Sveriges Ambassad Promemoria (13) Bangkok Februari 2017

PROMEMORIA
Februari 2017
BANGKOK
Landfakta - Thailand
1. Basfakta
Officiellt namn: Konungariket Thailand
Huvudstad: Bangkok
Yta: 513 115 kvadratkilometer
Folkmängd: 67 miljoner
Befolkningstillväxt: 0,3 % per år (WB 2014)
Officiellt språk: thailändska
Religion: Ca 95 % buddhister, 4 % muslimer, 1 % övriga
Statsskick: Monarki
Statschef: Kung Maha Vajiralongkorn
Bodindradebayavarangkun(Sedan december 2016)
Regeringschef: Gen. Prayuth Chan-O-Cha (sedan 22 maj 2014)
Utrikesminister: Don Pramudwinai (sedan 23 augusti 2015)
Senaste allmänna val: Valen i februari 2014 har
ogiltigförklarats
2. Ekonomiska data
Valuta: Baht
Växelkurs: 100 kronor motsvarar fn. knappt 400
baht(Riksbanken, Q4 2016)
Ekonomisk tillväxt: 3,5 % 2016. 2,8% 2015. Förväntad 3,5%
för 2016(NESDB 2016)
BNP: 404,8 miljarder dollar 2014 (WB 2016)
BNP/capita: 5,977 USD/capita 2014 (WB 2016)
Inflation: -0,9 % (NESDB, Q3 2015)
Arbetslöshet: 0,92% (BOT 2016)
Viktigaste näringar: Tjänster (49,3%), industri (38,1%),
jordbruk (8,3%), bygge och bergsbruk (4,3%) (BOT 2014)
Viktigaste exportprodukter: Elektronik, fordon,
jordbruksprodukter, maskiner och utrustning (NESDB 2014)första kvartalet 2014
Viktigaste importprodukter: Maskiner och utrustning, oljeoch gas, material av oädel metall, dryck och mejeriprodukter
(NESDB 2014)- första kvartalet 2014
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
Februari 2017
Största handelspartner: ASEAN 17,74%, Kina 16,2%, Japan
15,93%, EU 9,17 % (NESDB, april 2014)
Svensk export till Thailand: 5422 miljoner kr för 2015
(Kommerskollegium 2016)
Förkortningar:
EIU = Economist Intelligence Unit
BOT = Bank of Thailand
NESDB = National Economic and Social Development Board
WB = The World Bank
I.
Kort historik
De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Thailand
uppskattas vara omkring 40 000 år gamla. Metallhantering och
keramiktillverkning introducerades troligen runt 2000 f.Kr.
Vid vår tideräknings början (år 0) beboddes Thailand av monkhmertalande folk. Kring år 1000 e.Kr. hade thaifolk vandrat
ned från södra Kina och etablerat sig kring floden Chao
Praya. Thailand (Siam) grundades 1238 då thailändska ledare
gjorde uppror mot khmererna och etablerade ett thailändskt
kungarike – Sukothai – i de norra delarna av flodsystemet.
Den förste kungen i kungariket Ayutthaya, kung Ramathibodi,
införde theravadabuddism som statsreligion och stiftade
lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk
tradition som användes i Siam under flera hundra år.
Kungariket Ayutthaya hade viss kontakt med västerlandet
redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet
prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina.
År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden
skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i
Bangkokområdet av kung Rama I. Under Rama IV (Kung Mongkut,
1851-68), och Rama V (Kung Chulalongkorn 1868-1910) – ”det
moderna Thailands fader” etablerade Thailand permanenta
kontakter med de europeiska kolonialmakterna i Sydostasien.
Thailand är det enda landet i Sydostasien som inte
koloniserades.
Genom en oblodig kupp år 1932 avskaffades kungens absoluta
makt och ersattes av konstitutionell monarki. Sedan dess har
landets statsskick präglats av återkommande statskupper och
militärregeringar med kortare avbrott av demokratiskt valda
regeringar.
2(13)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
Februari 2017
Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med
och delvis ockuperat av Japan. Efter kriget blomstrade inte
minst relationen till USA. Kampen mot det kommunistiska
hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl
inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand
varit en aktiv medlem i de flesta stora multilaterala
organisationer. Landet är även en aktiv medlem av regionala
organisationer som Association of Southeast Asian Nations
(ASEAN) och Asia-Pacific Economic Cooperation(APEC).
II.
