Stor skräddare (Gerris najas)
• Den stora skräddaren tillhör släktet
vattenskinnbaggar där den är störst av de många
olika arterna. Honan kan bli upp till 17 mm lång
och hanen 14 mm.
• Den är vanlig på ytan av sjöar och åar där den
försörjer sig genom att döda och suga ut olika
smådjur.
Skräddaren kan ta sig fram på vattenytan
eftersom tarserna på dess ben är täckta med en
hinna som stöter bort vatten.
Precis som alla andra vattenskinnbaggar så har
den stora skräddarens larv en mycket kort
bakkropp.
Sötvattenmärla
(Gammarus pulex)
• Sötvattenmärlan är mycket vanligt förekommande
på grunt vatten i sjöar och åar.
Honan kan bli upp till 20 mm medan hanen i regel
är betydligt mindre.
Sötvattenmärlan kräver ett klart vatten om den
ska trivas ordentligt.
Precis som tångloppan tillhör den släktet
märlkräftor.
Husmask
(Phryganea striata)
•
Den stora spiralhusbyggaren är egentligen en larv av
en stor nattslända (se nedan). Som alla andra
nattsländelarver och puppor tillbringar den sitt liv i
vatten. Den är relativt vanligt förekommande i dammar.
•
Nattsländelarverna, som det finns många olika arter
av, kallas ibland också för husmaskar eller
hussländelarver.
•
Den stora spiralhusbyggaren spinner som de flesta
andra nattsländelarver ett rör. Detta rör, som beklädes
med sand och pinnar m.m., kan bli upp till 50 mm långt.
•
Vissa nattsländelarver spinner fångstnät och lever av
plankton. Den stora spiralhusbyggaren är dock ett
rovdjur och kan röra sig mycket snabbt.
•
Den stora nattsländan (Phryganea grandis), som larven
utvecklas till, är vår största nattslända och kan bli upp
till 30 mm lång.
Bandad dykare
(Hydaticus transversalis)
•
Den bandade dykaren blir 12-15 mm lång och är relativt
vanligt förekommande i dammar och mosshöljor.
Den tillbringar både som larv och vuxen sin tid i vatten,
medan pupptiden i regel tillbringas på land.
Den bandade dykaren tillhör släktet
sötvattenskalbaggar som består av två familjer, dykare
och vattenbaggar.
Man kan avgöra vilken familj en skalbagge tillhör
genom att studera dess sätt att simma. Dykarna rör
sina ben samtidigt medan vattenbaggarna rör dem
skiftesvis
Stor buksimmare
(Corixa geoffroyi)
•
Den stora buksimmaren är störst av Sveriges ca 30
arter av buksimmare och blir normalt 15-16 mm lång.
Den tar endast mindre byten och är ganska vanlig i
stillastående vatten.
Den stora buksimmaren tillhör släktet
vattenskinnbaggar. De flesta av dessa är landdjur, men
en del är knutna till sötvatten och lever där hela sitt liv
antingen nere i vattnet eller på ytan. Tarserna hos de
som lever på ytan är täckta av en vattenfrånstötande
hinna.
Alla vattenlevande skinnbaggar är rovdjur som suger ut
andra djur. Larverna liknar de vuxna, bortsett från att de
saknar vingar.
Vattengråsugga
(Acellus aquaticus)
•
•
•
Sötvattensgråsuggan är ett kräftdjur som lever hela sitt
liv under vatten. När den kläcks från sin mammas
ruvningshåla är de bara någon millimeter lång.Den blir
ca. en centimeter lång.
Kroppen är bred och platt och hoptryckt ovanifrån, ett
säkert kännetecken när man jämför märla och
gråsugga.
Den kryper runt på botten bland sin mat, ruttnande
växtdelar och löv och hjälper sötvattensmärlorna att
"hålla rent" på botten. Ibland ser man två gråsuggor
som sitter ihop, den en under den andra. Det är en
hane som bär honan under sig och det gör han under
lång tid, ibland flera veckor! Man kan lätt konstatera om
honan är gravid! Titta under magen på de undre
gråsuggorna (honorna), så kanske du får se en vit bula
på främre delen av magsidan. Det är hennes
ruvningshåla, där äggen förvaras. Under sensommaren
händer det ofta att äggsäcken spricker och ett tiotal
pyttesmå gråsuggor plötsligt simmar runt i luppen!
