1 (3)
2011-03-17
TJÄNSTESKRIVELSE
KFKS 2010/544-027
Kommunstyrelsen
HBT-certifiering av kommunala verksamheter
Motion den 22 november 2010 av Rolf Wasteson och Agneta Johansson (V)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut.
Kommunfullmäktige avslår förslagen i motionen. Det är ett ansvar för den kommunala
organisationen att säkerställa att alla människors lika värde genomsyrar bemötandet av
medborgaren i vardagen och att varje medborgare känner sig trygg i bemötandet. Metoder
för att motverka diskriminering, samt på andra sätt arbeta för att främja lika rättigheter och
möjligheter utifrån alla människors lika värde, väljer varje enhet utifrån visionen och den
grundläggande värderingen efter sina förutsättningar och sitt uppdrag.
Sammanfattning
Motionärerna föreslår att ett projekt startas för att HBT-certifiera minst fyra kommunala
verksamheter. Syftet är att skapa en god arbetsmiljö där man kan vara öppen med sin
sexualitet, om man vill, och där de anställda har kunskap att bemöta medborgarna på ett
respektfullt sätt utifrån ett HBT-perspektiv.
Stadsledningskontoret instämmer i att kommunens medarbetare ska ha kompetens att
säkerställa ett gott bemötande av alla människor, och även utifrån ett HBT-perspektiv
(homosexuella, bisexuella och transpersoner). Resultaten av medarbetarenkäten har använts
för att hålla dialogen om diskrimineringslagstiftningen levande i syfte att främja att
attityderna kännetecknas av en öppen inställning när det gäller bland annat sexuell läggning.
Stadsledningskontoret instämmer även i att HBT-perspektivet behöver lyftas fram ytterligare och har initierat ett arbete för ett än mer målinriktat arbete utifrån diskrimineringslagstiftningens intentioner. En omvärldsanalys pågår och här ingår även att ta del av erfarenheter från arbetsplatser som har blivit HBT-certifierade. Utifrån den grundläggande värderingen och visionen är det dock viktigt att varje enhet väljer metod för kompetensutveckling
och strategi i dessa frågor efter sina förutsättningar och sitt uppdrag. Att fullmäktige
beslutar om en metod och ett tillvägagångssätt strider mot hur Nacka kommun styrs.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
SMS
WEBB
ORG.NUMMER
Nacka kommun, 131 81 Nacka
Stadshuset, Granitvägen 15
08-718 80 00
[email protected]
716 80
www.nacka.se
212000-0167
2 (3)
Förslagen i motionen
Rolf Wasteson och Agneta Johansson (V) föreslog i en motion den 22 november 2010
att ett projekt startas för att HBT-certifiera minst fyra kommunala verksamheter och att
certifieringen ska utvärderas när den är genomförd. De enheter man börjar med kan till
exempel vara en förskola, ungdomsmottagningen, en myndighetsenhet inom sociala tjänster
och ett särskilt boende för äldre. Information bör gå ut från kommunen och verksamheterna får anmäla sitt intresse. Arbetet ska utvärderas och om man är nöjd med resultatet
läggs en plan upp för ytterligare certifieringar. I utvärderingen görs prioriteringar inför urval
av arbetsplatser i framtidens certifieringsarbete.
Motionärerna framhåller bland annat följande i motionen.
Utbildning och HBT-certifiering erbjuds av RFSL (Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande) sedan 2008. Syftet är att skapa en god arbetsmiljö där man kan vara öppen
med sin sexualitet, om man vill, och där de anställda har kunskap att bemöta medborgarna
på ett respektfullt sätt utifrån ett HBT-perspektiv. Att behandla alla lika kan i praktiken
innebära ett stort osynliggörande av alla som exempelvis inte är heterosexuella, medelålders,
med full funktionsförmåga, födda i Sverige och passar in i den traditionella kvinno-/mansrollen. Istället är målet för utbildningen att bemöta alla utifrån var och ens förutsättningar.