Inrikespolitik
Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har i formell
mening en mycket begränsad makt men utövar ett informellt
inflytande över politiken. I valen såväl 2001 som 2005 vann
miljardären Thaksin Shinawatras parti Thai Rak Thai med
löften om ekonomisk tillväxt och utveckling. En militärkupp
genomfördes i september 2006. Kuppmakarna tillsatte General
Surayud Chulanond som premiärminister i spetsen för en i
övrigt civil regering.
Den 23 december 2007 gick Thailand åter till allmänna val,
som åter vanns av den avsatte premiärministern Thaksins – nu
omdöpta – parti PPP. Ledaren för det nya partiet, Samak
Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge
förrän även han tvingades avgå trots stöd i parlamentet.
Även hans efterträdare (Thaksins svåger) från samma parti,
Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i
december 2008 i en kritiserad process beordrat upplösning av
bl.a. Thaksins parti.
Kort därefter bildade dåvarande oppositionsledaren Abhisit
Vejjajiva en koalition som resulterade i att han blev vald
till premiärminister. I ungefär tre år, mellan slutet av
2008 fram till valen 2011, styrdes Thailand av Demokratiska
partiet och Abhisit. Partiet har sitt främsta stöd bland
Bangkoks medelklass. Valen i juli 2011 vanns återigen av
Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheua Thai
(uttalas pöa tai). Thaksins syster Yingluck Shinawatra
tillträdde som premiärminister i en koalitionsregering.
Thaksin ställde själv inte upp i valen då han befann sig i
frivillig landsflykt efter att ha dömts för korruption.
Trots det har han influerat den thailändska politiken
exempelvis genom att ekonomiskt stötta Yinglucks
valkampanjer 2011.
Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i
det thailändska samhället. Thaksinanhängare samlades kring
en ny rörelse, populärt betecknad rödskjortor, medan hans
motståndare, kungatrogna anhängare enades i den s.k.
3(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
Februari 2017
gulskjorterörelsen. Åren 2008 till 2010 präglades av
frekventa, ofta våldsamma demonstrationer och en de factoockupation av centrala delar av Bangkok. Händelserna
kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades
och hundratals skadades när armén sattes in för att
återställa ordningen.
Under senhösten 2013 ledde gatudemonstrationer och
ockupation av regeringsbyggnader till att premiärminister
Yingluck upplöste parlamentet och utlyste nyval i februari
2014. Regeringen övergick till att bli en
expeditionsministär. Valen blockerades emellertid av
oppositionen vilket ledde till att de ogiltighetsförklarades
av landets valkommission. Efter ett drygt halvår av
fortsatta demonstrationer och ockupationer i PDRC:s regi
(förenklat kallat gulskjortorna), med tidigare biträdande
premiärministern Suthep Thaugsuban som ledare, utropade
arméchefen general Prayuth Chan-O-Cha den 20 maj militärt
undantagstillstånd i hela landet. Två dygn senare, den 22
maj 2014, övertog en grupp bestående av arméchefen,
överbefälhavaren, rikspolischefen samt de två övriga
vapengrenscheferna makten. Expeditionsministären avsattes
och det så kallade National Council for Peace and Order
(NCPO) tog över makten i landet.
Under hösten 2013 diskuterades flitigt huruvida en
revidering av grundlagen med hänvisning till den
omdiskuterade lèse-majesté-lagstiftningen (högmålsbrott) var
möjlig. Inga ändringar gjordes. Antalet arresteringar med
hänvisning till högmålsbrott har ökat på sistone.
NCPO har sedan maktövertagandet 2014 offentliggjort vad de
kallar en vägkarta mot demokrati, som bland annat inkluderar
utarbetandet av en ny konstitution och kommande allmänna
val. Tidtabellen för en återgång till demokrati har dock
flera gånger skjutits på framtiden och val beräknas som
tidigast hållas i slutet av 2017. Omfattande begränsningar
av yttrande-, informations och församlingsfriheten råder för
tillfället i Thailand. Såväl EU som USA med flera västländer
kritiserade det militära maktövertagandet 2014. EU fördömde
det och uppmanade till snar återgång till demokrati i
ministerrådets slutsatser från juni 2014. De flesta
grannländer har uttryckt sig mindre kritiskt.
4(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
Februari 2017
Kung Bhumibol Adulyadej satt på tronen i 70 år. Han gick
bort i oktober 2016. Regeringen har utlyst en officiell
sorgeperiod på ett år (13 oktober 2017). Enligt
successionsordningen tar kronprinsen över tronen omedelbart.
