Läkemedelsverket 2015-02-26
PRODUKTRESUMÉ
1.
LÄKEMEDLETS NAMN
Nerozila 500 mg/10 mg pulver till oral lösning
2.
KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
1 dospåse innehåller:
Paracetamol
500 mg
Fenylefrinhydroklorid 12,2 mg
motsvarar 10 mg fenylefrin
Hjälpämnen med känd effekt:
Sackaros 1 829,7 mg
Aspartam (E951) 17,5 mg
Sorbitol (E420) 1 mg
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1
3.
LÄKEMEDELSFORM
Pulver till oral lösning
Löst, vitt pulver.
Den rekonstituerade lösningen är färglös, lätt skimrande och fri från partiklar och utfällningar.
4.
KLINISKA UPPGIFTER
4.1
Terapeutiska indikationer
Kortvarig symtomatisk behandling av förkylning och influensa (värk, feber) med samtidig nästäppa.
Nerozila är avsett för vuxna och ungdomar över 16 års ålder.
4.2
Dosering och administreringssätt
Dosering
Vuxna:
En dospåse rörs ut i ca 125 ml varmt vatten.
Dosen kan upprepas efter 4–6 timmar.
Fler än fyra doser ska aldrig tas inom 24 timmar.
Pediatrisk population
Barn under 16 års ålder:
Nerozila rekommenderas inte för användning hos ungdomar och barn under 16 års ålder.
Ungdomar (över 16 års ålder):
En dospåse rörs ut i ca 125 ml varmt vatten.
Dosen kan upprepas efter 4–6 timmar.
Fler än fyra doser ska aldrig tas inom 24 timmar.
Läkemedelsverket 2015-02-26
Äldre:
Det finns inga indikationer på att doseringen behöver ändras för äldre.
Njurinsufficiens
Nerozila bör användas med försiktighet vid njurinsufficiens och större doseringsintervall
rekommenderas vid allvarlig njurinsufficiens. Vid lägre kreatininclearance än 10 ml/min ska
minimiintervallet mellan varje administrering vara åtta timmar.
Leverinsufficiens
Nerozila bör användas med försiktighet för patienter med leverinsufficiens eller med Gilberts
syndrom. Dosen bör minskas eller så bör dosintervallet förlängas.
Läkare bör konsulteras om symptomen inte lindras eller om de förvärras inom tre dagars behandling
med Nerozila.
Om ett av symptomen dominerar bör monoterapi användas.
Administreringssätt
Oral administrering efter att läkemedlet lösts i vatten.
4.3
Kontraindikationer
Överkänslighet mot de aktiva substanserna paracetamol, fenylefrin eller mot något hjälpämne som
anges i avsnitt 6.1.
Allvarlig kärlkramp och hjärt- och kärlsjukdomar
Hypertoni
Glaukom
Hypertyreos
Användning för patienter som använder tricykliska antidepressiva medel
Användning för patienter som använder eller har tagit monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
under de två senaste veckorna
Mycket nedsatt leverfunktion
Akut hepatit
Alkoholmissbruk
4.4
Varningar och försiktighet
Iaktta försiktighet vid behandling av patienter med
Raynauds fenomen
Diabetes mellitus
Patienter med måttligt eller allvarligt nedsatt njurfunktion
Leverrubbningar:
mild till måttlig hepatocellulär insufficiens (inklusive Gilberts syndrom), samtidig behandling
med läkemedel som påverkar leverfunktionerna
hemolytisk anemi
uttorkning
kronisk undernäring
glutationbrist på grund av nedsatt metabolism
förstorad prostata
feokromocytom
Läkemedelsverket 2015-02-26
Detta läkemedel ska inte kombineras med andra läkemedel som innehåller paracetamol. Högre doser
än de rekommenderade kan leda till allvarliga leverskador. Kliniska tecken på leverskador uppträder
normalt två dagar efter att läkemedlet intagits. Antidot bör ges så fort som möjligt. Se även avsnitt 4.9.
Patienten ska inte använda sympatomimetiska läkemedel under behandlingen med detta läkemedel.
Detta innefattar andra avsvällande läkemedel för näsa eller ögon.
Varje dospåse innehåller ca 1,9 g sackaros. Detta bör beaktas hos patienter med diabetes mellitus.
Innehåller sackaros och sorbitol (E420). Användning av läkemedlet rekommenderas inte för patienter
med sällsynta ärftliga tillstånd av fruktosintolerans, glukos- och galaktosmalabsorption eller sukrasisomaltasbrist.
Innehåller aspartam (E951), en fenylalaninkälla. Kan vara skadligt för patienter med fenylketonuri.
Patienter som har astma och är överkänsliga mot acetylsalicylsyra kan även vara överkänsliga mot
Nerozila.
