EVER 2007 – oftalomologi och optometri

NORDIC
VETENSKAPLIG TIDSKRIFT
FRÅN SVERIGES
KONTAKTLINSFÖRENING
Nr.
6
2007
EVER 2007
– oftalomologi och optometri
• Viktigt hur vi kommunicerar
• Kontaktlinser och kosmetika
• Profilen: Birgitta Carlstedt
C265489_nordic_vision_6_07.indd 1
07-12-20 18.26.39
INGA-LILL THUNHOLM HENRIKSSON
Innehåll Nr 6/2007
Medlemstidning för
Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF)
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR:
Kurt Östlund, ordförande SKLF
tel 073-960 53 40, [email protected]
I oktober hölls årets EVER på den slovenska orten Portoroz
3 LEDARE
4 NYHETER I KORTHET
6 OUTLOOK
Academy 2007 and Other Thoughts
8 KOMMUNIKATION
Kommunicera på rätt sätt med patienten
12 KONTAKTLINSER OCH KOSMETIKA
14 KONGRESS
EVER 2007
18 VETENSKAP
– Mikael utförsåkare och blind
– När seendet och synprocessen kompenseras av andra sinnen
22 KONTAKTOLOGI
24 PROFILEN
Birgitta – alltid nära till skratt
En vågad rörelse
28 EXAMENSARBETE
Progressiva kontaktlinser – ett komplement till progressiva
glasögon?
34 KONTAKTLINSKONGRESSEN 2008
37 PRODUKTNYTT
38 SKLF
SKRIBENTER I DETTA NUMMER:
Bengt Nordberg, Inga-Lill Thunholm
Henriksson, Kristoffer Colling, Jan
Bergmanson, Johan Östlund, Kurt
Östlund, Olof Nesterud
ANNONSBOKNING:
Display i Umeå, tel 090-711 500
Patrik Sandström,
[email protected]
Johan Sandberg,
[email protected]
PRODUKTION/PROJEKTLEDNING:
Citat Journalistgruppen
Strandbergsgatan 20
Box 30159, 104 25 Stockholm
tel 08-610 20 00
Projektledare: Ingrid Båvsjö,
[email protected]
SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING:
Isafjordsgatan 22 B, 5 tr
164 40 Kista
tel 08-35 05 00,
fax 08-35 94 90
[email protected], www.sklf.se
ANNONSÖRER I DETTA NUMMER:
Advanced Medical Optics, Alcon
Sverige AB, CIBA Vision, Cooper Vision
Nordic AB, Johnson & Johnson Vision
Care, Nordiska Lins AB, Oculus AB,
Specsavers Blic Franchise AB, Topcon
Scandinavia AB
OMSLAGSFOTO:
Snitt av en muskornea fotograferad
genom mikroskop.
Foto: Oskar Johansson
- Information från styrelsen
- Kalendarium
C265489_nordic_vision_6_07.indd 2
07-12-20 18.26.41
En vågad rörelse
KON TA K T L I N S KO N G R E S S E N 2008, 14-16 mars, närmar sig med stormsteg.
Det kommer att bli den hittills största och mest intressanta kongressen i SKLF:s
historia, vilket framgår av kongressinformationen på sidan 34.
Vi kommer att få höra det senaste inom orthokeratologi, refraktiv kirurgi,
myopiprogression, färgning av kornea, torra ögon, ögoninfektioner, optiska och
binokulära problem, ögonkomplikationer med kontaktlinser samt korrektion
av presbyopi. Nytt för i år är sessionen med sju miniföredrag i snabb följd.
Det blir oerhört spännande.
Under fredagen finns fyra kurser att välja på: stabillinstillpassning,
presbyopilinstillpassning, assistentkurs samt en workshop om konsten att
oftalmoskopera med biomikroskop och en stark pluslins.
På fredagskvällen ses vi på Kontakt, buffén med mat och goda drycker.
Kjell Fernström underhåller vid pianot. Till festmiddagen underhåller
Made in Sweden. Därefter bjuder vår DJ Pelle Bencze upp till dans i nattklubben.
Men glöm inte ÅRSMÖTET, lördag 15 mars kl. 17.15. Din närvaro är
viktig!
Hjärtligt välkommen till KONTAKTLINSKONGRESSEN 2008!
Till sist vill jag tacka för det fina stöd jag har fått under året i arbetet för SKLF och
önskar alla ETT FRAMGÅNGSRIKT GOTT NYTT ÅR!
FOTO: MÄSTER
M å ng a av de forskare som har gjort kliniska studier på komforten vid användning av vanliga mjuka hydrogela kontaktlinser och hur olika kontaktlinser påverkar
kornea med avseende på syremättnad, staining, uttorkning med mera, har konstaterat att
besvären normalt uppkommer på eftermiddagen och kvällen. Nya linsmaterial med inbyggda
fuktegenskaper och större Dk-värden har dykt upp de senaste åren i avsikt att minska torrhetsproblemen och antalet ”drop-outs”.
Bland praktikerna har önskemål framförts om fler linsparametrar att välja bland, både
för hydrogela och silikonhydrogela linser. Det är uppenbart att en lins med endast en radie
och en diameter att beställa inte kan passa alla kombinationer av kornealradier och kornealdiametrar, trots sin enorma flexibilitet. Som gammal kontaktlinspraktiker har jag alltid
hävdat vikten av att en kontaktlins rör sig optimalt på ögat, hellre något för mycket än för
litet. Den initiala komforten vid tillpassning är alltid bättre med en mjuk lins som knappast rör sig alls, i jämförelse med en som har en klar rörelse vid blinkning, men en lins i
rörelse är mer komfortabel i längden.
Mjuka hydrogela linser har en tendens att tappa sin vätskehalt i ögat under dagens lopp
och kompensera detta genom att suga upp tårvätskan mellan linsen och ögat, vilket innebär att linsen suger fast på hornhinnan mer och mer ju längre dagen lider. Det är inte konstigt att det uppstår torrhetsproblem.
Nyckelordet är ”linsrörelse”. För att åstadkomma detta måste fabrikanterna tillverka
linser i fler parametrar, såväl radier som diametrar. Ett bra tårflöde under linsen under
hela dagen är inte bara en vågad rörelse, utan även en begåvad rörelse i rätt riktning. Jag
har hört erfarna praktiker påstå att hälften av alla mjuka linser som tillpassas i dag
sitter för tight (kupigt).
Kurt Östlund
Ordförande i
Sveriges Kontaktlinsförening
[email protected]
NORDIC VISION 6·2007 3
C265489_nordic_vision_6_07.indd 3
07-12-20 18.26.43
NYHETER I KORTHET
Ökat intresse för
syrepermeabla stabila linser i USA
Uppdrag granskning
i Storbritannien
I n t e ba r a i Sverige, utan även i USA, har
intresset för stabillinstillpassning ökat. Antalet symposier i olika stater har också ökat.
Vid Ohio State University hölls nyligen en
tre dagars kurs med föreläsningar och praktiska tillpassningar av toriska och multifo-
kala kontaktlinser samt tillpassning vid orthokeratologi och oregelbunden kornealtopografi (till exempel keratoconus).
Den som vill veta mer om stabillinstillpassning kan gå in på www.gpli.info Där
finns det mesta om stabila linser.
Silikonhydrogellinser
bättre i smutsiga
miljöer
Fördelar med kontaktlinser för yngre
R e a de r s Dig e s t magasin (december,
2007) rapporterar om den stora syntestskandalen i Storbritannien.
En reporter med ett diagnosticerat glaukom
lät sig undersökas av tio olika optometrister.
Av dessa missade tre stycken ögonsjukdomen.
Alla utom en rekommenderade nya glasögon,
en optometrist tyckte, efter att ha konstaterat
ett för högt tryck, i stället att patienten skulle
försöka med kontaktlinser.
Granskningen pekade även på den stora
variationen mellan optometristerna med avseende på arvode, tid för synundersökningen,
instrumentering och undersökningsteknik.
Kanske någonting för Janne Josefsson i
Sverige?
I e n st u di e publicerad i ”Optometry and
Vision Science”, april 2007, visade det sig att
det är betydligt behagligare att använda silikonhydrogellinser för dagligt bruk i smutsiga miljöer än vanliga mjuka kontaktlinser.
Med smutsiga miljöer avses här luftföroreningar orsakade av damm, rök och andra
luftburna föroreningar. I studien ingick 496
bärare vilka samtliga arbetade i förorenade
miljöer. De retillpassades med någon av silikonhydrogellinserna Senofilcon A (Acuvue
Oasys), Galyfilcon A (Acuvue Adcance) eller
Lotrafilcon B (AIR Optix).
Samtliga noterade en klart förbättrad
komfort med de nya linserna, särskilt de som
arbetade i de mest förorenade miljöerna.
I e n a rt i k e l i novembernumret av Eye
& Contact Lens utvärderas den senaste
undersökningen som rör fördelarna med
kontaktlinser hos barn (8-12 år) och tonåringar (13-17 år). Ungdomarna uttalade sig om
livskvaliteten efter att först ha burit glasögon
och sedan ha använt silikonhydrogellinser.
Linserna förbättrade livskvaliteten betydligt
för båda grupperna. Kontaktlinsanvändningen innebar en dramatisk förbättring när
det gällde känslan för det egna utseendet,
deltagandet i olika aktiviteter och en större
tillfredsställelse med den nya optiska korrektionen. Författarna drar slutsatsen att
barn och ungdomar rutinmässigt ska erbjudas kontaktlinser för att korrigera sina synfel. (Walline J.J. et al, Eye & Contact Lens,
2007, 33:6).
Nytt från Kalmar
Jörg e n Gu s ta f s on, P h D, vid optikerutbildningen på Högskolan i Kalmar,
kommer med intressanta nyheter till Nordic
Vision. Det mest angelägna budskapet är att
man nu behöver fler optiker som lärare.
Intresserade optiker kan enklast maila
till Jörgen på e-mailadressen: jorgen.
[email protected]. För att nuvarande
adjunkter ska kunna forskarstudera med
stöd av optikbranschen behövs fler medarbetare. I augusti i år började två nya lärare,
optiker Johanna Enbuske, som nyligen avslutade sina optikerstudier i Kalmar samt optometrist Baskar Theagarayan från Elite School
of Optometry i Chennai (Madras) Indien.
Baskar beräknas få sin doktorsgrad vid Anglia Ruskin University i Cambridge fram på
nyåret.
Till hösten 2008 kommer HiK att kunna
anställa en ny doktorand med fakultetsmedel. Det blir den första optikern i Sverige som
kommer att forskarstudera med sådana
medel. Hösten 2008 erbjuds två olika fristående kurser i optometrisk rehabilitering.
I början av 2008 startar projektet Senior,
ett skandinaviskt utvecklingsprojekt som
handlar om att hitta bättre material och
metoder inom synrehabiliteringen. Projektledare för detta kommer Krister Inde att vara.
HiK har fått medel till detta av Synskadades
Riksförbund och Norges Blindeförbund.
Från Danmark hoppas man på medel från
föreningen ”Värnet om synen”.
Av Sparbanksstiftelsen Kronan har optikerutbildningen i Kalmar fått 1,5 miljoner
kronor till utrustning i Vision Enabling laboratoriet. Utrustningen installeras nu i början
av december av personal från Advanced
Medical Optics (AMO) i USA. Detta är den
första utrustningen i sitt slag som levereras
utanför USA! En hel del annan utrustning är
också under upphandling.
Rätten till syn
T h e R ig h t t o S ig h t kallas det globala initiativet med avsikt att eliminera den
blindhet i världen som går att undvika.
Organisationen samarbetar med världshälsoorganisationen WHO och ”the International Agency for the Prevention of Blindness”.
Målet är tänkt att nås år 2020.
”Det är ett ädelt uppdrag och ett som
Bausch & Lomb med 154 års historia i att
optimera mänsklighetens syn stödjer helhjärtat”, säger Alan Farnsworth, nyligen
invald i organisationens styrelse.
Danalens
uppfinnare död
M ic h a e l B ay, uppfinnare av MIA lens
eller Danalens, världens första engångslins,
omkom i en drunkningsolycka den 9 september hemma i Danmark. Danalensteknologin
köptes av Johnson & Johnson för att kunna
tillverka den första Acuvue-linsen.
Årets e-handlare
Kon s u m e n t e r n a på PriceRunner.se
har utsett LensOn.com till ”Årets e-handlare” inom kategorin kontaktlinser. Betyget
blev 4,55 av maximalt 5,0. Utmärkelsen delas
ut inom elva kategorier och LensOn.com
utsågs också till näst bäste e-handlare totalt.
En bättre julklapp kunde vi inte ha fått, säger
Kim Persson, VD på LensOn.com.
4 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 4
07-12-20 18.26.46
NYHETER I KORTHET
C265489_nordic_vision_6_07.indd 5
07-12-20 18.26.47
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
Academy 2007 and Other Thoughts
M ay be I s hou l d not tell you this but I
lity of the meeting and the current exchange
am sitting in my garden on a beautiful sunny
rate. My good Dutch colleague Dr. Feike
day and the temperature is +24C. I just hosed
Grit, President of ECOO, arrives to the US
down my BBQ grill – which I do for maxi- with an empty suitcase, which he promptly
mum firepower when firing it up - after last
fills with various essentials bought at barnight’s BBQ with chicken grilled and smoked
gain basement prices. For him this trip is
over mesquite wood and washed down with
practically for free!
an outstanding California Cabernet Sauvignon – a high quality wine choice that
Pet e r Gi e row and Catarina Ericson of
Systembolaget’s monopoly denies you. Life
University of Kalmar represented Swedish
education with two excellent posters, one
is good in Texas!
Against knowing better I briefly left my
clinical on contact lenses and one basic sciparadise to attend the 2007 Academy mee- ence on lacrimal gland neurology. Also
ting in Tampa, Florida. To be honest, it was
attending was Johanna Tukler, who is connot the best I had experienced from a sci- tinuing her graduate studies at UHCO. Next
entific point of view. However, this is the
year I hope more Scandinavians will make
best meeting Optometry holds and we
the trip across the pond.
should all make an effort to attend this preAs I alluded to earlier, we did not see any
particularly significant scientific advances
mier meeting. It will tell you what is going
on in Optometry, it offers outstanding clini- – technological or clinical. That should not
cal education, it has a comprehensive exhi- be expected every year. However, I do object
to the continued preoccupation with the
bit with all the latest technology and most
importantly it provides you with the opp- inconsequential contact lens care solution
ortunity to meet and interact with other
staining, which is driven by corporate marcolleagues in clinical practice, researchers
keting by particularly one company. The AAO
and educators and also members of indus- meeting provided another forum for this
try. The representation from Scandinavia
debate, which I have had up to my ears and
was thin, which is surprising given the qua- I see leading to NOWHERE, except that lawy-
ers are getting richer with less money for
meaningful research.
L ow gr a de s ta i n i ng has no known
clinical implication and even the lawyers
now agree with that statement – see the
Alcon lab-B&L legally binding document signed by both corporations. For my patients
my concern is about real clinical issues and
their evidence based upon resolution or
management. For instance, retinal holes
found during a dilated fundus examination
in high myopes – e.g. has any fluid leaked in
under the neural retina – should I send the
patient to a time consuming and perhaps
costly visit to a retinal specialist (?); has my
patient with an IOP of 19 mmHg and a .6 cup
disc ratio low tension glaucoma – should I
start the patient up on a life long treatment
regimen (?); is the bulbar redness in one
patient due to seasonal allergy that needs
treatment or just an old contact lens; is that
slight deviation of lid contour due to an old
meibomianitis or a malignant growth? These
are important clinical considerations I give
my patients and certainly they are not necessarily easy decisions to make. But, if you
make the wrong decision, the patient (and
Nordiska Lins AB
Box 9053 • SE-400 92 Göteborg
Tel. 031-748 49 40
[email protected]
www.nordiska-lins.se
6 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 6
07-12-20 18.26.48
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
you, if you’re a US doctor) will pay a high
price for your mistake. So, why do we not
talk about these important and meaningful
issues and why do we not talk about real
research instead of as now devoting disproportionate time to staining grids that lawyers,
after a lengthy and costly debate in court, say
must have a change in their colour scheme?
Can it get more ridiculous?
T h e h ig h p oi n t of the AAO meeting
was, in my opinion, the lecture presented by
Oliver Schein MD, MPH, who received the
prestigious Max Schapero Award. Dr. Schein
is a Professor of Ophthalmology and in
charge of Epidemiology at the famous Johns
Hopkins University in Baltimore. He is a
leading epidemiologist in the world and he
published some of the early studies on the
epidemiology of extended wear microbial
ulcers. This work has stood the test of time.
It has been confirmed by other studies and
his findings are as valid today as they were
20 years ago. It was therefore with interest
that I listened to his award presentation that
took stock of where we are today.
Professor Schein referred to his recent
publication on 30-Day extended lens wear of
silicon hydrogel lenses published in Ophthalmology. This multi center study involved
6245 wearers representing a total of 5561 lens
wearing years. Overall the presumed microbial keratitis rate was found to be 18 per
10,000. Importantly only two cases suffered
visual loss, which translates to 3.6 per 10,000.
Eight cases (14.4 per 10,000) of presumed
microbial keratitis had no loss of visual acuity. He concluded in this study that the incidence of presumed keratitis in 30 nights of
silicon hydrogel lens wear was comparable
to conventional soft lens wear on an extended wear schedule. See for comparison Table
1, which I have shown in a previous presentation at the Kontaktlinskongressen.