Kronprinsen valde dock att avvakta för att sedan officiellt
tillträda tronen den 1 december, men hans position som kung
gäller retroaktivt sedan 13 oktober då hans far gick bort.
Under perioden mellan oktober och december utsågs tidigare
premiärminister och militärchef Prem Tinsulanonda som
tillfällig regent.
I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani,
Narathiwat och Songkhla) finns en malaymuslimsk minoritet,
som strävar efter ökat självstyre. Separatistgrupper –
organiserade i decentraliserade nätverk – använder väpnad
kamp mot centralregeringen. Nästintill dagligen rapporteras
om attacker med dödlig utgång. Attacker riktas mot poliser
och militärer, men även mot lärare.
I grunden handlar konflikten i södra Thailand om ekonomisk
och social utveckling samt om respekt för den malaymuslimska
minoritetens rättigheter. Regeringen i Bangkok införde 2005
särskilda undantagslagar för de aktuella provinserna, dessa
gäller ännu. Lagarna har kritiserats av organisationer som
arbetar med mänskliga rättigheter. Konflikten är i högsta
grad aktiv.
Regeringen inledde under 2013 en dialogprocess med
företrädare för separatistgrupperna. Samtalen beskrevs inte
som regelrätta förhandlingar utan snarare som förberedande
diskussioner och förblev utan uppenbara resultat. Sedan det
militära maktövertagandet i maj 2014 har armén återtagit
ansvaret för att hantera situationen och inledande
förhandlingar har förts med en paraplyorganisation för de
olika grupperna.
Ur ett genderperspektiv har Thailand gjort framsteg under de
senaste åren. Global Gender Gap Report för 2015 placerade
Thailand på plats 60 av 145 länder. Det finns en del
politiska och juridiska ramverk för att främja kvinnors
rättigheter. Kvinnor har rätt att ärva egendom och företag
samt att själva välja efternamn efter att ha ingått
äktenskap. Studier visar på jämn könsfördelning i grundskola
och högre kvinnligt deltagande vid gymnasial och
eftergymnasial utbildning. Av 188 länder rankades Thailand
på plats 93 i Gender Inequality Index för 2014.
Trots dessa framsteg finns det en hel del att förbättra.
Kvinnliga migranter, kvinnor som tillhör etniska minoriteter
samt de som bor i gränsområdena möter vanligtvis mer
5(13)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
Februari 2017
diskriminering än övriga kvinnor.
Våldtäkt inom äktenskap betraktas som ett brott, men trots
detta uppskattas fyrtio procent av alla kvinnor ha utsatts
för fysiskt eller sexuellt våld av en partner. Våld inom
äktenskap är ett stort problem och många kvinnor är ovetande
om sina juridiska rättigheter.
Kvinnor och män har lika rösträtt i Thailand. I politik och
på högre politiska poster är kvinnor underrepresenterade.
Andel kvinnor i parlamentet år 2015 var 6 %.
Ministerposterna domineras av män då endast 4 % består av
kvinnor (Global Gender Gap Report 2015). Kvinnor kan söka
jobb i de väpnade styrkorna och år 2016 lanserade Royal Thai
Air Force det allra första rekryteringsprogrammet för
kvinnliga piloter.
Enligt UNICEF uppgår mödradödligheten till 20/100 000
(statistik från 2015). Medellivslängden för kvinnor är 69 år
respektive 63 för män. Mammaledigheten i Thailand består av
90 dagars betald ledighet, varav hälften av ledigheten är
fullt betald. Resterande lediga dagar erhåller modern 50 %
av sin lön.
Muslimska kvinnor i Thailands sydligaste provinster styrs av
muslimska arv- och äganderegler.
Civilsamhällesorganisationer har rapporterat om
könsdiskriminering i dessa lagar och regler, men frågan är
svår att handskas med på grund av den pågående konflikten i
södra Thailand.
III.
Utrikespolitik
Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig
politik med ett nära ekonomiskt och militärt samarbete med
bland annat USA. Det sydostasiatiska närområdet och Kina
blir utrikespolitiskt allt viktigare för Thailand. Thailand
utvecklar därför allt närmare kontakter med de andra
länderna inom ASEAN och regionala stormakter. ASEANsamarbetet gör framsteg inom bl.a. ekonomi, handel,
bankväsende, politik och kultur.
