100 år i kamp för jämlikhet, rättvisa och solidaritet
Ett axplock 1905 - 2005
Protokoll fört vid konferens för bildande af Mellersta Norrlands distrikt af Sveriges
Socialdemokratiska arbetarparti vid möte å Sundsvalls teater 9 Juli 1905
Socialdemokraterna i Västernorrland
1
Industrin kom
Industriverksamhet i större omfattning kom till Västernorrland på 1600-talet då järnbruk
placerades där det fanns gott om skog till träkol. Sedan kom sågverken och den
förädlingsindustri som nu är en av landets viktigaste exportnäringar. Ett stort genombrott
betydde lagen om aktiebolag i mitten på 1800-talet som gav nya möjligheter att skaffa
riskkapital.
Ett arbetarproletariat
Med sågverksindustrins utveckling fick vi ett arbetarproletariat. Järnbrukens patriarkaliska
ägare ersattes av förvaltare med mer eller mindre anonyma aktieägare. Lönerna var låga och
missnöjet grodde. 1873 strejkade arbetare i Norrbotten mot svältlöner. Man tror att det var
den första strejken. Den fick efterföljare i Gävle och Ådalen 1875 och den mest omfattande
och omskrivna 1879 i Sundsvall.
Sundsvallsstrejken
Sundsvallsstrejken började med
spontan arbetsnedläggelse vid
Heffners sågverk. Fackföreningar
fanns inte. Lönerna hade sänkts
med omkring en femtedel. Strejken
spred sig. 6000 vid 21 sågverk
strejkade
efter
tre
dagar.
Magistraten i Sundsvall vädjade
om hjälp hos landshövding Curry
Treffenberg. Han uppmanade
arbetarna att besinna sitt ansvar för
arbetsgivarnas
ekonomi
och
övergick till att hota. Strejken var
ett brott som skulle bestraffas.
Militär
grupperades
runt
Skarpskyttelägret där de strejkande
samlats. Domstol upprättades på
lägret och dömde några av
arbetarna – en satt i fängelse några
månader. Strejkande hotades med
vräkning från bostäder och hade
inte något att leva av. Sågverken
behövde dock arbetarna och de
flesta fick efter en tid återgå på
grund av särskild ”nåd” från
arbetsgivarna.
Landshövding Curry Treffenberg i spetsen för den
beväpnade styrkan under Sundsvallsstrejeken 1879.
Fackföreningar
Under 1880-talet kom gesäller som under vandringar i Europa kommit i kontakt med radikala
idéer. De blev drivkrafter i kampen för att få bilda fackföreningar. Med början vid sågverken
bildades under 1880-talet många fackföreningar. Arbetsgivarna motsatte sig föreningsrätten
med full styrka. Den kamp detta föranledde skulle vara värd sig egen historia. Viktigast är
dock att rätten att organisera sig i långa loppet inte kunde tas ifrån arbetarna.
2
August Palm: Vad vilja socialdemokraterna.
August Palm
6 november, 1881 höll August Palm det första socialistiska anförandet i
Sverige. På hotell Stockholm i Malmö talade han under rubriken: Vad
vilja socialdemokraterna?
1 oktober, 1884 kom August Palm till Sundsvall. Han talade märkligt nog
i Läroverket. Efter ytterligare ett par möten stängdes dock alla portar för
agitatorn och han fick hålla sina möten utomhus. Han kom på en ny turné i
juli 1886 och talade på fler platser i Sundsvall, Härnösand och Ådalen.
Dåtidens arbetstider avspeglas i mötestiderna. I Härnösand talade han en
fredag och lördag kl 9 på kvällen i slutet på juli 1886.
August Palms agitation gick
hem hos arbetare som tröttnat på orättvisorna.
Det gällde lön att kunna leva på men också rätt
att rösta och 8 timmars arbetsdag. Att rösta var
förbehållet kapitalägare och arbetstiderna var
lång in på 1900-talet fjärran från målet 8
timmars arbetsdag.