Ta bl e  i l lu s t r at e s the incidence
of contact lens ulcerative keratitis for different types of lens wear, while contrasting
these numbers to
refractive surgery. Table 2: Contact Lens-Related Ulcerative Keratitis
As can be seen, the
Incidence
risk for ulcerative
• Spectacles:
essentially risk free
keratitis associated
• GPs:
vision loss - 1/100,00/year
with spectacle wear
• DW Soft:
vision loss - 1/50,000/year
is non-existent and
• EW Soft:
vision loss - 1/5,000/year
with gaspermeable
contact lenses the
Comparison - Refractive Surgery
risk is extremely
0.5%-2%
remote. The daily • Vision loss:
• Visual disturbance:
10%-15%
wear of soft lenses
must be regarded as
(After O. Schein, 2005, 2007)
very safe too. It is
when we go from
daily wear to extended wear that safety has become an issue. contact lens. Perhaps the greatest advantage
However, Professor Schein made an interes- with the contact lens is that if you don’t like
ting and illuminating comparison with
the vision through them or the feel of the
lens you can throw it away at little or no cost
refractive surgery. FDA approves excimer
lasers that can show in a study population
and everything will be as before! Our colthat no more than three per cent will lose
leagues in refractive surgery cannot promise
two or more lines of visual acuity. Dr. Schein
this benefit!
estimated that the true number for vision
loss following laser surgery is more like 0.5
References:
1. Chen KH, Leung SL, Hoekman HW, et
per cent to two per cent. This is still a vastly
al. Incidence of contact-lens associated
increased risk over contact lens wear in any
microbial keratitis and its related morbiform!
It may be argued that the contact lens wea- dity. Lancet. 1999; 354:181-185.
rer is subjected to the risk of a complication
2. Lam D, Houang E, Fan D, et al. Incievery year (or day) he or she wears a contact
lens while the laser patient is only taking the
dence and risk factors for microbial kerarisk one time. However, a soft lens wearer on
titis in Hong Kong: comparison with
a daily wear schedule will have to live bet- Europe and North America. Eye. 2002;
ween 250 to 1,000 years to even the risk of
16:608-618.
losing two lines of visual acuity! Does your
3. Nilsson SE, Montan PG. The hospitalipatient live that long? Consider also that 10
percent to 15 percent of refractive surgery
zed cases of contact lens induced keratitis
in Sweden and their relation to lens type
patients have to live with and deal with some
and wear schedule: results of a three-year
kind of visual deficit. It is obvious that the
contact lens in any shape or form is a safe
retrospective study. CLAO J. 1994; 20:97device and an outstanding vision correction
101.
option. We, the contact lens practitioners,
have nothing for which we need to apologize. 4. Poggio EC, Glynn RJ, Schein OD, et al.
On the contrary, we have every reason to be
The incidence of ulcerative keratitis among
users of daily-wear and extended-wear soft
proud of what we do and, indeed, we should
contact lenses. N Engl J Med. 1989; 321:779make a greater effort to tell the world about
the vision our patients achieve through a
783.
Table 1: Incidence of MK per 10,000 wearers in hydrogel 1 week EW
• 28.9 eyes; 57 wearers or 1 in 173 wearers/yr – Australia, India (Holden et al,
2005)
• 9.3 - Hong Kong (Lam et al, 2002)
• 20 – Netherlands (Cheng et al, 1999)
• 20.9 – USA (Poggio et al, 1989)
• 4.2 (hospitalized cases) – Sweden (Nilsson, Montan, 1994)
5. Schein OD, et al. The incidence of microbial keratitis among wearers of a 30-day
silicone hydrogel extended-wear contact
lens. Ophthalmology. 2005; 112:21722179.
6. Schein OD. Max Schapero Award Lecture presentation. American Academy of
Optometry. Tampa, FL. October 2007.
NORDIC VISION 6·2007 7
C265489_nordic_vision_6_07.indd 7
07-12-20 18.26.48
KOMMUNIK ATION
Kommunikation är ett vidsträckt
ämnesområde. Det har till stor del
samband med vardagens psykologi
och förutsätter social kompetens hos
berörda parter. Inom hälso- och
sjukvården är kraven på personalen
höga när det gäller kommunikation. För
samtalet med patienterna under arbetet
med synundersökningar och
kontaktlinstillpassningar måste optiker
ha bra kommunikativ förmåga. Det är
också väsentligt att kritiskt granska och
uppdatera sin egen kompetens. Att i en
artikel fånga in ämnet patientkommunikation i sin helhet är knappast möjligt.
Syftet med artikeln kan vara att skapa
underlag för personlig utveckling.
Eftertanke och reflexion samt diskussioner yrkeskollegor emellan, till exempel i
samband med intern utbildning på
optikerföretaget, leder till fördjupad
kompetens.
8 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 8
07-12-20 18.26.49
KOMMUNIK ATION
Kommunicera
på rätt sätt med patienten
Text och bild: Bengt Nordberg
Alla yrken inom hälso- och sjukvården förutsätter kommunikation med patienter
och medarbetare. Genom att kommunicera kan man ställa frågor. Det är en viktig
metod för att söka ny kunskap. ”Communicare” och ”informare” är latinska ord
som översätts till ”överföra budskap” respektive ”upplysa”. Återkoppling är ett
nyckelord när det gäller kommunikation – hur gick det nu med kontaktlinserna
som vi talade om i går?
N ä r de t g ä l l e r patientbemötande
och kommunikation är det stora krav på
optikerna i den professionella yrkesrollen.
Respekt inför uppgiften men också ödmjukhet är viktigt.
Uppmärksamhet på att människor har
olika kunskap och förståelse samt på kulturella olikheter när det gäller kommunikation
och beteende är av stor betydelse. Kunskap
om vardagslivets psykologi samt livserfarenhet är grunden för att lyckas.
I undersökningsrummet inleder optikern
med anamnesen. Förutsättningen är att
patienten förstår och kan besvara optikerns
frågor. Påföljande optometriska mätningar
har en subjektiv och en objektiv del. Den subjektiva delen av undersökningen grundas på
optikerns frågor om patientens synupplevelser av provtavlans olika bilder med olika linser i foropterns optiska system eller i provbågen. Vi måste uttrycka oss enkelt och tydligt. Patienten måste förstå våra instruktioner och frågor. Synundersökningens
objektiva del, till exempel retinoskopi och
biomikroskopi, kräver att våra instruktioner
uppfattas korrekt.
Resultatet av undersökningen medför
oftast att optiker rekommenderar glasögonglas eller kontaktlinser med särskilda egenskaper. Information om produkt och
användningssätt får inte vara svår att förstå.
Om remiss till ögonläkare är motiverad så
kan frågan vara känslig. Att lugnt och sakligt
bemöta patientens oro för att ha drabbats av
ögonsjukdom är väsentligt.
Identitet och integritet
Personlig identitet och integritet ger varje
individ ett egenvärde och är en grundläggande och nödvändig rättighet för alla. Med
personlig identitet avses att en person är sedd
och respekterad i kontakten med andra människor. Individens identitet bekräftas när
man hälsar på varandra och kanske säger
några vänliga ord. För att detta ska fungera
i mötet mellan människor får man inte negligera andra.
Med integritet avses rätten att ha ett privat personligt liv i form av ett eget område
som är skyddat mot intrång och att detta
respekteras av andra människor. Intrång i
en annan människas privata liv kan uppfattas som kränkande. Optikerns anamnes
måste därför vara väl avvägd och vi bör tala
om varför vi ställer de frågor som vi gör,
till exempel när det gäller mediciner och
sjukdomar som kan påverka seendet. Man
ska undvika att prata om otrevliga eller
obehagliga sanningar i situationer när
detta är opåverkbart eller utan betydelse.
En viss restriktivitet när det gäller vad man
pratar om ger bättre kvalitet på kommunikationen.
Det är också viktigt att respektera den
fysiska närzonen till exempel när man
använder foropter i samband undersökningen. En enkel fråga kan vara: ”Går det
bra att vi sätter det här instrumentet framför
dina ögon?” Samma sak gäller i aff ären. Vill
kunden prova glasögonbågar är det kanske
bäst att hon eller han själv sätter dem på sig.
Det krävs erfarenhet och förståelse för att
skapa bra relationer människor emellan. Att
underhålla och förbättra den professionella
kompetensen när det gäller kommunikation
är därför viktigt. Kollegiala samtal och att
ta del av vad som skrivs om denna del av
yrket är väsentligt.
Människans viktigaste hjälpmedel för att
känna sig respekterad är kommunikation.
Tystnad kan vara förödande för människans
mest fantastiska kraft - hoppet.
Kultur och kommunikation
Begreppet kultur är mångfacetterat. De viktigaste kulturella faktorerna har inte med
landsgränser att göra. Det är alltså inte avgörande från vilket land en person kommer.
Det finns betydligt djupare incitament för
att förstå hur kulturen har format individens
livsstil, bland annat yrkesinriktning, utbildningsnivå, om man kommer från glesbygd
eller tätort och om man är ung eller gammal.
Varje människa har sin egen livsvärld och
tolkar det som händer och agerar utifrån
egna föreställningar.
En kulturkrock kan uppkomma vid ett
möte mellan till exempel tekniker och humanister och samma sak kan hända i samspelet
mellan personer från hem utan studietradition och högutbildade. Man använder
begrepp som storstadskultur, ungdomskultur och det förekommer även många andra
kulturramar. Man pratar inte om enskilda
personer utan om personers uppfattningar
och beteenden som ett tecken på kulturell
tillhörighet. Detta innebär skilda begreppsuppfattningar och att språket och orden har
olika innebörd för personer från olika kulturer. I vårt arbete som hälso- och sjukvårdspersonal måste vi när vi kommunicerar vara
uppmärksamma på innebörden av kulturell
mångfald och ordens innebörd. Innebörden
är relativ. Individens tolkning är subjektiv.
Vad betyder ordet ”billig” för en miljonär, en
fattig, en sjuk eller en frisk människa?
Kollegialt utbyte
om patientkommunikation
Alla inser att betydelsen av hur vi bemöter
våra patienter och att vår förmåga att kommunicera är grundläggande för ett bra resultat av vårt arbete. Innebörden av att arbeta i
ett hälsovårdande yrke är att vilja patientens
NORDIC VISION 6·2007 9
C265489_nordic_vision_6_07.indd 9
07-12-20 18.26.51
KOMMUNIK ATION
INTIM SFÄR
Partner, föräldrar,
barn
PERSONLIG SFÄR
Släkt, vänner,
bekanta
SOCIAL SFÄR
Grannar, arbets-/
föreningskamrater
bästa. Detta betyder att hälso- och sjukvårdspersonal inte får känna osäkerhet eller rädsla.
Spegling, som innebär att samtala med kollegor och chefer om sina möten med patienter, är nödvändigt för alla. I annat fall fastnar
vi i invanda mallar.
Det är också viktigt att känna sin egen
identitet och sina begränsningar. Att kritiskt
tänka igenom den roll man spelar i samband
med mötet med patienter ger styrka och
trygghet. Att som hälso- och sjukvårdspersonal känna sig trygg i mötet med andra är
viktigt även för motparten, patienter eller
kollegor. En fråga att ställa till sig själv är;
”Hur vill jag vara i mitt möte med patienter”?
Alla människor lever i sin egen livsvärld.
Våra livsvärldar är olika eftersom dessa har
formats av individens arv och miljö. En
ödmjuk attityd till den egna subjektiva sanningen är guld värd.
Individen är ett resultat av arv och miljö.
Livet sägs ibland vara ett rollspel och visst är
det sant! Till exempel spelar man helt olika
roller när man gör en synundersökning på
en orolig synskadad patient och när man på
sommaren har lekstuga i poolen med barnbarn som tänker bli världsmästare i simning.
För att bredda vår förståelse för kommunikation med olika människor kan modellen
”Kommunikationssfärer” vara till hjälp.
sfärerna blir samtalet informellt. Vi kan
prata öppenhjärtigt om lite av varje. Inom
den sociala sfären finns det ofta flera personer och vi är mer formella.
I den fjärde sfären är man formell och distanserad. Man diskuterar inte hur man mår
med skatteverkets personal och inte heller hur
retligt det var att laget åkte på stryk i matchen
i lördags. Vid läkarbesöket frågar doktorn hur
man mår, men vi frågar inte doktorn hur det
står till. Mina patienter frågar heller inte mig
om jag ser bra med mina glasögon. Detta får
dock inte innebära en kylslagen och distanserad kommunikation. Genom att se varandra i ögonen när man samtalar och med en
glad och positiv attityd motverkas detta. Att
visa empati är viktigt. Empati är ett nyckelbegrepp, som betecknar förmågan att förstå
andra människors känslor och att handla i
enlighet med detta Gränsdragningen mellan
kommunikationssfärerna är naturligtvis
beroende på omständigheterna och mycket
flexibel.
Det är nödvändigt att alla som arbetar
med synvård och inte enbart legitimerad
personal är medveten om att hälso- och sjukvårdspersonal har tystnadsplikt. Inga som
helst personliga uppgifter avseende enskilda
patienter som har undersökts får delges till
andra personer.
Kommunikationssfärer
Människorna med vilka vi kommunicerar
kan, för att förtydliga olika relationer, grupperas i fyra olika kommunikationssfärer
(bild). Det är en modell för att förstå målgruppens betydelse.
I intimsfären befinner sig familjen, maka/
make, barn och föräldrar. I den personliga
sfären finns de närmast bekanta och kanske
faster, morbror och kusiner. I den sociala sfären finns grannar, personer i samma förening
och kollegor på jobbet. I myndighetssfären
finns till exempel hälso- och sjukvårdspersonal, skatteverkets personal och så vidare.
Det är lätt att inse att samtalet formas både
medvetet och omedvetet beroende på vem
man kommunicerar med. Inom de två första
Tystnadens budskap
Bristfällig kommunikation kan orsaka utanförskap och lägga dimridåer över gemensamma frågeställningar samt vara konfliktskapande. I skönlitteraturen har tystnaden
tillskrivits många negativa egenskaper.
Den kan
• stänga ner sanningen,
• dölja många hemligheter,
• vara fiendens vapen,
• gynna förtal och maktfullkomlighet samt
vara en riktig skvallerbytta,
• vara kränkande,
• vara självtillräcklighetens vapen,
• krympa människor,
• omöjliggöra svar på människans viktigaste
fråga: Varför?
MYNDIGHETSSFÄR
Hälso-/sjukvårdspersonal, offentlig
sektor
Den andra parten – jag själv
Människor är olika beroende på den miljö
man har vuxit upp och lever i samt vilka
människor man delat sin tid med. Begreppet
livsvärld är ett uttryck för detta. Varje individ har sin egen livsvärld. Samtidigt måste
man sträva efter att förstå andra människors
individuella livsvärld.
För alla som arbetar med patientkommunikation är återhämtning och mental förberedelse viktig. Det innebär att vårda egen
kraft och ork för att åstadkomma ett bra och
respektfullt bemötande. För att komma
vidare och utvecklas är det värdefullt att
bearbeta stressfaktorer tillsammans med
andra människor i samma situation.
Att då och då sätta sig själv i centrum är
nödvändigt. Självkännedom är en styrka. Att
tänka sig in i den roll som man har i ett legitimationsyrke och hur man hanterar den är
nödvändigt. Att vara klar över den egna
utgångspunkten för att på så sätt ha en egen
värdegrund är till god hjälp. Man kan fråga
sig själv: Vad har jag för filosofi, för kunskaper och för syfte med mitt arbete? Är det
något annat än livserfarenheter som jag kan
dra nytta av, till exempel någon vetenskaplig
modell för humanitär forskning? Det handlar ju om kunskapsproduktion även i samband med synundersökningar och kontaktlinstillpassning. Fenomenologi och hermeneutik är exempel på humanvetenskapliga
modeller för att förstå och tolka människors
beteenden.
Det dagliga arbetet som optiker får inte
medföra att det går slentrian i arbetet. Stress
får inte heller påverka. Slentrian och stress
stör koncentrationen och då kanske man inte
uppmärksammar avvikelser från det förväntade. Risken kan vara att våra invanda uppfattningar och förutfattade meningar påverkar resultatet. Hela tiden i mötet med patienter måste vi vara närvarande i nuet och medvetna om vad det är vi gör. Vi får aldrig
glömma att människors förväntningar är
olika och att alla lever i sin egen verklighet.
Därför är det viktigt att vår förmåga att kommunicera är väl utvecklad.
10 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 10
07-12-20 18.26.52
NORDIC VISION 6·2007 11
C265489_nordic_vision_6_07.indd 11
07-12-20 18.26.53
Kontaktlinser och kosmetika
GETTY IMAGES
ter. Båda dessa saker gäller givetvis även om
man inte är kontaktlinsbärare, men är ännu
viktigare om man är det.
Samma sak säger Jerry, make-up-artist, på
Make Up Store i Stockholm. Han nämner
också att man som kontaktlinsbärare kanske
bör undvika produkter med glitter i. Make
Up Store har datummärkning på sina produkter, vilket gör att det är lättare att hålla
ordning på hur länge man haft en produkt.
Jerry, själv linsbärare, säger också att man
bör använda rena borstar för att applicera
produkterna och har man besvär med makeup precis runt ögonen så kan man fokusera
på andra delar av ansiktet.
http://www.makeupstore.se
Till begreppet kosmetika kan man räkna alla produkter som sprayas, hälls
eller stryks på kroppen för att rengöra,
försköna eller förändra utseendet.
Både män och kvinnor använder
kosmetika, men vanligtvis förknippas
kosmetikaallergier bara med kvinnor.
Självklart kan dock även män drabbas.
Kontaktlinsbärare använder kosmetika i
samma utsträckning som andra. Därför är
det viktigt för kontaktlinstillpassare att inte
ignorera att make-up-material är en potentiell källa till problem.
