Landrapport
2013-09-11
BANGKOK
Delges:
Landrapport Thailand
Om Thailand
Här presenteras ambassadens landrapport för Thailand. Rapporten är skriven i
september 2013.
Landfakta - Thailand
1. Basfakta
Officiellt namn: Konungariket Thailand
Huvudstad: Bangkok
Yta: 513 115 kvadratkilometer
Folkmängd: 67 miljoner
Befolkningstillväxt: 0,8 % per år (ADB 2013)
Officiellt språk: thailändska
Religion: Ca 95 % buddhister, 4 % muslimer, 1 % övriga
Statsskick: Monarki
Statschef: Kung Bhumibol Adulyadej (regent sedan 1946)
Regeringschef: Yingluck Shinawatra (premiärminister sedan 2011)
Utrikesminister: Surapong Tovichakchaikul
Senaste allmänna val: 2011
Nästa reguljära allmänna val: 2015
2. Ekonomiska data
Valuta: Baht
Växelkurs: 100 kronor motsvarar fn. ca 460 baht
Ekonomisk tillväxt: 6,4 % 2012 (ADB 2013)
BNP (nominell): 11 375 miljarder baht 2012 (EIU 2013)
BNP/capita: 9 480 USD/capita (mätt i PPP, EIU 2013)
Inflation: 3,2 2013 (ADB 2013)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
Arbetslöshet: 0,7 % (ADB 2013)
Viktigaste näringar: Tjänster (52%), industri (40%), jordbruk (8%) (BOT 2013)
Viktigaste exportprodukter: Elektronik, fordon, jordbruksprodukter, maskiner (BOT
2013)
Viktigaste importprodukter: Maskiner, olje och gas, elektronik (BOT 2013)
Största handelspartner: Japan, Kina, EU, USA
Svensk export till Thailand: 5 541 miljoner kr för 2012 (Kommerskollegium 2013)
Svensk import från Thailand: 4 243 miljoner kr för 2012 (Kommerskollegium 2013)
Folkmängd:
Förkortningar:
ADB = Asiatiska utvecklingsbanken
EIU = Economist Intelligence Unit
BOT = Bank of Thailand
I. Kort historik
Thailand grundades 1238 under namnet Siam då thailändska lokalherrar gjorde
uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett thailändskt kungarike. Den
förste kungen i kungariket Ayutthaya, kung Ramathibodi, införde
theravadabuddism som statsreligion och skapandet av lagar baserade på
hinduistiska texter och thailändsk tradition. År 1767 krossades Ayutthaya av
burmeserna och huvudstaden skövlades. Den nuvarande Chakridynastin
grundades 1782 i Bangkokområdet av Rama den förste. Det var under Rama IV
(kung Mongkut, 1851-68), och Rama V (kung Chulalongkorn 1868-1910) som
Thailand etablerade permanenta kontakter med kolonialmakterna. Thailändarna
menar att det var de diplomatiska färdigheterna hos dessa två monarker, i
kombination med genomförandet av moderna reformer, som bidrog till att Siam
idag är det enda landet i Sydostasien som aldrig koloniserades. Under andra
världskriget var Thailand delvis allierat med och delvis ockuperat av Japan.
Efter kriget blomstrade inte minst relationen till USA. Kampen mot det
kommunistiska hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl inrikes-som
utrikespolitiken. Under senare år har Thailand varit en aktiv medlem i de flesta
stora multilaterala organisationer. Landet är även en aktiv medlem av regionala
organisationer som Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) och AsiaPacific Economic Cooperation (APEC).
2(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
II. Inrikespolitik
Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har ingen formell makt, men utövar
informellt inflytande över politiken. I valen såväl 2001 som 2005 vann miljardären
Thaksin Shinawatras parti Thai Rak Thai med löften om ekonomisk tillväxt och
utveckling. En militärkupp genomfördes den 19 september 2006. Kuppmakarna
tillsatte General Surayud Chulanond som premiärminister i spetsen för en i övrigt
civil regering.
