PROMEMORIA
juni 2014
BANGKOK
Landfakta - Thailand
1. Basfakta
Officiellt namn: Konungariket Thailand
Huvudstad: Bangkok
Yta: 513 115 kvadratkilometer
Folkmängd: 67 miljoner
Befolkningstillväxt: 0,35% per år (CIA 2014)
Officiellt språk: thailändska
Religion: Ca 95 % buddhister, 4 % muslimer, 1 % övriga
Statsskick: Monarki
Statschef: Kung Bhumibol Adulyadej (regent sedan 1946)
Regeringschef: Gen. Prayuth Chan-O-Cha (sedan 22 maj 2014)
Utrikesminister: Sihasak Phuangketkeow tjänstgör som
representant för Utrikesministeriet
Senaste allmänna val: Valen i februari 2014 har
ogiltigförklarats
2. Ekonomiska data
Valuta: Baht
Växelkurs: 100 kronor motsvarar fn. ca 460 baht
Ekonomisk tillväxt: 2,9% 2013, -0,6% första kvartalet 2014
och förväntas bli 1,5% - 2,5% för hela 2014 (NESDB 2014)
BNP (nominell): 11 898 miljarder baht 2013 (BOT 2014)
BNP/capita: 5 672 USD/capita 2013 (NESDB 2014)
Inflation: 1,75% för kärninflationen och 2,62% för headline
inflation (BOT, maj 2014)
Arbetslöshet: 0,9% (BOT 2014)
Viktigaste näringar: Tjänster (49,3%), industri (38,1%),
jordbruk (8,3%), bygge och bergsbruk (4,3%) (BOT 2014)
Viktigaste exportprodukter: Elektronik, fordon,
jordbruksprodukter, maskiner och utrustning (NESDB 2014)första kvartalet 2014
Viktigaste importprodukter: Maskiner och utrustning, olje
och gas, material av oädel metall, dryck och mejeriprodukter
(NESDB 2014)- första kvartalet 2014
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
Största handelspartner: ASEAN 17,74%, Kina 16,2%, Japan
15,93%, EU 9,17% (NESDB, april 2014)
Svensk export till Thailand: 6 718 miljoner kr för 2013
(Kommerskollegium 2014)
Svensk import från Thailand: 3 873 miljoner kr för 2013
(Kommerskollegium 2014)
Förkortningar:
ADB = Asiatiska utvecklingsbanken
EIU = Economist Intelligence Unit
BOT = Bank of Thailand
NESDB = National Economic and Social Development Board
CIA = Central Intelligence Agency
I.
Kort historik
De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Thailand
uppskattas vara omkring 40 000 år gamla. Metallhantering och
keramiktillverkning introducerades troligen runt 2000 f.Kr.
Vid tideräknings inledning (år 0) beboddes Thailand av monkhmertalande folk. Kring år 1000 e.Kr. hade thaifolk vandrat
ned från södra Kina och etablerat sig kring floden Chao
Praya. Thailand (Siam) grundades 1238 då thailändska ledare
gjorde uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett
thailändskt kungarike – Sukothai – i de norra delarna av
flodsystemet.
Den förste kungen i kungariket Ayutthaya, kung Ramathibodi,
införde theravadabuddism som statsreligion och stiftade
lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk
tradition som användes i Siam under flera hundra år.
Kungariket Ayutthaya hade viss kontakt med västerlandet
redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet
prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina.
År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden
skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i
Bangkokområdet av kung Rama I. Under Rama IV (Kung Mongkut,
1851-68), och Rama V (Kung Chulalongkorn 1868-1910) – ”det
moderna Thailands fader” etablerade Thailand permanenta
kontakter med de europeiska kolonialmakterna i Sydostasien.
Thailand är det enda landet i Sydostasien som inte
koloniserades.
Genom en oblodig kupp år 1932 avskaffades kungens absoluta
makt och ersattes av konstitutionell monarki. Sedan dess har
landets statsskick präglats av återkommande statskupper och
militärregeringar med kortare avbrott av demokratiskt valda
regeringar.
2(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med
och delvis ockuperat av Japan. Efter kriget blomstrade inte
minst relationen till USA. Kampen mot det kommunistiska
hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl
inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand
varit en aktiv medlem i de flesta stora multilaterala
organisationer. Landet är även en aktiv medlem av regionala
organisationer som Association of Southeast Asian Nations
(ASEAN) och Asia-Pacific Economic Cooperation(APEC).
II.