Noggrann instruktion till patienten om
korrekt användning av de olika produkterna
är detsamma som att bry sig om helheten
hos patienten. Det är lika viktigt att patienten använder rätt typ av kosmetikaprodukter som att hon eller han anvvänder rätt kontaktlinsvätskor och rengöringssystem.
Enligt Food and Drug Administration
FDA finns det 8 000 ingredienser i 25 000
olika kosmetikaprodukter. Av dessa ingredienser är 884 toxiska.
Ögonmake-up är källa till 4 procent av
alla allergiska reaktioner. Att denna siffra är
relativt låg beror på att tillverkarna designar
medel som ska vara skonsamma för ögonen.
Även hudvårdande medel som till exempel
krämer kan vara allergiframkallande. Kosmetika måste innehålla konserveringsmedel
(antibakteriellt). För att undvika toxicitet
håller man visserligen en så låg koncentration av konserveringsmedlen som möjligt,
men här hittar vi ändå konserveringsmedel
som vi sedan länge slutat använda i kontaktlinsprodukter.
De medel man ska vara uppmärksam på är
Thiomersal, olika kvicksilverinnehållande
blandningar och benzalkoniumklorid som
innehåller ammoniak. Benzalkoniumklorid
kan finnas i till exempel ögonkrämer.
En stor del av problemen skapas av dofterna. Här kan det vara svårt att utreda vilket
ämne man är känslig för. På innehållsförteckningen står det oftast doft eller parfym
vilket inte säger så mycket eftersom en doft
kan innehålla upp till 200 olika ämnen.
Eye Care Cosmeticts är ett make-upmärke som är speciellt framtaget för kontaktlinsbärare, samt för dem som har känslig hy. På deras hemsida, http://www.eyecarecosmetics.co.uk/index.html, kan man köpa
produkter.
Noga med hanteringen
Vid intervjuer med sakkunniga, verkar det
som att de flesta av de produkter som säljs
idag kan användas även av kontaktlinsbärare, om man är noga med hur man hanterar
dem.
Anita Robertson, som många av oss känner och som i många år utbildat kontaktlinsassistenter, rekommenderar kontaktlinspatienter att använda de produkter som de
tål normalt. Hon tillägger dock att man aldrig ska låna varandras produkter eftersom
detta innebär en risk för smittspridning.
Man ska heller inte använda gamla produk-
När man fått en allergisk reaktion
Vid en allergisk reaktion ska man sluta att
använda all kosmetika. En mild reaktion bör
försvinna på sju till tio dagar.
När det gäller nya produkter ska man inte
börja med mer än en åt gången för att kunna
avgöra vad en eventuell reaktion beror på.
Tvätta händerna och använd rena applikatorer när du lägger på make-up. Använd aldrig kosmetika på hud som redan är irriterad
eller inflammerad.
Även på produkter som man använt tidigare ska man vara uppmärksam. Det kan till
exempel stå ”ny och förbättrad” på förpackningen vilket då innebär att kosmetikan fått
en annan sammansättning som man kanske
inte alls tål.
Det kan också uppstå en fördröjd reaktion.
Det kan dröja upp till sex månader efter det
att man börjat med en ny produkt tills att
man får en allergisk reaktion. Efter en så lång
tid kan det vara svårt att associera problemet
till en ”ny” kosmetikaprodukt.
Kosmetikan kan inte bara ge en allergisk
reaktion. Hos kontaktlinsbäraren kan den
även påverka kontaktlinsen och ögat. Enligt
Robert Koetting , OD i St Louis, finns det fyra
huvudproblem som är associerade till kosmetika och kontaktlinsbärande:
1. Ackumulation av oljiga material på linsen
vilket stör linsens passform och därmed
synen. Därför rekommenderas kontaktlinsbärare att inte använda oljebaserade
produkter.
2. Bitar av mascara kan bäddas in i palpebrala
conjunctiva och i princip tatuera den.
12 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 12
07-12-20 18.26.54
3. Flagor av mascara och ögonskugga kan
komma in i ögat, och om man har en stabil
lins kan flagorna komma bakom denna
och orsaka en främmandekroppsreaktion.
Har man otur och använder en kontaminerad produkt kan den också orsaka en
mer allvarlig infektion.
4. Ibland uppträder en fysisk skada på linsen
medan man sminkar sig. Antingen från
mascaraborsten, olika pinnar, nålar eller
tandpetare (!!!!) som används för att sära
på ihopkladdade fransar.
Beläggningar av kosmetika
Numera är beläggningar på kontaktlinser
ett ganska litet problem, då de flesta bär korttidslinser, men kosmetika kan ge andra typer
av kontaktlinsbeläggningar i stället.
Det finns några olika typer av mönster för
beläggningar av kosmetikamaterial. Man kan
hitta material runt den perifera delen av kontaklinsen eller så tenderar den att samlas i horisontella vågor över den nedre delen av linsen.
I det senare fallet verkar mönstret vara en
följd av en partiell blinkning, ögonlocket
kommer halvvägs ner över linsen och sedan
upp igen. En våg av kosmetika hittas då i
utkanten av ögonlocket under denna ”halva”
blinkning.
Om linsen roterar regelbundet tenderar
kosmetikamaterialet att ackummuleras på
kontaktlinsens centrala del.
Det perifera mönstret av kosmetikamaterial är svårare att förklara. Ibland formar det
en hel ring runt linsen.
Hittar man beläggning på hela linsen har
patienten vanligen en stor produktion av tårfilm som gör att hela linsen täcks.
Man kan också finna att linserna har
belägging på ena sidan. Detta är ofta ett resultat av hårspray som sprayas från ett håll.
Ofta tänker man inte på hur betydelsefullt
det är att man förvarar kosmetikan rätt.
Utsätter man produkterna för värme bryts
konserveringsmedlet ner och bakterierna
kan växa till. Det bästa är därför om man
kan förvara kosmetikan i kylskåp.
Olika former av kosmetikaprodukter kontaminerar med bakterier i varierande grad.
Rent generellt kan man dock säga att ” blöta
produkter” så som krämer, mascara, eyeliner och krämrouge är bättre grogrund för
bakterier än till exempel löst puder.
Till sist några goda råd
– ”Do and Don’ts”
Viktigt:
• Tvätta händerna noggrant med en olje- och
doftfri tvål före isättning och urtagning av
linserna.
• Sätt på ögonmake-up efter att du satt i dina
mjuka kontaktlinser. Tvärtom för stabila
linser.
• Applicera ögonmake-up sparsamt.
• Ta ur linserna innan du tvättar bort kosmetikan. Om du skulle få någon make-up på
linserna, tvätta dom direkt med en cleaner.
• Ta bort all ögonmake-up dagligen med en
oljefri hypoallergenic remover.
• Byt ut mascara och eye-liner var tredje till
var sjätte månad.
• Använd mascara som är vattenlöslig. Om
partiklar från mascaran lossnar kommer
tårvätskan att kunna lösa upp och spola
bort dessa.
• Använd ögonmake-up som har tagits fram
för att vara speciellt olje- och doftfri.
• Ha koll på den kemiska sammansättningen
hos kosmetikan.
• Kontrollera vilka konserveringsmedel kosmetikan innehåller.
• Kontakta din optiker om rödhet, svullnad,
smärta eller irritation uppstår.
Men…
• Applicera inte kosmetika om du har en ögoninfektion, röda eller svullna ögon.
• Dela inte kosmetika med någon annan.
• Använd inte smutsiga applikatorer.
• Använd inte vatten eller saliv för att ”bättra”
på kosmetikaprodukten. Det kan orsaka
infektion.
• Applicera inte eye-liner på innerkanten av
ögonlocket. Meiboms körtlar kan då bli
igentäppta.
• Sminka dig inte i ett rörligt fordon (bil, buss,
tåg). Du kan skada ögonen.
• Använd inte sprayprodukter så som hårspray eller deoderanter med öppna ögon.
• Använd inte nagellack eller nagellacksremover förrän du satt in linserna.
• Använd inte oljebaserad remover, speciellt
inte om du är EW- eller CW -bärare.
• Använd inte make-up med konserveringsmedel som innehåller kvicksilver.
• Applicera inte mascara ända in till kanten
av ögonfrans/ögonlock.
• Använd inte pinne eller nål för att dela på
ihopklumpade ögonfransar.
• Pröva inte mer än en ny kosmetikaprodukt
i taget. Speciellt inte om du är allergisk.
• Utsätt inte kosmetikan för värme.
Linsen som är
Bio
kompatibel
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Kontaktlinser för
myopi, hyperopi
astigmatism, presbyopi
Inga-Lill Thunholm Henriksson
Information hämtad delvis från Marie
Anderssons examensarbete på KI.
NORDIC VISION 6·2007 13
C265489_nordic_vision_6_07.indd 13
07-12-20 18.27.02
KONGRESS
14 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 14
07-12-20 18.27.05
KONGRESS
Linsen som är
EVER 2007
European Association for Vision and
Eye Research – EVER – är en av Europas största
kongresser vad gäller den senaste forskningen
inom oftalomologi och Optometri.
Årets kongress, den 10:e i ordningen, gick
av stapeln i Portoroz vid den Adriatiska kusten. Efter att Portugal haft kongressen i tre
år är det nu Sloveniens tur arrangera kongressen lika många år.
Portoroz och grannbyn Piran är helt olika.
Portoroz är en modern stad med ett stort
kongresscenter, Bernadin Convention Center, medan Piran är en liten genuin fiskeby.
De har dock en sak gemensamt – alla de
många fiskrestaurangerna. Kongressen innebär därför en perfekt blandning av vetenskapliga och sociala evenemang.
Konferensen började onsdagen den 3 oktober med sju kurser:
• Course 1 –Amniotic membrane in ophthalmology: Applications and limitations
• Course 2 – Corneal infectious diseases
• Course 3 – Pediatric ophthalmology
examination
• Course 4 – Introduction in statistics
• Course 5 – Diagnosis and management
of endophthalmitis
• Course 6 – Ophthalmologic pathology:
Basics, updates and new insights
• Course 7 – European Board of Ophthalmology (EBO) exam course.
K u r sl e da r e på kurs nr 2 var Lene Martin, Karolinska Institutet, Institutionen för
Neurovetenskap, som säkert en del känner
till bland annat som författare till boken ”Att
mäta syn” .
Varje kurs innehöll flera presentationer
och på den andra kursen fanns också en presentation av Rune Brautaset, Programdirektor på Optikerutbildningen på Karolinska
institutet.
Svenskt deltagande fanns också på kurs 5.
Dr Per Montan från S:t Eriks Ögonsjukhus
höll en presentation om behandling med
antibiotika vid kataraktoperationer för att
förebygga endoftalmit.
Själva konferensen öppnades av EVER´s
President Uwe Pleyer och efter det följde tre
föreläsningar av bland andra Dr Niels Ehlers
från Danmark.
Dagen avslutades med en konsert med
mycket duktiga slovenska musiker, Zoran
Predin (gitarr), Anja Bukovec (violin) och
Zoran Skrinjar (piano).
Dag e n e f t e r började kongressens presentationer. Redan 8.30 startade man och
dagarna avslutades inte förrän sent på kvällen. Oftast varade programmet fram till 19.00.
De flesta dagarna fanns sex olika linjer att
välja mellan. De olika blocken startade och
slutade samtidigt till raster och lunch, vilket
gjorde att man kunde gå emellan och välja de
föredrag man var mest intresserad av.
De vetenskapliga sektionerna var elva till
antalet och behandlade allt från anatomi och
cellbiologi till retina och elektrofysiologi.
Det tog en stund att sätta sig in vad alla
färgkoder och förkortningar i programmet
betydde, men efter ett stund upptäckte man
hur logiskt det var och det var enkelt att söka
upp de föreläsningar man ville lyssna på.
Föredragens längd inom varje linje varierade,
från ”lectures” som varade i cirka 20 minuter till ”rapid fire” på 5 minuter.
Jag va l de framför allt att lyssna på föredrag inom de sektioner som behandlade
ögats främre segment, oftast blev det ”Cornea/Ocular surface”. Föredrag med spännande titlar som:
• The first consultation & photophobia in
anterior segment disease,
• Functional anatomy, innervation and
immune regulation of the ocular surface,
Psychosomatics and implications on
clinics of patients with Blepharospasm
Bio
kompatibel
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Kontaktlinser för
myopi, hyperopi
astigmatism, presbyopi
NORDIC VISION 6·2007 15
C265489_nordic_vision_6_07.indd 15
07-12-20 18.27.08
KONGRESS
• The eyes – Doors to the world, stod först
på min lista.
Här fick man bland annat veta hur viktig
differentialdiagnostiken är vid fotofobi, hur
många system som interagerar när det gäller
ögats främre yta samt att de flesta blefarospasmer är psykosomatiska.
Efter detta gjorde jag ett kort avbrott för
att gå och lyssna på svenskt deltagande.
Denna gång handlade det om ”The Rarebit fovea test”. Föredragen hölls av Doktorand Maria Nilsson och Dr Peter Wanger,
båda verksamma vid Karolinska Institutet.
E f t e r l i t e kornealdystrofier och myopigenetik/progression blev det ”torra ögon”.
Det fanns ju med i denna sektion naturligtvis.
• Definition & classification of dry eye,
• The epidemiology of dry eye disease,
• Diagnostic methodology¸
• Clinical trial methodology in dry eye
disease,
• Management & therapy, Report on
research in dry eye, var titlarna på några av
föredragen. Forskare från USA och England,
bland annat Professor Alan Tomlinson från
Glasgow, redogjorde för det senaste inom det
här fältet.
Han menade att flera epidemiologiska och
evidensbaserade studier måste utföras och
att enkäter typ McMonnies ännu är mycket
användbara för att kunna diagnostisera
besvär och åkommor som ger torra ögon.
Jag avslu ta de dagen med att lyssna på
olika föredrag om keratoconus och behandlingen av denna sjukdom. Keratoplastik,
genomgripande respektive lammellär är
behandlingar som görs och som man hört
talas om, bland annat på Kontaktlinsföreningens kongresser, men crosslinking var
nytt för mig. Det innebär att man ”stabiliserar” kornea genom att behandla med riboflavin och sedan belysa kornea med UV-strålning. Forskarna påtalade att än så länge ser
resultaten lovande ut, men att det är lite för
tidigt att avgöra om effekten är bestående. I
denna sektion om kornea och keratoconus
redovisades också studier gjorda med OrbScan och confocal biomiocroscopy.
Förutom de parallella föreläsningarna
fanns en posterutställning som varierade
under dessa dagar , cirka tio per sektion visades varje dag. Här hade vi också svenskt deltagande, bland annat Maria Nilsson, Anna
Lindskoog Pettersson och Marika Wahlberg
som dessutom fick ett pris för sitt deltagande.
På f r e dag e n blev det mer om avbildningar av kornea:
• Optical Coherence Tomography (OCT)
and Ultrasonic Biomicroscopy in corneal diseases,
• Corneal topography and aberrometry:
contribution to the ocular surface to
visual optics,
• In vivo confocal microscopy of the cornea,
• Impression Cytology in corneal and
ocular surface pathology.
I de här föredragen behandlades mer de
kliniska vinsterna av att använda dessa
instrument, även vad gäller kontaktlinser
och ögonsjukdomar.
Sedan följde ett block med ”torra ögon” –
denna gång främst metoder att mäta tårfilmskvalitete och kvantitet. Meibometri och
16 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 16
07-12-20 18.27.10
KONGRESS
Linsen som är
Bio
kompatibel
Ferning var några av de metoder som inte är
så kända i Sverige, men vanliga i andra länder. En studie visade hur lite de olika testerna
egentligen korrelerar med varandra, alltså
är många olika faktorer involverade i detta.
Till exempel visade en studie en klar variation av tårfilmskvaliteten under menstruationscykeln. Föredragshållaren sade lite
skämtsamt att det kanske är dags att lägga
till ett symptom till i PMS.
Efter lunch gick jag på ett pass som handlade om refraktiv kirurgi, lite grann på grund
av att jag där hittade det enda föredraget
under hela kongressen som handlade om
orthokeratologi:
Stromal response to orthokeratology: an
X-ray diffraction study.
Studien visade sig vara gjord på kaniner
och det man kommit fram till var att den
största förändringen av kornea sker i epitelet, inte i stromat. Resultatet var inte så förvånande för oss som läst lite om orthokeratologi tidigare.
Sedan var det dags för ett besök på posterutställningen igen. Den här dagen låg tyngdpunkten på retina och lins. I den senare
avdelningen fanns flera posters med från Dr
Per Söderbergs forskargrupp på S:t Erik.
U n de r L ör dag e n, kongressens sista
dag, fanns det fortfarande mycket man ville
lyssna på. Här fanns studier och föredrag om
AMD, glaucom och cataract som var utförda
i olika delar av Europa. Beroende på var
undersökningarna var gjorda varierade
resultaten ganska mycket. Det är ju självklart
att antalet försökspersoner i en studie på
Island var lite färre än i en studie gjord i
Tyskland och att andra faktorer som klimat
och ärftlighet också spelar in.
Ett annat av eftermiddagens seminarier
handlade om ”How to get your work
published”, lite goda råd och tankar om hur
man i vetenskapliga tidskrifter väljer ut de
arbeten som ska publiceras. Mycket nyttig
information för doktorander.
Hela evenmanget avslutades som sig bör
med en galamiddag, ”Farewell dinner”, med
god mat, gott vin, underhållning och dans.
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Kontaktlinser för
myopi, hyperopi
astigmatism, presbyopi
Text och bild: Inga-Lill Thunholm
Henriksson
NORDIC VISION 6·2007 17
C265489_nordic_vision_6_07.indd 17
07-12-20 18.27.13
VETENSK AP
Mikael –
utförsåkare och blind
Så ska det bära iväg utför. Och fort
kommer det att gå. I bakgrunden syns
Sonfjället med högsta toppen 1 277
meter över havet.
