar, men ögat med sin uttalade keratoconus, var förhållandevis opåverkat. Några forskare med professor Dwight Cavanagh i spetsen undersökte 128 ögonskador som uppkommit i samband med yrkesutövning i någon form. I huvudsak konstaterade forskarna att kontaktlinser delvis skyddade och minskade effekterna av olika tillbud, mer än vad som hade varit fallet utan kontaktlinser. Ögon med RGP-linser fick mindre kornealskador om de utsattes för stänk av bland annat starka syror. I en liknande studie fann man att högvätskehaltiga mjuka linser ökade koncentrationen av ångor i materialet, men att de i första hand avdunstade ut mot luften och inte in mot ögat. Bärandet av högvätskehaltiga mjuka linser innebar alltså inte någon ökad potentiell risk för skador av kemikalier, jämfört med att inte bära linser alls. Owen et al använde 1997 en enkät för att undersöka om brandmän under släckning kunde bära kontaktlinser utan risk. Tjugonio brandmän tillpassades med mjuka linser och tjugoen med stabila linser. Samtliga rapporterade en klart mindre irritation i ögonen av främmande kroppar och giftiga gaser, än de hade upplevt utan linser. De ansåg även att de med kontaktlinser i ögonen kunde förbättra sina prestationer i samband med eldsvådor. Trots alla fördelar med kontaktlinser sammantaget, kan skyddsglasögon inte bytas ut mot kontaktlinser, utan måste ändå vara det obligatoriska förstahandsvalet. (Doktor Marlane J. Brown, OD, Minnesota Eye Consultants, Minneapolis, USA, Primary Care Optometry News, 11/1/2007). NORDIC VISION 6·2007 23 C265489_nordic_vision_6_07.indd 23 07-12-20 18.27.26 PROFILEN 24 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 24 07-12-20 18.27.29 PROFILEN Birgitta – alltid nära till skratt Text: Kurt Östlund BILD: ELENA KRASKOWSKI E n y r k e s k v i n n a med stor entusiasm för optikeryrket, och som till synes alltid är på ett livsglatt humör, hittar man på Ringdahls Optik på Fleminggatan i Stockholm. Hon heter Birgitta Carlstedt och är inte direkt okänd i branschen. De som följt med Bausch & Lomb till olika kontaktlinskongresser ute i Europa kan inte ha undgått att höra Birgittas glada skratt, inte bara en, utan många gånger. Hon har varit med på alla resor sedan 1989, utom den senaste till Aten i våras. Den närmaste framtiden tycks nu vara utstakad. I år tog Birgitta över Ringdahls Optik tillsammans med optikerkollegan Mia Alvàn, med 50 procent vardera. Kollegan Petra Nylander som redan jobbar i företaget ska också snart köpa in sig med 30 procent. Det tycks bli en stark ”tjejmaffia” där ingen bor längre bort än 600 meter från butiken. – Det ska bli en blomstrande och lönsam profilbutik med personlig och positiv service. Jag tycker personligen om service och människokontakter och anser mig vara ganska praktisk, säger Birgitta. Men förvärvandet av Ringdahls Optik blev lite dramatiskt. Man kan säga att det skedde mitt framför näsan på Specsavers Optik. Din karriär har för övrigt gått via jobb hos Optiker Simson, Ögat och Stureoptikern. Varför köpte du Ringdahls Optik? – Jag hade funderat på det länge och tiden kändes mogen. Ringdahls Optik var ett bra köpobjekt och jag tyckte att jag hade tillräcklig erfarenhet och ville ha mer utmaning. Dessutom är det roligare att jobba i ett eget företag. Men det gäller att leva snålt för att klara av alla investeringar och amorteringar. Bi rgi t ta ä r gi f t med en annan profil i branschen, nämligen Tommy Mårtensson från Ronneby. De träffades på riktigt 1998, efter att ha känt varandra på avstånd i nio år. Nu bor de på Kungsholmen i ett radhus som tidigare varit stall sedan 1874. Man förstår att Birgitta trivs i den atmosfären, hon har vuxit upp på hästryggen och har haft egen häst sedan tio års ålder. Kanske beroende på att föräldrarna flyttade till en bondgård i Södermanland redan 1971 och Birgitta kunde ha två hästar runt husknuten. Förutom hund, katt, ankor, får, dvärghöns och chinchillor som också fanns på gården. Hästintresset delades med den äldre systern, dock inte med den yngre brodern, som framstår som familjens hurtigaste medlem då han hittills sprungit 25 maraton. Varför blev det optikeryrket? – Jag gillar service och att träffa olika människor, att pilla med saker och att borra, spika upp saker och riva bort sådant som ska bort. Jag tyckte yrket hade goda framtidsutsikter, trots att jag aldrig hade satt min fot i en optikerbutik innan utbildningen. Jag har aldrig ångrat det valet och inte ens funderat på att göra någonting annat. Men ditt första jobb var att vara ”bäckenpilot” på Serafimerlasarettet. Vad innebar det? – ”Bäckenpilot” är stockholmsslang och syftar på ett sjukvårdsbiträde som jobbar på natten och bland annat springer och tömmer pottor. Jag jobbade på alla avdelningar och mest på nätterna, eftersom lönen då var högre och man inte behövde vara i tjänst lika ofta. Pengarna blev startskottet för mitt stora intresse för resor, ju mer pengar desto längre resor. Jag var ändå bara 19 år när jag flyttade hemifrån. NORDIC VISION 6·2007 25 C265489_nordic_vision_6_07.indd 25 07-12-20 18.27.35 PROFILEN – Tyvärr blir det inte så ofta numera, men om det kommer något tillfälle svingar jag mig upp på hästryggen utan att tveka det minsta. Jag älskar känslan av hästkraften. At t Bi rg i t ta ä r en friluftsintresserad person förstår man när man hör vilka fritidsintressen som prioriteras. Förutom ridning är det segling i skärgården, utförsåkning på skidor, joggning och långa promenader. Men även kultur och resor till varma länder är en viktig ingrediens i livet. Favoritlandet är Italien och favoritstaden är Rom, som Birgitta har besökt fjorton gånger. Men joggning kan också innebära vissa risker. På en joggingtur en gång blev Birgitta antastad av en spenslig yngling som hon lyckades brotta ner och sedan fly ifrån. Han blev antagligen mer chockad än Birgitta. Efter den händelsen tog hon en kurs i självförsvar, där hon mest gillade boxningsdelen, speciellt när träffen var klockren. Det sannolikt nedärvda anlaget för styrka visade sig för övrigt redan i sjunde klass då Birgitta var bäst i klassen på armbrytning, alla pojkar inräknade. Men snabbhet saknades inte heller. I nionde klass vann Birgitta skolmästerskapet i både gång och 60 meter häck. En gång var det Birgitta själv som blev nerslagen – av en bil på ett övergångsställe med grön gubbe. Luftfärden på 3-4 meter resulterade i en whiplashskada med sju procents invaliditet. Hur har detta påverkat din vardag? – Rent praktiskt har jag förlorat min armstyrka och har svårt att lyfta tunga kassar. Att stå på händer går inte längre, men jag är mycket tacksam för att jag klarar av vardagen bra ändå. Hur tycker du att optikbranschen har utvecklats under de 30 år som gått sedan du började i yrket? – Man måste ha en tydlig profil för att överleva, antingen service eller lågpris. Från en mansdominans för 30 år sedan har kvinnorna nu tagit över. Utbildningen är mycket bättre och relationen med ögonläkarna är mycket öppnare. Kontakten mellan kollegor är utmärkt och man får alltid tips och inspiration när man träffas på olika möten. Hur ser du på SKLF:s framtid? – Föreningens nuvarande forum fungerar mycket bra med uppdateringar och en proffsig