Inrikespolitik
Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har ingen
formell makt, men utövar informellt inflytande över
politiken. I valen såväl 2001 som 2005 vann miljardären
Thaksin Shinawatras parti Thai Rak Thai med löften om
ekonomisk tillväxt och utveckling. En militärkupp
genomfördes den 19 september 2006. Kuppmakarna tillsatte
General Surayud Chulanond som premiärminister i spetsen för
en i övrigt civil regering.
Den 23 december 2007 gick Thailand åter till allmänna val,
som åter vanns av den avsatte premiärministern Thaksins – nu
omdöpta – parti PPP. Ledaren för det nya partiet, Samak
Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge
förrän även han tvingades avgå trots stöd i parlamentet.
Även hans efterträdare (Thaksins svåger) från samma parti,
Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i
december 2008 i en kritiserad process beordrat upplösning av
bl.a. Thaksins parti.
Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i
det thailändska samhället. Thaksinanhängare samlades kring
en ny rörelse, populärt betecknad rödskjortor, medan hans
motståndare, kungatrogna anhängare enades i den s.k.
gulskjorterörelsen. Åren 2008 till 2010 präglades av
frekventa, ofta våldsamma demonstrationer och en de factoockupation av centrala delar av Bangkok. Händelserna
kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades
och hundratals skadades när armén sattes in för att
återställa ordningen.
Mellan slutet av 2008 och fram till valen i juli 2011
styrdes Thailand av Demokratiska partiet, med Abhisit
Vejjajiva som premiärminister. Partiet har sitt främsta stöd
bland Bangkoks medelklass. Valen i juli 2011 vanns återigen
av Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheua Thai
(uttalas pöa tai). Thaksins syster Yingluck Shinawatra
tillträdde som premiärminister i en koalitionsregering.
Thaksin ställde själv inte upp i valen då han befinner sig i
frivillig landsflykt efter att ha dömts för korruption.
Efter många år av skarpa motsättningar mellan bl.a. röd- och
gulskjortor inleddes 2010 en försoningsprocess. Arbetet går
emellertid långsamt.
3(10)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
juni 2013
Frågan om tronföljden är en annan politisk osäkerhetsfaktor.
Den thailändske kungen Bhumibol Adulyadej har lett landet i
över 65 år fyllde 85 år i december 2012 och vistas sedan
september 2009 på sjukhus. Det är svårt att förutse hur
successionen kommer att påverka landet.
Under hösten 2013 diskuteras frågan om en revidering av
grundlagen flitigt. Oppositionen var kritisk till
regeringens planer på att reformera grundlagen. Man menade
att det fanns risk för att en ny konstitution skulle
förändra statsskickets grunder och därmed öka risken för
politiska spänningar i landet. Oppositionen var också orolig
för att de regler som hanterar s.k. lèse majesté-brott
(högmålsbrott) skulle ändras, vilket skulle öppna dörren för
kritik mot kungahuset. Regeringen – som menade att den
nuvarande grundlagen från 2007 saknar tillräcklig
legitimitet – uppger emellertid att man inte avsåg ändra
dessa regler.
Under senhösten ledde gatudemonstrationer och ockupation av
regeringsbyggnader till att premiärminister Yingluck
upplöste parlamentet och utlyste nyval till den 2 februari
2014. Regeringen övergick till att bli en
expeditionsministär. Valen den 2 februari blockerades av
oppositionen och ogiltighetsförklarades hädanefter av
landets valkommission. Efter ett drygt halvår av fortsatta
demonstrationer och ockupationer i PDRC regi, med tidigare
biträdande premiärministern Suthep Thaugsuban som ledare,
utropade arméchefen general Prayuth Chan-O-Cha den 20 maj
militärt undantagstillstånd i hela Thailand. Två dygn
senare, den 22 maj, övertog en grupp bestående av
arméchefen, överbefälhavaren, rikspolischefen samt de två
övriga vapengrenscheferna makten. Expeditionsministären
avsattes och NCOP övertog en regerings åtaganden.
Ministerier leds sedan dess under NCPO (National Council for
Peace and Order) av respektive statssekreterare.
NCPO har sedan maktövertagandet offentliggjort en slags
vägkarta tillbaka till offentliga val. Vägkartan består av
tre faser och uppges ha en preliminär tidshorisont på
ungefär 15 månader.
Såväl EU som USA med flera västländer kritiserade det
militära maktövertagandet, EU senast den 23 juni i
slutsatser från det Allmänna Rådets möte i Bryssel samma
dag. De flesta grannländer har emellertid uttryckt sig
mindre kritiskt.