18 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 18
07-12-20 18.27.20
VETENSK AP
Det var lika häftigt som överraskande. Med utförsåkning på skidor som
hobby sedan unga år, och med lång erfarenhet av optisk rehabilitering
av synskadade blev mötet med Mikael en fantastisk upplevelse. Det gav
perspektiv på hur människan kan använda sina andra sinnen och hur
dessa samverkar när synsinnet saknas.
De t va r e n skön vårvinterdag i slutet
av mars 2007. Framför mig i skidbacken
bland mängden av utförsåkare blev jag plötsligt uppmärksam på två personer med var
sin gul väst utanpå skidoverallen. På västarna var det tryckt orden SYNSKADAD respektive LEDSAGARE. Männen åkte nära varandra med den synskadade först. Dessutom
använde ledsagaren en walkie-talkie för att
kommunicera med den synskadade.
Det gick undan med bra fart. Jag följde
diskret med några meter bakom ledsagaren
och kunde höra hans muntliga instruktioner; höger, vänster, höger, höger, sakta, vänster, höger och så vidare. När vi kommit ner
till platsen där skidliften startar åkte jag upp
jämsides med de två. Jag sade något om att
det var skickligt åkt av en synskadad person
och motiverade mitt yttrande med att jag är
optiker och har erfarenheter av optisk rehabilitering av synskadade.
Jag fick veta att skidåkaren hette Mikael,
var 25 år gammal, och helt blind sedan födseln. Ledsagare var pappa Bertil. Ett genetiskt överfört anlag för en sjukdom med
diagnosen Alström-Olsons syndrom har
orsakat att Mikael aldrig har upplevt några
som helst synintryck. Han har inte ens kunnat se skillnad mellan ljus och mörker.
Det blev ett givande samtal. Jag betonade
att jag naturligtvis respekterar deras integritet, men frågade om jag kunde få göra en
intervju å mitt yrkes vägnar. Båda två hade
var positiva till det, och vi bestämde att träffas igen för intervjun.
Vi träffades i skidbacken dagen efter men
den här gången utan skidor på fötterna. De
berättade att Mikael är helt blind från födseln och utan möjligheter till visuell perception på grund av sjukdomen Alström-Olsons
Syndrom. Sjukdomen är ärftlig, men vad
man vet så har inte någon i Mikaels släkt
drabbats tidigare. Behandlingsmöjligheter
saknas. Trots sjukdomen utstrålar Mikael
glädje och tillförsikt. Han berättade att han
är anställd hos Taxikurir i Stockholm, där
han arbetar med beställningar för Färdtjänst.
Mikael var i sjuårsåldern när Bertil började
träna utförsåkning med honom. Mikael har
även åkt längdåkning, men själv anser han att
det är svårare än att åka utför med ledsagare.
Vid längdåkning kan man lättare hamna
utanför spåret. När vi träffades är det första
gången de är i Björnrike och de tycker att
backarna där passar bra för deras skidåkning.
Det får inte vara alltför brant, och så är det bra
om backarna är ganska breda så de kan ha lite
marginal till övriga åkare. Sälen är ett annat
ställe som har lämpliga backar. Under många
år åkte de på skidresor tillsammans med Riksföreningen Aktiva Synskadade, och Mikael
har också gått i skidskola i Åre. I unga år tävlade Mikael i löpning 60 och 100 meter och
stötte kula. På Tomteboda i Stockholm deltog
han i Skol-SM för funktionshindrade. Numera
motionerar han genom löpning med ledsagare två gånger i veckan samt gymnastik.
Mikael är vältränad och har utmärkt grovoch finmotorisk förmåga. Han har lärt sig
förflyttning och att koordinera sina kroppsrörelser.
Av Mikaels sinnen har hörsel och känsel
tränats upp till en betydligt mer avancerad
nivå än den som seende människor brukar
uppnå. När Mikael går förbi ett större föremål, som exempelvis en lyktstolpe kan han
känna att det finns ett föremål i närheten på
grund av att lufttrycket varierar.
Landstingets Syncentral har varit till god
hjälp för Mikael. Som barn använde han
pedagogiska leksaker för synskadade och
blinda, och genom utbildning och träning
har Mikael lärt sig att använda punktskrift.
Punktskriftsdisplayer för användning
hemma och på arbetsplatsen är exempel på
värdefulla hjälpmedel, som nu är nödvändiga för Mikael. Dessa har bidragit till att
han blivit mycket kunnig när det gäller ITteknik och datoranvändning. Enligt pappa
Bertil gör sig generationsklyftan påmind.
Den yngre generationen måste hjälpa till när
vi i den äldre kör fast vid datorn och det gäller även i Mikaels familj. Mötet med synskadade Mikael och hans ledsagare Bertil gav
intressanta perspektiv på problemen, men
framför allt på möjligheterna när det gäller
seendet och hur total avsaknad av visuell förmåga kan kompenseras. Vad som går att göra
för synskadade och blinda har betydelse inte
bara i skidbacken utan också för lärandet i
vardagslivet och för livet i sin helhet. Bertil
framhöll också att han tycker att det är viktigt att deras erfarenheter kommer andra till
del och båda uppskattar att det publiceras en
artikel som optiker och ögonläkare kan ta
del av.
Ett stort tack till Mikael och Bertil som
ställde upp på intervjun.
Text och bild: Bengt Nordberg
Alströms syndrom
– en mycket ovanlig sjukdom
Enligt Socialstyrelsens informationsbroschyr känner man till drygt 300 barn och
vuxna med Alströms syndrom i hela världen. I Sverige finns knappt ett 10-tal familjer med sjukdomen (2005). Orsaken är en
skada i ett arvsanlag. När ett barn drabbas
bär båda föräldrarna på det skadade anlaget. Risken för barnet att drabbas av sjukdomen är då 25 procent. Alströms syndrom
kan medföra flera olika sjukdomstillstånd.
Med Alström-Olsons syndrom, som vår
blinde skidåkare drabbats av, avses en
ögonsjukdom som skadar näthinnans synreceptorer, tappar och stavar. Syndromet
har uppkallats efter de svenska läkarna CarlHenry Alström och Olof Olson, den sistnämnde ögonläkare.
Det finns ännu ingen botande behandling men åtskilligt kan göras för att lindra
symtomen och kompensera funktionsnedsättningarna. Alströms syndrom är så sällsynt och har så skiftande uttryck att
behandlingen enligt Socialstyrelsen bör ske
i samarbete med olika specialister.
NORDIC VISION 6·2007 19
C265489_nordic_vision_6_07.indd 19
07-12-20 18.27.22
När seendet och synprocessen
kompenseras av andra sinnen
G e n om s i n a f e m sinnen – syn, hörsel,
känsel, lukt och smak – upplever människan
sin omvärld och får de erfarenheter och kunskaper som är nödvändiga för det dagliga livet.
Subjektiva upplevelser formas i samverkan
mellan individens sinnen och jämförs med
tidigare erfarenheter. När det gäller synprocessen är det främst hörseln som samverkar.
Den geometriska och fysiologiska optiken
ger oss förklaringar på hur seendet formas.
Med syn avses samma sak som det som händer
i en kamera. Bilden där fokuseras på filmen
och bilden i ögat fokuseras på näthinnan.
Begreppet seende är mycket mera omfattande. Med seende avses hela den fysiologiska
synprocessen inklusive individens perception,
som är förutsättningen för att individen ska
kunna förstå innebörden av sina visuella upplevelser. För att sätta in våra visuella upplevelser, som perceptionen ger, i rätt sammanhang
och lära oss innebörden av dessa fordras värderingskapacitet. Detta är ett begrepp som
den finländske läkaren och hjärnforskaren
Matti Bergström använder, när det gäller att
utveckla individens kompetens med hjälp av
våra sinnen (Bergström, M. 1992). Endast perception är alltså inte tillräckligt. Värderingskapacitet är den centrala resursen inom människan, eftersom den kontrollerar hela vårt
beteende. Värdering är inte kraft och inte heller kunskap, enligt Bergström. Det är en kapacitet för sig som förutsätter lärande.
Inom beteendeoptometrin, som är en specialinriktning inom optikeryrket, används
bland annat en modell kallad Skeffington´s
four circles concept of vision (Holland, K.
2002). Syftet är att skapa förståelse och insyn
i vad seendet är och hur människorna utnyttjar detta. Fyra faktorer samverkar och bidrar
till seendet; Antigravitationsprocessen (A),
Centreringsprocessen (B), Identifikationsprocessen (C) och Tal-hörselprocessen (D).
Antigravitationsprocessen representerar
förflyttningsförmåga samt medvetenhet om
kroppsdelarna och förmåga att koordinera
kroppsrörelser. Detta är möjligt genom proprioception, som definieras som djupsensibilitet. Det innebär, kortfattat uttryckt, att muskelspolar i musklerna reagerar på sträckningar, som automatiskt stimulerar dessa att
dra ihop sig. Vid viljemässiga rörelser infor-
A
DAB
CDA
E
AB
ABCD
ABC
B
D
DA
CD
BCD
BC
C
Skeffington´s four circles concept of vision.
merar muskelspolarna hjärnan om musklernas längd och sammandragningshastighet.
Proprioceptorer finns även i senor, leder, örats
balansorgan och i synnerven. Detta ger förutsättningarna så att syn och hörsel utvecklas
i samverkan med grov- och finmotorik.
Brister i grov- och finmotorisk förmåga,
alltså otillräcklig sensorisk integration, anses
kunna orsaka bland annat inlärningsrelaterade visuella och auditiva problem (Wolmesjö, S. 2006). Sambandet med motorisk förmåga är tydligt. Man har med framgång
tränat grov- och finmotorik när inlärningsproblem har förekommit.
Gravitationen, jordens dragningskraft, är
en av de fyra naturkrafterna. Elektromagnetisk strålning och därmed ljus, som medger
att vi kan se, är en annan naturkraft.
Centreringsprocessen avser ögonens
motoriska förmåga samt konvergens och
divergens, vilket hjälper individen att lokalisera var i rummet ett objekt finns. Identifikationsprocessen avser ögonens ackommodationsförmåga, alltså att kunna se tydligt på olika avstånd. Den ger svar på vad
individen ser.
Tal- och hörselprocesserna bidrar också
till seendets utveckling. Individen måste ha
förmågan att kommunicera med andra människor för att bearbeta sina visuella erfarenheter.
De fyra cirklarnas gemensamma yta, E,
representerar seendet. För en blind person
finns endast cirklarna A och D. Den blinde
skidåkaren har lärt sig att kompensera avsaknaden av centreringsprocessen och identifi-
kationsprocessen genom träning av antigravitationsprocessen samt av tal- och hörselförmågan. Otillräcklig synförmåga kan till
viss del ersättas med hjälp av andra sinnen.
Att den blinde mannen har lyckats är lätt att
se när han säkert och balanserat åker utför i
skidbacken. Inom sports vision, ett amerikanskt uttryck för träning av seendeprocessen hos elitidrottare, är det viktigt att träningen görs bland annat med utgångspunkt
från antigravitationsprocessen. Sinnenas
samspel har i olika situationer grundläggande betydelse för att uppnå bästa möjliga
kunskap om den värld vi lever i.
Referenser:
• Bergström, M. (1992): Hjärnans resurser –
en bok om idéernas uppkomst. Brain
Books AB, Jönköping ISBN 91-88410-07-2.
• Holland, K. (2002): The science of behavioural optometry. Optometry today
(March 8, 2002). www.optometry.co.uk
• Socialstyrelsen. (2005): Alströms syndrom.
Artikelnummer 2005-12-190. Webbutik:
www.socialstyrelsen.se/Publicerat. Kan
också beställas med e-post: [email protected]
• Wolmesjö, S. (2006): Rörelseaktivitet – lek
och lärande för utveckling av individ och
grupp. Sisu idrottsböcker. www.idrottsbokhandeln.se ISBN 91-85433-10-1.
Text och bild: Bengt Nordberg
20 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 20
07-12-20 18.27.23
Vinn en deltagaravgift till
Kontaktlinskongressen 2008!
2008. Observera att ditt inlägg måste ha ett
någorlunda intressant och givande innehåll
för att vara kvalificerat och att endast ett
inlägg per person kommer att räknas. I avgörandet av vilka inlägg som är kvalificerade
Arkiv med Nordic
Vision och SKLF
Update
Intresserad av tidigare nummer av Nordic
Vision eller SKLF Update? På Sveriges
Kontaktlinsförenings hemsida, www.sklf.se,
hittar du ett arkiv som sträcker sig tillbaka
till januari 2006.
Håll din adress
uppdaterad!
Bytt adress nyligen? Du vet väl om att
du själv ansvarar för att uppdatera din
adress på Sveriges Kontaktlinsförenings hemsida, www.sklf.se. Ring gärna
till SKLFs kansli om du behöver hjälp
att komma igång på hemsidan.
Intresserad av
att sitta i SKLFs styrelse?
SKLF:s nästa årsmöte närmar sig med
stormsteg och valberedningen håller
nu ögonen öppna efter lämpliga kandidater till nästa års styrelse. Känner du
dig själv manad, eller har du förslag på
någon person som du tror kan vara
intresserad, hör då av dig till Jan Johnsson på [email protected] eller Erik Sundbom på [email protected].
Visa upp ert företag
på Kontaktlinskongressen!
De företag som vill ställa ut, hålla en workshop eller en produktinformation på Kontaktlinskongressen 2008 hör med fördel av
Är du optiker...
Bli medlem i optikernas
egen fackförening!
Information och ansökan på www.srat.se
Svensk Optikerförening – En del av SRAT
08-442 44 60 L [email protected]
fungerar SKLF:s styrelse som enväldig och
slutgiltig instans. Vinnarna kommer att presenteras på hemsidan i februari. Skriv så att
fingrarna glöder!
SCANPIX
Du som är medlem i SKLF och under perioden fram till sista januari 2007 postar ett
inlägg på Kontaktlinsforum (www.sklf.se)
deltar automatiskt i utlottningen av tre deltagaravgifter till Kontaktlinskongressen
sig till [email protected] eller till 08-35 05 00 för
ytterligare information. Vi ser fram emot ett
gott och givande samarbete!
Kallelse till
årsmöte 2008
Sveriges Kontaktlinsförenings medlemmar kallas härmed till ordinarie
årsmöte den 15 mars 2008 klockan 17.15
på Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta.
Motioner skickas till [email protected] eller
med post till SKLFs kansli senast 18
januari 2008. En personlig kallelse
samt årsmöteshandlingar kommer att
mailas till alla medlemmar senast i mitten av februari.
Styrelsen
NORDIC VISION 6·2007 21
C265489_nordic_vision_6_07.indd 21
07-12-20 18.27.24
KONTAKTOLOGI
Jämförande studie
av två endagslinser
T j ug o u t va l da kontaktlinskliniker i
USA deltog i en multicenter-undersökning
av 1-DAY ACUVUE (etafilconA, grupp 4) och
FOCUS DAILIES med AquaComfort (nelfilcon
A, grupp 2). Syftet med undersökningen var
att jämföra de båda linsernas subjektiva och
objektiva kliniska kvalitet.
Globalt sett beräknas cirka 20 procent av
alla nya kontaktlinsbärare tillpassas med
endagslinser, men skillnaden mellan olika
länder är stor. Ungefär hälften av alla kontaktlinsbärare har problem med komfort och
symptom som är relaterade till torra ögon.
Bland annat detta har medfört att ett flertal
linsfabrikanter har blandat in olika typer av
kemiska komponenter i linsmaterialet för att
öka fuktförmågan, speciellt på eftermiddagen. I FOCUS DAILIES har man lagt in polyvinylalkohol för att öka fuktegenskapen och
Vistakon har till 1-DAY ACUVUE adderat
polyvinylpyrrolidon, för att linsytan ska få
en ökad smörjning.
De medverkande kontaktlinsklinikerna i
denna undersökning valdes ut med hänsyn
till marknadsdynamik, geografiskt läge, privat verksamhet och allmän kontaktlinserfarenhet. De 282 kontaktlinspatienterna (18-39
år), varav 276 fullföljde studien (98 procent),
var alla vana bärare av mjuka linser. De flesta
av dem (55 procent) använde vanliga hydrofila daglinser, medan 39 procent använde
silikonhydrogellinser för dagligt bruk. Ingen
var dygnet-runt-bärare. Synfelen låg mellan
–0,50 och –6,00 dioptrier och astigmatismen
var under 1 dioptri. Patienterna måste vara
helt ögonfriska och inte uppvisa några kontraindikationer för kontaktlinser.
Studien genomfördes enligt Helsingforsdeklarationens etiska principer. Den var
upplagd så att alla patienter genomgick en
ögonundersökning innan testet började.
Efter en veckas dagligt bruk av endagslinser
gjordes en ny ögonundersökning och ett frågeformulär fylldes i. Patienterna tillpassades
med antingen den ena eller den andra linstypen utan att veta vilken.
1-DAY ACUVUE / FOCUS DAILIES med AquaComfort
Daglig användningstid
14 timmar
Komfort (koefficient)
3,95
Subjektiva symptom
21 %
Synskärpa
lika
Passform (optimal)
99 %
(OBS: 1-DAY ACUVUE har 2 olika optiska radier)
Biomikroskopi (färgning)
mindre,
(2 % över grad 2)
13,4 timmar
3,41
34 %
lika
96 %
något mer,
(9 % över grad 2)
Resultatet efter en veckas bruk av endagslinser visade på ett flertal fördelar för 1-DAY
ACUVUE.