Den 23 december 2007 gick Thailand åter till allmänna val, som åter vanns av
den avsatte premiärministern Thaksins – nu omdöpta – parti PPP. Ledaren för det
nya partiet, Samak Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge
förrän även han tvingades avgå trots stöd i parlamentet. Även hans efterträdare
(Thaksins svåger) från samma parti, Somchai Wongsawat, fick avgå sedan
konstitutionsdomstolen i december 2008 i en kritiserad process beordrat
upplösning av bl.a. Thaksins parti.
Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i det thailändska samhället.
Thaksinanhängare samlades kring en ny rörelse, populärt betecknad rödskjortor,
medan hans motståndare, kungatrogna anhängare enades i den s.k.
gulskjorterörelsen. Åren 2008 till 2010 präglades av frekventa, ofta våldsamma
demonstrationer och en de facto- ockupation av centrala delar av Bangkok.
Händelserna kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades och
hundratals skadades när armén sattes in för att återställa ordningen.
Mellan slutet av 2008 och fram till valen i juli 2011 styrdes Thailand av
Demokratiska partiet, med Abhisit Vejjajiva som premiärminister. Partiet har sitt
främsta stöd bland Bangkoks medelklass. Valen i juli 2011 vanns återigen av
Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheua Thai (uttalas pöa tai).
Thaksins syster Yingluck Shinawatra tillträdde som premiärminister i en
koalitionsregering. Thaksin ställde själv inte upp i valen då han befinner sig i
frivillig landsflykt efter att ha dömts för korruption.
Efter många år av skarpa motsättningar mellan bl.a. röd- och gulskjortor inleddes
2010 en försoningsprocess. Arbetet går emellertid långsamt, vilket enligt kritiker är
till följd av bristande politisk vilja.
3(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
Frågan om tronföljden är en annan politisk osäkerhetsfaktor. Den thailändske
kungen Bhumibol Adulyadej fyllde 85 år i december 2012 och vistas sedan
september 2009 på sjukhus. Det är svårt att förutse hur successionen kommer att
påverka landet när kungen, som har lett landet i över 65 år, går bort.
Sedan ifjol diskuteras frågan om en revidering av grundlagen flitigt. Oppositionen
är kritisk till regeringens planer på att reformera grundlagen. Man menar att det
finns risk för att en ny konstitution skulle förändra statsskickets grunder och
därmed öka risken för politiska spänningar i landet. Oppositionen är också orolig
för att de regler som hanterar s.k. lèse majesté-brott (högmålsbrott) skall ändras,
vilket skulle öppna dörren för kritik mot kungahuset, en tabufråga i Thailand.
Regeringen – som menar att den nuvarande grundlagen från 2007 saknar
tillräcklig legitimitet – har emellertid deklarerat att man inte avser ändra dessa
regler.
I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani, Narathiwat och Songkhla)
finns en malaymuslimsk minoritet, som strävar efter ökat självstyre.
Separatistgrupper, organiserade i decentraliserade nätverk, använder väpnad
kamp mot centralregeringen. Nästintill dagligen rapporteras om attacker med
dödlig utgång. Attacker riktas mot poliser och militärer, men även mot lärare.
I grunden handlar konflikten i södra Thailand om ekonomisk och social utveckling
samt om respekt för den malaymuslimska minoritetens rättigheter. Regeringen i
Bangkok införde 2005 särskilda undantagslagar för de aktuella provinserna.
Dessa lagar ger centralregeringens myndigheter ökade befogenheter att komma
till bukt med våldet. Lagarna har kritiserats av organisationer som arbetar med
mänskliga rättigheter. Konflikten är i högsta grad aktiv. Under våren och
sommaren 2013 har thailändska massmedier rapporterat om återkommande
attacker, bombattentat och skjutningar i de aktuella provinserna.
Regeringen har under 2013 inlett en dialogprocess med företrädare för
separatistgrupperna. Samtalen beskrivs inte som regelrätta förhandlingar utan
snarare som förberedande diskussioner. På grund av separatiströrelsens
decentraliserade struktur är det svårt att hitta företrädare med stark intern
förankring. Malaysias regering assisterar i dialogen, som hittills inte givit några
konkreta resultat.
