Sammanfattning av Filosofi 1 - precisering av Centralt innehåll
Område &
Centralt innehåll
Verklighetsuppfattningar och
kunskap:
”Grundläggande teorier som behandlar
begreppet verklighet och vad som kan tänkas
existera”
Precisering av ämnesplanens Centrala innehåll (d.v.s. allt vi tar upp på kursen)
>
Viktigare begrepp/”teorier” i fetstil, ”filosofer” inom parentes
Verklighetens sanna natur - dvs: I) Monism: a) materialism vs idealism (objektiv, Platon, och
subjektiv, Berkeley) II) Dualism (Descartes) Kort om: pluralism (Popper).
> Distinktionen:
Ontologi/epistemologi. Medvetande. Determinism och fri vilja. Gud.
”Grundläggande kunskapsteori utifrån > a)
begreppet kunskap > b) vetandets olika
former > c) begreppet sanning”
-> a) ”begreppet kunskap”: sann, välgrundad tro/övertygelse. Välgrundad= upplevelse, minne,
deduktion, induktion (härledningsregler), självklara sanningar. Skepticism, probabilism. I)
Rationalism,”Medfödd kunskap” (Descartes). vs II) Empirism, ”Oskrivna blad” (Locke, Hume).
”Mix”: Kant.
************************************Du
hittar ämnesplan för Filosofi 1 (inkl.
kunskapskraven) på Skolverket.se:
-> b) ”vetandets olika former”: praktisk, teoretisk, intuition/tyst kunskap.
-> c) ”begreppet
sanning”: Korrespondensteorin, koherensteorin, den pragmatiska sanningsteorin.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnenkurser-och-program
************************************
Vetenskapsteori:
”Grundläggande vetenskapsteori och begrepp
inom vetenskapen”:
Verifikationism/Hypotetisk deduktiv metod. Hypotesprövning - Vetenskapliga kriterier:
motsägelsefrihet, prövbarhet, rimlighet, relevans, räckvidd, enkelhet. Falsifikationism,
Paradigmteorin.
”Jämförelse mellan forskningsmetoder och
traditioner inom humaniora,
samhällsvetenskap och naturvetenskap”
Enhetsvetenskap/Covering-law (Hempel) vs hermeneutik. Hermeneutisk cirkel, förståelsehorisont
(Gadamer, Habermaas)
Värdefilosofi och samhälle
1. ”[D]els olika värdeteoretiska
ståndpunkter och normativa etiska teorier
som handlar om vad som är a) rätt och orätt
samt b) vad som utmärker ett gott liv”
2. ”[D]els samhällsfilosofi som handlar om
vad som är rättvist och vad som utmärker
ett gott samhälle”
”Genusfrågor och/…/ hållbar utveckling” (se
nästa kunskapskrav)
”Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska
förhållningssätt som präglar den aktuella
diskussionen om existentiella frågor, etiken,
samhället, språket, vetenskapen och verkligheten”
”Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor
om hållbar utveckling.”
Språkfilosofi
Grundläggande begrepp, till exempel
tolkning, precisering och definition”.
”Teorier om språkets funktion och mening.”
”Begreppsanalys och argumentationsanalys
utifrån både språkfilosofisk och logisk
förståelse av argumentationens
konstruktion.”
-> 1 a) Etik: Etisk egoism/altruism/universalism – Instrumentellt/intrinsikalt gott I) Konsekvensetik &
Utilitarism (Bentham, Mill) vs II) Regeletik/Pliktetik (Kant) vs III) Dygdetik (Aristoteles, Nussbaum).
Rättighetsetik, omsorgsetik, sinnelagsetik, situationsetik.
->b) Gott liv: Yttre/inre, Existensfilosofi
(Sartre). Värden: Ofstad.
->2. ”Samhällsfilosofi”: Rättvisa: I) Merit/prestation II) Behov III) Lika fördelning. (Hobbes, Liberala
rättigheter, Marx). Rawls vs Nozick. Frihet: negativ och positiv.
Genus: Tre distinktioner: a) Kön och genus (de Beauvoir + Butler) b) Liberal, socialistisk, radikal
c) Särarts- och likhetsfeminism - (Heteronormativitetet). Hållbar utveckling: Djupekologi (Naess)
OBS! Detta kunskapskrav – nutida filosofi – tas upp i samtliga övriga områden (& detta får ni gärna gå in
djupare på i er avslutande muntliga presentation!)
(Exempel på ”nutida” filosofer, som företräder olika riktningar, som vi (kort el långt) tar upp: Kunsk.: Husserl, Quine,
Rorty. Vet.: Popper, Kuhn. Habermaas. Etik/existens: Singer, Nussbaum, Gilligan, Regan, ”Existensfrågor”: Sartre,
Heidegger, Ofstad. Samhälle: Arendt, Rawls, Nozick, Etzioni. Språk: Wittgenstein. Genus: Butler, Benhabib. Ekologi: Naess
Sakpåståenden och värdepåståenden. Vaghet, Mångtydighet. Tolkning (ofta inexakt) Precisering.
Definition: lexikalisk, explikativ, ostensiv, stipulativ, persuasiv. För vid/för bred definition.
Kort om referensteorin, föreställningsteorin. Logiska positivismens teori (tidiga Wittgenstein) vs
användningsteorin/språklig pragmatism. (senare Wittgenstein) ”språkspel”.
Referens och betydelse. Tes, argument, premiss. Hållbarhet (dvs sanning/ sannolikhet) & Relevans.
Irrelevanta argument: personangrepps-/ auktoritets/ majoritetsargument, Guilt by Association, rävsax,
ensidigt urval, ”statistik”.