I likhet med en tidigare gjord jämförande
studie framstår 1-DAY ACUVUE som en allmänt bättre och komfortablare kontaktlins
än FOCUS DAILIES med AquaComfort. Båda
linserna hade emellertid stor acceptans hos
de deltagande patienterna och uppfattades
som generellt bättre än deras gamla linser.
Noteras bör dock att 1-DAY ACUVUE var
bättre ur komfortsynpunkt, trots att FOCUS
DAILIES hade en inblandad fuktkomponent
i materialet. Detta gör att andra materialegenskaper som linsdesign (1-DAY ACUVUE
hade två olika optiska radier att välja mellan), material (1-DAY ACUVUE är joniskt,
FOCUS DAILIES är icke joniskt), modulus och
fuktbevarande förmåga säkerligen har betydelse för hur linsen upplevs av bäraren.
Sambandet mellan mindre korneal färgning och ökad komfort går i denna undersökning inte att bevisa. En gemensam iakttagelse för båda linserna var att limbal och
bulbär hyperemi minskade i 25 procent av
fallen, jämfört med tidigare linser. Även om
de båda linstyperna var helt acceptabla ur
klinisk synvinkel anser författarna dock inte
att den ena är direkt utbytbar mot den
andra.
(Jonathan Walker, Graeme Young, Chris
Hunt, Terri Henderson, Jacksonville, USA,
Contact Lens & Anterior Eye, nr. 2, 2007).
Studien sponsrades av Johnson & Johnson
Vision Care.
Orthokeratologi med mjuka kontaktlinser
F ör n åg r a å r sedan kom en rapport
om att en silikonhydrogellins som placerats
på ögat vänd ut och in hade åstadkommit en
reduktion av patientens myopi, om än en
liten sådan. Vederbörande hade trots detta
noterat en mycket bra komfort med nämnda
lins.
För att undersöka trovärdigheten i detta
genomförde doktor Patrick Caroline, Pacific
University i Oregon, USA, ett experiment på
en patient med en myopi på –1,00 dioptrier.
Rutinmässiga undersökningar och mät-
ningar föregick tillpassningen av en Focus
Night & Day (8,4/13,8/-9,50), som sedan sattes i ögat ut och in.
Efter första natten hade myopin minskat
till –0,50 dioptrier. Patienten rapporterade
utmärkt komfort. Behandlingen fortsatte
därefter en vecka med denna typ av linsanvändning varannan natt. Vid undersökning
efter första veckan hade myopin reducerats
till noll, synskärpan utan linser var 1,0 i båda
ögonen och komforten under den nattliga
användningen var utmärkt.
Ovanstående patient hade en låg myopi,
men det är uppenbart att silikonhydrogellinser kan komma ifråga vid orthokeratologi.
Fortsatt forskning inom området kan kanske
leda till en ny linsdesign som möjliggör orthokeratologisk behandling med silikonhydrogellinser för känsliga ögon, åtminstone
vid låga myopier.
(Professor Patrick Caroline, Pacific University, Oregon, USA, Contact Lens Spectrum,
juni, 2007).
22 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 22
07-12-20 18.27.25
KONTAKTOLOGI
Behandling av infiltrat hos kontaktlinsbärare
T ro t s bät t r e kontaktlinsmaterial och
fler bärare av endagslinser är infiltrat fortfarande relativt vanligt hos kontaktlinsbärare,
vanligare än hos dem som inte bär kontaktlinser. Frekvensen bland kontaktlinsbärare
är från 1,3 procent till 17,8 procent, den högre
siffran gäller vid dygnet-runt-bruk.
De vanligaste subjektiva symptomen är
rött öga, varierande grad av smärta, ökat tårflöde och ljuskänslighet. Objektiva symptom
är vidgade blodkärl i konjunktiva, ytlig
punktata färgning och subepiteliala infiltrat.
Flera av symptomen förekommer även på
eftermiddagen, inte bara på morgonen efter
uppvaknande. Män som röker utgör den
största riskgruppen.
Bärare av silikonhydrogellinser löper en
mindre risk att få infiltrat än andra linsbärare
och om de skulle få besvär så är dessa ofta
mindre uttalade. De objektiva symptomen
hos dessa bärare förekommer oftast i den övre
delen av kornea. De har vissa likheter med
CLARE (contact lens associated red eye), den
senare dock oftast manifesterad på morgonen
när patienten har sovit med linser som inte
var avsedda för användning på natten. Åter-
fall i infiltrat är lyckligtvis inte vanligt.
Den enklaste formen av behandling är att
sluta använda kontaktlinser tills alla symptom har upphört. Alternativet, som innebär
en snabbare läkning, är att förskriva antibiotika och steroider lokalt, med möjlig idroppning en gång varannan eller var fjärde timme,
beroende på graden av besvär.
(Dr. William L. Miller, OD, PhD, Director
of Cornea and Contact Lens Service at the
University of Houston, College of Optometry, Texas, USA. Contact Lens Spectrum, juni,
2007).
F ör fat ta r e n be s k r i v e r ett antal
fall där kontaktlinser har skyddat ögonen
från olika former av mekaniska och kemiska
skador. Det första fallet handlar om en man
på tjugo år med uttalad keratoconus på båda
ögonen och med en kornealtjocklek i apex
på mindre än 300 mikron. Synskärpan hade
uppmätts till 0,3 på höger öga och till 0,4 på
vänster och förbättrades inte med glasögonkorrektion. Med kontaktlinser förbättrades
synskärpan till 0,5 binokulärt, men patienten kunde inte fördra varken stabila eller
mjuka linser på grund av dålig komfort.
Patienten skickades till doktor Perry
Rosenthals Boston Foundation for Sight i
Boston för att tillpassas med så kallade Boston Scleral Lenses. Tillpassningen blev
lyckad och patienten var nöjd med sklerallinserna. Den sklerala delen vilar på sklera
och kornea överbryggas av den optiska delen.
Linserna kunde bäras hela dagarna och synskärpan uppmättes till 0,8 på vardera ögat.
Allt tycktes vara frid och fröjd.
Några år senare ringde emellertid patienten akut till författaren och berättade att en
sten hade flugit upp i höger öga i samband
med gräsklippning. Det gjorde fruktansvärt
ont. Han kom in till kliniken och blev undersökt. Synskärpan i höger öga, som nästan
inte gick att öppna, var 0,05. Med hjälp av
bedövningsdroppar kunde patienten öppna
ögat efter en stund och biomikroskopi kunde
utföras. I mikroskopet syntes då ett stort
antal plastbitar spridda över ögat och även
under både övre och nedre ögonlocket. Alla
OSKAR JOHANSSON
Stabila kontaktlinser som
skydd vid trauma och mot kemikalier
Under årets ”Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care” Symposium i Houston träffade Kurt Östlund doktor Perry Rosenthal.
bitarna kunde plockas ut med pincett och
ögat sköljas intensivt med koksaltlösning.
Efteråt undersöktes kornea noggrant i biomikroskopet och glädjande nog sågs ingen
penetration eller annan skada på ögat. En
mild färgning av kornea och konjunktiva
noterades och de skavmärken som kunde
ses var mycket små. Inga tecken på infektion
syntes, främre kammaren var normal och
ögontrycket likaså. För säkerhets skull skrevs
ett bredspektrum antibiotika ut som profylax och patienten uppmanades att skölja ögonen en gång i timmen under de kommande
dagarna.
Ovanstående händelse visar att denne
patients öga sannolikt räddades tack vare
den sklerala kontaktlinsen. Stenen som träffade ögat hade stor kraft och sklerallinsen
gick i bitar, men ögat med sin uttalade keratoconus, var förhållandevis opåverkat.
Några forskare med professor Dwight
Cavanagh i spetsen undersökte 128 ögonskador som uppkommit i samband med yrkesutövning i någon form. I huvudsak konstaterade forskarna att kontaktlinser delvis
skyddade och minskade effekterna av olika
tillbud, mer än vad som hade varit fallet utan
kontaktlinser.
Ögon med RGP-linser fick mindre kornealskador om de utsattes för stänk av bland
annat starka syror. I en liknande studie fann
man att högvätskehaltiga mjuka linser ökade
koncentrationen av ångor i materialet, men
att de i första hand avdunstade ut mot luften
och inte in mot ögat. Bärandet av högvätskehaltiga mjuka linser innebar alltså inte
någon ökad potentiell risk för skador av
kemikalier, jämfört med att inte bära linser
alls. Owen et al använde 1997 en enkät för att
undersöka om brandmän under släckning
kunde bära kontaktlinser utan risk. Tjugonio brandmän tillpassades med mjuka linser
och tjugoen med stabila linser. Samtliga rapporterade en klart mindre irritation i ögonen
av främmande kroppar och giftiga gaser, än
de hade upplevt utan linser. De ansåg även
att de med kontaktlinser i ögonen kunde förbättra sina prestationer i samband med eldsvådor.
Trots alla fördelar med kontaktlinser sammantaget, kan skyddsglasögon inte bytas ut
mot kontaktlinser, utan måste ändå vara det
obligatoriska förstahandsvalet.
(Doktor Marlane J. Brown, OD, Minnesota
Eye Consultants, Minneapolis, USA, Primary
Care Optometry News, 11/1/2007).
NORDIC VISION 6·2007 23
C265489_nordic_vision_6_07.indd 23
07-12-20 18.27.26
PROFILEN
24 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 24
07-12-20 18.27.29
PROFILEN
Birgitta
– alltid nära till skratt
Text: Kurt Östlund BILD: ELENA KRASKOWSKI
E n y r k e s k v i n n a med stor entusiasm för optikeryrket, och som till synes alltid är på ett livsglatt
humör, hittar man på Ringdahls Optik på Fleminggatan i Stockholm. Hon heter Birgitta Carlstedt och
är inte direkt okänd i branschen. De som följt med
Bausch & Lomb till olika kontaktlinskongresser ute i
Europa kan inte ha undgått att höra Birgittas glada
skratt, inte bara en, utan många gånger. Hon har varit
med på alla resor sedan 1989, utom den senaste till
Aten i våras.
Den närmaste framtiden tycks nu vara utstakad. I
år tog Birgitta över Ringdahls Optik tillsammans med
optikerkollegan Mia Alvàn, med 50 procent vardera.
Kollegan Petra Nylander som redan jobbar i företaget
ska också snart köpa in sig med 30 procent. Det tycks
bli en stark ”tjejmaffia” där ingen bor längre bort än
600 meter från butiken.
– Det ska bli en blomstrande och lönsam profilbutik
med personlig och positiv service. Jag tycker personligen om service och människokontakter och anser
mig vara ganska praktisk, säger Birgitta.
Men förvärvandet av Ringdahls Optik blev lite dramatiskt. Man kan säga att det skedde mitt framför
näsan på Specsavers Optik.
Din karriär har för övrigt gått via jobb hos Optiker
Simson, Ögat och Stureoptikern. Varför köpte du
Ringdahls Optik?
– Jag hade funderat på det länge och tiden kändes
mogen. Ringdahls Optik var ett bra köpobjekt och jag
tyckte att jag hade tillräcklig erfarenhet och ville ha
mer utmaning. Dessutom är det roligare att jobba i ett
eget företag. Men det gäller att leva snålt för att klara
av alla investeringar och amorteringar.
Bi rgi t ta ä r gi f t med en annan profil i branschen, nämligen Tommy Mårtensson från Ronneby.
De träffades på riktigt 1998, efter att ha känt varandra
på avstånd i nio år. Nu bor de på Kungsholmen i ett
radhus som tidigare varit stall sedan 1874. Man förstår
att Birgitta trivs i den atmosfären, hon har vuxit upp
på hästryggen och har haft egen häst sedan tio års ålder.
Kanske beroende på att föräldrarna flyttade till en
bondgård i Södermanland redan 1971 och Birgitta
kunde ha två hästar runt husknuten. Förutom hund,
katt, ankor, får, dvärghöns och chinchillor som också
fanns på gården. Hästintresset delades med den äldre
systern, dock inte med den yngre brodern, som framstår som familjens hurtigaste medlem då han hittills
sprungit 25 maraton.
Varför blev det optikeryrket?
– Jag gillar service och att träffa olika människor, att
pilla med saker och att borra, spika upp saker och riva
bort sådant som ska bort. Jag tyckte yrket hade goda
framtidsutsikter, trots att jag aldrig hade satt min fot
i en optikerbutik innan utbildningen. Jag har aldrig
ångrat det valet och inte ens funderat på att göra
någonting annat.
Men ditt första jobb var att vara ”bäckenpilot” på
Serafimerlasarettet. Vad innebar det?
– ”Bäckenpilot” är stockholmsslang och syftar på ett
sjukvårdsbiträde som jobbar på natten och bland
annat springer och tömmer pottor. Jag jobbade på alla
avdelningar och mest på nätterna, eftersom lönen då
var högre och man inte behövde vara i tjänst lika ofta.
Pengarna blev startskottet för mitt stora intresse för
resor, ju mer pengar desto längre resor. Jag var ändå
bara 19 år när jag flyttade hemifrån.
NORDIC VISION 6·2007 25
C265489_nordic_vision_6_07.indd 25
07-12-20 18.27.35
PROFILEN
– Tyvärr blir det inte så ofta numera, men om det
kommer något tillfälle svingar jag mig upp på hästryggen utan att tveka det minsta. Jag älskar känslan av
hästkraften.
At t Bi rg i t ta ä r en friluftsintresserad person
förstår man när man hör vilka fritidsintressen som prioriteras. Förutom ridning är det segling i skärgården,
utförsåkning på skidor, joggning och långa promenader.
Men även kultur och resor till varma länder är en viktig
ingrediens i livet. Favoritlandet är Italien och favoritstaden är Rom, som Birgitta har besökt fjorton gånger.
Men joggning kan också innebära vissa risker. På
en joggingtur en gång blev Birgitta antastad av en
spenslig yngling som hon lyckades brotta ner och
sedan fly ifrån. Han blev antagligen mer chockad än
Birgitta. Efter den händelsen tog hon en kurs i självförsvar, där hon mest gillade boxningsdelen, speciellt
när träffen var klockren.
Det sannolikt nedärvda anlaget för styrka visade sig
för övrigt redan i sjunde klass då Birgitta var bäst i klassen på armbrytning, alla pojkar inräknade. Men snabbhet saknades inte heller. I nionde klass vann Birgitta
skolmästerskapet i både gång och 60 meter häck.
En gång var det Birgitta själv som blev nerslagen – av
en bil på ett övergångsställe med grön gubbe. Luftfärden på 3-4 meter resulterade i en whiplashskada med
sju procents invaliditet.
Hur har detta påverkat din vardag?
– Rent praktiskt har jag förlorat min armstyrka och
har svårt att lyfta tunga kassar. Att stå på händer går
inte längre, men jag är mycket tacksam för att jag klarar av vardagen bra ändå.
Hur tycker du att optikbranschen har utvecklats
under de 30 år som gått sedan du började i yrket?
– Man måste ha en tydlig profil för att överleva,
antingen service eller lågpris. Från en mansdominans
för 30 år sedan har kvinnorna nu tagit över. Utbildningen är mycket bättre och relationen med ögonläkarna är mycket öppnare. Kontakten mellan kollegor
är utmärkt och man får alltid tips och inspiration när
man träffas på olika möten.
Hur ser du på SKLF:s framtid?
– Föreningens nuvarande forum fungerar mycket
bra med uppdateringar och en proffsig kontaktlinskongress. På lång sikt kanske man måste gå ihop med
Optikerförbundet av ekonomiska skäl.
FOTO: PRIVAT
Rider du fortfarande regelbundet?
Birgitta Carlstedt
Född: 17 februari 1956.
Födelseort: Stockholm.
Yrke: Legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet.
Arbete: Legitimerad optiker och delägare
i Ringdahls Optik.
Utbildning: Samhällsvetenskaplig linje på
Teljegymnasiet, Optikerskola på Nya
Elementar 1977-79, legitimerad optiker 1982,
kombinationskurs på Institutet för Optometri
(IFO) i Stockholm 1983-85 samt kontaktlinskurs på IFO, 1986-87.
Familj: Gift med Tommy Mårtensson, inga
egna barn, tre bonusbarn, katten Zazza.
Bor: Radhus på Kungsholmen i Stockholm.
Intressen: Ridning, segling, promenader
och resor.
Äter helst: Italienskt och asiastiskt starkt
kryddad mat. Äter dock inte kött sedan 20
år (älskar djur alldeles för mycket).
Senaste lästa bok: Stieg Larsson – Luftslottet
som sprängdes.
Senaste film: Michael Moore - Sicko.
Längsta resan: Sydney, Australien.
Livsslogan: Gör det bästa av nuet, ta inte
saker för givet så blir du lättare positivt
överraskad, skjut inte på problem för länge.
Livsmotto: Våga nu innan sista tåget har
gått och njut av det lilla goda.
Personlig egenskap: Skrattar högt och gärna.
26 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 26
07-12-20 18.27.40
KONTAKTOLOGI
Vi har specialiserat oss på
Bandage/Wulfing-linser
•
•
•
•
•
•
Klacklinser
Afaklinser
Prismalinser
Maxilinser
Keratokonuslinser
Kosmetiska linser
För maximalt seende och utseende är vi alltid på gång med nya utmaningar!
Star-Lens AB,
Nygårdsvägen 9, 662 34 Åmål
tel: 0532-60 79 80 fax: 0532-185 25
www.starlens.se
Johnson & Johnson
Vision Care Norden
rekryterar nu ett team
med deltidskonsulter
Professional Affairs Konsulter
inom Professional Affairs
Du kommer att spela en viktig roll i ett positivt och dynamiskt yrkesteam med en stark önskan att skapa och leverera innovativa och
kreativa utbildningsprogram med trovärdighet i fokus.
för att arbeta med ett
program för utbildningar
och olika kliniska eller
affärsrelaterade forum inom
kontaktlinsområdet.