Annons i VA 23 Juli 1886
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti
Fackföreningarna insåg att de måste bilda ett parti för att få
inflytande över politiken. Därför bildade de 1889 Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti. Frågan om allmän rösträtt stod i
första rummet och blev en symbol för att partiet ville arbeta
demokratiskt. Förändringar skulle ske gradvis, genom reformer.
Partiet hade vid sin start 3149 medlemmar. Medlemskap i partiet
sågs inte med blida ögon och fick arbetsgivaren reda på att man var
aktiv i facket eller socialdemokratin kunde man bli av med jobbet.
Ofta svartlistades den som fått sparken så att ingen annan skulle
anställa honom.
Arbetarekommuner
Socialdemokratiska Arbetarekommuner bildades för att ”sammansluta fackliga och politiska
föreningar” med start i Sundsvall 1897. Under därpå följande år bildades arbetarekommuner
runt om i länet så att under en 20-årsperiod var partiet representerat i nästa alla socknar.
Nolaskogs
Örnsköldsviks arbetarekommun bildades 1904. Partiets ombudsman Johan Persson lyckades
också få igång fackföreningar i Hörneborg och Järved. Det dröjde dock in på 1910 talet innan
fler arbetarekommuner bildades, då i Järved, Köpmanholmen, Mellansel och Domsjö. På
sistnämnda ort hade man att tampas med Frans Kempe och Mo- och Domsjöbolaget som
strävade efter att hålla sina arbetare obesmittade av ”socialismens vedervärdigheter” N. V.
Öberg gårdsägare och fjärdingsman var fredad från bolagets påtryckningar och blev
banbrytare för arbetarrörelsen i Domsjö.
3
Nya Samhället
Som en tidning för arbetarklassen i Norrland
kom Nya Samhället (senare Dagbladet) ut med
sitt första nummer 20 april, 1900.
Arbetarrörelsen i Ångermanland kom dock att
känna behov av egen tidning i kampen för
arbetarnas livsvillkor och startade Nya
Norrland med 104 kr som startkapital. Första
numret kom ut 5 december, 1907.
Strid om rätt att vara med i facket
Hårda föreningsrättsstrider rasade under åren
kring förra sekelskiftet i sågverksdistrikten i
länet. I april 1899 slog sågverksägarna i
Sundsvall till med lockout vid alla sågverk där
det fanns fackföreningar. De krävde utträde ur
fackföreningarna. När striden avblåstes efter
par månader stod arbetarna som förlorare. De
måste förbinda sig att gå ur facket för att få återgå i
arbete. LO köpte en gård på Alnö för att härbärgera
de familjer som vräkts.
Första numret av Nya Samhället
april 1900
Kravet på allmän rösträtt och föreningsrätt samlade tusentals
demonstranter. Bilden från Hamnplan i Sundsvall 1902
4
Mellersta Norrlands
arbetarparti.
distrikt
af
Sveriges
Socialdemokratiska
S i Västernorrland firar 100-årsjubileum 2005 av den anledningen att den första
partiorganisationen på regional nivå bildades 1905. Sundsvalls arbetarekommun och Nya
Samhället inbjöd organisationer i Medelpad, Ångermanland och norra Hälsingland till en
konferens på Sundsvalls Teater 9 juli, 1905. Många kom och man bildade ”Mellersta
Norrlands distrikt af Sveriges Socialdemokratiska arbetarparti”. Nya Samhället skulle vara
partiorgan för hela distriktet. VU i nya distriktet blev J A Henriksson, ordförande, Olle
Svensson, sekreterare och August Svensson, kassör. 1906 beslutades att distriktets
verksamhetsområde skulle vara Västernorrland och delar av norra Hälsingland.
Partidistriktets uppgift blev att bilda fler organisationer och stärka partiet inför kommande
utmaningar. Inte minst storstrejken 1909 innebar stora utmaningar.
1910 bröt sig Ångermanland ur det nya distriktet och bildade ett eget partidistrikt.