I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani,
Narathiwat och Songkhla) finns en malaymuslimsk minoritet,
som strävar efter ökat självstyre. Separatistgrupper –
organiserade i decentraliserade nätverk – använder väpnad
kamp mot centralregeringen. Nästintill dagligen rapporteras
om attacker med dödlig utgång. Attacker riktas mot poliser
och militärer, men även mot lärare.
4(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
I grunden handlar konflikten i södra Thailand om ekonomisk
och social utveckling samt om respekt för den malaymuslimska
minoritetens rättigheter. Regeringen i Bangkok införde 2005
särskilda undantagslagar för de aktuella provinserna. Dessa
lagar ger centralregeringens myndigheter ökade befogenheter
att komma till bukt med våldet. Lagarna har kritiserats av
organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter.
Konflikten är i högsta grad aktiv. Sedan våren 2013
rapporterar thailändska massmedier om återkommande attacker,
bombattentat och skjutningar i de aktuella provinserna.
Regeringen inledde under 2013 en dialogprocess med
företrädare för separatistgrupperna. Samtalen beskrevs inte
som regelrätta förhandlingar utan snarare som förberedande
diskussioner och förblev utan uppenbara resultat. Sedan det
militära maktövertagandet i maj 2014 har armén återtagit
hela ansvaret för att hantera situationen.
III.
Utrikespolitik
Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig
politik med ett nära ekonomiskt och militärt samarbete med
bland annat USA. Det sydostasiatiska närområdet och Kina
blir utrikespolitiskt allt viktigare för Thailand. Thailand
utvecklar därför allt närmare kontakter med de andra
länderna inom ASEAN. Det regionala samarbetet gör framsteg
inom bl.a. ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur.
Under senare år har Thailand stärkt sin internationella
profil och bidragit med fredsbevarande trupper i Östtimor,
Afghanistan, Sudan och Irak. Thailand har sökt nära
samarbete med Amerikanska staternas organisation och
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och var
medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter under tiden
2010-2013. Under det första av de tre åren innehade man
dessutom ordförandeposten i rådet.
Relationen mellan Thailand och grannlandet Myanmar har den
senaste tiden förbättrats, till följd av det förändrade
politiska läget i landet. Thailand har stora ekonomiska
intressen, bl.a. kopplade till import av naturgas och till
gemensamma infrastruktursatsningar.
Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har
blivit internationellt uppmärksammad. Landet har ännu inte
skrivit under FN:s flyktingkonvention. Flera tusen muslimska
rohingyer från Burma har det senaste året sökt en fristad i
Thailand.
I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand
och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-templet i
norra Kambodja. 1962 tilldömde Internationella domstolen i
Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den
juridiska statusen avseende det omgivande området (ca 4 km2)
är fortfarande inte avgjord. Sedan regeringen Yingluck
5(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
Shinawatra tillträdde har länderna inlett en dialog om
området, men frågan är inte slutligt löst.
Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner
migrantarbetare, framförallt från grannländerna Burma,
Kambodja och Laos. Av dessa är tusentals offer för
trafficking. Thailand har tidigare fått utstå skarp kritik,
bl.a. då FN:s rapportör i traffickingfrågor besökte landet
2012. Regeringen har visat att den avser prioritera frågan.
De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder,
Malaysia, förbättrats genom ett tätare besöksutbyte,
motiverat framförallt av det gemensamma behovet av
konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser.
EU och Thailand förhandlar om ett nytt frihandelsavtal och
ett politiskt avtal som – när de träder i kraft – kommer
knyta Europa och Thailand närmre varandra.
Regeringen Yingluck förde sedan makttillträdet 2011 en aktiv
och utåtriktad politik, en konsekvens av att det
inrikespolitiska läget verkade ha stabiliserats.
Premiärministern genomförde ett stort antal utrikes besök i
bl.a. ASEAN-grannländerna men även i Japan, Kina samt till
flera länder i Europa.
IV.
Ekonomiska huvuddrag
Den thailändska ekonomin har de senaste två decennierna
uppvisat god tillväxt. Antalet fattiga har minskat i snabb
takt. Tillverkningsindustrin (kläder och skor, fordon,
datorer och elektronik) står för en betydande del av
ekonomin, liksom turismen. Även jordbruksexporten är viktig,
särskilt fiske- och risexporten. Exporten motsvarar nu hela
sjuttio procent av bruttonationalprodukten och är motorn i
tillväxten. Nationalräkenskaperna är i relativt gott skick,
med en statsskuldsättningsnivå kring drygt fyrtio procent av
BNP.