Vi söker dynamiska och motiverade personer med mycket god presentations- och samarbetsförmåga. Du ska kunna kommunicera effektivt
och bygga relationer med både optiker och butiksassistenter. Arbetet
kommer att omfatta en del resor primärt inom Sverige och ta 1-2 dagar
i anspråk per vecka.
Du är förmodligen kontaktlinsoptiker med minst 5 års erfarenhet och
tycker att det skulle vara både utvecklande och stimulerade att arbeta
någon eller ett par dagar i veckan utanför din praktik.
Vill du veta mer är du varmt välkommen att e-posta ditt cv och ett personligt brev till Viktoria Franzen, [email protected] och berätta
varför du är intresserad av att bli Professional Affairs Konsult hos
Johnson & Johnson Vision Care.
Vi ser fram emot din ansökan senast den 31 december 2007.
C265489_nordic_vision_6_07.indd 27
07-12-20 18.27.46
EX AMENSARBETE
Progressiva kontaktlinser
Ett komplement till progressiva glasögon?
Text: Kristoffer Colling
Optikerprogrammet 120p: Karolinska Institutet
Examensarbete 10 p
Handledare: Anna Lindskog Pettersson, Univ. adjunkt, leg. Optiker,
Examinator: Rune Brautaset, Univ. lektor, leg. Optiker, BSc, MPhil, PhD.
Uppsatssen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publicering.
Sammanfattning
Utvecklingen av progressiva korttidslinser går framåt. Idag kan fler
presbyoper bli hjälpta, som vid
vissa tillfällen önskar att inte bära
glasögon, men vill kunna se både
på långt och nära håll.
Denna studie gjordes för att få
en uppfattning om hur pass bra
dessa progressiva kontaktlinser
upplevs. Syftet med studien var att
på ett antal försökspersoner tillpassa progressiva kontaktlinser,
be försökspersonerna att jämföra
synkomforten med sina egna progressiva glasögon, samt att undersöka hur många av dem som kan
tänka sig använda dessa linser
som ett komplement till sina glasögon. Kraven för att få medverka i
studien var bland annat att ha och
att vara nöjd med sina progressiva
glasögon, att inte ha för stor astigmatism (≤ 1 D) och att ha normalt
binokulärseende.
16 av 19 undersökningar gjordes
hos en optiker i Eskilstuna, övriga
tre gjordes i optikerutbildningens
lokaler på S:t Eriks Ögonsjukhus.
Efter att försökspersonerna använt
linserna under cirka en veckas tid
gjordes en utvärdering där två frågeformulär fylldes i. Där fick varje
försöksperson svara på frågor och
jämföra linsernas synkomfort med
sina egna progressiva glasögon.
Svarsresultaten visade att de flesta skulle kunna tänka sig att använda dessa progressiva linser i
framtiden som ett komplement till
sina progressiva glasögon.
1. Introduktion
Många slutar att bära linser när de blir presbyoper. När kontaktlinser tillpassas på
presbyoper erhålls sällan perfekt synskärpa
på alla avstånd men med dagens progressiva linser går det att erbjuda fler kunder
än tidigare möjligheten att vara utan glasögon.
En av de vanligare tillpassningsmetoderna med linser för presbyoper i Sverige
är monovision, som innebär att ena ögat
korrigeras för långt håll och det andra för
nära håll. Detta fungerar bra för många
men alla klarar inte av att vänja sig vid
denna styrkeskillnad som, ju större den är,
leder till ett försämrat stereoseende som
märks framför allt på nära håll.
Den första bifokala mjuka kontaktlinsen
kom i USA på 1980-talet. Utvecklingen
sedan dess har gått framåt, liksom med alla
linser. En del optiker jag har pratat med
tycker inte att progressiva kontaktlinser
har gett så bra resultat. Tillpassningarna
tar kanske lite längre tid och det blir lite
dyrare för kunden, men intrycket har också
ofta varit att det inte blivit så bra synskärpa
som man hoppats på. Många har därför
gått tillbaka och tillpassar bara monovision
istället. Som sagt går utvecklingen framåt,
de progressiva linserna blir bättre och
mycket har hänt (och kommer att hända)
på detta område. Vad som framför allt skiljer monovision och progressiva kontaktlinser är just att binokulärseendet med progressiva linser inte blir lika påverkat.
Av alla nya mjuka linstillpassningar som
görs i Sverige står progressiva kontaktlinser
och monovision för 8 procent (Morgan et
al., 2006). Här finns en möjlighet för optikern att förmedla till sina presbyopa kunder att det finns många alternativ idag för
dem som vill använda kontaktlinser.
Syftet med denna studie är att undersöka
hur synkomforten subjektivt upplevs med
en typ av progressiv korttidslins i jämförelse med försökspersonens egna progressiva glasögon, samt att undersöka hur
många försökspersoner som kan tänka sig
använda dessa linser som ett komplement
till sina progressiva glasögon.
1.1 Presbyopi
Presbyopi är den medicinska termen för
ålderssynthet, och kännetecknas av en försämrad förmåga att fokusera och få tydlig
bild av objekt på nära håll. Orsaken är att
Övre delen av figuren beskriver ett ackommoderat öga då ögats lins blir mer konvex och styrkan ökar för
att kunna fokusera närbelägna objekt på näthinnan. Den undre figuren visar ett oackommoderat öga, då
ljusstrålarna från ett avlägset objekt fokuseras på näthinnan.
28 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 28
07-12-21 10.06.25
EX AMENSARBETE
ackommodationsförmågan avtar ju äldre
man blir. Ackommodation innebär att ciliarmuskeln spänns så att linsen genom sin
elasticitet antar en mer sfärisk form. Detta
leder till att ljuset bryts kraftigare och bilden av det ögonen tittar på blir skarp på
näthinnan. Elasticiteten i linsen avtar med
åldern, oftast märkbart efter 40-års åldern
och detta leder till att liten text och små
detaljer på nära håll, framför allt i skum
belysning, blir svåra att urskilja.
För att kunna avhjälpa seendet på nära
håll finns det olika lösningar att tillgå. Läsglasögon och bifokala eller progressiva
glasögon. Men för dem som inte (alltid) vill
bära glasögon, utan föredrar kontaktlinser
finns även här en hel del lösningar att välja
bland. Nedan följer en sammanfattning
med några av de korrektionsmöjligheter
med kontaktlinser som finns att tillgå vid
tillpassning i samband med presbyopi.
1.2 Monovision
Som redan nämnts är monovision en vanlig metod bland optiker som tillpassar kontaktlinser för presbyoper. Enligt olika studier har monovision en hög frekvens lyckade tillpassningar, varierande från 67 till
86 procent (Efron 2005). Metoden går ut på
att ett öga korrigeras för seende på långt
håll, vanligtvis det dominanta ögat och det
andra ögat för seende på nära håll.
Fördelar med monovision är att det är
en enkel metod att tillpassa och att patienten oftast relativt snabbt känner om metoden fungerar. För att få en bra och lyckad
tillpassning hänger det också på att verkligen förklara för patienten vad idén går ut
på. Det blir också billigare för patienten i
jämförelse med progressiva kontaktlinser
och det är än så länge den enda metoden
med korttidslinser för dem som har astigmatism.
Nackdelarna är att stereoseendet kan bli
nedsatt (beroende på vilken skillnad det är
i styrkorna mellan linserna) vilket upplevs
framför allt på nära håll. De som inte har
ett öga som är mer dominant än det andra
kan också få svårt att vänja sig vid denna
metod.
1.3 Simultan design
Med simultan design på kontaktlinser
menas att bägge ögonen får synintryck
samtidigt av det man tittar på, det vill säga
inte som vid monovision där bara ett öga i
taget får synintryck. Här utnyttjas hjärnans
förmåga att selektera synintryck. Synintrycket från både långt och nära håll faller
samtidigt (simultant) in på näthinnan.
Ögat, eller egentligen hjärnan, väljer det
synintryck som för tillfället är lämpligast/
tydligast. Vanligast finns dessa linser i koncentrisk design eller som asfäriska linser,
beskrivna som ”centre near” (CN) eller ”centre distance” (CD), men finns även i diffraktiv design. Indelning och förklaring av
mjuka kontaktlinser med simultan design
följer nedan.
1.3.1 Bikoncentrisk design
Bifokala kontaktlinser med koncentrisk
design - bikoncentriska kontaktlinser innebär att styrkan för avstånd antingen
finns centrerat (CD) eller i periferin (CN).
Dessa linser är väldigt pupillberoende, det
vill säga det kan skilja en del i synupplevelse
under ljusa förhållanden jämfört med i
mörker, och det kräver en rätt stabil sits
med bra centrering. Dessa linser finns
oftast med ”centrumstyrkan” i olika diametrar och väljs olika med tanke på både
pupillstorlek och vilka situationer linserna
ska användas i. Dessa linser är inte så vanliga längre eftersom det kommit nyare och
bättre designer.
Lins med multizon-koncentrisk design, centre
distance. (Bilden är tagen från Contact lens
practice av Nathan Efron. Butterworth-Heinemann, 2005.).
μm djupa. Dessa är etsade på baksidan av
linsen, det vill säga den sida som ligger an
mot kornea. På grund av dess ringa storlek
påverkas inte epitelet (Efron 2005). Den
diffraktiva optiken står för närkorrektionen, och mellan ringarna samt i mitten är
det vanlig refraktiv optik som står för
avståndsseendet. Den diffraktiva zonplattan gör att ytterligare en fokalpunkt bildas
och leder alltså till, på samma sätt som för
de bifokala designerna, att hjärnan selekterar bort den bild som är oskarp (Efron
2005). Denna lins är centreringskänslig och
ger dålig kontrast. Designen är ovanlig på
kontaktlinsmarknaden idag.
Linser med bikoncentrisk design. Centre distance
(A) och centre near (B). (Bilden är tagen från
Contact lens practice av Nathan Efron. Butterworth-Heinemann, 2005).
1.3.2 Multizon-koncentrisk design
För att komma undan problemet med
pupillstorleken i olika ljusmiljöer tillverkas
kontaktlinser med flera koncentriska zoner
där närstyrka och avståndsstyrka alternerar mellan zonerna. Storleken på zonerna
och avstånden mellan dem är baserade på
studier av variationer i pupillstorlekar vid
olika ljusmiljöer hos presbyopipopulationen (Efron 2005).
1.3.3 Diffraktiv design
Diffraktiva bifokala kontaktlinser har
också koncentriska zoner, men här består
ringarna i stället av små facetter, cirka 2-3
Lins med diff raktiv design. Den högra bilden
visar facetterna som bryter ljuset för seende på
nära håll. (Bilden är tagen från Contact lens
practice av Nathan Efron, Butterworth-Heinemann, 2005.).
1.3.4 Asfärisk design
Asfäriska linser är de linser som kan kallas
för progressiva eller multifokala eftersom
de har en gradvis (progressiv) styrkeskillnad från centrum på linsen och utåt periferin på den optiska zonen. Det finns både
frontyteasfäriska linser – centrumstyrkan
avtar utåt kanterna (CN) och bakyteasfäriska linser – centrumstyrkan ökar åt plus
NORDIC VISION 6·2007 29
C265489_nordic_vision_6_07.indd 29
07-12-20 18.27.47
EX AMENARBETE
utåt kanterna (CD). En variant på denna
asfäriska design har den kontaktlins som
använts i denna studie.
Designen på Proclear® Multifocal
Linser med asfärisk design. Centre near, frontyteasfärisk (A) och centre distance, bakyteasfärisk (B). (Bilden är tagen från Contact lens
practice av Nathan Efron, Butterworth-Heinemann, 2005.).
1.4 Alternerande design
Kontaktlinser med alternerande design har
två distinkta sektorer. En sektor för seende
på långt håll och en för nära håll. Utseendet
påminner om bifokala glas. Det är viktigt
att linsen inte roterar för mycket, därför
har ofta dessa linser prismaballast eller
trunkering för att kunna ha en stabil position på ögat (Gasson et al., 2003). Linsen
måste röra sig uppåt vid blickriktning
nedåt för att få närsektorn framför pupillen, det vill säga det läge då närseende önskas. Det har visat sig att denna linstyp inte
fungerar optimalt för mjuka kontaktlinser
på grund av svårigheten med att få den att
röra sig korrekt på ögat. Däremot är möjligheten att lyckas bättre, större med stabila
kontaktlinser som har samma design
(Morris 2003). Denna design användes inte
i denna studie.
Linser med alternerande design. Det mörkare
segmentet betecknar närdelen. (Bilden är tagen
från Contact lens practice av Nathan Efron.
Butterworth-Heinemann, 2005.).
1.5 Ögondominans
CooperVision, som tillverkar den lins som
användes i denna studie, rekommenderar
att ögondominansen kontrolleras genom
att man använder sig av en dimmetod,
istället för en annan vanlig metod där
patienten ska titta på en optotyp genom ett
hål och det öga patienten väljer att titta med
är det dominanta ögat. Dimtekniken provas ut genom att man ber patienten, fullkorrigerad för avstånd, titta på den minsta
optotyprad som kan utläsas på visustavlan
medan man dimmar ett öga i taget med ett
löst provglas som har den styrka additionen
är bestämd till. Det öga som upplever minst
suddighet på optotyptavlan, är det ickedominanta ögat. Det finns dock många personer som inte har en tydlig ögondominans
och då är det bara att testa sig fram.
Annons 170x235
2. Material och metod
2.1 Försökspersoner
Totalt ingick 19 försökspersoner i denna studie. De flesta försökspersonerna förmedlades
genom Synvårdscenter Synsam i Eskilstuna.
De flesta undersökningarna (16 st) genomfördes, i ett och samma rum, hos denna optiker. Tre undersökningar gjordes i optikerutbildningens lokaler på S:t Eriks ögonsjukhus
i Stockholm. Åtta försökspersoner hade aldrig tidigare använt linser, en hade inte använt
linser på 30 år och en annan inte på 20 år.
Resten var relativt vana linsbärare.
För att kunna ställa upp som försöksperson fanns vissa kriterier: nöjda progressiva
glasögonbärare, astigmatism på max -1,0
D, inga ögonsjukdomar eller obehandlad
diabetes, max +2,50 D och minst +1,0 D i
addition samt normalt binokulärseende.
2.2 Proclear® Multifocal
Proclear® Multifocal är namnet på den lins
som valdes för denna studie. Proclear®
Multifocal tillpassas med en CD-lins i ena
ögat (det dominanta) och en CN-lins i det
andra. Det är en variant på en asfärisk
design. Skillnaden mot de andra asfäriska
linstyperna är att linsen har en sfärisk
styrka i mitten (lässtyrka vid CN och
avståndsstyrka vid CD), progressiv styrkeförändring (asfärisk) utåt kanten på den
optiska zonen, där styrkan återigen är sfärisk. CD-linsen sätts på det dominanta ögat
och CN-linsen på det ickedominanta. CooperVision kallar denna teknik för ”Balanserad Progressiv Teknologi”.
2.3 Tillpassning
Innan tillpassningen gjordes följande:
• Anamnes.
• Preliminära tester: motilitet, covertest
på avstånd och nära, konvergensnärpunkt, pupillreflex och uppskattning
av synfält.
• Habituell avståndsvisus uppmättes
monokulärt och binokulärt på Snellentavla och närvisus på Zeiss läsprov
• Objektiv mätning av styrkorna i autorefraktor (Topcon KR 8800 i Eskilstuna
och KR 8100P på S:t Eriks).
• K-värden, uppmättes i autokeratometer
(autorefraktorn).
• Refraktion med Humphries refraktionsmetodik, med autorefraktorvärdet i botten, för fastställning av
avståndsstyrka. Avståndsstyrkan
avstämdes i provbåge. Topcons CV
3000 användes i alla fall förutom tre.
Det senare på grund av att den som
fanns i rummet som användes på S:t
Eriks togs bort. Då användes i stället
en befintlig manuell foropter från
Topcon.
• BKC.
30 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 30
07-12-20 18.27.47
EX AMENSARBETE
• Additionen fastställdes i provbåge efter
att ha använt BKC-värdet i botten.
• Kontroll av binokulärseende, på nära
håll användes TNO-test. Inkluderingskravet på nära håll var 120” (två figurer
där man ska tala om hur pacmanstrukturen är orienterad) och på långt
håll användes Osterbergs fusionstest
där kravet var grad 2 eller 3 (där grad 2
innebär att man ser en eller två lodräta
ljusa streck ovanför och under en ljus
prick, men inget djup i bilden och grad
3 innebär att man upplever ett djup i
bilden, då till exempel strecket under
pricken upplevs närmare och det
andra strecket längre bort i förhållande
till pricken). Grad 1 innebär att man
bara ser med ett öga.
• Avståndsfori (von Graefe) – mättes en
gång.
• Kompenserade vergenser avstånd.
• Närfori (von Graefe) – mättes en gång.
• Kompenserade vergenser nära.
• Pupillstorlek i ljust (med hjälp av tänt
oftalmoskop och pupillinjal) respektive mörkt rum (med hjälp av förstoringslins +7 D, dimmad belysning och
pupillinjal), samt HVID.
• Ögondominans, dimmetoden (försökspersonens addition användes som
dimlins).
• NIBUT (Non Invasive Break Up Time)
mättes med keratometer av Sutcliffetyp.
• Inspektion av ögon med biomikroskop
där följande undersöktes: tårfilmsgradering, konjunktiva, ögonlockskanter,
corneal staining, randslingenätet,
everterat ögonlock samt linsens klarhet.
Efter isättning av kontaktlinser och stabilisering i 10 minuter då patienten fick röra
på sig lite, gjordes följande:
• Kontroll av visus på avstånd (Snellentavla) och nära håll (läsprov från Zeiss).