kontaktlinskongress. På lång sikt kanske man måste gå ihop med Optikerförbundet av ekonomiska skäl. FOTO: PRIVAT Rider du fortfarande regelbundet? Birgitta Carlstedt Född: 17 februari 1956. Födelseort: Stockholm. Yrke: Legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet. Arbete: Legitimerad optiker och delägare i Ringdahls Optik. Utbildning: Samhällsvetenskaplig linje på Teljegymnasiet, Optikerskola på Nya Elementar 1977-79, legitimerad optiker 1982, kombinationskurs på Institutet för Optometri (IFO) i Stockholm 1983-85 samt kontaktlinskurs på IFO, 1986-87. Familj: Gift med Tommy Mårtensson, inga egna barn, tre bonusbarn, katten Zazza. Bor: Radhus på Kungsholmen i Stockholm. Intressen: Ridning, segling, promenader och resor. Äter helst: Italienskt och asiastiskt starkt kryddad mat. Äter dock inte kött sedan 20 år (älskar djur alldeles för mycket). Senaste lästa bok: Stieg Larsson – Luftslottet som sprängdes. Senaste film: Michael Moore - Sicko. Längsta resan: Sydney, Australien. Livsslogan: Gör det bästa av nuet, ta inte saker för givet så blir du lättare positivt överraskad, skjut inte på problem för länge. Livsmotto: Våga nu innan sista tåget har gått och njut av det lilla goda. Personlig egenskap: Skrattar högt och gärna. 26 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 26 07-12-20 18.27.40 KONTAKTOLOGI Vi har specialiserat oss på Bandage/Wulfing-linser • • • • • • Klacklinser Afaklinser Prismalinser Maxilinser Keratokonuslinser Kosmetiska linser För maximalt seende och utseende är vi alltid på gång med nya utmaningar! Star-Lens AB, Nygårdsvägen 9, 662 34 Åmål tel: 0532-60 79 80 fax: 0532-185 25 www.starlens.se Johnson & Johnson Vision Care Norden rekryterar nu ett team med deltidskonsulter Professional Affairs Konsulter inom Professional Affairs Du kommer att spela en viktig roll i ett positivt och dynamiskt yrkesteam med en stark önskan att skapa och leverera innovativa och kreativa utbildningsprogram med trovärdighet i fokus. för att arbeta med ett program för utbildningar och olika kliniska eller affärsrelaterade forum inom kontaktlinsområdet. Vi söker dynamiska och motiverade personer med mycket god presentations- och samarbetsförmåga. Du ska kunna kommunicera effektivt och bygga relationer med både optiker och butiksassistenter. Arbetet kommer att omfatta en del resor primärt inom Sverige och ta 1-2 dagar i anspråk per vecka. Du är förmodligen kontaktlinsoptiker med minst 5 års erfarenhet och tycker att det skulle vara både utvecklande och stimulerade att arbeta någon eller ett par dagar i veckan utanför din praktik. Vill du veta mer är du varmt välkommen att e-posta ditt cv och ett personligt brev till Viktoria Franzen, [email protected] och berätta varför du är intresserad av att bli Professional Affairs Konsult hos Johnson & Johnson Vision Care. Vi ser fram emot din ansökan senast den 31 december 2007. C265489_nordic_vision_6_07.indd 27 07-12-20 18.27.46 EX AMENSARBETE Progressiva kontaktlinser Ett komplement till progressiva glasögon? Text: Kristoffer Colling Optikerprogrammet 120p: Karolinska Institutet Examensarbete 10 p Handledare: Anna Lindskog Pettersson, Univ. adjunkt, leg. Optiker, Examinator: Rune Brautaset, Univ. lektor, leg. Optiker, BSc, MPhil, PhD. Uppsatssen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publicering. Sammanfattning Utvecklingen av progressiva korttidslinser går framåt. Idag kan fler presbyoper bli hjälpta, som vid vissa tillfällen önskar att inte bära glasögon, men vill kunna se både på långt och nära håll. Denna studie gjordes för att få en uppfattning om hur pass bra dessa progressiva kontaktlinser upplevs. Syftet med studien var att på ett antal försökspersoner tillpassa progressiva kontaktlinser, be försökspersonerna att jämföra synkomforten med sina egna progressiva glasögon, samt att undersöka hur många av dem som kan tänka sig använda dessa linser som ett komplement till sina glasögon. Kraven för att få medverka i studien var bland annat att ha och att vara nöjd med sina progressiva glasögon, att inte ha för stor astigmatism (≤ 1 D) och att ha normalt binokulärseende. 16 av 19 undersökningar gjordes hos en optiker i Eskilstuna, övriga tre gjordes i optikerutbildningens lokaler på S:t Eriks Ögonsjukhus. Efter att försökspersonerna använt linserna under cirka en veckas tid gjordes en utvärdering där två frågeformulär fylldes i. Där fick varje försöksperson svara på frågor och jämföra linsernas synkomfort med sina egna progressiva glasögon. Svarsresultaten visade att de flesta skulle kunna tänka sig att använda dessa progressiva linser i framtiden som ett komplement till sina progressiva glasögon. 1. Introduktion Många slutar att bära linser när de blir presbyoper. När kontaktlinser tillpassas på presbyoper erhålls sällan perfekt synskärpa på alla avstånd men med dagens progressiva linser går det att erbjuda fler kunder än tidigare möjligheten att vara utan glasögon. En av de vanligare tillpassningsmetoderna med linser för presbyoper i Sverige är monovision, som innebär att ena ögat korrigeras för långt håll och det andra för nära håll. Detta fungerar bra för många men alla klarar inte av att vänja sig vid denna styrkeskillnad som, ju större den är, leder till ett försämrat stereoseende som märks framför allt på nära håll. Den första bifokala mjuka kontaktlinsen kom i USA på 1980-talet. Utvecklingen sedan dess har gått framåt, liksom med alla linser. En del optiker jag har pratat med tycker inte att progressiva kontaktlinser har gett så bra resultat. Tillpassningarna tar kanske lite längre tid och det blir lite dyrare för kunden, men intrycket har också ofta varit att det inte blivit så bra synskärpa som man hoppats på. Många har därför gått tillbaka och tillpassar bara monovision istället. Som sagt går utvecklingen framåt, de progressiva linserna blir bättre och mycket har hänt (och kommer att hända) på detta område. Vad som framför allt skiljer monovision och progressiva kontaktlinser är just att binokulärseendet med progressiva linser inte blir lika påverkat. Av alla nya mjuka linstillpassningar som görs i Sverige står progressiva kontaktlinser och monovision för 8 procent (Morgan et al., 2006). Här finns en möjlighet för optikern att förmedla till sina presbyopa kunder att det finns många alternativ idag för dem som vill använda kontaktlinser. Syftet med denna studie är att undersöka hur synkomforten subjektivt upplevs med en typ av progressiv korttidslins i jämförelse med försökspersonens egna progressiva glasögon, samt att undersöka hur många försökspersoner som kan tänka sig använda dessa linser som ett komplement till sina progressiva glasögon. 1.1 Presbyopi Presbyopi är den medicinska termen för ålderssynthet, och kännetecknas av en försämrad förmåga att fokusera och få tydlig bild av objekt på nära håll. Orsaken är att Övre delen av figuren beskriver ett ackommoderat öga då ögats lins blir mer konvex och styrkan ökar för att kunna fokusera närbelägna objekt på näthinnan. Den undre figuren visar ett oackommoderat öga, då ljusstrålarna från ett avlägset objekt fokuseras på näthinnan. 