4.5
Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Paracetamol
Läkemedel som framkallar hepatiska mikrosomala enzymer, såsom alkohol, barbiturater,
antiepileptika såsom fenytoin, fenobarbital, metylfenobarbital och primidon, rifampicin,
monoaminooxidashämmare och tricykliska antidepressiva läkemedel kan öka paracetamolets
hepatotoxicitet, särskilt efter överdosering.
Absorptionshastigheten för paracetamol kan minskas av antikolinerga läkemedel (t.ex.
glykopyrronium, propantelin) och ökas av metoklopramid eller domperidon. Absorptionen kan även
minskas av kolestyramin. Isoniazid minskar paracetamolclearance med möjlig förstärkning av
paracetamolets verkan och/eller toxicitet genom hämning av dess metabolism i levern. Den
antikoagulerande effekten av warfarin och andra kumariner kan förstärkas av långvarig regelbunden
daglig användning av paracetamol med ökad risk för blödning; enstaka doser har ingen signifikant
effekt. Probenecid minskar paracetamolclearance genom att hämma konjugering med glukoronsyra.
Regelbunden användning av paracetamol minskar metabolismen av zidovudin (ökad risk för
neutropeni).
Fenylefrin
Fenylefrin kan interagera negativt med andra sympatomimetika, vasodilaterande läkemedel,
betablockerare och andra antihypertensiva läkemedel.
De kärlsammandragande effekterna hos fenylefrin kan förstärkas av digoxin, MAO-hämmare,
tricykliska antidepressiva läkemedel som amitriptylin, amoxapin, klomipramin, desipramin och
doxepin eller tetracykliska antidepressiva medel som t.ex. maprotilin; antidepressiva medel som
fenelzin, isokarboxylsyra, nialamid, tranylcypromin och moklobemid; läkemedel mot Parkinsons
sjukdom, som selegilin, och andra läkemedel som t.ex. furazolidon.
Kontraindicerat för patienter som för närvarande behandlas med monoaminooxidashämmare eller som
avslutat behandling med monoaminooxidashämmare under de senaste två veckorna.
Pediatrisk population
Frekvens, typ och svårighetsgrad av biverkningar förväntas vara samma hos ungdomar över 16 års
ålder som hos vuxna.
4.6
Fertilitet, graviditet och amning
Läkemedelsverket 2015-02-26
Fertilitet
Det finns inga bevis från icke-kliniska studier som visar effekten av paracetamol på manlig eller
kvinnlig fertilitet vid kliniskt relevanta doser. Effekter av fenylefrin på manlig och kvinnlig fertilitet
har inte studerats.
Graviditet
Paracetamol
Epidemiologiska studier på gravida kvinnor har inte visat några negativa effekter av paracetamol när
det används i rekommenderad dos, men patienterna bör följa råden från sin läkare angående
läkemedlets användning.
Fenylefrin
För fenylefrin finns endast en begränsad mängd data från behandling av gravida kvinnor.
Vasokonstriktion av uterina kärl och minskat uterint blodflöde kopplat till användning av fenylefrin
kan leda till fosterhypoxi. Tills mer information finns tillgänglig ska behandling med fenylefrin
undvikas under graviditet.
Amning
Paracetamol
Paracetamol utsöndras i bröstmjölk, men inte i kliniskt signifikanta mängder. Tillgängliga publicerade
data kontraindicerar inte amning.
Fenylefrin
Det finns inga tillgängliga data om huruvida fenylefrin utsöndras i bröstmjölk och inga rapporter om
effekter av fenylefrin på barn som ammas. Tills dess att mer information finns tillgänglig ska
behandling med fenylefrin undvikas under amning.
Sammanfattningsvis rekommenderas inte behandling med Nerozila under graviditet och amning
4.7
Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Inga studier av hur läkemedlet påverkar förmågan att köra bil och använda maskiner har genomförts.
Inga sådana effekter har beskrivits.
4.8
Biverkningar
Biverkningarnas frekvens klassificeras vanligtvis enligt följande
Mycket vanliga (≥1/10);
Vanliga (≥1/100, <1/10);
Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100);
Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000);
Mycket sällsynta (<1/10 000)
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)
Paracetamol
Systemorganklass
Blodet och lymfsystemet
Frekvens
Sällsynta
Hud och subkutan vävnad
Sällsynta
Immunsystemet
Sällsynta
Lever och gallvägar
Sällsynta
Symtom
Bloddyskrasi inklusive blodplättsrubbningar,
agranulocytos, leukopeni, trombocytopeni,
hemolytisk anemi, pancytopeni
Överkänslighet inklusive hudutslag, urtikaria,
pruritus, svettning, purpura, angioödem
Allergiska
reaktioner
eller
överkänslighetsreaktioner inklusive hudutslag,
urtikaria, anafylaxi och bronkospasm
Avvikande
leverfunktion
(förhöjda
transaminaser), leversvikt, hepatisk nekros,
Läkemedelsverket 2015-02-26
Njurar och urinvägar
Mycket sällsynta
Magtarmkanalen
Mycket sällsynta
gulsot.