• Eventuella styrkeförändringar genom
överrefraktion.
• Slutlig kontroll av linssits.
• Eventuell linsträning.
2.4 Återbesök
Efter cirka en veckas användning fick försökspersonerna komma tillbaka för en
utvärdering av linserna. De fick fylla i två
frågeformulär, där det ena handlade om
själva linserna och hur de såg med dem i
olika situationer. I det andra formuläret
gjordes själva jämförelsen i synkomfort
med de progressiva glasögon de redan
hade. Vid återbesöket uppmättes visus på
avstånd och på nära håll. Även stereoseendet uppmättes både på nära håll och på
avstånd. På nära håll användes TNO-testet,
där kontroll av djupseende vid 120” gjordes
och på avstånd användes Osterbergs
fusionstest.
2.5 Statistiska metoder
Studiens data antecknades och analyserades med hjälp av ett statistikprogram,
GraphPad InStat. Mätningar som medianer, standarddeviationer och omfång
undersöktes. Denna studie jämförde olika
variabler på samma försöksperson, därför
valdes parade test samt ej normalfördelade
och där det var möjligt användes Wilcoxon
matched pairs test. Det som jämfördes var
skillnad i visus samt om försökspersonerna
upplevde någon skillnad mellan korrektionerna. Vid ett tillfälle användes istället paired t-test eftersom ingen standarddeviation
fanns och Wilcoxon matched pairs test inte
kunde analysera detta. Vid analys om vilken korrektion som föredrogs i olika situationer användes Fischer’s exact test. Korrelationer analyserades i diagram gjorda
i Excel. Även övriga diagram gjordes i
Excel. Nivån för statistisk signifikans sattes till α = 0,05.
3. Resultat
19 försökspersoner ingick i denna studie.
Medelåldern bland försökspersonerna var
52,4 år. Medelvärdet (± standarddeviationen)
på avståndsrefraktionen var: OD: sfär: -0,71
± 2,40 D, cylinder: -0,38 ± 0,40 D och OS: sfär:
-0,79 ± 2,33 D, cylinder: -0,41 ± 0,30 D.
Sfärstyrkan sträckte sig från -5,25 till +2,25.
Medelvärdet på additionen var +1,87 D. Det
fanns inga ögonsjukdomar och ingen försöksperson avbröt sitt linsbärande under
testperioden.
Under provperioden bar elva försökspersoner linserna under 5-7 dagar och åtta
försökspersoner under 2-4 dagar. Bärtiden
per dag var hela dagen för 14 försökspersoner och mellan 4 till 8 timmar för de resterande fem försökspersonerna.
3.1 Skillnad gällande binokulär visus
Tabell 1 visar binokulär avståndsvisus
(visus som under studien angetts med ett
plus eller minus har tagits bort vid analys)
med de två korrektionerna. Avståndsvisus
med habituella glasögon var en rad bättre
än med Proclear® Multifocal, denna skillnad var signifikant (p <0,05). Tabell 2 visar
på motsvarande sätt binokulär närvisus för
de båda korrektionerna, dock har här gjorts
en kvasianalys där ett parat t-test har
använts istället för Wilcoxon matchedpairs signed-ranks test. Detta gjordes eftersom alla försökspersonerna med habituella
glasögon hade binokulär närvisus 1,0 vilket
ledde till att ingen standarddeviation fanns
och därmed att Wilcoxon matched-pairs
signed-ranks test inte kunde analysera dessa
data. Denna kvasianalys visar att skillnaden
även på nära håll var signifikant trots att
medianen var densamma (p <0,05).
3.2 Skillnad gällande visus i dominant/
ickedominant öga
Tabell 3 visar skillnaden i avståndsvisus
mellan de två korrektionerna vad gäller det
dominanta ögat, det vill säga det öga som
användes till D-linsen. Samma öga med
habituell korrektion jämfördes. Avståndsvisus i det dominanta ögat var två rader
bättre med habituella glasögon, denna
skillnad var signifikant (p <0,05). Tabell 4
visar motsvarande data fast gällande närvisus, då det icke-dominanta ögats visus
jämförs mellan de två korrektionerna. Närvisus i det icke-dominanta ögat hade
samma median för de båda korrektionerna,
men standarddeviationen var större för
Proclear® Multifocal, vilket ledde till att
även närvisus var signifikant bättre med
habituella glasögon (p <0,05).
3.3 Stereoseende
Stereoseendet på nära håll testades med
TNO-test och innan utprovning av linser
Tabell 1 Binokulär avståndsvisus, på Snellentavla
(jämförelse gjord med Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test)
Binokulär avståndsvisus
Korrektion
Proclear® Multifocal
Habituella glasögon
Median ± SD
1 ± 0.1761
1.2 ± 0.1524
p värde
0.0017
NORDIC VISION 6·2007 31
C265489_nordic_vision_6_07.indd 31
07-12-20 18.27.48
EX AMENSARBETE
Tabell 2 Binokulär närvisus, på läsprov från Zeiss
(jämförelse gjord med paired t-test)
Korrektion
Median ± SD
Binokulär närvisus
Proclear® Multifocal
1.0 ± 0.1755
Habituella glasögon
1.0 ± 0.00
p värde
0.0354
Tabell 3 Avståndsvisus i dominant öga på Snellentavla
(jämförelse gjord med Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test)
Avståndsvisus
dominant öga
Korrektion
Median ± SD
Proclear®Multifocal0.8 ± 0.2318
Habituella glasögon
1.0 ± 0.1883
p värde
0.0013
Tabell 4 Närvisus i icke-dominant öga på läsprov från Zeiss
(jämförelse gjord med Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test)
Närvisus
ickedominant öga
Korrektion
Proclear® Multifocal
Habituella glasögon
klarade alla försökspersonerna 120” som
var ett av inkluderingstesten (en av försökspersonerna klarade dock endast en av två
figurer). Även med de progressiva linserna
klarade alla försökspersonerna denna nivå,
förutom försökspersonen som endast klarade en av två figurer innan linsutprovningen.
Stereoseendet på avstånd testades med
Osterbergs fusionstest och innan utprovning av linser klarade alla försökspersonerna grad 2 eller grad 3. Det var endast en
försöksperson som upplevde en försämring
med de progressiva linserna (från grad 3
till grad 2).
3.4 Vilken korrektion föredras?
I studien ställdes frågan Tycker du att
någon korrektion är bättre vid dessa specifika situationer:
• Närseende
Vad gäller närseende tyckte alla försökspersoner att ena korrektionen var
bättre, 17 personer föredrog progressiva glasögon och bara 2 föredrog linserna.
• Mellanavstånd
Vid seende på mellanavstånd tyckte 7
försökspersoner att det inte var någon
skillnad mellan korrektionerna medan
resten upplevde en skillnad. Här föredrog 7 linser och 5 glasögon
• Avståndsseende
Vid seende på avstånd tyckte en försöksperson att det inte var någon skillnad
mellan de båda korrektionerna medan 16
tyckte att glasögonen är att föredra.
Median ± SD
1.0 ± 0.2175
1.0 ± 0.04588
p värde
0.0234
• Seende under rörelse
Vid seende under rörelse tyckte 5 försökspersoner att det inte var någon
skillnad, 8 föredrog linser och 6 glasögon.
• Tillvänjning
Vid jämförande av tillvänjning tyckte
4 försökspersoner att det inte var
någon skillnad, 3 föredrog linser och 9
glasögon (3 svarade inte)
• Bästa korrektion generellt
På frågan ”Är det någon av korrektionerna du tycker är bäst generellt,
antingen dina progressiva glasögon
eller de multifokala linser du provat?”
svarade en försöksperson att det inte
var någon skillnad mellan de båda
korrektionerna medan 18 tyckte att det
var skillnad – 2 föredrog linser och 16
glasögon.
12 personer upplevde att det var stor
skillnad mellan korrektionerna.
3.5 Ett komplement till progressiva
glasögon?
På frågan om försökspersonerna skulle
kunna tänka sig att använda de progressiva
linserna i framtiden svarar inte en enda nej.
Alla kan tänka sig att använda dessa linser.
Dock är det bara en som kan tänka sig att
ersätta glasögonen helt.
På frågan om försökspersonerna skulle
vara mer motiverade att köpa dessa linser
om de fanns som endagslinser, svarade 11
försökspersoner att de skulle vara mer motiverade om det fanns, 8 försökspersoner
tycker inte att det skulle spela någon roll.
3.6 Vad väljer försökspersonerna vid
nästa köp?
På frågan ”När du nästa gång behöver nya
progressiva glasögon/multifokala linser,
vad väljer du då?” svarade 8 personer glasögon, 3 personer linser och 8 personer ”vilken som helst”.
3.7 Spontana kommentarer
Försökspersonerna hade vid återbesöket
möjlighet att skriva ner spontana kommentarer om linserna de använt. Sammanfattningsvis kan sägas att kommentarerna är
ganska skiftande, men att de flesta tycker
att seendet på mellanavstånd är bra, samt
att de känns sköna att bära. Många är inte
nöjda med den subjektiva synskärpan på
avstånd.
4. Diskussion
4.1 Komplement till progressiva glasögon
Denna studie visar att progressiva linser
sällan ger lika bra synskärpa som progressiva glasögon, men att det definitivt är ett
komplement till glasögon. Trots att de flesta
försökspersonerna tycker att linserna inte
fungerar i ett eller flera sammanhang fanns
det många tillfällen då linserna föredrogs.
Det kanske handlar om idrott eller andra
sammanhang där synskärpan inte behöver
vara mer än att kunna se tillräckligt bra på
långt och nära håll. På en fråga i utvärderingsformulären fick försökspersonerna
svara på hur nöjda de var gällande seendet
med linserna under rörelse. Majoriteten, 17
försökspersoner av 19, tycker att synen
under rörelse är ganska bra, bra eller
mycket bra.
Det avstånd som linserna upplevdes ha
bäst synskärpa på jämfört med glasögonen,
var mellanavståndet, även om den skillnaden inte var signifikant. Alla försökspersoner förutom en tyckte att seendet på mellanavstånd var ganska bra, bra eller mycket
bra. Detta borde innebära att dessa linser
mycket väl skulle kunna användas till
exempelvis bildskärmsarbete istället för
olika typer av glasögon.
Försökspersonerna fick också svara på
frågan om hur nöjda de var gällande totalkomforten med linserna (behagliga att
bära?). 18 försökspersoner av 19 är ganska
nöjda, nöjda eller fullständigt nöjda med
totalkomforten av linserna.
Studien visar att de progressiva linserna
32 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 32
07-12-20 18.27.49
EX AMENSARBETE
Tabell 3.10 Två försökspersoner föredrar generellt Proclear® Multifocal och
16 sina progressiva glasögon (jämförelse gjord med Fisher’s exact test). En
försöksperson tycker inte att det är någon skillnad mellan korrektionerna.
Bästa korrektion
Proclear® Multifocal
Progressiva glasögon
Total
Föredrar
2
16
18
ser ut att vara ett bra komplement till progressiva glasögon, framför allt vid vissa
situationer, som till exempel seende på mellanavstånd och under rörelse. Självklart
finns det många situationer då linserna inte
ger tillräckligt bra synskärpa, men frågan
är hur de flesta tänker sig att använda progressiva linser. Jag tror inte att majoriteten
vill ha linser för att ersätta sina glasögon,
även om jag har stött på sådana personer
under studiens gång. Det kan istället
handla om tillfällen då det kan vara
bekvämt att vara utan glasögon av olika
anledningar, exempelvis under en golfrunda, då man också vill kunna läsa scorekortet, vid orientering för att kunna läsa
kartan eller på en restaurang för att kunna
läsa menyn.
Trots att denna studie har visat att progressiva linser kan vara ett komplement till
progressiva glasögon är det väldigt viktigt
att lyssna på kunden för att höra vad som
egentligen eftersöks. Krävs bra synskärpa,
som för exempelvis en skytt, kanske inte
progressiva kontaktlinser i bägge ögonen
är det bästa alternativet. Här är kanske en
progressiv N-lins i ena ögat och en sfärisk
(eller torisk) lins i det andra ögat den bästa
lösningen, eller varför inte två avståndslinser och ett par separata läsglasögon. Jag tror
inte heller att monovision på något sätt har
spelat ut sin roll, till fördel för de progressiva linserna. Som redan nämnts är många
monovision-kunder nöjda kunder. Det gäller att använda sig av sina kunskaper (och
fantasi) och att kunna se varje kund och
det specifika behovet. Då tror jag att fler
kunder blir nöjda linsbärare.
4.2 Korrelationer
Finns det då några orsaker som förklarar
varför dessa försökspersoners upplevelse
av de progressiva linserna trots allt var ganska olika? Spelar det någon roll om man
har stora eller små pupiller, om man har en
tårfilm som spricker upp snabbt, eller hur
Föredrar inte
16
2
18
Total
18
18
36
p värde
<0,0001
stor astigmatism man har? För att söka svar
på detta använde jag mig av frågor där en
sexgradig skala från mycket dålig till
mycket bra visade hur nöjda försökspersonerna var med dessa linser i olika situationer. Situationerna var följande: närseende,
mellanavstånd, avståndsseende, synen
under rörelse, synen när omgivningen rör
sig, synen i mörker och generell synkomfort. Svaren på dessa frågor jämfördes med
följande för att se om det fanns några korrelationer dem emellan: pupillstorlek,
NIBUT, avståndsvisus, närvisus, den valda
additionen på linsen och försökspersonens
storlek på astigmatism i höger respektive
vänster öga. Inte en enda korrelation hittades. Den bästa korrelationen gav ett R2
värde på 0,44 (ett R2 värde >0,7 visar på att
korrelation finns) och den jämförde om
visus på nära håll korrelerade med synkomforten på nära håll, se figur nedan. Det låter
sannolikt att denna jämförelse borde ge en
korrelation, men så var alltså inte fallet.
Visus NH
1,2 y=0,0969x + 0,5513
2
1,0 R = 0,4424
•
•
0,8
•
•
•
•
0,6
•
•
0,4
0,2
0,0
0
1
2
3
4
5
6
Synkomfort nära
Diagrammet visar att inte ens visus på nära
håll korrelerar med synkomfort på nära håll.
Att antalet prickar inte ser ut att vara 19 stycken
beror på att flera försökspersoner svarat likadant.
bra man ser att läsa på syntavlor, vilken
addition linsbäraren behöver eller hur stor
astigmatismen är (om den är ≤1,0 D).
4.3 Möjliga förbättringar för framtida
studier
Vad som inte får glömmas bort gällande
resultaten i denna studie är att det totala
antalet försökspersoner endast uppgick till
19 stycken och att åtta av dessa aldrig tidigare använt linser. Dessutom har försökspersonerna använt linserna under en relativt kort period, cirka en vecka. Om möjlighet funnits hade försökspersonerna,
förutom att de gärna varit flera, burit linserna under cirka en månads tid för att
verkligen hinna vänja sig vid linserna, samt
för att eventuella modifieringar skulle
kunna gjorts efter första veckan. Studien
hade då varit mer verklighetstrogen.
Det svåraste med denna studie har faktiskt varit att hitta lämpliga försökspersoner. Många fler hade kunnat medverka om
korrigering för astigmatism hade kunnat
väljas. Enligt en del linsleverantörer är
detta på gång även för de progressiva korttidslinserna. Fler presbyoper har alltså möjlighet att få prova på progressiva linser i
framtiden.
Referenser
CooperVision, Product Guide 2007, Göteborg
Efron, N. (2005). Contact lens practice,
Butterworth-Heinemann, China, sid. 261-273.
Gasson, A. et al. (2003). The Contact Lens
Manual. A practical guide to fitting. Third
edition, Butterworth-Heinemann, Great
Britain, sid. 301-302.
Lindskoog Pettersson, A. (2006). Presbyopikorrektion med kontaktlinser. Föreläsningsmaterial kursen Kontaktlinsteknik; Karolinska
Institutet.
Marklund, K. et al. (1989 och 1994). Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra böcker, Höganäs, sid. 35 (Band 1), sid. 267 (Band 15).
Morgan P.B., et al. (2006). International
contact lens prescribing in 2005. Contact Lens
Spectrum 21(1), 35-39.
Morris, J. (2003) The ageing eye. Contact
lenses for the over-40s. Continuing Professional
Development. Optometry Today, May 2, 24-30.
Richdale, K. et al. (2006) Comparison of
Multifocal and Monovision Soft Contact Lens
Corrections in Patients With Low-Astigmatic
Presbyopia, Optometry and Vision Science,
85(5), 266-273.
Utifrån dessa resultat kan sägas att det
inte spelar någon roll hur stora pupiller
man har eller hur snabbt tårfilmen spricker
upp. Inte heller spelar det någon roll hur
NORDIC VISION 6·2007 33
C265489_nordic_vision_6_07.indd 33
07-12-20 18.27.49
Sveriges Kontaktlinsförening presenterar
KONTAKTLINSKONG R
Aronsborgs Konferenshotell, Bålsta 14-16 mars
Fredagen:
Lördagen:
18.30
Registrering
08.00
Registering
20.00
Kontakt (buffé med
mingel och pianomusik)
08.45
Kontaktlinskongressen 2008 öppnas, SKLF:s ordförande leg. optiker
Kurt Östlund, FCOptom, DipCLP, Falun
09.00
Orthokeratology Update (Eng), Professsor Pat Caroline, BS, Pacific
University College of Optometry, Oregon, USA
09.40
IER Matrix Study (Eng), Doktor Eric Papas, PhD, BSc, MCOptom,
DipCLP, Institute for Eye Research, Sydney, Australien,
Sponsrad av CIBA Vision
10.20
Kaffe och besök på utställningen
10.50
Stop Myopia Progression (Eng), Doktor Nicola Logan, PhD, MCOptom,
BSc, Aston University, Birmingham, England
11.20
Orthokeratology in Children (Eng), Professor Pat Caroline, BS, Pacific
University College of Optometry, Oregon, USA
12.00
Conjunctival responses to contact lens wear (Eng), Optiker Tom
Löfström, MSc. Optom, Köpenhamn, Danmark.