28 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 28 07-12-21 10.06.25 EX AMENSARBETE ackommodationsförmågan avtar ju äldre man blir. Ackommodation innebär att ciliarmuskeln spänns så att linsen genom sin elasticitet antar en mer sfärisk form. Detta leder till att ljuset bryts kraftigare och bilden av det ögonen tittar på blir skarp på näthinnan. Elasticiteten i linsen avtar med åldern, oftast märkbart efter 40-års åldern och detta leder till att liten text och små detaljer på nära håll, framför allt i skum belysning, blir svåra att urskilja. För att kunna avhjälpa seendet på nära håll finns det olika lösningar att tillgå. Läsglasögon och bifokala eller progressiva glasögon. Men för dem som inte (alltid) vill bära glasögon, utan föredrar kontaktlinser finns även här en hel del lösningar att välja bland. Nedan följer en sammanfattning med några av de korrektionsmöjligheter med kontaktlinser som finns att tillgå vid tillpassning i samband med presbyopi. 1.2 Monovision Som redan nämnts är monovision en vanlig metod bland optiker som tillpassar kontaktlinser för presbyoper. Enligt olika studier har monovision en hög frekvens lyckade tillpassningar, varierande från 67 till 86 procent (Efron 2005). Metoden går ut på att ett öga korrigeras för seende på långt håll, vanligtvis det dominanta ögat och det andra ögat för seende på nära håll. Fördelar med monovision är att det är en enkel metod att tillpassa och att patienten oftast relativt snabbt känner om metoden fungerar. För att få en bra och lyckad tillpassning hänger det också på att verkligen förklara för patienten vad idén går ut på. Det blir också billigare för patienten i jämförelse med progressiva kontaktlinser och det är än så länge den enda metoden med korttidslinser för dem som har astigmatism. Nackdelarna är att stereoseendet kan bli nedsatt (beroende på vilken skillnad det är i styrkorna mellan linserna) vilket upplevs framför allt på nära håll. De som inte har ett öga som är mer dominant än det andra kan också få svårt att vänja sig vid denna metod. 1.3 Simultan design Med simultan design på kontaktlinser menas att bägge ögonen får synintryck samtidigt av det man tittar på, det vill säga inte som vid monovision där bara ett öga i taget får synintryck. Här utnyttjas hjärnans förmåga att selektera synintryck. Synintrycket från både långt och nära håll faller samtidigt (simultant) in på näthinnan. Ögat, eller egentligen hjärnan, väljer det synintryck som för tillfället är lämpligast/ tydligast. Vanligast finns dessa linser i koncentrisk design eller som asfäriska linser, beskrivna som ”centre near” (CN) eller ”centre distance” (CD), men finns även i diffraktiv design. Indelning och förklaring av mjuka kontaktlinser med simultan design följer nedan. 1.3.1 Bikoncentrisk design Bifokala kontaktlinser med koncentrisk design - bikoncentriska kontaktlinser innebär att styrkan för avstånd antingen finns centrerat (CD) eller i periferin (CN). Dessa linser är väldigt pupillberoende, det vill säga det kan skilja en del i synupplevelse under ljusa förhållanden jämfört med i mörker, och det kräver en rätt stabil sits med bra centrering. Dessa linser finns oftast med ”centrumstyrkan” i olika diametrar och väljs olika med tanke på både pupillstorlek och vilka situationer linserna ska användas i. Dessa linser är inte så vanliga längre eftersom det kommit nyare och bättre designer. Lins med multizon-koncentrisk design, centre distance. (Bilden är tagen från Contact lens practice av Nathan Efron. Butterworth-Heinemann, 2005.). μm djupa. Dessa är etsade på baksidan av linsen, det vill säga den sida som ligger an mot kornea. På grund av dess ringa storlek påverkas inte epitelet (Efron 2005). Den diffraktiva optiken står för närkorrektionen, och mellan ringarna samt i mitten är det vanlig refraktiv optik som står för avståndsseendet. Den diffraktiva zonplattan gör att ytterligare en fokalpunkt bildas och leder alltså till, på samma sätt som för de bifokala designerna, att hjärnan selekterar bort den bild som är oskarp (Efron 2005). Denna lins är centreringskänslig och ger dålig kontrast. Designen är ovanlig på kontaktlinsmarknaden idag. Linser med bikoncentrisk design. Centre distance (A) och centre near (B). (Bilden är tagen från Contact lens practice av Nathan Efron. Butterworth-Heinemann, 2005). 1.3.2 Multizon-koncentrisk design För att komma undan problemet med pupillstorleken i olika ljusmiljöer tillverkas kontaktlinser med flera koncentriska zoner där närstyrka och avståndsstyrka alternerar mellan zonerna. Storleken på zonerna och avstånden mellan dem är baserade på studier av variationer i pupillstorlekar vid olika ljusmiljöer hos presbyopipopulationen (Efron 2005). 1.3.3 Diffraktiv design Diffraktiva bifokala kontaktlinser har också koncentriska zoner, men här består ringarna i stället av små facetter, cirka 2-3 Lins med diff raktiv design. Den högra bilden visar facetterna som bryter ljuset för seende på nära håll. (Bilden är tagen från Contact lens practice av Nathan Efron, Butterworth-Heinemann, 2005.). 1.3.4 Asfärisk design Asfäriska linser är de linser som kan kallas för progressiva eller multifokala eftersom de har en gradvis (progressiv) styrkeskillnad från centrum på linsen och utåt periferin på den optiska zonen. Det finns både frontyteasfäriska linser – centrumstyrkan avtar utåt kanterna (CN) och bakyteasfäriska linser – centrumstyrkan ökar åt plus NORDIC VISION 6·2007 29 C265489_nordic_vision_6_07.indd 29 07-12-20 18.27.47 EX AMENARBETE utåt kanterna (CD). En variant på denna asfäriska design har den kontaktlins som använts i denna studie. Designen på Proclear® Multifocal Linser med asfärisk design. Centre near, frontyteasfärisk (A) och centre distance, bakyteasfärisk (B). (Bilden är tagen från Contact lens practice av Nathan Efron, Butterworth-Heinemann, 2005.). 1.4 Alternerande design Kontaktlinser med alternerande design har två distinkta sektorer. En sektor för seende på långt håll och en för nära håll. Utseendet påminner om bifokala glas. Det är viktigt att linsen inte roterar för mycket, därför har ofta dessa linser prismaballast eller trunkering för att kunna ha en stabil position på ögat (Gasson et al., 2003). Linsen måste röra sig uppåt vid blickriktning nedåt för att få närsektorn framför pupillen, det vill säga det läge då närseende önskas. Det har visat sig att denna linstyp inte fungerar optimalt för mjuka kontaktlinser på grund av svårigheten med att få den att röra sig korrekt på ögat. Däremot är möjligheten att lyckas bättre, större med stabila kontaktlinser som har samma design (Morris 2003). Denna design användes inte i denna studie. Linser med alternerande design. Det mörkare segmentet betecknar närdelen. (Bilden är tagen från Contact lens practice av Nathan Efron. Butterworth-Heinemann, 2005.). 