I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med
drygt två procent men tillväxten återhämtade sig med besked
2010, då Thailand noterade hela 7,8 procents tillväxt. 2011
påverkades kraftigt av översvämningskatastrofen, med
åtföljande kraftig BNP-minskning. Under 2012 återhämtade sig
tillväxten snabbt, en utveckling som fortsatte under början
av 2013 för att sedan avstanna och stagnera under första
halvåret 2014.
Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från
att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan
och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet,
dvs. ASEAN och Kina. Under 2009 när den thailändska exporten
och importen i spåren av den internationella finanskrisen
sjönk med drygt 14 procent respektive 25 procent, blev denna
trend än mer markant. En femtedel av Thailands totalhandel
sker nu med ASEAN.
6(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
Även handeln med Kina, inräknat Hongkong, ökar i snabb takt.
EU är fortsatt en mycket viktig handelspartner för Thailand,
särskilt som exportmarknad. Frihandelsförhandlingar mellan
Thailand och EU inleddes sommaren 2013. Thailands
frihandelsavtal med Australien har resulterat i en kraftig
ökad export (+40 % 2008 och + 7,4 % 2009) till Australien.
Många utländska företag med produktion i Thailand har
utnyttjat frihandelsavtalet för att kunna exportera
tullfritt till Australien.
Thailand har haft stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas
marknader och de förhandlingar som har förts om ett stort
frihandelsområde.
Från år 2015 ska Sydostasiens inre marknad ASEAN Economic
Community (AEC), träda i kraft. Det är en fortsättning på
frihandelssamarbetet inom ASEAN. En gemensam marknad kräver
omfattande tullsänkningar och samordning av nationella
regelverk på handelsområdet mellan ASEAN-länderna.
Utmaningarna är stora och tidsplanen därför optimistisk. Man
bör därför förvänta sig ett gradvis genomförande.
I spåren av översvämningarna och som en följd av den
ekonomiska krisen i bl.a. Europa hålls den thailändska
styrräntan låg. För att åter bygga upp och utveckla landets
infrastruktur och ekonomi som till del förstördes under
översvämningarna presenterade regeringen en långsiktig
återuppbyggnadsplan. Den inkluderade bland annat utveckling
av vägar, järnvägar, hamnar, vattenförvaltning och urban
planering. Sammanlagt talades om investeringar på omkring
500 miljarder kronor.
Minimilönen höjdes under 2013 från 220 baht till 300
baht/dag i hela landet. Effekterna på inflation och
arbetslöshet blev begränsade.
Grundlagen tillåter ett underskott på 60 % av BNP, en
skuldsättningsnivå man i nuläget inte är i närheten av.
De officiella siffrorna visar en arbetslöshet på under 1 %.
Många arbetar dock inom den inofficiella sektorn.
V.
Sveriges relationer med Thailand
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand
upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu
tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett
vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna.
Tyngdpunkten i samarbetet mellan Thailand och Sverige ligger
i de väl utvecklade handelsrelationerna, den omfattande
turismen och ökande migrationsströmmar länderna emellan.
En ny gemensam handlingsplan - Joint Plan of Action –
undertecknades i Stockholm i mars av premiärminister
Yingluck Shinawatra och statsminister Fredrik Reinfeldt.
Avtalet är en paraplyöverenskommelse under vilket flera
7(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
enskilda projekt redan har genomförts. Samarbetet täcker
både den privata och den offentliga sektorn, inom så skilda
fält som design, utbildning, forskning, miljö, turism,
hälsovård och försvar. Uppemot fyrahundratusen svenska
besökare registreras varje år i Thailand. Relationerna
mellan kungahusen har sedan många år varit mycket goda.
Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende
dubbelbeskattning (1989), överförande av
straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och
vetenskapligt samarbete (1990), investeringsskydd (2000)
samt polissamarbete (2013).
Svenska officiella besök i Thailand:
2012
Utrikesminister Carl Bildt
Statssekreterare Gunnar Oom besö
Barn- och äldreminister Maria Larsson
Riksdagens andre vice talman Ulf Holm
Thailändska officiella besök i Sverige:
2013
Premiärminister Yingluck Shinawatra besökte Stockholm i mars
2013. I premiärministerns delegation deltog även:
Utrikesminister Surapong Tovichakchaikul
Finansminister Kittirat Na Ranong
Handelsminister Boonsong Teriyapirom
Hälsominister Pradit Sintawanarong
Industriminister Prasert Boonchaisuk
I Allmänna rådets slutsatser från den 23 maj 2014
fastställdes att det officiella besöksutbytet med Thailand
tills vidare suspenderas.