12.30
Lunch och besök på utställningen
13.30
Miniföredrag i högt tempo, 7 x 7 minuter
– Kontaktlinsrelaterade ögonkomplikationer. Universitetsadjunkt, leg.
optiker Inga-Lill Thunholm Henriksson, Optikerutbildningen, KI,
Stockholm.
Universitetsadjunkt,
leg. optiker
Anna Lindskoog
Pettersson,
Optikerutbildningen,
KI, Stockholm.
Optiker Annika
Boman, Kalmar
– Sfärisk aberration med kontaktlinser. Universitetsadjunkt, leg. optiker Anna Lindskoog Pettersson, Optikerutbildningen, KI, Stockholm.
Leg.optiker,
Med Dr. Bertil
Sterner, Sahlgrenska
Akademin, Göteborgs
Universitet.
– Ackommodations- och vergensbehov med kontaktlinser jämfört
med glasögon.Leg.optiker, Med Dr. Bertil Sterner, Sahlgrenska
Akademin, Göteborgs Universitet.
– Papillär konjunktivit hos kontaktlinsbärare. Optiker Susanne
Wahlström, Umeå
– Styrkeförändring vid bärande av multifokala kontaktlinser. Optiker
Annika Boman, Kalmar
Dr. Saber Abdi, Med.
Dr., KI, Stockholm
– Cambridge Myopia Study: 3 months result. Baskar Theagarayan,
BS Optom., Optikerutbildningen, HiK, Kalmar.
– Open, Paneldiskussion
Optiker Susanne
Wahlström, Umeå
14.40
Workshops/Seminarier
15.15
Kaffe och besök på utställningen
15.50
Workshops/Seminarier
16.25
Workshops/Seminarier
17.15
Årsmöte SKLF
19.30
Fördrink
20.00
Festmiddag med uppträdande av showgruppen Made in Sweden!
ca 23.00
Nattklubb med DJ Pelle Bencze
34 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 34
07-12-20 18.27.50
G RESSEN 2008
Söndagen:
09.00
Acanthamoeba and Fusarium Keratitis (Eng), Dr. William Miller, OD,
PhD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA
09.40
Sjukdomar i ögonlock och konjunktiva (Sv), Professor Jan
Bergmanson, OD, PhD, PhD h.c., University of Houston College
of Optometry, Houston, USA.
10.20
Kaffe och besök på utställningen
10.50
Kontaktlinser kan reducera eso/ackommodativa astenopin och binokulära missförhållanden.(Sv), Dr. Saber Abdi, Med. Dr., KI, Stockholm
11.20
Altering spherical aberration of the eye using soft contact lenses and
their effect on ocular accommodation. (Eng), Baskar Theagarayan, BS
Optom., Optikerutbildningen, HiK, Kalmar
11.40
När ögat är torrt (Sv) Professor Jan Bergmanson, OD, PhD, PhD h.c.,
University of Houston College of Optometry, Houston, USA.
12.10
Lunch och besök på utställningen.
13.10
Refraktiv kirurgi – förr och nu. (Sv), Dr. Mats Kristoffersson, MD,
ophthalmic surgeon, Memira
13.50
Corneal Staining. (Eng), Dr. William Miller, OD, PhD, University of
Houston College of Optometry, Houston, USA
14.20
Paneldiskussion (Eng)
14.45
Kontaktlinskongressen 2008 avslutas
Företag som vill medverka på Kontaktlinskongressen
2008 hör av sig till [email protected] eller 08-350500.
Doktor Eric Papas,
PhD, BSc,
MCOptom,
DipCLP, Institute for
Eye Research,
Sydney, Australien
Professor Jan
Bergmanson, OD,
PhD, PhD h.c.,
University of
Houston College of
Optometry,
Houston, USA.
Professsor Pat
Caroline, BS, Pacific
University College
of Optometry,
Oregon, USA
Doktor Nicola
Logan, PhD,
MCOptom, BSc,
Aston University,
Birmingham,
England
Dr. William
Miller, OD, PhD,
University of
Houston College
of Optometry,
Houston, USA
Anmälan:
Anmälan sker på www.kontaktlinskongressen.se fr.o.m 15 januari.
Sista anmälningsdag är 29 februari, men om du vill ha hotellrum måste vi
ha din anmälan senast 13 februari.
I mitten av januari kommer vi att per post skicka en inbjudan där du hittar
all information du behöver om Kontaktlinskongressen 2008. Här kommer du
även att hitta information om fredagens kurser.
Medlemmar åtnjuter i vanlig ordning reducerad kongressavgift.
Anmäler du dig senast 10 februari kommer du dessutom att få en ytterligare
reducering av avgiften och denna gäller för alla.
Missa inte denna fantastiska kongresshelg!
Baskar
Theagarayan, BS
Optom.
Optikerutbildningen, HiK,
Kalmar
Universitetsadjunkt,
leg. optiker Inga-Lill
Thunholm
Henriksson,
Optikerutbildningen,
KI, Stockholm.
NORDIC VISION 6·2007 35
C265489_nordic_vision_6_07.indd 35
07-12-20 18.27.57
C265489_nordic_vision_6_07.indd 36
07-12-20 18.28.05
PRODUKTNYHETER
Skräddarsydda
stabillinser
Wöh l k k a n n u erbjuda individuellt tillverkade stabila RGP-linser. Tillverkningen baseras på en
topografisk bild av kornea och kan slipas
med samma excentricitet och utflatning som
kornea. Linserna kan beställas i samtliga
Wöhlk-material och kan tillverkas med en
innertorisk eller yttertorisk yta, men även
specialslipas för keratoconus eller i någon
kombination av dessa. Läs mer på: www.
expertoptik.se
Förbättrat tårflöde
För etaget Accu lens i USA har lanserat en gaspermeabel stabillins med en design
kallad ”Fluid Edge Technology”. Den nya
linskonstruktionen kombinerar en asfärisk
bakre linsyta med en tunn följsam profil samt
en plasmabehandling kallad ”Aqua-Wet”.
Enligt företaget blir följden ett ovanligt
bra tårflöde både på och runt linsytan, speciellt om linsen tillverkas i ett material med
högt Dk-värde, såsom Boston XO (Dk = 100)
eller Boston XO2 (Dk = 141). Bostonlinser kan
beställas från Nordiska Lins i Göteborg.
Läs mer på: www.acculens.com.
SCANPIX
Hygieniska
fuktdroppar
E ng å ng s droppa r f ör fuktning av
ögonen är normalt fria från konserveringsmedel och förpackas i små hygieniska plastbehållare/pipetter. Nu har Optics Laboratory
i USA lanserat Eye-Cept, engångsförpackade
konserveringsfria ögondroppar som ger en
långvarig fuktningseffekt och indirekt ett
hälsosammare kontaktlinsbärande, enligt
företaget. Förpackningarna är små och får
lätt plats i en plånbok, vilket uppmuntrar till
ett mer regelbundet användande. Läs mer
på: www.opticslab.com.
Rundabordskonferens
V i d e n n y l i g e n genomförd rundabordsdiskussion i USA jämfördes det nyligen
av FDA godkända materialet Boston XO2 med
det äldre materialet Boston XO. Dessa linser
var dock inte plasmabehandlade enligt informationen ovan. Runt bordet satt fem kontaktlinspraktiker från olika delar av USA (Tampa,
Wayzata, San Francisco, Denver och Bloomington). Panelen kommenterade en nyligen
gjord multicenter studie där 150 erfarna stabillinsbärare tillpassades med Boston XO2 i
ena ögat och Boston XO i det andra. Patienterna bar linserna för dagligt bruk i tre månader och kontrollerades regelbundet under
testperioden. De undersökningar/mätningar
som gjordes var refraktion och synskärpa,
keratometri, biomikroskopi, bedömning av
passform och rörlighet, fuktning och linsbeläggningar samt komfort. Såväl patienterna
som praktikerna fyllde även i frågeformulär
under testperiodens gång. Patienterna fortsatte att använda samma skötselsystem som
de var vana vid.
Panelen framförde nedanstående syn-
Annons 170x115
punkter på de testade kontaktlinserna.
Passform: Alla var överens om att det inte
gick att skilja ut den ena linsen före den
andra, då de upplevde linserna som lika.
Synskärpa: Ett flertal av de inblandade
patienterna hade höga myopier, som mest 17
dioptrier, och cirka en fjärdedel hade en kornealastigmatism över två dioptrier. Några
enstaka personer var hypermetropa. Trots
denna variation av synfel kunde man inte
enas om att den ena eller andra linsen gav
bättre synskärpa.
Boston-linserna i jämförelse med de egna
linserna. Här kunde flera i panelen konstatera att många patienters rödögdhet och ögonirritation hade minskat med Boston-linserna, speciellt med Boston XO2.
Vilken stabillins ansåg då panelen borde
vara förstahandsalternativet. Naturligt nog
var enigheten stor om att Boston XO och Boston XO2 borde vara förstahandsvalet vid stabillinstillpassning.
(Craig Norman, FCLSA, Indiana, USA.
Contact Lens Spectrum, oktober, 2007).
Den lilla boken om Synen
K r i s t e r I n de , välrenommerad synpedagog och själv synskadad, har på uppdrag
av Pensionärernas RiksOrganisation, PRO,
i samarbete med ögonläkarna Ewa Levin,
Birgitta Bauer, Berndt Ehinger och Per-Arne
Granström samt optiker Jörgen Gustafsson
och en referensgrupp skrivit boken, som
utkom i augusti 2007. Boken är på 80 sidor
och avhandlar de vanligaste ögonsjukdomarna samt åtgärderna och tankarna kring
äldre och synen. Den är producerad med
stöd av Hjälpmedelsinstitutet och Allmänna
Arvsfonden. Tidigare har Krister Inde skrivit
flera böcker inom samma ämnesområde.
Boken innehåller lättläst text med god läsbarhet, många fyrfärgsbilder och illustrationer. Inde skriver att hög ålder och sämre syn
hör ihop till den grad att man kan undra hur
många 75-åringar som ännu inte har en ögonsjukdom; glaukom, åldersförändringar i gula
fläcken, diabeteskomplikationer, små proppar
i ögats kärl och så vidare. Många visdomsord
förgyller boken, bland annat av Evert Taube,
Astrid Lindgren, Täppas Fogelberg och Herbert Tingsten. Boken avslutas med ett kapitel
som vänder sig ”till dig som ser sämre” och
har rubriken ”Tio tankar om hur du skulle
kunna tänka.”
Den som vill veta mer om vad som egentli-
gen händer med synen
när vi blir äldre och vad
det finns för typ av
hjälp att få för de olika
synproblem som vi
kan drabbas av har
stor nytta av den här
boken. För optiker
ger den många
intressanta aspekter
på vanliga medicinska synproblem. Vid samtal
med patienterna kan boken vara ett bra pedagogiskt stöd och det räcker med att vara lekman för att kunna tillgodogöra sig den välskrivna texten. Kanske det också kunde vara
en god idé för optiker att bjuda trogna kunder
med funderingar om synförmågan på ett
exemplar.
PRO kommer att använda boken i sina
studiecirklar. Boken finns också som ljudbok,
vilken kan vara passande för gravt synskadade. Inläsningstiden är 2 timmar och 33
minuter. Både den tryckta boken och ljudboken har fått positiva mottaganden. På tre
månader har dessa sålts i 12 300 exemplar.
Den tryckta boken säljs i bokhandeln för 180
kronor inkl. moms, men kan också beställas
direkt via e-post från [email protected].
Bengt Nordberg
NORDIC VISION 6·2007 37
C265489_nordic_vision_6_07.indd 37
07-12-20 18.28.12
HÅKAN MÅLBÄCK
Kalendarium
2008
24 – 27 januari
Optikmässan, Stockholmsmässan,
Stockholm
25 – 27 januari
Global Keratoconus Congress,
Las Vegas, USA,
www.GKCongress.com
26–27 januari
Optometridagarna,
Stockholmsmässan, Älvsjö.
14 – 16 mars
Kontaktlinskongressen, Aronsborgs
konferenshotell, Stockholm, (Bålsta)
17 – 20 april
Information från SKLF:s styrelse
De n   nov e m be r och 1 december
genomförde SKLF kurser i stabillinstillpassning respektive orthokeratologi. Sammanlagt deltog 22 personer och efter en
utvärdering kan vi nöjt konstatera att kritiken från deltagarna överlag var mycket
positiv.
Tre delegater från styrelsen deltog i slutet av november på konferensen ”The Cornea, Contact Lenses and Contemporary
VisionCare” i Houston, USA. I Nordic
Vision nr 1 2008 kommer du att kunna läsa
artiklar gällande konferensens vetenskapliga innehåll.
Vi kan med glädje konstatera att hela sju
studenter anmält sig som frivilliga till den
projektgrupp som kommer att hjälpa till
att arrangera Kontaktlinskongressen 2008.
Vi ser fram emot ett roligt och givande
samarbete!
I syfte att främja det nordiska deltagandet på Kontaktlinskongressen kommer
SKLF att ansöka om ackreditering av kursoch föreläsningspoäng hos de danska, norska och finska optikerförbunden.
Gällande anmälan till Kontaktlinskongressen så sker denna även år 2008 via webben. Vi har utvecklat ett nytt och enklare
system för 2008 som bland annat möjliggör
att flera personer nu kan anmälas samtidigt. Jag vill rikta en personlig och uppriktig vädjan till alla som avser att delta på
kongressen att använda den webbanmälan
som utvecklats särskilt för ändamålet, och
endast i absoluta undantagsfall faxa, ringa,
maila eller posta in era anmälningar.
Den 24 januari kommer SKLF åter att
delta i ett gemensamt möte med Optikerförbundet för att fortsätta diskutera olika
samarbetsformer till gagn för Sveriges kontaktlinstillpassare. Gör gärna ett inlägg på
Kontaktlinsforum om du har några synpunkter på detta samarbete.
På styrelsemötet den 6 december tog styrelsen följande beslut av allmänt intresse:
ett policybeslut som innebär att företag och
privatpersoner som inte betalat sin medlemsavgift för 2007 per sista december
kommer att uteslutas ur SKLF, ett policybeslut som innebär att alla som går en kurs
i regi av SKLF kommer att tilldelas ett kursdiplom som styrker deltagandet, samt ett
beslut att stödja Makonnen Tesfus biståndsverksamhet inom optik och optometri i
Etiopien med 10 000 kronor. SKLF önskar
Makonnen lycka till med projektet!
Annual Meeting of the Orthokeratology Academy of America; San Diego,
USA www.okglobal.org.
29 maj – 1 juni
BCLA Annual Clinical Conference
and Exhibition, Birmingham,
Storbritannien, www.bcla.org.uk
29 – 31 augusti
Congress of European Contact Lens
Society of Ophthalmologists; Vilnius,
Litauen
Som ett led i satsningen på en interaktiv och aktiv hemsida har vi nyligen uppdaterat vårt Kontaktlinsforum till en ny
och modernare version. Kontaktlinsforum hittar du på www.sklf.se.
Slutligen vill Nordic Visions redaktionskommitté rikta en uppmaning till
alla leverantörsföretag inom kontaktlinsområdet att utnyttja den möjlighet till fri
produktmarknadsföring som Nordic
Visions avdelning Produktnytt innebär.
Skicka era produktnyheter till [email protected].
Johan Östlund
38 NORDIC VISION 6·2007
C265489_nordic_vision_6_07.indd 38
07-12-20 18.28.16
Memira söker leg. Optiker
Den 1 oktober lanserades Memira, en sammanslagning av svenska Opticare,
Norsk Synskirurgi och Dansk Synskirurgi och även med Investor Growth Capital
som partner och delägare. Memira är därigenom Nordens ledande kedja inom
ögonlaser med 27 kliniker. Vi växer och söker ständigt efter nya medarbetare och
samarbetspartners.
Nu söker vi en legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet och med ambitiösa
framtidsplaner. Memira erbjuder ett mycket stimulerande arbete i att för- och efterundersöka inom refraktiv kirurgi. Tjänsten, som även erbjuder traditionell glasögonoch linstillpassning, inleds med ett utbildningspaket för att ge dig grundlig klinisk
kompetens inom området refraktiv kirurgi. Vi söker dig som är kliniskt intresserad
och tycker om att vårda patienten med personlighet och professionalism.
Du skall vara öppen för att periodvis vara på resande fot tillsammans med det
övriga teamet.
Läs mer om oss på www.memira.se
Ansökan skickas till [email protected]
Borås Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Malmö Norrköping Stockholm Sundsvall Täby Uppsala Västerås
C265489_nordic_vision_6_07.indd 39
07-12-20 18.28.21
Posttidning B
Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB
Isafjordsgatan 22B
164 40 Kista
1. Smörjer på morgonen
2. Återfuktar hela dagen
3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen
Känslan av nya linser hela dagen 1
Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen
2
I november 2007 lanserades världens första lins med trippelverkande fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen,
varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående komfort under hela dagen. DAILIES® AquaComfort Plus™ - fräsch
VÄRL
DS
N Y HE T!
och komfortabel i varje ögonblick.
DAILIES® AquaComfort Plus™ lanseras som ett komplement till
nuvarande Focus DAILIES®, som en premiumprodukt för dina mest krävande
kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information.
Nya DAILIES® AquaComfort Plus™
Blinka så förstår du
1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007.
C265489_nordic_vision_6_07.indd 40
07-12-20 18.28.21