1.5 Ögondominans CooperVision, som tillverkar den lins som användes i denna studie, rekommenderar att ögondominansen kontrolleras genom att man använder sig av en dimmetod, istället för en annan vanlig metod där patienten ska titta på en optotyp genom ett hål och det öga patienten väljer att titta med är det dominanta ögat. Dimtekniken provas ut genom att man ber patienten, fullkorrigerad för avstånd, titta på den minsta optotyprad som kan utläsas på visustavlan medan man dimmar ett öga i taget med ett löst provglas som har den styrka additionen är bestämd till. Det öga som upplever minst suddighet på optotyptavlan, är det ickedominanta ögat. Det finns dock många personer som inte har en tydlig ögondominans och då är det bara att testa sig fram. Annons 170x235 2. Material och metod 2.1 Försökspersoner Totalt ingick 19 försökspersoner i denna studie. De flesta försökspersonerna förmedlades genom Synvårdscenter Synsam i Eskilstuna. De flesta undersökningarna (16 st) genomfördes, i ett och samma rum, hos denna optiker. Tre undersökningar gjordes i optikerutbildningens lokaler på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Åtta försökspersoner hade aldrig tidigare använt linser, en hade inte använt linser på 30 år och en annan inte på 20 år. Resten var relativt vana linsbärare. För att kunna ställa upp som försöksperson fanns vissa kriterier: nöjda progressiva glasögonbärare, astigmatism på max -1,0 D, inga ögonsjukdomar eller obehandlad diabetes, max +2,50 D och minst +1,0 D i addition samt normalt binokulärseende. 2.2 Proclear® Multifocal Proclear® Multifocal är namnet på den lins som valdes för denna studie. Proclear® Multifocal tillpassas med en CD-lins i ena ögat (det dominanta) och en CN-lins i det andra. Det är en variant på en asfärisk design. Skillnaden mot de andra asfäriska linstyperna är att linsen har en sfärisk styrka i mitten (lässtyrka vid CN och avståndsstyrka vid CD), progressiv styrkeförändring (asfärisk) utåt kanten på den optiska zonen, där styrkan återigen är sfärisk. CD-linsen sätts på det dominanta ögat och CN-linsen på det ickedominanta. CooperVision kallar denna teknik för ”Balanserad Progressiv Teknologi”. 2.3 Tillpassning Innan tillpassningen gjordes följande: • Anamnes. • Preliminära tester: motilitet, covertest på avstånd och nära, konvergensnärpunkt, pupillreflex och uppskattning av synfält. • Habituell avståndsvisus uppmättes monokulärt och binokulärt på Snellentavla och närvisus på Zeiss läsprov • Objektiv mätning av styrkorna i autorefraktor (Topcon KR 8800 i Eskilstuna och KR 8100P på S:t Eriks). • K-värden, uppmättes i autokeratometer (autorefraktorn). • Refraktion med Humphries refraktionsmetodik, med autorefraktorvärdet i botten, för fastställning av avståndsstyrka. Avståndsstyrkan avstämdes i provbåge. Topcons CV 3000 användes i alla fall förutom tre. Det senare på grund av att den som fanns i rummet som användes på S:t Eriks togs bort. Då användes i stället en befintlig manuell foropter från Topcon. • BKC. 30 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 30 07-12-20 18.27.47 EX AMENSARBETE • Additionen fastställdes i provbåge efter att ha använt BKC-värdet i botten. • Kontroll av binokulärseende, på nära håll användes TNO-test. Inkluderingskravet på nära håll var 120” (två figurer där man ska tala om hur pacmanstrukturen är orienterad) och på långt håll användes Osterbergs fusionstest där kravet var grad 2 eller 3 (där grad 2 innebär att man ser en eller två lodräta ljusa streck ovanför och under en ljus prick, men inget djup i bilden och grad 3 innebär att man upplever ett djup i bilden, då till exempel strecket under pricken upplevs närmare och det andra strecket längre bort i förhållande till pricken). Grad 1 innebär att man bara ser med ett öga. • Avståndsfori (von Graefe) – mättes en gång. • Kompenserade vergenser avstånd. • Närfori (von Graefe) – mättes en gång. • Kompenserade vergenser nära. • Pupillstorlek i ljust (med hjälp av tänt oftalmoskop och pupillinjal) respektive mörkt rum (med hjälp av förstoringslins +7 D, dimmad belysning och pupillinjal), samt HVID. • Ögondominans, dimmetoden (försökspersonens addition användes som dimlins). • NIBUT (Non Invasive Break Up Time) mättes med keratometer av Sutcliffetyp. • Inspektion av ögon med biomikroskop där följande undersöktes: tårfilmsgradering, konjunktiva, ögonlockskanter, corneal staining, randslingenätet, everterat ögonlock samt linsens klarhet. Efter isättning av kontaktlinser och stabilisering i 10 minuter då patienten fick röra på sig lite, gjordes följande: • Kontroll av visus på avstånd (Snellentavla) och nära håll (läsprov från Zeiss). • Eventuella styrkeförändringar genom överrefraktion. • Slutlig kontroll av linssits. • Eventuell linsträning. 2.4 Återbesök Efter cirka en veckas användning fick försökspersonerna komma tillbaka för en utvärdering av linserna. De fick fylla i två frågeformulär, där det ena handlade om själva linserna och hur de såg med dem i olika situationer. I det andra formuläret gjordes själva jämförelsen i synkomfort med de progressiva glasögon de redan hade. Vid återbesöket uppmättes visus på avstånd och på nära håll. Även stereoseendet uppmättes både på nära håll och på avstånd. På nära håll användes TNO-testet, där kontroll av djupseende vid 120” gjordes och på avstånd användes Osterbergs fusionstest. 2.5 Statistiska metoder Studiens data antecknades och analyserades med hjälp av ett statistikprogram, GraphPad InStat. Mätningar som medianer, standarddeviationer och omfång undersöktes. Denna studie jämförde olika variabler på samma försöksperson, därför valdes parade test samt ej normalfördelade och där det var möjligt användes Wilcoxon matched pairs test. Det som jämfördes var skillnad i visus samt om försökspersonerna upplevde någon skillnad mellan korrektionerna. Vid ett tillfälle användes istället paired t-test eftersom ingen standarddeviation fanns och Wilcoxon matched pairs test inte kunde analysera detta. Vid analys om vilken korrektion som föredrogs i olika situationer användes Fischer’s exact test. Korrelationer analyserades i diagram gjorda i Excel. Även övriga diagram gjordes i Excel. Nivån för statistisk signifikans sattes till α = 0,05. 3. Resultat 19 försökspersoner ingick i denna studie. Medelåldern bland försökspersonerna var 52,4 år. Medelvärdet (± standarddeviationen) på avståndsrefraktionen var: OD: sfär: -0,71 ± 2,40 D, cylinder: -0,38 ± 0,40 D och OS: sfär: -0,79 ± 2,33 D, cylinder: -0,41 ± 0,30 D. Sfärstyrkan sträckte sig från -5,25 till +2,25. Medelvärdet på additionen var +1,87 D. Det fanns inga ögonsjukdomar och ingen försöksperson avbröt sitt linsbärande under testperioden. Under provperioden bar elva försökspersoner linserna under 5-7 dagar och åtta försökspersoner under 2-4 dagar. Bärtiden per dag var hela dagen för 14 försökspersoner och mellan 4 till 8 timmar för de resterande fem försökspersonerna. 3.1 Skillnad gällande binokulär visus Tabell 1 visar binokulär avståndsvisus (visus som under studien angetts med ett plus eller minus har tagits bort vid analys) med de två korrektionerna. Avståndsvisus med habituella glasögon var en rad bättre än med Proclear® Multifocal, denna skillnad var signifikant (p <0,05). Tabell 2 visar på motsvarande sätt binokulär närvisus för de båda korrektionerna, dock har här gjorts en kvasianalys där ett parat t-test har använts istället för Wilcoxon matchedpairs signed-ranks test. Detta gjordes eftersom alla försökspersonerna med habituella glasögon hade binokulär närvisus 1,0 vilket ledde till att ingen standarddeviation fanns och därmed att Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test inte kunde analysera dessa data. Denna kvasianalys visar att skillnaden även på nära håll var signifikant trots att medianen var densamma (p <0,05). 