VI.
Svensk-thailändska handelsförbindelser och
investeringar
Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tio
miljarder svenska kronor. Drygt fyra miljarder är import
till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik,
kläder, smycken, sportartiklar samt livsmedel. Knappt sex
miljarder är export till Thailand av telekommunikations- och
maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och
transportmedel. Den viktigaste thailändska importen från
Sverige ligger inom försvarsmaterielsektorn. Thailand har
köpt tolv Gripenplan.
Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB,
Autoliv, Perstorp, Swedish Match, Volvo, Electrolux och
Ericsson. Volvo invigde i juni 2000 en sammansättningsfabrik
för tunga lastvagnar. Scania etablerade sig mera fast 2001
och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning
av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i Thailand 2003, som
8(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
gradvis har byggts ut, under 2012 byggdes ytterligare en
fabrik. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och
öppnade fabrik 2005. IKEA öppnade sitt första varuhus i
Thailand i nov 2011.
Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i
landet. Antalet svenska dotterbolag eller
representationskontor uppgår till ca 60 och flera är på väg
att etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades
1989 i Bangkok och firar sitt 25-års jubiléum 2014. En
svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland,
grundades 1997 i samband med att en thailändsk paviljong
invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i Sverige
1897.
VII.
Utvecklingssamarbetet
Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala
utvecklingssamarbete med Asien från Bangkok. Utgångspunkten
för verksamheten är att skapa förutsättningar för kvinnor
och män som lever i fattigdom att förbättra sina
levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global
utveckling. Geografiskt fokus ligger på Sydostasien, medan
tematiskt fokus ligger på miljö och klimat, energi och
stadsplanering, samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Jämställdhetsfrågor skall ha en framträdande roll i allt
utvecklingssamarbete.
Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till
Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska
samarbetsprogram för Mekong-regionen. Ett exempel på
samarbete som direkt berör Thailand är Thailand Environment
Institute. Andra exempel finns inom forskningssamarbetet där
thailändska universitet och forskare är viktiga parter i
regionala forskningsnätverk och bidrar till utveckling av
forskningskapacitet i regionen.
En stor del av de regionala organisationer som Sverige har
valt att samarbeta med inom det regionala
utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i
Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har
samarbeten inom regionala marina frågor, kemikalieanvändning
i jordbruket, klimatproblematikens roll för
samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet
och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. I
många av dessa samarbeten är svenska myndigheter och
organisationer involverade. Som exempel kan nämnas: Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm
Environment Institute, Raul Wallenberginstitutet och RFSU.
Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal
mellan Sverige och FN:s ekonomiska och sociala kommission
för Asien, UNESCAP, om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD
till fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska
oceanen och Sydostasien. Fonden tillkom på initiativ av den
9(10)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
juni 2013
thailändska regeringen och delar alltjämt ut medel, numera
med ett bredare mandat.
VIII. Sveriges ambassad i Bangkok
Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare
åtta utsända från UD samt en migrationsexpert utsänd från
Migrationsverket. Sju anställda är utsända av Sida. Nordiska
polissambandskontoret har två utsända poliser, en från
Sverige och en från Danmark. En försvarsattaché är
stationerad vid ambassaden i Singapore men sidoackrediterad
till bl.a. Thailand. Två utsända präster från Svenska kyrkan
i utlandet (SKUT) verkar i Bangkok respektive Phuket.
På ambassaden arbetar ett fyrtiotal lokalanställda.
Antalet lokalanställda varierar under året genom att
ambassaden anställer korttidspersonal som arbetar med
migrationsärendena för att klara av tillfälliga
arbetstoppar. Ambassadören är sidoackrediterad i Laos,
Myanmar och Filippinerna.
Business Sweden (Exportrådet och Invest Sweden) öppnade år
2008 i Bangkok med numera en utsänd och två lokalanställda.
2013 behandlade ambassaden cirka 17 719 ansökningar om
viseringar och uppskattningsvis 11 200 ansökningar om
uppehålls- och arbetstillstånd. Inkluderat i statistiken för
såväl inresevisering som arbetstillstånd är cirka 6 528
ansökningar för bärplockare.
10(10)