Utbildningen tar mellan sex till åtta månader och följs upp vartannat år. Certifierade
verksamheter får använda certifieringens logotype i marknadsföring i lokalerna. Idag finns
certifierade verksamheter inom Botkyrka kommun, Stockholms läns landsting och
Stockholms stad.
Socialstyrelsens kartläggning ”Sexuell läggning och bemötande i Socialtjänsten” (2004) visar
att det största problemet är att homo- och bisexuella personer är osynliga och att socialtjänsten i de flesta kontakter utgår från att alla lever ett heterosexuellt liv. I de flesta fall har
homo- och bisexuella personer inga problem med kontakterna med socialtjänsten därför att
man inte berättar om sin sexuella läggning. Detta kan dock innebära att man får ta emot
kommentarer som kan upplevas som kränkande, men som man inte orkar eller bryr sig om
att bemöta. Det finns risk att en del inte vågar tala om sin sexuella läggning av rädslan för
att bli sämre bemötta eller inte förstådda.
Fackförbundet Akademikerförbundet SSR anordnade under Prideveckan 2010 ett seminarium om bemötande i äldreomsorgen. Där konstaterade kartläggningens författare PerSvante Landelius att inga åtgärder gjorts efter 2004 och att det därför är troligt att sexuell
läggning fortfarande är en icke-fråga inom så väl socialtjänsten som inom annan kommunal
service. Panelen konstaterade att efterfrågan måste komma, främst från politiskt håll, för att
de kommunala verksamheterna ska börja prioritera att arbeta med att förbättra bemötandet
av HBT-personer.
3 (3)
Stadsledningskontorets utredning och bedömning
Stadsledningskontoret instämmer i vikten av att kommunens medarbetare har kompetens
att säkerställa ett gott bemötande av alla människor, och även utifrån ett HBT-perspektiv.
Varje chef ansvarar för att tillsammans med sina medarbetare skapa en arbetsmiljö och
arbetsförutsättningar som utifrån diskrimineringslagstiftningens intentioner säkerställer ett
gott bemötande såväl internt i organisationen som i mötet med medborgarna.
Stadsledningskontoret vill lyfta fram att kommunen, efter dialog med och godkännande av
diskrimineringsombudsmannen, använt medarbetarenkäten som metod för att följa upp att
arbetsplatserna kännetecknas av en öppen inställning när det gäller exempelvis sexuell
läggning. Resultaten har använts för att hålla dialogen om diskrimineringslagstiftningen och
likabehandling levande på alla arbetsplatser. Enheternas målinriktade arbete mot sexuella
trakasserier i organisationen har givit resultat. Förekomsten av sexuella trakasserier har
minskat och är totalt sett något lägre i Nacka kommun än i andra organisationer enligt
Synovate som genomfört kommunens medarbetarenkät. Enkäten visar att sexuella
trakasserier från 2009 till 2010 har minskat från två till en procent. Sexuella trakasserier i
andra organisationer uppgår till 2 procent, enligt Synovate bench.
Kontoret delar också uppfattningen att HBT-perspektivet behöver lyftas fram ytterligare
och har initierat ett arbete för satsning på ett än mer målinriktat arbete utifrån diskrimineringslagstiftningens intentioner. Strategin bygger på att väva in även denna lagstiftnings
intentioner i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att dialogen om samtliga diskrimineringsgrunder ska genomsyra verksamheten. Avsikten är att öka chefers och medarbetares
kompetens att motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En omvärldsanalys pågår och
här ingår även att ta del av erfarenheter från HBT-certifierade arbetsplatser samt studera
rapporter från FRSL.
Utifrån den grundläggande värderingen och visionen är det dock viktigt att vardera enheten
väljer kompetensutveckling och strategi i dessa frågor efter sina förutsättningar och sitt
uppdrag. Att fullmäktige beslutar om en metod och ett tillvägagångssätt strider mot hur
Nacka kommun styrs. Stadsledningskontoret föreslår därför att förslagen i motionen avslås
men att fullmäktige framhåller vikten av att alla människors lika värde genomsyrar varje
möte med medborgarna och att dessa känner sig trygga i bemötandet.
Elisabeth Carle
Personaldirektör