Partistyrelsen hade med tvekan godkänt detta och uttalade att denna distriktsindelning var ett
försök. Om det visar sig ofördelaktigt för partiarbetet ”må det nya Ångermanlands distrikt åter
kunna förenas med Medelpads”. Det blev en 80- årig ”försöksperiod”, som avslutades när
distrikten åter gick samman 1991.
Den första distriktsstyrelsen i Ångermanlands distrikt förlades till Härnösand och bestod av
C.O.Johansson, ordförande, J.P.Nylander, kassör och B.Almström, sekreterare.
1 maj
1889, beslutade den socialistiska internationalens kongress att göra 1 maj till
arbetarnas internationella demonstrationsdag och dagen har blivit en stor
samlingsdag för arbetarklassen i Sverige och världen över. Långt senare, år
1938, blev första maj officiellt erkänd som allmän helgdag.
Sandödramat 1907
I ett ultimatum 1 januari, 1907 meddelade grosshandlaren Seth Kempe vid Dals sågverk i
Nyadal att han inte godkände arbetarnas anslutning till LO. Det blev strejk och det kom
strejkbrytare. Förhandlingar strandade. Arbetarna vid Sandö sågverk gjorde gemensam sak
med arbetarna vid Nyadal. Sågverken förklarades i blockad. Strejkbrytarna utrustades med
vapen och särskild polisbevakning utposterades kring deras förläggning i Nyadal. Ett antal
ungdomsklubbister lyckades forcera polisbevakningen och trängde in i förläggningen. Det
ledde till sammanstötningar och en polisuppsyningsman fick i tumultet ett öga så illa skadat,
sannolikt av en träribba i en trappa, att det måste opereras bort. Landsfiskalen var inte
övertygad om att någon av ungdomsklubbisterna förorsakat skadan. Bröderna Henning och
Fritz Ståhl och Albert Sundin fick orimligt hårt straff – vardera 8 års straffarbete. Andra
dömdes till straffarbete eller fängelse med varierande längd.
Händelsen väckte enorm uppmärksamhet i landet - en del tog parti för Kempe men många
också för de arbetare som kämpade för sin föreningsrätt.
Arbetarna vann trots allt denna kamp. 22 juni, 1907 träffades en överenskommelse enligt
vilken ”föreningsrätten” skulle hållas okränkt och de utestängda arbetarna återtagas innan
5
några nya fick anställas. Det anses att Sandödramat blev slutpunkt i de ångermanländska
arbetsgivarnas kamp för att enväldigt få diktera löner och arbetsvillkor för sina anställda. Seth
Kempe tog konsekvenserna av att han dragit det kortaste strået och sålde Dals och Sandö
sågverk. Efter en lång process med uppvaktande delegationer till kungen för att söka nåd för
de dömda blev det dömda benådade men det dröjde till 1912 innan alla var fria. I oktober 191
fick Sverige en liberal ministär och det gjorde uppenbarligen kungen mer medgörlig.
Kvinnorna organiserar sig.
I augusti 1907 tog Härnösands
arbetarkommun initiativ till en
fackförening på tobaksbolaget.
Fackföreningen fick snart 500
medlemmar och kvinnorna var i
majoritet.
21 sept 1907 bildar tobaksarbetarna
i Härnösand sin första fackförening.
Hjalmar Branting
År 1896 fick socialdemokraterna sin första
representant i riksdagen, Hjalmar Branting. Han kom
in i riksdagen med stöd från vissa liberala kretsar i
Stockholm. År 1908 blev han socialdemokraternas
förste kongressvalde partiordförande. Den 10 mars
1920 bildade han den första socialdemokratiska
regeringen.
LO
År 1898 bildades landsorganisationen,
LO.
Fackföreningsrörelsen hade nått en sådan storlek att
det var dags att skapa ett samarbetsforum.
Rösträtt
Under 1900-talets början kunde enbart finansiellt
starka personer rösta. Därför blev kravet om lika
rösträtt partiets första och viktigaste krav under de
första åren. Efter hård kamp och många kompromisser genomfördes en rösträttsreform 1909
6
som innebar lika rösträtt för alla män oberoende av inkomst. 1911 hölls första
andrakammarvalet efter rösträttsreformen. Det blev ett stort framgångsval för S.