4(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
III. Utrikespolitik
Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig politik med ett nära
ekonomiskt och militärt samarbete med bland annat USA. Det sydostasiatiska
närområdet och Kina blir utrikespolitiskt allt viktigare för Thailand. Thailand
utvecklar därför allt närmare kontakter med de andra länderna inom ASEAN. Det
regionala samarbetet gör framsteg inom bl.a. ekonomi, handel, bankväsende,
politik och kultur.
Under senare år har Thailand stärkt sin internationella profil och bidragit med
fredsbevarande trupper i Östtimor, Afghanistan, Sudan och Irak. Thailand är f.n.
medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Relationen mellan Thailand och
grannlandet Myanmar har den senaste tiden förbättrats, till följd av det förändrade
politiska läget i Myanmar. Thailand har stora ekonomiska intressen i Myanmar,
bl.a. kopplade till import av naturgas och till gemensamma infrastruktursatsningar.
Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har blivit internationellt
uppmärksammad. Landet har ännu inte skrivit under FN:s flyktingkonvention.
Flera tusen muslimska rohingyer från Myanmar har det senaste året sökt en
fristad i Thailand.
I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand och Kambodja i
gränsområdet kring Preah Vihear-templet i norra Kambodja. 1962 tilldömde
Internationella domstolen i Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den
juridiska statusen avseende det omgivande området (ca 4 km2) är fortfarande inte
avgjord. Sedan regeringen Yingluck Shinawatra tillträdde har länderna inlett en
dialog om området, men frågan är inte slutligt löst.
Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner migrantarbetare, framförallt från
grannländerna Myanmar, Kambodja och Laos. Av dessa är tusentals offer för
trafficking. Thailand har tidigare fått utstå skarp kritik, bl.a. då FN:s rapportör i
traffickingfrågor besökte landet 2012. Regeringen har visat att den avser prioritera
frågan.
De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder, Malaysia, förbättrats
genom ett tätare besöksutbyte, motiverat framförallt av det gemensamma behovet
av konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser.
5(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
EU och Thailand förhandlar om ett nytt frihandelsavtal och ett politiskt avtal som –
när de träder i kraft – kommer knyta Europa och Thailand närmre varandra.
Regeringen Yingluck har sedan makttillträdet 2011 fört en aktiv och utåtriktad
politik, en konsekvens av att det inrikespolitiska läget har stabiliserats.
Premiärministern har genomfört ett stort antal utrikes besök i bl.a. ASEANgrannländerna men även i Japan, Kina samt till flera länder i Europa, däribland
Sverige.
IV. Ekonomiska huvuddrag
Den thailändska ekonomin har de senaste två decennierna uppvisat god tillväxt.
Antalet fattiga har minskat i snabb takt. Tillverkningsindustrin (kläder och skor,
fordon, datorer och elektronik) står för en betydande del av ekonomin, liksom
turismen. Även jordbruksexporten är viktig, särskilt fiske- och risexporten.
Exporten motsvarar nu hela sjuttio procent av bruttonationalprodukten och är
motorn i tillväxten. Nationalräkenskaperna är i relativt gott skick, med en
statsskuldsättningsnivå på drygt fyrtio procent av BNP.
I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med drygt två procent
men tillväxten återhämtade sig med besked 2010, då Thailand noterade hela 7,8
procents tillväxt. 2011 påverkades kraftigt av översvämningskatastrofen, med
åtföljande kraftig BNP-minskning. Under 2012 återhämtade sig tillväxten snabbt,
en utveckling som dock avstannat under 2013.
Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från att tidigare ha varit
mer beroende av handeln med USA, Japan och EU har handelsflödena förskjutits
mer mot närområdet, dvs. ASEAN och Kina. Under 2009 när den thailändska
exporten och importen i spåren av den internationella finanskrisen sjönk med
drygt 14 procent respektive 25 procent, blev denna trend än mer markant. En
femtedel av Thailands totalhandel sker nu med ASEAN.
Även handeln med Kina, inräknat Hongkong, ökar i snabb takt. EU är fortsatt en
mycket viktig handelspartner för Thailand, särskilt som exportmarknad.
Frihandelsförhandlingar mellan Thailand och EU pågår. Thailands frihandelsavtal
med Australien har resulterat i en kraftig ökad export (+40 % 2008 och + 7,4 %
6(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
2009) till Australien. Många utländska företag med produktion i Thailand har
utnyttjat frihandelsavtalet för att kunna exportera tullfritt till Australien.