3.2 Skillnad gällande visus i dominant/ ickedominant öga Tabell 3 visar skillnaden i avståndsvisus mellan de två korrektionerna vad gäller det dominanta ögat, det vill säga det öga som användes till D-linsen. Samma öga med habituell korrektion jämfördes. Avståndsvisus i det dominanta ögat var två rader bättre med habituella glasögon, denna skillnad var signifikant (p <0,05). Tabell 4 visar motsvarande data fast gällande närvisus, då det icke-dominanta ögats visus jämförs mellan de två korrektionerna. Närvisus i det icke-dominanta ögat hade samma median för de båda korrektionerna, men standarddeviationen var större för Proclear® Multifocal, vilket ledde till att även närvisus var signifikant bättre med habituella glasögon (p <0,05). 3.3 Stereoseende Stereoseendet på nära håll testades med TNO-test och innan utprovning av linser Tabell 1 Binokulär avståndsvisus, på Snellentavla (jämförelse gjord med Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test) Binokulär avståndsvisus Korrektion Proclear® Multifocal Habituella glasögon Median ± SD 1 ± 0.1761 1.2 ± 0.1524 p värde 0.0017 NORDIC VISION 6·2007 31 C265489_nordic_vision_6_07.indd 31 07-12-20 18.27.48 EX AMENSARBETE Tabell 2 Binokulär närvisus, på läsprov från Zeiss (jämförelse gjord med paired t-test) Korrektion Median ± SD Binokulär närvisus Proclear® Multifocal 1.0 ± 0.1755 Habituella glasögon 1.0 ± 0.00 p värde 0.0354 Tabell 3 Avståndsvisus i dominant öga på Snellentavla (jämförelse gjord med Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test) Avståndsvisus dominant öga Korrektion Median ± SD Proclear®Multifocal0.8 ± 0.2318 Habituella glasögon 1.0 ± 0.1883 p värde 0.0013 Tabell 4 Närvisus i icke-dominant öga på läsprov från Zeiss (jämförelse gjord med Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test) Närvisus ickedominant öga Korrektion Proclear® Multifocal Habituella glasögon klarade alla försökspersonerna 120” som var ett av inkluderingstesten (en av försökspersonerna klarade dock endast en av två figurer). Även med de progressiva linserna klarade alla försökspersonerna denna nivå, förutom försökspersonen som endast klarade en av två figurer innan linsutprovningen. Stereoseendet på avstånd testades med Osterbergs fusionstest och innan utprovning av linser klarade alla försökspersonerna grad 2 eller grad 3. Det var endast en försöksperson som upplevde en försämring med de progressiva linserna (från grad 3 till grad 2). 3.4 Vilken korrektion föredras? I studien ställdes frågan Tycker du att någon korrektion är bättre vid dessa specifika situationer: • Närseende Vad gäller närseende tyckte alla försökspersoner att ena korrektionen var bättre, 17 personer föredrog progressiva glasögon och bara 2 föredrog linserna. • Mellanavstånd Vid seende på mellanavstånd tyckte 7 försökspersoner att det inte var någon skillnad mellan korrektionerna medan resten upplevde en skillnad. Här föredrog 7 linser och 5 glasögon • Avståndsseende Vid seende på avstånd tyckte en försöksperson att det inte var någon skillnad mellan de båda korrektionerna medan 16 tyckte att glasögonen är att föredra. Median ± SD 1.0 ± 0.2175 1.0 ± 0.04588 p värde 0.0234 • Seende under rörelse Vid seende under rörelse tyckte 5 försökspersoner att det inte var någon skillnad, 8 föredrog linser och 6 glasögon. • Tillvänjning Vid jämförande av tillvänjning tyckte 4 försökspersoner att det inte var någon skillnad, 3 föredrog linser och 9 glasögon (3 svarade inte) • Bästa korrektion generellt På frågan ”Är det någon av korrektionerna du tycker är bäst generellt, antingen dina progressiva glasögon eller de multifokala linser du provat?” svarade en försöksperson att det inte var någon skillnad mellan de båda korrektionerna medan 18 tyckte att det var skillnad – 2 föredrog linser och 16 glasögon. 12 personer upplevde att det var stor skillnad mellan korrektionerna. 3.5 Ett komplement till progressiva glasögon? På frågan om försökspersonerna skulle kunna tänka sig att använda de progressiva linserna i framtiden svarar inte en enda nej. Alla kan tänka sig att använda dessa linser. Dock är det bara en som kan tänka sig att ersätta glasögonen helt. På frågan om försökspersonerna skulle vara mer motiverade att köpa dessa linser om de fanns som endagslinser, svarade 11 försökspersoner att de skulle vara mer motiverade om det fanns, 8 försökspersoner tycker inte att det skulle spela någon roll. 3.6 Vad väljer försökspersonerna vid nästa köp? På frågan ”När du nästa gång behöver nya progressiva glasögon/multifokala linser, vad väljer du då?” svarade 8 personer glasögon, 3 personer linser och 8 personer ”vilken som helst”. 3.7 Spontana kommentarer Försökspersonerna hade vid återbesöket möjlighet att skriva ner spontana kommentarer om linserna de använt. Sammanfattningsvis kan sägas att kommentarerna är ganska skiftande, men att de flesta tycker att seendet på mellanavstånd är bra, samt att de känns sköna att bära. Många är inte nöjda med den subjektiva synskärpan på avstånd. 4. Diskussion 4.1 Komplement till progressiva glasögon Denna studie visar att progressiva linser sällan ger lika bra synskärpa som progressiva glasögon, men att det definitivt är ett komplement till glasögon. Trots att de flesta försökspersonerna tycker att linserna inte fungerar i ett eller flera sammanhang fanns det många tillfällen då linserna föredrogs. Det kanske handlar om idrott eller andra sammanhang där synskärpan inte behöver vara mer än att kunna se tillräckligt bra på långt och nära håll. På en fråga i utvärderingsformulären fick försökspersonerna svara på hur nöjda de var gällande seendet med linserna under rörelse. Majoriteten, 17 försökspersoner av 19, tycker att synen under rörelse är ganska bra, bra eller mycket bra. Det avstånd som linserna upplevdes ha bäst synskärpa på jämfört med glasögonen, var mellanavståndet, även om den skillnaden inte var signifikant. Alla försökspersoner förutom en tyckte att seendet på mellanavstånd var ganska bra, bra eller mycket bra. Detta borde innebära att dessa linser mycket väl skulle kunna användas till exempelvis bildskärmsarbete istället för olika typer av glasögon. Försökspersonerna fick också svara på frågan om hur nöjda de var gällande totalkomforten med linserna (behagliga att bära?). 