Folkets Hus, ABF, HSB, Konsum
Föreningsrättstriderna medförde också att arbetarna inte fick hålla sina möten i de lokaler som
fanns. Därför byggdes Folkets hus. Törsten efter kunskap och bildning var stor. Därför
startades folkhögskolor och Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. På många bruksorter kom
SSU att fungera som arbetarungdomens gymnasium. För att få ner hyrorna byggdes bostäder.
Vi fick allmännyttan och kooperativa bostadsföretag bl.a. HSB. Arbetarna gick också ihop
och startade Konsumbutiker.
Hungerdemonstrationer
1917 upprördes de egendomslösa arbetarna av brist på mat och prisocker. Det kom till
hungerdemonstrationer. I Härnösand samlade en hungerdemonstration i april tusentals
deltagare. Man krävde rättvis fördelning av livsmedel, högre löner, 8-timmars arbetsdag,
allmän och lika rösträtt och amnesti för politiska fångar. Syndikalister bildade
”revolutionsutskott” med Fritz Ståhl i spetsen och propagerade för våldshandlingar. Man
talade om att storma centralfängelset i Härnösand för att befria Amaltheamannen Anton
Nilsson. I detta läge sammankallade arbetarekommunen alla arbetareorganisationer och
bildade Härnösands Arbetarråd. 1 maj skulle fängelset stormas. På morgonen hölls
överläggning med alla inblandade. Militär kom till staden och Anton Nilsson förflyttades i
tysthet från Härnösandsfängelset. Ståhl fick pass till Norge och 150 kr på fickan och
skickades i väg. Arbetarrådet fick kontakt med några av hans fanatiker. De överlämnade
hemmagjorda bomber som sänktes i Södra Sundet natten mot 1 maj, 1917. 1
majdemonstrationen fick en väldig tillslutning och förlöpte lugnt och värdigt. Ca 10 000
arbetare från hela Ådalen deltog
10 000 demonstrerar i Härnösand 1 Maj 1917
7
Partiets splittras
Vid partikongressen i februari 1917 blev brytningen definitiv mellan de olika riktningarna
inom partiet. Brytningen orsakades av det klassiska valet mellan parlamentarism och reformer
och den revolutionära vägen.
Ungsocialister inbjöd Sveriges arbetare att bilda ett nytt parti Socialdemokratiska
Vänsterpartiet, där nästan hela ungdomsförbundet ingick. Nya socialdemokratiska
ungdomsförbundet i Eskilstuna gick dock ut med upprop om att skapa ett nytt
ungdomsförbund och i oktober 1917 bildades dagens SSU.
Vid ungdomsdistriktets konferens i februari 1917 i Sundsvall förbereddes ett försök att ta över
Nya Samhället. De misslyckades dock. Partiet fick majoritet med 106 mot 65 för att tidningen
skulle fortsätta företräda socialdemokratiska partiets värderingar. Vid ungdomsdistriktets
konferens det året valdes styrelse med endast vänstersocialister och kort därefter bildades
Medelpads vänstersocialistiska parti.
I Ångermanland lyckades vänstersocialdemokraterna ta över först Nya Norrland och sedan
hela partidistriktet. Vid distriktskonferensen i april 1917 beslutades efter 12 timmars debatt
med 31 röster mot 3 att distriktet skulle lämna socialdemokratiska arbetarpartiet och inträda i
socialdemokratiska vänsterpartiet. Ett fåtal arbetarkommuner stannade kvar i SAP och bildade
ett eget distrikt. I juni 1923 återförenades de båda distrikten. Karl Mäler säger i sin bok ”Vi
bygger landet” att återtåget präglades av den förlorade sonens attityd. Det reformistiska
socialdemokratiska partiet gick vinnande ut partisplittringen. Redan vid 1924 års riksdagsval
var detta helt tydligt. SAP fick 41.1 och vänsterpartiet 5,1 procent i riket. I länet var det
jämnare men trenden var ändå helt tydlig.