Thailand har haft stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas marknader och de
förhandlingar som har förts om ett stort frihandelsområde. Från år 2015 ska
Sydostasiens inre marknad ASEAN Economic Community (AEC), träda i kraft.
Det är en fortsättning på frihandelssamarbetet inom ASEAN. En gemensam
marknad kräver omfattande tullsänkningar och samordning av nationella regelverk
på handelsområdet mellan ASEAN-länderna. Utmaningarna är stora och
tidsplanen därför optimistisk. Man bör därför förvänta sig ett gradvis
genomförande.
Den thailändska valutan har det senaste året fluktuerat, vilket lett till en politisk
diskussion i Thailand om valutakursens effekter på bl.a. exporten.
Återuppbyggnadsprojekten efter översvämningarna 2011 samt stöd till
jordbrukssektorn riskerar att skapa stora underskott i annars välskötta
statsfinanser. Regeringen har kritiserats av oppositionen för stödet till jordbruket
(interventionspriser för risproduktion). Oppositionen menar att subventionerna är
kostsamma och ineffektiva. I juni 2013 beslöt regeringen minska subventionerna
till risproduktionen i landet.
I spåren av översvämningarna och som en följd av den ekonomiska krisen i bl.a.
Europa hålls den thailändska styrräntan låg. För att åter bygga upp och utveckla
landets infrastruktur och ekonomi som till del förstördes under översvämningarna
har regeringen presenterat en långsiktig återuppbyggnadsplan. Den inkluderar
bland annat utveckling av vägar, järnvägar, hamnar, vattenförvaltning och urban
planering. Sammanlagt talas om investeringar på omkring 500 miljarder kronor.
Minimilönen har under 2013 höjts från 220 baht till 300 baht/dag i hela landet.
Effekterna på inflation och arbetslöshet blev begränsade. Stigande matpriser
riskerar att drabba den fattigaste delen av Thailands befolkning.
Grundlagen tillåter ett underskott på 60 % av BNP, en skuldsättningsnivå man i
nuläget inte är i närheten av. Särskilda bensinsubventioner stora belopp för
statskassan. Under översvämningarna 2011 ökade arbetslösheten då många
fabriker fick stänga. Oväntat snabbt hittade majoriteten av de arbetslösa tillbaka
till sina arbeten. De officiella siffrorna visar en arbetslöshet på under 1 %. Många
arbetar dock inom den inofficiella sektorn.
7(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
V. Sveriges relationer med Thailand
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand upprättades 1883
och har traditionellt varit goda. Ännu tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i
London ett vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna. Tyngdpunkten i
samarbetet mellan Thailand och Sverige ligger i de väl utvecklade
handelsrelationerna, den omfattande turismen och ökande migrationsströmmar
länderna emellan. En ny gemensam handlingsplan - Joint Plan of Action –
undertecknades i Stockholm i mars av premiärminister Yingluck Shinawatra och
statsminister Fredrik Reinfeldt. Avtalet är en paraplyöverenskommelse under
vilket flera enskilda projekt redan har genomförts. Samarbetet täcker både den
privata och den offentliga sektorn, inom så skilda fält som design, utbildning,
forskning, miljö, turism, hälsovård och försvar. Uppemot fyrahundratusen svenska
besökare registreras varje år i Thailand. Relationerna mellan kungahusen har
sedan många år varit mycket goda.
Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende dubbelbeskattning (1989),
överförande av straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt
samarbete (1990), investeringsskydd (2000) samt polissamarbete (2013).
Svenska officiella besök i Thailand:
2012
Utrikesminister Carl Bildt
Statssekreterare Gunnar Oom besö
Barn- och äldreminister Maria Larsson
Riksdagens andre vice talman Ulf Holm
Thailändska officiella besök i Sverige:
2013
Premiärminister Yingluck Shinawatra besökte Stockholm i mars 2013. I
premiärministerns delegation deltog även:
Utrikesminister Surapong Tovichakchaikul
Finansminister Kittirat Na Ranong
Handelsminister Boonsong Teriyapirom
8(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
Hälsominister Pradit Sintawanarong
Industriminister Prasert Boonchaisuk
VI. Svensk-thailändska handelsförbindelser och investeringar
Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tio miljarder svenska kronor.