Under senare år har Thailand stärkt sin internationella
profil och bidragit med fredsbevarande trupper i Östtimor,
Afghanistan, Sudan och Irak. Thailand har sökt nära
samarbete med Amerikanska staternas organisation och
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och var
medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter under tiden
6(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
Februari 2017
2010-2013. Under det första av de tre åren innehade man
dessutom ordförandeposten i rådet.
Relationen mellan Thailand och grannlandet Myanmar har den
senaste tiden förbättrats till följd av det förändrade
politiska läget i Myanmar. Thailand har stora ekonomiska
intressen, bl.a. kopplade till import av naturgas och till
gemensamma infrastruktursatsningar.
Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har
blivit internationellt uppmärksammad. Landet har ännu inte
skrivit under FN:s flyktingkonvention. Flera tusen muslimska
rohingyas från Myanmar har på senare år sökt en fristad i
Thailand.
I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand
och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-templet i
norra Kambodja. 1962 tilldömde Internationella domstolen i
Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den
juridiska statusen avseende det omgivande området (ca 4 km2)
är fortfarande inte avgjord. Sedan regeringen Yingluck
Shinawatra tillträdde har länderna inlett en dialog om
området, men frågan är inte slutligt löst.
Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner
migrantarbetare, framförallt från grannländerna Myanmar,
Kambodja och Laos. Av dessa är tusentals offer för
trafficking. Thailand har tidigare fått utstå skarp kritik,
bl.a. när FN:s rapportör för traffickingfrågor besökte
landet 2012 och efter att USA nedgraderade Thailand i deras
så kallade Trafficking in Persons-rapport från 2014. EUkommissionen utfärdade den 1 april 2015 ett gult
varningskort mot Thailand vad gäller illegalt,
underrapporterat och oreglerat fiske (IUU). Enligt
International Organization for Migration (IOM) är närmare en
femtedel av arbetskraften illegal, många är offer för
människosmuggling. Regeringen har visat att den avser
prioritera frågan.
De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder,
Malaysia, förbättrats genom ett tätare besöksutbyte,
motiverat framförallt av det gemensamma behovet av
konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser. EU och
Thailand förhandlar om ett nytt frihandelsavtal och ett
politiskt avtal som – när de träder i kraft – kommer knyta
Europa och Thailand närmre varandra. Förhandlingarna ligger
emellertid på is efter det militära maktövertagandet.
7(13)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
Februari 2017
IV.
Ekonomiska huvuddrag
Den thailändska ekonomin har de senaste två decennierna
uppvisat god tillväxt. Antalet fattiga har minskat i snabb
takt. Tillverkningsindustrin (kläder och skor, fordon,
datorer och elektronik) står för en betydande del av
ekonomin, liksom turismen. Även jordbruksexporten är viktig,
särskilt fiske- och risexporten. Exporten motsvarar nu hela
sjuttiofem procent av bruttonationalprodukten och är motorn
i tillväxten. Nationalräkenskaperna är i relativt gott
skick, med en statsskuldsättningsnivå kring drygt fyrtio
procent av BNP.
I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med
drygt två procent men tillväxten återhämtade sig med besked
2010, då Thailand noterade hela 7,8 procents tillväxt. 2011
påverkades kraftigt av översvämningskatastrofen, med
åtföljande kraftig BNP-minskning. Under 2012 återhämtade sig
tillväxten snabbt, en utveckling som fortsatte under början
av 2013 för att sedan avstanna och stagnera under första
halvåret 2014.
Sedan 2014 har ett flertal stimulansåtgärder lanserats i
syfte att få igång den avstannade ekonomin. Dessa har dock
präglats av kortsiktighet och tillväxttakten i Thailand
ligger idag under ASEAN-genomsnittet. År 2015 låg
tillväxttakten på 2,8 % och världsbankens prognos för 2016
ligger i dagsläget på 3,5 %. 2015 byttes hela den ekonomiska
ledningen ut i ett försök att möta de stora prognostiserade
nedgångarna i både tillväxt och export.
Landets exportberoende, hushållens stora skuldsättning, den
starkt reglerade tjänstesektorn och det delvis bristfälliga
thailändska utbildningssystemet pekas ut som några av de
hinder som ligger i vägen för Thailands ekonomiska tillväxt.
De ekonomiska klyftor som finns i landet påverkar också, och
många i Thailand har inte marginaler för att börja konsumera
eller bidra till skattebasen. Den demografiska utvecklingen
- med en åldrande befolkning - tillhör också landets
strukturella utmaningar.
Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från
att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan
och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet,
dvs. ASEAN och Kina. Under 2009, när den thailändska
exporten och importen i spåren av den internationella
finanskrisen sjönk med drygt 14 procent respektive 25
procent, blev denna trend än mer markant. En femtedel av
Thailands totala handel sker nu med ASEAN.
8(13)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
Februari 2017
Även handeln med Kina, inräknat Hongkong, är av fortsatt
stor betydelse. EU är fortsatt en mycket viktig
handelspartner för Thailand, särskilt som exportmarknad.
Thailand överväger idag att äntra förhandlingarna för två
andra stora frihandelsavtal. Det ena är Regional
Comprehensive Economic Partnership (RCEP), ett avtal som
skulle ge Thailand tillgång till både Kinas och Indiens
stora marknader. Det andra är Trans-Pacific Partnership
(TTP) med medlemsstater som USA, Kanada och Japan. Thailands
hållning i frågan är fortfarande avvaktande.
Thailand som land för investeringar och handel har
förbättrats om än i långsam takt, särskilt om man tar hänsyn
till utvecklingen i regionen. Landet tappade därför två
placeringar på Världsbankens ”Ease of Doing Business Index”
för 2015.
Den 31 december 2015 trädde Sydostasiens inre marknad ASEAN
Economic Community (AEC) i kraft. Det är en fortsättning på
frihandelssamarbetet inom ASEAN. En gemensam marknad kräver
omfattande tullsänkningar och samordning av nationella
regelverk på handelsområdet mellan ASEAN-länderna.
Utmaningarna är stora och tidsplanen därför optimistisk.
Denna första inledande fas innebär inga större förändringar,
men förhoppningarna är att Thailand tack vare sin storlek
och placering kan komma att bli ett ekonomiskt nav i ASEAN.
För att uppnå detta diskuteras flera stora
infrastruktursatsningar i Thailand, men förhandlingarna går
långsamt.
Minimilönen har varit oförändrad och legat på 300 baht/dag
mellan 2014 och 2015. Effekterna på inflation och
arbetslöshet blev begränsade.
Grundlagen tillåter en statsskuld på 60 % av BNP, en nivå
man i nuläget inte är i närheten av.
De officiella siffrorna visar en arbetslöshet på under 1 %.
Många arbetar dock inom den inofficiella sektorn.
V.
Sveriges relationer med Thailand
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand
upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu
tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett
vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna.
Tyngdpunkten i samarbetet mellan Thailand och Sverige ligger
9(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
Februari 2017
i den omfattande turismen och ökande migrationsströmmar
länderna emellan. Handelsrelationerna är relativt omfattande
men har framför allt en betydande potential.
En gemensam handlingsplan undertecknades i Stockholm i mars
av premiärminister Yingluck Shinawatra och statsminister
Fredrik Reinfeldt. Avtalet är en paraplyöverenskommelse
under vilket flera enskilda projekt redan har genomförts.
Enligt officiell inresestatistik sammanställd av Ministry of
Tourism and Sport reste ca 323 000 svenskar in i Thailand
under 2015. Relationerna mellan kungahusen har sedan många
år varit mycket goda.
Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende
dubbelbeskattning (1989), överförande av
straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och
vetenskapligt samarbete (1990), investeringsskydd (2000)
samt polissamarbete (2013).
Senast svenska officiella besök till Thailand:
2012
Utrikesminister Carl Bildt
Barn- och äldreminister Maria Larsson
Statssekreterare Gunnar Oom
Riksdagens andre vice talman Ulf Holm
Senast thailändska officiella besök till Sverige:
2013
Premiärminister Yingluck Shinawatra besökte Stockholm i mars
2013. I premiärministerns delegation deltog även:
utrikesminister Surapong Tovichakchaikul
finansminister Kittirat Na Ranong
handelsminister Boonsong Teriyapirom
hälsominister Pradit Sintawanarong
industriminister Prasert Boonchaisuk
I slutsatserna från EU:s ministerråd efter det militära
maktövertagandet 2014 fastställdes att det officiella,
politiska besöksutbytet med Thailand tills vidare
suspenderas.
10(13)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
Februari 2017
VI.
Svensk-thailändska handelsförbindelser och
investeringar
Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tio
miljarder svenska kronor. Drygt fyra miljarder är import
till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik,
kläder, smycken, sportartiklar samt livsmedel. Knappt sex
miljarder är export till Thailand av telekommunikations- och
maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och
transportmedel samt försvarsmateriel. Thailand är ett av de
länder dit Sverige har exporterat Gripen.