Folkhemmet
Per Albin Hansson blev partiledare år 1928 och det
skulle innebära stora framsteg för Socialdemokraterna. Det var Per Albin Hansson som
grundade folkhemstanken. ”Det goda hemmet
känner icke till några privilegierade eller
tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där
ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen
skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke
trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda
samhället råder likhet, omtanke, samarbete,
hjälpsamhet.”
Ekonomisk världskris bröt ut under 1930-talet och
såväl Sverige som de flesta andra länder drabbades
av
stor
arbetslöshet.
År
1932
vann
socialdemokraterna valet och den största uppgiften
var utan tvekan att skaffa fram nya jobb. Den
socialdemokratiska valsegern innebar en historisk
vändpunkt inom svensk politik. Genom införandet
av skatter på förmögenheter frigjordes pengar till
nya
jobb.
Folkpensionen
höjdes,
en
arbetslöshetsförsäkring infördes och de familjer som
hade många barn fick låna pengar till att bygga bostäder. 1930-talet ett framgångens
decennium med viktiga reformer och betydelsefulla sociala förändringar.
8
Den fruktansvärda himmelsfärdsdagen
Demonstrationståget på väg till Lunde 14 maj 1931.
Men 30-talet kom också med bakslag för arbetarrörelsen. Fem människor dödades när
militären gjorde ett ingripande mot en demonstration i Lunde i Ångermanland. Bakgrunden
till dödskjutningen var ökad arbetslöshet och lönesänkning. Strejk i protest möttes av
arbetsgivarna med att strejkbrytare anställdes. I Ådalen rådde hopplös fattigdom.
Strejkbrytarnas ankomst ledde till demonstrationer där några strejkbrytare misshandlades. I
det läget fattade länsstyrelsen det ödesdigra
beslutet att inkalla militär.
Den 14 maj som var Kristi himmelsfärdsdag
Här vilar
samlades arbetarna till protestmöte i Frånö Folkets
En svensk arbetare
Hus för att planera en demonstration den 17 maj.
Stupad
Det kom så många att man måste flytta mötet till
I fredstid.
Folkets Park. Mötet uttalades sig för
demonstration och allmän arbetsnedläggelse.
Vapenlös,
Fackföreningsstyrelsen sammanträdde i en
Värnlös.
särskild lokal. Medan sammanträdet ännu pågick
Arkebuserad av okända kulor
med hård diskussion om arbetsnedläggelsen
Brottet var hunger
avtågade demonstrationståget mot Lunde utan
Glöm honom aldrig
fackliga ledare, marschplan eller information om
att de kunde möta våld om överträdde de
fridlysningsbestämmelser
som
länsstyrelsen
Gravskriften av Erik Blomberg på
utfärdat. I spetsen fördes två fanor och ett standar
och Dynäs-Väja hornorkester spelade. När tågade Gudmundrå kyrkogård glömmer vi
kom till Lunde tåg det en annan väg än militären aldrig.
beräknat. I tumultet som uppstod dog fem unga
människor av skott från militärens gevär och kulspruta.
9
En ny fördelningspolitik
År 1934 gav Gunnar och Alva Myrdal tillsammans ut en bok med namnet ”Kris i
befolkningsfrågan”. De skrev om en helt ny fördelningspolitik. Bland annat föreslog de att
folket gemensamt skulle vara med och betala en större del av kostnaden för att försörja ett
barn. Boken skapade en livlig debatt om barn-, familje- och bostadspolitiken och var mycket
betydelsefull i utformningen av reformpolitiken.
Saltsjöbadsavtalet
År 1938 undertecknade LO och SAF det så kallade
Saltsjöbadsavtalet. Det syftade till att skapa stabilitet på
arbetsmarknaden och att förhindra konflikter. Avtalet var början till
det som senare kom att kallas den svenska modellen.