Drygt fyra miljarder är import till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik,
kläder, smycken, sportartiklar samt livsmedel. Knappt sex miljarder är export till
Thailand av telekommunikations- och maskinutrustning, papper och
pappersmassa, läke- och transportmedel. Den viktigaste thailändska importen
från Sverige ligger inom försvarsmaterielsektorn. Thailand har köpt tolv
Gripenplan.
Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB, Autoliv, Perstorp,
Swedish Match, Volvo, Electrolux och Ericsson. Volvo invigde i juni 2000 en
mansättningsfabrik för tunga lastvagnar. Scania etablerade sig mera fast 2001
och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning av bussar. Electrolux
öppnade en fabrik i Thailand 2003, som gradvis har byggts ut, under 2012 byggs
ytterligare en fabrik. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och öppnade
fabriken 2005. IKEA öppnade sitt första varuhus i Thailand i nov 2011.
Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i landet. Antalet svenska
dotterbolag eller representationskontor uppgår till ca 60 och flera är på väg att
etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades 1990 i Bangkok. En
svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland, grundades
1997 i samband med att en thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung
Rama V:s besök i Sverige 1897.
VII. Utvecklingssamarbetet
Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala utvecklingssamarbete med
Asien från Bangkok. Utgångspunkten för verksamheten är att skapa
förutsättningar för kvinnor och män som lever i fattigdom att förbättra sina
levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global utveckling. Geografiskt fokus
ligger på Sydostasien, medan tematiskt fokus ligger på miljö och klimat, energi
och stadsplanering, samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Jämställdhetsfrågor skall ha en framträdande roll i allt utvecklingssamarbete.
9(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till Core Environmental
Program inom ADB:s ekonomiska samarbetsprogram för Mekong-regionen. Ett
exempel på samarbete som direkt berör Thailand är Thailand Environment
Institute. Andra exempel finns inom forskningssamarbetet där thailändska
universitet och forskare är viktiga parter i regionala forskningsnätverk och bidrar
till utveckling av forskningskapacitet i regionen.
En stor del av de regionala organisationer som Sverige har valt att samarbeta
med inom det regionala utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i
Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har samarbeten inom
regionala marina frågor, kemikalieanvändning i jordbruket, klimatproblematikens
roll för samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet och skydd och
främjande av de mänskliga rättigheterna. I många av dessa samarbeten är
svenska myndigheter och organisationer involverade. Som exempel kan nämnas:
Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm Environment
Institute, Raul Wallenberginstitutet och RFSU.
Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal mellan Sverige och FN:s
ekonomiska och sociala kommission för Asien, UNESCAP, om svenskt bidrag på
2,5 miljoner USD till fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska oceanen
och Sydostasien. Fonden tillkom på initiativ av den thailändska regeringen och
delar alltjämt ut medel, numera med ett bredare mandat.
VIII. Sveriges ambassad i Bangkok
Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare åtta utsända
från UD samt en migrationsexpert utsänd från Migrationsverket. Sju anställda är
utsända av Sida. Nordiska polissambandskontoret har två utsända poliser, en från
Sverige och en från Danmark. En försvarsattaché är stationerad vid ambassaden i
Singapore men sidoackrediterad till bl.a. Thailand. Två utsända präster från
Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) verkar i Bangkok respektive Phuket.
På ambassaden arbetar ett fyrtiotal lokalanställda. Antalet lokalanställda varierar
under året genom att ambassaden anställer korttidspersonal som arbetar med
migrationsärendena för att klara av tillfälliga arbetstoppar. Ambassadören är
sidoackrediterad i Laos, Myanmar och Filippinerna.
10(11)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Landrapport
Under ambassaden finns honorärkonsulat i Manila, Cebu, Vientiane, Yangon,
Pattaya, Phuket, Hua Hin och Chiang Mai.
Business Sweden (tidigare Exportrådet) öppnade den 1 september 2008 en
representation i Bangkok med två utsända.
11(11)
