Sammanfattning av Filosofi 1 - precisering av Centralt innehåll Område & Centralt innehåll Verklighetsuppfattningar och kunskap: ”Grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera” Precisering av ämnesplanens Centrala innehåll (d.v.s. allt vi tar upp på kursen) > Viktigare begrepp/”teorier” i fetstil, ”filosofer” inom parentes Verklighetens sanna natur - dvs: I) Monism: a) materialism vs idealism (objektiv, Platon, och subjektiv, Berkeley) II) Dualism (Descartes) Kort om: pluralism (Popper). > Distinktionen: Ontologi/epistemologi. Medvetande. Determinism och fri vilja. Gud. ”Grundläggande kunskapsteori utifrån > a) begreppet kunskap > b) vetandets olika former > c) begreppet sanning” -> a) ”begreppet kunskap”: sann, välgrundad tro/övertygelse. Välgrundad= upplevelse, minne, deduktion, induktion (härledningsregler), självklara sanningar. Skepticism, probabilism. I) Rationalism,”Medfödd kunskap” (Descartes). vs II) Empirism, ”Oskrivna blad” (Locke, Hume). ”Mix”: Kant. ************************************Du hittar ämnesplan för Filosofi 1 (inkl. kunskapskraven) på Skolverket.se: -> b) ”vetandets olika former”: praktisk, teoretisk, intuition/tyst kunskap. -> c) ”begreppet sanning”: Korrespondensteorin, koherensteorin, den pragmatiska sanningsteorin. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnenkurser-och-program ************************************ Vetenskapsteori: ”Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen”: Verifikationism/Hypotetisk deduktiv metod. Hypotesprövning - Vetenskapliga kriterier: motsägelsefrihet, prövbarhet, rimlighet, relevans, räckvidd, enkelhet. Falsifikationism, Paradigmteorin. ”Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap” Enhetsvetenskap/Covering-law (Hempel) vs hermeneutik. Hermeneutisk cirkel, förståelsehorisont (Gadamer, Habermaas) Värdefilosofi och samhälle 1. ”[D]els olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är a) rätt och orätt samt b) vad som utmärker ett gott liv” 2. ”[D]els samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle” ”Genusfrågor och/…/ hållbar utveckling” (se nästa kunskapskrav) ”Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten” ”Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling.” Språkfilosofi Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition”. ”Teorier om språkets funktion och mening.” ”Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion.” -> 1 a) Etik: Etisk egoism/altruism/universalism – Instrumentellt/intrinsikalt gott I) Konsekvensetik & Utilitarism (Bentham, Mill) vs II) Regeletik/Pliktetik (Kant) vs III) Dygdetik (Aristoteles, Nussbaum). Rättighetsetik, omsorgsetik, sinnelagsetik, situationsetik. ->b) Gott liv: Yttre/inre, Existensfilosofi (Sartre). Värden: Ofstad. ->2. ”Samhällsfilosofi”: Rättvisa: I) Merit/prestation II) Behov III) Lika fördelning. (Hobbes, Liberala rättigheter, Marx). Rawls vs Nozick. Frihet: negativ och positiv. Genus: Tre distinktioner: a) Kön och genus (de Beauvoir + Butler) b) Liberal, socialistisk, radikal c) Särarts- och likhetsfeminism - (Heteronormativitetet). Hållbar utveckling: Djupekologi (Naess) OBS! Detta kunskapskrav – nutida filosofi – tas upp i samtliga övriga områden (& detta får ni gärna gå in djupare på i er avslutande muntliga presentation!) (Exempel på ”nutida” filosofer, som företräder olika riktningar, som vi (kort el långt) tar upp: Kunsk.: Husserl, Quine, Rorty. Vet.: Popper, Kuhn. Habermaas. Etik/existens: Singer, Nussbaum, Gilligan, Regan, ”Existensfrågor”: Sartre, Heidegger, Ofstad. Samhälle: Arendt, Rawls, Nozick, Etzioni. Språk: Wittgenstein. Genus: Butler, Benhabib. Ekologi: Naess Sakpåståenden och värdepåståenden. Vaghet, Mångtydighet. Tolkning (ofta inexakt) Precisering. Definition: lexikalisk, explikativ, ostensiv, stipulativ, persuasiv. För vid/för bred definition. Kort om referensteorin, föreställningsteorin. Logiska positivismens teori (tidiga Wittgenstein) vs användningsteorin/språklig pragmatism. (senare Wittgenstein) ”språkspel”. Referens och betydelse. Tes, argument, premiss. Hållbarhet (dvs sanning/ sannolikhet) & Relevans. Irrelevanta argument: personangrepps-/ auktoritets/ majoritetsargument, Guilt by Association, rävsax, ensidigt urval, ”statistik”.