Per Albin dör
Per Albin Hansson avled plötsligt 1946 och efterträds av Tage
Erlander.
Den svenska modellen byggs ut.
Andra Världskriget var över och nu började reformarbetet med att
bygga upp sociala trygghetsnät. Tage Erlander, ledde under sin tid
som partiledare utformningen av ett heltäckande trygghetssystem. I
mitten av 50-talet blev alla i Sverige sjukförsäkrade. Mammor
fick föräldrapenning, studenter fick studielån och arbetstiden blev
kortare. Dessutom blev semestern längre för arbetarna. Det här var
en tid då den svenska modellen snabbt byggdes ut.
ATP
1957 sker folkomröstning om tjänstepensionen.
Socialdemokraternas och LO: s linje 1 segrar (45,8
procent av rösterna) med den berömda affischen
”Gärna medalj men först en rejäl pension”. ATP
träder i kraft år 1960.
En miljon bostäder.
60-talet präglades av en stor bostadsbrist i Sverige.
Därför
presenterade
socialdemokraterna
”miljonprogrammet”. En miljon bostäder skulle
byggas inom loppet av 10 år. 1975 meddelade
dåvarande bostadsminister, Ingvar Carlsson, att den
miljonte bostaden var byggd.
10
Ökad jämlikhet
År 1964 behandlades kvinnans jämlikhet i en särskild
programskrift under partikongressen. Partiet firade 75årsjubileum och ett framtidsprogram antogs. Kongressens
beslut om jämlikhet blev startskottet för ett ökat engagemang
för jämlikhetsfrågorna. Alva Myrdal presenterade på
kongressen 1968 rapporten ”Ökad jämlikhet”.
Olof Palme
Olof Palme efterträdde Tage Erlander som partiledare den första oktober 1969. Olof Palme
var 42 år när han valdes av en enhällig partikongress. I partikretsar hade han länge setts som
en naturlig efterträdare till Tage Erlander.
”Jag är demokratisk socialist med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i
Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika; när jag for runt och
såg en ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta staterna.”. Orden är från ett av Olof Palmes
mest kända och klassiska tal, under en valdebatt 1982.
11
Partidistrikten i Medelpad och
Ångermanland blir S i Västernorrland.
1977 beslutade distriktskongresserna bilda en gemensam
kommitté. Distrikten såg att det var dags att bli ett igen.
Det började med organisatoriskt och politiskt samarbete. I
ett mycket framåtsyftande och omfattande program ”Ett
tryggare och mänskligare Västernorrland” föreslår
kommittén mål för politiken inför 80-talet.
Kommittén lämnar årliga rapporter till kongresserna i de
båda distrikten och 1990 var det dags att gå ihop.
Bo Holmberg
Drivande kraft i utformningen av politiken inför 80-talet var distriktets dåvarande
distriktsordförande Bo Holmberg. Bo var landstingsråd mellan åren 1976- 1982, statsråd och
(civilminister) 1983 - 1988, riksdagsledamot år 1985-1996 och är sedan år 1996 landshövding
i Södermanlands län.
Folkomröstning om kärnkraft
Reaktorolyckan 1979 på kärnkraftverket i Harrisburg, USA, blev startskottet till en debatt om
energipolitiken i Sverige. År 1980 hölls en rådgivande folkomröstning om kärnkraften.
Omröstningen gällde tre alternativ: Linje 1 innebar att kärnkraften skulle behållas, linje 2 att
kärnkraften skulle avvecklas då det var möjligt och linje 3 att kärnkraften skulle avvecklas
direkt. Linje 1 fick 18,8, linje 2 39,1 och linje 3 38,7 procent. Riksdagen beslutade senare att
kärnkraften skulle vara avvecklad år 2010.
Vi minns Olof Palme
Den 28 februari 1986 mördas Olof Palme. Mordet skakade Sverige och många i omvärlden.
Ingvar Carlsson
Ingvar
Carlsson
utsågs
till
ny
partiordförande. Han engagerade sig
särskilt i att lyfta fram kvinnor i politiken.