18 försökspersoner av 19 är ganska nöjda, nöjda eller fullständigt nöjda med totalkomforten av linserna. Studien visar att de progressiva linserna 32 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 32 07-12-20 18.27.49 EX AMENSARBETE Tabell 3.10 Två försökspersoner föredrar generellt Proclear® Multifocal och 16 sina progressiva glasögon (jämförelse gjord med Fisher’s exact test). En försöksperson tycker inte att det är någon skillnad mellan korrektionerna. Bästa korrektion Proclear® Multifocal Progressiva glasögon Total Föredrar 2 16 18 ser ut att vara ett bra komplement till progressiva glasögon, framför allt vid vissa situationer, som till exempel seende på mellanavstånd och under rörelse. Självklart finns det många situationer då linserna inte ger tillräckligt bra synskärpa, men frågan är hur de flesta tänker sig att använda progressiva linser. Jag tror inte att majoriteten vill ha linser för att ersätta sina glasögon, även om jag har stött på sådana personer under studiens gång. Det kan istället handla om tillfällen då det kan vara bekvämt att vara utan glasögon av olika anledningar, exempelvis under en golfrunda, då man också vill kunna läsa scorekortet, vid orientering för att kunna läsa kartan eller på en restaurang för att kunna läsa menyn. Trots att denna studie har visat att progressiva linser kan vara ett komplement till progressiva glasögon är det väldigt viktigt att lyssna på kunden för att höra vad som egentligen eftersöks. Krävs bra synskärpa, som för exempelvis en skytt, kanske inte progressiva kontaktlinser i bägge ögonen är det bästa alternativet. Här är kanske en progressiv N-lins i ena ögat och en sfärisk (eller torisk) lins i det andra ögat den bästa lösningen, eller varför inte två avståndslinser och ett par separata läsglasögon. Jag tror inte heller att monovision på något sätt har spelat ut sin roll, till fördel för de progressiva linserna. Som redan nämnts är många monovision-kunder nöjda kunder. Det gäller att använda sig av sina kunskaper (och fantasi) och att kunna se varje kund och det specifika behovet. Då tror jag att fler kunder blir nöjda linsbärare. 4.2 Korrelationer Finns det då några orsaker som förklarar varför dessa försökspersoners upplevelse av de progressiva linserna trots allt var ganska olika? Spelar det någon roll om man har stora eller små pupiller, om man har en tårfilm som spricker upp snabbt, eller hur Föredrar inte 16 2 18 Total 18 18 36 p värde <0,0001 stor astigmatism man har? För att söka svar på detta använde jag mig av frågor där en sexgradig skala från mycket dålig till mycket bra visade hur nöjda försökspersonerna var med dessa linser i olika situationer. Situationerna var följande: närseende, mellanavstånd, avståndsseende, synen under rörelse, synen när omgivningen rör sig, synen i mörker och generell synkomfort. Svaren på dessa frågor jämfördes med följande för att se om det fanns några korrelationer dem emellan: pupillstorlek, NIBUT, avståndsvisus, närvisus, den valda additionen på linsen och försökspersonens storlek på astigmatism i höger respektive vänster öga. Inte en enda korrelation hittades. Den bästa korrelationen gav ett R2 värde på 0,44 (ett R2 värde >0,7 visar på att korrelation finns) och den jämförde om visus på nära håll korrelerade med synkomforten på nära håll, se figur nedan. Det låter sannolikt att denna jämförelse borde ge en korrelation, men så var alltså inte fallet. Visus NH 1,2 y=0,0969x + 0,5513 2 1,0 R = 0,4424 • • 0,8 • • • • 0,6 • • 0,4 0,2 0,0 0 1 2 3 4 5 6 Synkomfort nära Diagrammet visar att inte ens visus på nära håll korrelerar med synkomfort på nära håll. Att antalet prickar inte ser ut att vara 19 stycken beror på att flera försökspersoner svarat likadant. bra man ser att läsa på syntavlor, vilken addition linsbäraren behöver eller hur stor astigmatismen är (om den är ≤1,0 D). 4.3 Möjliga förbättringar för framtida studier Vad som inte får glömmas bort gällande resultaten i denna studie är att det totala antalet försökspersoner endast uppgick till 19 stycken och att åtta av dessa aldrig tidigare använt linser. Dessutom har försökspersonerna använt linserna under en relativt kort period, cirka en vecka. Om möjlighet funnits hade försökspersonerna, förutom att de gärna varit flera, burit linserna under cirka en månads tid för att verkligen hinna vänja sig vid linserna, samt för att eventuella modifieringar skulle kunna gjorts efter första veckan. Studien hade då varit mer verklighetstrogen. Det svåraste med denna studie har faktiskt varit att hitta lämpliga försökspersoner. Många fler hade kunnat medverka om korrigering för astigmatism hade kunnat väljas. Enligt en del linsleverantörer är detta på gång även för de progressiva korttidslinserna. Fler presbyoper har alltså möjlighet att få prova på progressiva linser i framtiden. Referenser CooperVision, Product Guide 2007, Göteborg Efron, N. (2005). Contact lens practice, Butterworth-Heinemann, China, sid. 261-273. Gasson, A. et al. (2003). The Contact Lens Manual. A practical guide to fitting. Third edition, Butterworth-Heinemann, Great Britain, sid. 301-302. Lindskoog Pettersson, A. (2006). Presbyopikorrektion med kontaktlinser. Föreläsningsmaterial kursen Kontaktlinsteknik; Karolinska Institutet. Marklund, K. et al. (1989 och 1994). Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra böcker, Höganäs, sid. 35 (Band 1), sid. 267 (Band 15). Morgan P.B., et al. (2006). International contact lens prescribing in 2005. Contact Lens Spectrum 21(1), 35-39. Morris, J. (2003) The ageing eye. Contact lenses for the over-40s. Continuing Professional Development. Optometry Today, May 2, 24-30. Richdale, K. et al. (2006) Comparison of Multifocal and Monovision Soft Contact Lens Corrections in Patients With Low-Astigmatic Presbyopia, Optometry and Vision Science, 85(5), 266-273. Utifrån dessa resultat kan sägas att det inte spelar någon roll hur stora pupiller man har eller hur snabbt tårfilmen spricker upp. Inte heller spelar det någon roll hur NORDIC VISION 6·2007 33 C265489_nordic_vision_6_07.indd 33 07-12-20 18.27.49 Sveriges Kontaktlinsförening presenterar KONTAKTLINSKONG R Aronsborgs Konferenshotell, Bålsta 14-16 mars Fredagen: Lördagen: 18.30 Registrering 08.00 Registering 20.00 Kontakt (buffé med mingel och pianomusik) 08.45 Kontaktlinskongressen 2008 öppnas, SKLF:s ordförande leg. optiker Kurt Östlund, FCOptom, DipCLP, Falun 09.00 Orthokeratology Update (Eng), Professsor Pat Caroline, BS, Pacific University College of Optometry, Oregon, USA 09.40 IER Matrix Study (Eng), Doktor Eric Papas, PhD, BSc, MCOptom, DipCLP, Institute for Eye Research, Sydney, Australien, Sponsrad av CIBA Vision 10.20 Kaffe och besök på utställningen 10.50 Stop Myopia Progression (Eng), Doktor Nicola Logan, PhD, MCOptom, BSc, Aston University, Birmingham, England 11.20 Orthokeratology in Children (Eng), Professor Pat Caroline, BS, Pacific University College of Optometry, Oregon, USA 12.00 Conjunctival responses to contact lens wear (Eng), Optiker Tom Löfström, MSc. Optom, Köpenhamn, Danmark. 