Bland större svenska företag med närvaro i Thailand märks
Volvo, Electrolux, Ericsson, HM, Scania, Saab och IKEA.
Volvo lastvagnar har en sammansättningsfabrik för tunga
lastvagnar på plats. Scania etablerade sig mer varaktigt
2001 och har nått framgångar särskilt vad gäller
sammansättning av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i
Thailand 2003, som gradvis har byggts ut, under 2012 byggdes
ytterligare en fabrik. IKEA öppnade sitt första varuhus i
Thailand i nov 2011 och öppnandet av ett andra är planerat.
Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i
landet. Antalet svenska dotterbolag eller
representationskontor uppgår till ca 70 och flera är på väg
att etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades
1989 i Bangkok och firade sitt 25-års jubileum 2014. En
svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland,
grundades 1997 i samband med att en thailändsk paviljong
invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i Sverige
1897.
VII.
Utvecklingssamarbetet
Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala
utvecklingssamarbete med Asien från Bangkok. Utgångspunkten
för verksamheten är att skapa förutsättningar för kvinnor
och män som lever i fattigdom att förbättra sina
levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global
utveckling. Geografiskt fokus ligger på Sydostasien, medan
tematiskt fokus ligger på miljö och klimat samt demokrati
och mänskliga rättigheter. Jämställdhetsfrågor skall ha en
framträdande roll i allt utvecklingssamarbete.
Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till
Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska
samarbetsprogram för Mekong-regionen; Thailand berörs direkt
av samarbetet med dessa organisationer. Andra exempel finns
11(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
Februari 2017
inom forskningssamarbetet där thailändska universitet och
forskare är viktiga parter i regionala forskningsnätverk och
bidrar till utveckling av forskningskapacitet i regionen.
En stor del av de regionala organisationer som Sverige har
valt att samarbeta med inom det regionala
utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i
Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har
samarbeten inom regionala marina frågor, kemikalieanvändning
i jordbruket, klimatproblematikens roll för
samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet
och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. I
många av dessa samarbeten är svenska myndigheter och
organisationer involverade. Som exempel kan nämnas: Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm
Environment Institute och Raul Wallenberginstitutet.
Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal
mellan Sverige och FN:s ekonomiska och sociala kommission
för Asien, UNESCAP, om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD
till fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska
oceanen och Sydostasien. Fonden tillkom på initiativ av den
thailändska regeringen och delar alltjämt ut medel, numera
med ett bredare mandat.
Thailands National Human Right Commission är medlem i Asia
Pacific Forum (APF) som stöds av Sverige. APF stödjer
uppbyggnad och utveckling av NHRIs genom utbildning och
nätverkande. Thailands NHRC har också deltagit ut
utbildningar genomförda av Raul Walleberg Institutet (RWI)
som en del av utvecklingssamarbetet. Sverige stöder också
Asia Forum for Human Rights and Development (Forum Asia) som
är en medlemsbaserad regional människorättsorganisation, där
Thailand ingår, med målet att bygga upp kapacitet och
samordna civila samhällets aktörer för att främja respekt
för mänskliga rättigheter. Sverige stöder ett regionalt
forskningsnätverk inom demokrati och mänskliga rättigheter
som koordineras av Mahidol Universitetet i Bangkok i
samarbete med ASEAN University Network.
VIII. Sveriges ambassad i Bangkok
Ambassadens bemanning i Bangkok utgörs av ambassadören och
utsända från UD, Migrationsverket, Sida, polisen,
Försvarsmakten och Kemikalieinspektionen. Två utsända
präster från Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) verkar i
Bangkok respektive Phuket. Business Sweden har också
representation i landet.
12(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
Februari 2017
Ambassadören är sidoackrediterad i Laos och Myanmar.
Ambassaden har ett sektionskansli i Yangon, Myanmar, med fem
utsända och fem lokalanställda.
Det totala antalet medarbetare på ambassaden inklusive
sektionskansliet uppgår till omkring 60. (Ungefär hälften av
dessa sysslar med migration, konsulärt stöd eller
utvecklingssamarbete).
2015 behandlade ambassaden cirka 11 900 ansökningar om
besöksviseringar och ca 7 900 ansökningar om uppehålls- och
arbetstillstånd. Inkluderat i statistiken för uppehålls- som
arbetstillstånd är cirka 4 100 ansökningar för bärplockare.
Ambassaden handlade 804 konsulära fall samt 1,381
passärenden 2015.
Ambassaden finns representerad på Facebook och Twitter
(vilket också gäller ambassadören).
13(13)