Det var under hans period som partiledare
som
socialdemokraternas
valsedlar
utarbetades efter principen ”varannan
damernas” och efter valet 1994 var hälften
av socialdemokraterna i regeringen män
och hälften kvinnor.
12
”Vi vill ha en fortsatt ekonomisk tillväxt då måste vi lära oss att kombinera det materiella
välståndet med varsamhet om vår natur och vår miljö”, sa statsminister Ingvar Carlsson vid
LO-kongressen 1986. Under 1980-talet blev miljöfrågan en alltmer angelägen fråga och ett
samlat miljöprogram mot luftföroreningar och försurning antogs av riksdagen 1988.
Under perioden 1991 till 1993 drabbades Sverige av den värsta lågkonjunkturen sedan 1930talet. De ekonomiska problemen tornade upp sig och arbetslösheten steg till rekordhöga
siffror.
Mona Sahlin
1993 blev Mona Sahlin partiets första kvinnliga partisekreterare.
Mona har nu hunnit tjäna partiet länge och på ett sätt som är värt
beundran. Ofta på poster som krävt nytänkande och kreativitet. Nu är
hon samhällsbyggnadsminister.
Ja till EU
År 1994 folkomröstade svenska folket om ett svenskt
medlemskap i den Europeiska unionen, EU. Tillsammans
med Finland och Österrike blev Sverige medlem i EU
1995. Om Västernorrland fått bestämma hade vi inte gått
med. Här var nejsidan överlägsen som framgår av denna
bild .
S övertar makten
Socialdemokraterna övertog regeringsmakten 1994 med vallöften om att sanera den svenska
ekonomin och få ner arbetslösheten. I början på 90-talet var vår frihet starkt beskuren av
växande arbetslöshet, skenande skulder och skyhöga räntor.
Riksdagsvalet i Västernorrland 1994
M
13,0%
C
9,2%
FP
6,0%
KD
3,9%
S
55,2%
V
6,7%
MP
4,8%
13
Ingvar Carlsson avgick som partiordförande 1996
och efterträddes av Göran Persson
.
Partikongressen i Sundsvall
Under tiden 7 – 14 september 1997 genomfördes partikongressen i Sundsvalls Folkets Park.
Den fick som namn och tema Framtidskongressen. Distriktets alla resurser och 300 frivilliga
mobiliserades. Sammanfattningen enligt 1997 års berättelse är att ” vi lyckades genomföra
kongressen på ett fantastiskt sätt tillsammans med ledningen på partiexpeditionen i
Stockholm” Distriktet blev för första gången representerat i verkställande utskottet då Elvy
valdes som suppleant.
Stor framgång
Valet 2002 blir en stor framgång för socialdemokraterna. I riksdagsvalet ökar partiet sin andel
av rösterna med 3,5 procentenheter till 39,9 procent. Väljarna visar tydligt att de föredrar
satsningar på välfärden framför stora skattesänkningar för höginkomsttagare.
Riksdagsvalet i Västernorrland 2002
M
8,5
-5, 2
C
9,6
+3, 0
FP
9,2
+5, 7
KD
7,5
-2, 6
S
49,3
+4, 2
V
9,8
-4, 9
MP
3,7
-0, 3
Anna Lindh
Den 11 september 2003 avlider Anna Lindh,
efter att dagen innan ha blivit överfallen under
ett besök på varuhuset NK i Stockholm.
Vi beundrade så enormt Annas förmåga att
göra en stor insats internationellt som
respekterad utrikesminister och samtidigt vara
så naturlig och nära som partivän och
småbarnsmamma. Allas vår sorg och saknad är
stor och mycket smärtsam.
14
Euron
I folkomröstning 14 september, 2003 om införande av euron blev det en jordskredsseger för
nej i Västernorrland. Procentandelarna fördelade sig så här:
Ja
Nej
Blank
29,8
68,5
1,7
Elvy Söderström blir ordinarie i VU
På våren 2004 håller socialdemokraterna mellankongress i Stockholm under devisen ”Tillväxt
för välfärd”. Elvy Söderström väljs in som ordinarie i partiets verkställande utskott.