12.30 Lunch och besök på utställningen 13.30 Miniföredrag i högt tempo, 7 x 7 minuter – Kontaktlinsrelaterade ögonkomplikationer. Universitetsadjunkt, leg. optiker Inga-Lill Thunholm Henriksson, Optikerutbildningen, KI, Stockholm. Universitetsadjunkt, leg. optiker Anna Lindskoog Pettersson, Optikerutbildningen, KI, Stockholm. Optiker Annika Boman, Kalmar – Sfärisk aberration med kontaktlinser. Universitetsadjunkt, leg. optiker Anna Lindskoog Pettersson, Optikerutbildningen, KI, Stockholm. Leg.optiker, Med Dr. Bertil Sterner, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. – Ackommodations- och vergensbehov med kontaktlinser jämfört med glasögon.Leg.optiker, Med Dr. Bertil Sterner, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. – Papillär konjunktivit hos kontaktlinsbärare. Optiker Susanne Wahlström, Umeå – Styrkeförändring vid bärande av multifokala kontaktlinser. Optiker Annika Boman, Kalmar Dr. Saber Abdi, Med. Dr., KI, Stockholm – Cambridge Myopia Study: 3 months result. Baskar Theagarayan, BS Optom., Optikerutbildningen, HiK, Kalmar. – Open, Paneldiskussion Optiker Susanne Wahlström, Umeå 14.40 Workshops/Seminarier 15.15 Kaffe och besök på utställningen 15.50 Workshops/Seminarier 16.25 Workshops/Seminarier 17.15 Årsmöte SKLF 19.30 Fördrink 20.00 Festmiddag med uppträdande av showgruppen Made in Sweden! ca 23.00 Nattklubb med DJ Pelle Bencze 34 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 34 07-12-20 18.27.50 G RESSEN 2008 Söndagen: 09.00 Acanthamoeba and Fusarium Keratitis (Eng), Dr. William Miller, OD, PhD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA 09.40 Sjukdomar i ögonlock och konjunktiva (Sv), Professor Jan Bergmanson, OD, PhD, PhD h.c., University of Houston College of Optometry, Houston, USA. 10.20 Kaffe och besök på utställningen 10.50 Kontaktlinser kan reducera eso/ackommodativa astenopin och binokulära missförhållanden.(Sv), Dr. Saber Abdi, Med. Dr., KI, Stockholm 11.20 Altering spherical aberration of the eye using soft contact lenses and their effect on ocular accommodation. (Eng), Baskar Theagarayan, BS Optom., Optikerutbildningen, HiK, Kalmar 11.40 När ögat är torrt (Sv) Professor Jan Bergmanson, OD, PhD, PhD h.c., University of Houston College of Optometry, Houston, USA. 12.10 Lunch och besök på utställningen. 13.10 Refraktiv kirurgi – förr och nu. (Sv), Dr. Mats Kristoffersson, MD, ophthalmic surgeon, Memira 13.50 Corneal Staining. (Eng), Dr. William Miller, OD, PhD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA 14.20 Paneldiskussion (Eng) 14.45 Kontaktlinskongressen 2008 avslutas Företag som vill medverka på Kontaktlinskongressen 2008 hör av sig till [email protected] eller 08-350500. Doktor Eric Papas, PhD, BSc, MCOptom, DipCLP, Institute for Eye Research, Sydney, Australien Professor Jan Bergmanson, OD, PhD, PhD h.c., University of Houston College of Optometry, Houston, USA. Professsor Pat Caroline, BS, Pacific University College of Optometry, Oregon, USA Doktor Nicola Logan, PhD, MCOptom, BSc, Aston University, Birmingham, England Dr. William Miller, OD, PhD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA Anmälan: Anmälan sker på www.kontaktlinskongressen.se fr.o.m 15 januari. Sista anmälningsdag är 29 februari, men om du vill ha hotellrum måste vi ha din anmälan senast 13 februari. I mitten av januari kommer vi att per post skicka en inbjudan där du hittar all information du behöver om Kontaktlinskongressen 2008. Här kommer du även att hitta information om fredagens kurser. Medlemmar åtnjuter i vanlig ordning reducerad kongressavgift. Anmäler du dig senast 10 februari kommer du dessutom att få en ytterligare reducering av avgiften och denna gäller för alla. Missa inte denna fantastiska kongresshelg! Baskar Theagarayan, BS Optom. Optikerutbildningen, HiK, Kalmar Universitetsadjunkt, leg. optiker Inga-Lill Thunholm Henriksson, Optikerutbildningen, KI, Stockholm. NORDIC VISION 6·2007 35 C265489_nordic_vision_6_07.indd 35 07-12-20 18.27.57 C265489_nordic_vision_6_07.indd 36 07-12-20 18.28.05 PRODUKTNYHETER Skräddarsydda stabillinser Wöh l k k a n n u erbjuda individuellt tillverkade stabila RGP-linser. Tillverkningen baseras på en topografisk bild av kornea och kan slipas med samma excentricitet och utflatning som kornea. Linserna kan beställas i samtliga Wöhlk-material och kan tillverkas med en innertorisk eller yttertorisk yta, men även specialslipas för keratoconus eller i någon kombination av dessa. Läs mer på: www. expertoptik.se Förbättrat tårflöde För etaget Accu lens i USA har lanserat en gaspermeabel stabillins med en design kallad ”Fluid Edge Technology”. Den nya linskonstruktionen kombinerar en asfärisk bakre linsyta med en tunn följsam profil samt en plasmabehandling kallad ”Aqua-Wet”. Enligt företaget blir följden ett ovanligt bra tårflöde både på och runt linsytan, speciellt om linsen tillverkas i ett material med högt Dk-värde, såsom Boston XO (Dk = 100) eller Boston XO2 (Dk = 141). Bostonlinser kan beställas från Nordiska Lins i Göteborg. Läs mer på: www.acculens.com. SCANPIX Hygieniska fuktdroppar E ng å ng s droppa r f ör fuktning av ögonen är normalt fria från konserveringsmedel och förpackas i små hygieniska plastbehållare/pipetter. Nu har Optics Laboratory i USA lanserat Eye-Cept, engångsförpackade konserveringsfria ögondroppar som ger en långvarig fuktningseffekt och indirekt ett hälsosammare kontaktlinsbärande, enligt företaget. Förpackningarna är små och får lätt plats i en plånbok, vilket uppmuntrar till ett mer regelbundet användande. Läs mer på: www.opticslab.com. Rundabordskonferens V i d e n n y l i g e n genomförd rundabordsdiskussion i USA jämfördes det nyligen av FDA godkända materialet Boston XO2 med det äldre materialet Boston XO. Dessa linser var dock inte plasmabehandlade enligt informationen ovan. Runt bordet satt fem kontaktlinspraktiker från olika delar av USA (Tampa, Wayzata, San Francisco, Denver och Bloomington). Panelen kommenterade en nyligen gjord multicenter studie där 150 erfarna stabillinsbärare tillpassades med Boston XO2 i ena ögat och Boston XO i det andra. Patienterna bar linserna för dagligt bruk i tre månader och kontrollerades regelbundet under testperioden. De undersökningar/mätningar som gjordes var refraktion och synskärpa, keratometri, biomikroskopi, bedömning av passform och rörlighet, fuktning och linsbeläggningar samt komfort. Såväl patienterna som praktikerna fyllde även i frågeformulär under testperiodens gång. Patienterna fortsatte att använda samma skötselsystem som de var vana vid. Panelen framförde nedanstående syn- Annons 170x115 punkter på de testade kontaktlinserna. Passform: Alla var överens om att det inte gick att skilja ut den ena linsen före den andra, då de upplevde linserna som lika. Synskärpa: Ett flertal av de inblandade patienterna hade höga myopier, som mest 17 dioptrier, och cirka en fjärdedel hade en kornealastigmatism över två dioptrier. Några enstaka personer var hypermetropa. Trots denna variation av synfel kunde man inte enas om att den ena eller andra linsen gav bättre synskärpa. Boston-linserna i jämförelse med de egna linserna. Här kunde flera i panelen konstatera att många patienters rödögdhet och ögonirritation hade minskat med Boston-linserna, speciellt med Boston XO2. Vilken stabillins ansåg då panelen borde vara förstahandsalternativet. Naturligt nog var enigheten stor om att Boston XO och Boston XO2 borde vara förstahandsvalet vid stabillinstillpassning. (Craig Norman, FCLSA, Indiana, USA. Contact Lens Spectrum, oktober, 2007). Den lilla boken om Synen K r i s t e r I n de , välrenommerad synpedagog och själv synskadad, har på uppdrag av Pensionärernas RiksOrganisation, PRO, i samarbete med ögonläkarna Ewa Levin, Birgitta Bauer, Berndt Ehinger och Per-Arne Granström samt optiker Jörgen Gustafsson och en referensgrupp skrivit boken, som utkom i augusti 2007. Boken är på 80 sidor och avhandlar de vanligaste ögonsjukdomarna samt åtgärderna och tankarna kring äldre och synen. Den är producerad med stöd av Hjälpmedelsinstitutet och Allmänna Arvsfonden. Tidigare har Krister Inde skrivit flera böcker inom samma ämnesområde. Boken innehåller lättläst text med god läsbarhet, många fyrfärgsbilder och illustrationer. Inde skriver att hög ålder och sämre syn hör ihop till den grad att man kan undra hur många 75-åringar som ännu inte har en ögonsjukdom; glaukom, åldersförändringar i gula fläcken, diabeteskomplikationer, små proppar i ögats kärl och så vidare. Många visdomsord förgyller boken, bland annat av Evert Taube, Astrid Lindgren, Täppas Fogelberg och Herbert Tingsten. Boken avslutas med ett kapitel som vänder sig ”till dig som ser sämre” och har rubriken ”Tio tankar om hur du skulle kunna tänka.” Den som vill veta mer om vad som egentli- gen händer med synen när vi blir äldre och vad det finns för typ av hjälp att få för de olika synproblem som vi kan drabbas av har stor nytta av den här boken. För optiker ger den många intressanta aspekter på vanliga medicinska synproblem. Vid samtal med patienterna kan boken vara ett bra pedagogiskt stöd och det räcker med att vara lekman för att kunna tillgodogöra sig den välskrivna texten. Kanske det också kunde vara en god idé för optiker att bjuda trogna kunder med funderingar om synförmågan på ett exemplar. PRO kommer att använda boken i sina studiecirklar. Boken finns också som ljudbok, vilken kan vara passande för gravt synskadade. Inläsningstiden är 2 timmar och 33 minuter. Både den tryckta boken och ljudboken har fått positiva mottaganden. På tre månader har dessa sålts i 12 300 exemplar. Den tryckta boken säljs i bokhandeln för 180 kronor inkl. moms, men kan också beställas direkt via e-post från [email protected]. Bengt Nordberg NORDIC VISION 6·2007 37 C265489_nordic_vision_6_07.indd 37 07-12-20 18.28.12 HÅKAN MÅLBÄCK Kalendarium 2008 24 – 27 januari Optikmässan, Stockholmsmässan, Stockholm 25 – 27 januari Global Keratoconus Congress, Las Vegas, USA, www.GKCongress.com 26–27 januari Optometridagarna, Stockholmsmässan, Älvsjö. 14 – 16 mars Kontaktlinskongressen, Aronsborgs konferenshotell, Stockholm, (Bålsta) 17 – 20 april Information från SKLF:s styrelse De n nov e m be r och 1 december genomförde SKLF kurser i stabillinstillpassning respektive orthokeratologi. Sammanlagt deltog 22 personer och efter en utvärdering kan vi nöjt konstatera att kritiken från deltagarna överlag var mycket positiv. Tre delegater från styrelsen deltog i slutet av november på konferensen ”The Cornea, Contact Lenses and Contemporary VisionCare” i Houston, USA. I Nordic Vision nr 1 2008 kommer du att kunna läsa artiklar gällande konferensens vetenskapliga innehåll. Vi kan med glädje konstatera att hela sju studenter anmält sig som frivilliga till den projektgrupp som kommer att hjälpa till att arrangera Kontaktlinskongressen 2008. Vi ser fram emot ett roligt och givande samarbete! I syfte att främja det nordiska deltagandet på Kontaktlinskongressen kommer SKLF att ansöka om ackreditering av kursoch föreläsningspoäng hos de danska, norska och finska optikerförbunden. Gällande anmälan till Kontaktlinskongressen så sker denna även år 2008 via webben. Vi har utvecklat ett nytt och enklare system för 2008 som bland annat möjliggör att flera personer nu kan anmälas samtidigt. Jag vill rikta en personlig och uppriktig vädjan till alla som avser att delta på kongressen att använda den webbanmälan som utvecklats särskilt för ändamålet, och endast i absoluta undantagsfall faxa, ringa, maila eller posta in era anmälningar. Den 24 januari kommer SKLF åter att delta i ett gemensamt möte med Optikerförbundet för att fortsätta diskutera olika samarbetsformer till gagn för Sveriges kontaktlinstillpassare. Gör gärna ett inlägg på Kontaktlinsforum om du har några synpunkter på detta samarbete. På styrelsemötet den 6 december tog styrelsen följande beslut av allmänt intresse: ett policybeslut som innebär att företag och privatpersoner som inte betalat sin medlemsavgift för 2007 per sista december kommer att uteslutas ur SKLF, ett policybeslut som innebär att alla som går en kurs i regi av SKLF kommer att tilldelas ett kursdiplom som styrker deltagandet, samt ett beslut att stödja Makonnen Tesfus biståndsverksamhet inom optik och optometri i Etiopien med 10 000 kronor. SKLF önskar Makonnen lycka till med projektet! Annual Meeting of the Orthokeratology Academy of America; San Diego, USA www.okglobal.org. 29 maj – 1 juni BCLA Annual Clinical Conference and Exhibition, Birmingham, Storbritannien, www.bcla.org.uk 29 – 31 augusti Congress of European Contact Lens Society of Ophthalmologists; Vilnius, Litauen Som ett led i satsningen på en interaktiv och aktiv hemsida har vi nyligen uppdaterat vårt Kontaktlinsforum till en ny och modernare version. Kontaktlinsforum hittar du på www.sklf.se. Slutligen vill Nordic Visions redaktionskommitté rikta en uppmaning till alla leverantörsföretag inom kontaktlinsområdet att utnyttja den möjlighet till fri produktmarknadsföring som Nordic Visions avdelning Produktnytt innebär. Skicka era produktnyheter till [email protected]. Johan Östlund 38 NORDIC VISION 6·2007 C265489_nordic_vision_6_07.indd 38 07-12-20 18.28.16 Memira söker leg. Optiker Den 1 oktober lanserades Memira, en sammanslagning av svenska Opticare, Norsk Synskirurgi och Dansk Synskirurgi och även med Investor Growth Capital som partner och delägare. Memira är därigenom Nordens ledande kedja inom ögonlaser med 27 kliniker. Vi växer och söker ständigt efter nya medarbetare och samarbetspartners. Nu söker vi en legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet och med ambitiösa framtidsplaner. Memira erbjuder ett mycket stimulerande arbete i att för- och efterundersöka inom refraktiv kirurgi. Tjänsten, som även erbjuder traditionell glasögonoch linstillpassning, inleds med ett utbildningspaket för att ge dig grundlig klinisk kompetens inom området refraktiv kirurgi. Vi söker dig som är kliniskt intresserad och tycker om att vårda patienten med personlighet och professionalism. Du skall vara öppen för att periodvis vara på resande fot tillsammans med det övriga teamet. Läs mer om oss på www.memira.se Ansökan skickas till [email protected] Borås Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Malmö Norrköping Stockholm Sundsvall Täby Uppsala Västerås C265489_nordic_vision_6_07.indd 39 07-12-20 18.28.21 Posttidning B Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB Isafjordsgatan 22B 164 40 Kista 1. Smörjer på morgonen 2. Återfuktar hela dagen 3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen Känslan av nya linser hela dagen 1 Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen 2 I november 2007 lanserades världens första lins med trippelverkande fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen, varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående komfort under hela dagen. DAILIES® AquaComfort Plus™ - fräsch VÄRL DS N Y HE T! och komfortabel i varje ögonblick. DAILIES® AquaComfort Plus™ lanseras som ett komplement till nuvarande Focus DAILIES®, som en premiumprodukt för dina mest krävande kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information. Nya DAILIES® AquaComfort Plus™ Blinka så förstår du 1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007. C265489_nordic_vision_6_07.indd 40 07-12-20 18.28.21