Val till Europaparlamentet
Valet till Europaparlamentet den 13 juni 2004 Valet gav följande föga uppmuntrande resultat:
M 9,40 % C 8,07 % FP 5,86 % KD 5,11 % S 30,05 % V 15,05 % MP 6,30 % Junilistan 15,66
%
Partiets ideologiska utveckling
Ideologin har vi gemensamt. Den måste alltid finnas
med i våra diskussioner – alltid hävdas.
Vid partisplittringen 1917 vann reformismen:
Inriktningen att delta i parlamentariskt arbete och
driva vår politik med kompromisser för att få
majoritet om det så behövs. Det har krävt en ständig
visions- och programdiskussion. Idémässigt finns
det
ändå
en
stark
kontinuitet
mellan
partiprogrammen under de 100 åren.
Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på
demokratins ideal och alla människors lika värde.
Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle
är den demokratiska socialismens mål.”
Så inleds socialdemokratins partiprogram, som
antogs av partikongressen 2001. Det utgår, som alla
tidigare program, från de klassiska värderingarna
frihet, jämlikhet och solidaritet. Det bygger, som
tidigare program på insikten att möjligheterna att
förverkliga dem beror av hur vi bygger både
samhället i stort och det ekonomiska livet. Men det innebär också på många punkter en
vidareutveckling och förnyelse av de tidigare programmen. En viktig sådan punkt är den
vidgade jämlikhetsanalysen, som innefattar både klass, kön och etnicitet. En annan punkt är
15
den tydliga skiljelinjen mellan kapitalism och marknadsekonomi, men där marknaden hela
tiden underordnas demokratin och demokratins spelregler.
”Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, könssegregation
och etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla
behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där alla barn kan växa till
fria och självständiga vuxna, där alla kan styra sina liv och sin vardag och i jämlik och
solidarisk samverkan söka de samhälleliga lösningar som gagnar det gemensamma bästa.”
En grundbult i socialdemokratins värderingar formulerades av Ernst Wigforss för 1944 års
partiprogram:
”Socialdemokratin vill låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen och
människors inbördes förhållanden för att därigenom ge var och en möjlighet till ett rikt och
meningsfyllt liv.
I detta syfte vill socialdemokratin så omdana samhället, att bestämmanderätten över
produktionen och dess fördelning läggs i hela folkets händer, att medborgarna frigörs från
beroende av varje slags maktgrupper utanför deras kontroll och att en på klasser uppbyggd
samhällsordning lämnar plats för en gemenskap av på frihetens och likställighetens grund
samverkande människor.”
I senare program utvecklas denna vision med formuleringar om varje människas rätt att som
medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning,
produktionsapparatens utformning och arbetets villkor.
En av de frågor, som diskuterats är planhushållningen
eller ”den planmässiga hushållningen”. Varför och när
marknaden måste tyglas. Ett svar grundas på det
funktionssocialistiska synsättet. Medborgarrätt går före
äganderätt när viktiga medborgarintressen måste hävdas
gentemot ägare av företag;
Arbete har alltid varit partiets kanske viktigaste mål. När
det gäller arbetsorganisation och medbestämmande har vi
hävdat att den enskilde anställde måste ges ett ökat
inflytande över sin arbetssituation.
Mål som rör de globala hoten mot miljön och mot
mänsklighetens överlevnad har blivit allt viktigare. S
hävdar ett ekologiskt perspektiv.
Tord Oscarsson
Källor:
Verksamhetsberättelser och politiska program
Karl Mäler: Vi bygger landet
Eric Sjöqvist: Det röda Ådalen
Härnösands Arbetarekommun: Ett sekel för välfärd
Reinhold Olsson: En krönika om Sundsvalls arbetarekommun
Sundsvalls Arbetarekommun: Skrift vid 100 årsjubileum 1997
Sollefteå Arbetarekommun: Skrift vi 100 årsjubileum 1989
16