Interstitiell nefrit efter långvarig användning
av höga doser av paracetamol
Steril pyuri (grumlig urin)
Akut pankreatit
I mycket sällsynta fall förekommer allvarliga hudreaktioner.
Erythema multiforme, ödem i struphuvudet, anafylaktisk chock, anemi, leverförändringar och hepatit,
förändrad njurfunktion (gravt nedsatt njurfunktion, hematuri, anuresis), gastrointestinala effekter och
svindel har rapporterats med okänd frekvens.
Pediatrisk population
Frekvens, typ och svårighetsgrad av biverkningar förväntas vara samma hos ungdomar över 16 års
ålder som hos vuxna.
Fenylefrin
Systemorganklass
Frekvens
Centrala och perifera
nervsystemet
Mycket sällsynta
Symtom
Sömnlöshet, nervositet, tremor, ångest,
rastlöshet, förvirring, lättretlighet, yrsel och
huvudvärk kan förekomma
Sällsynta
Hjärtat
Blodkärl
Magtarmkanalen
Immunsystemet
Takykardi, palpitation
Sällsynta
Höjt blodtryck
Vanliga
Anorexi, illamående och kräkningar
Sällsynta
Allergiska reaktioner eller
överkänslighetsreaktioner inklusive utslag,
urtikaria, anafylaxi och bronkospasm
Pediatrisk population
Frekvens, typ och svårighetsgrad av biverkningar förväntas vara samma hos ungdomar över 16 års
ålder som hos vuxna.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt
att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas
att rapportera varje misstänkt biverkning via Läkemedelsverket, Box 26, SE-751 03 Uppsala.
Webbplats: www.lakemedelsverket.se.
4.9
Överdosering
Paracetamol
Om du har fått i dig för mycket av läkemedlet ska du omedelbart kontakta läkare eller sjukhus
eftersom det finns risk för permanent leverskada.
Symtom
Läkemedelsverket 2015-02-26
Symptom på överdosering av paracetamol under det första dygnet är blekhet, illamående, kräkningar,
anorexi och buksmärtor. Leverskador kan bli märkbara 12 till 48 timmar efter intag och kan visa sig
som förlängd protrombintid, vilket är en tillförlitlig indikator för försämrad leverfunktion. Avvikelser i
glukosmetabolismen och metabolisk acidos kan förekomma. Vid svår förgiftning kan leversvikt
utvecklas till encefalopati, blödningar, hypoglykemi, hjärnödem, koma och död. Akut njursvikt med
akut tubulär nekros, starkt indikerat av smärta i ländryggen, hematuri och proteinuri, kan utvecklas
även i frånvaro av allvarliga leverskador.
Hjärtarytmi och pankreatit har rapporterats.
Det är sannolikt att leverskador uppstår hos vuxna som har tagit 10 g paracetamol eller mer. Akut eller
kroniskt intag av paracetamol över den rekommenderade dosen kan leda till leverskada, i synnerhet
om patienten har riskfaktorer.
Riskfaktorer
a) Patienter som långtidsbehandlas med karbamazepin, fenobarbiton, fenytoin, primidon, rifampicin,
johannesört eller andra läkemedel som inducerar leverenzymer.
Eller
b) Patienter som regelbundet intar etanol i mängder som överstiger rekommendationerna.
Eller
c) Patienter som sannolikt har glutationbrist p.g.a. till exempel ätstörningar, cystisk fibros, HIVinfektion, svält, kakexi.
Det anses att överskott av giftig metabolit (vanligtvis tillräckligt avgiftat av glutation när normala
doser av paracetamol intas) permanent binds i leverns vävnad.
Behandling
Omedelbar behandling är mycket viktig vid överdosering av paracetamol. Trots brist på signifikanta
tidiga symptom ska patienter utan dröjsmål hänvisas till sjukhus för omedelbar vård. Symptomen kan
vara begränsade till illamående eller kräkningar och därmed inte avspegla överdosens allvarlighetsgrad
eller risken för organskador.
Behandling med aktivt kol bör beaktas om mindre än en timme har gått sedan intaget av överdosen.
Plasmakoncentrationer av paracetamol ska mätas fyra timmar eller senare efter intag (tidigare
koncentrationer är opålitliga).
Patienter som har intagit runt 7,5 g paracetamol eller mer under de föregående fyra timmarna bör
genomgå ventrikeltömning. Plasmakoncentrationer av paracetamol ska mätas fyra timmar eller senare
efter intag (tidigare koncentrationer är opålitliga).
Behandling med N-Acetylstein kan ges upp till 24 timmar efter intag av paracetamol. Dock skyddar
behandlingen maximalt upp till 8 timmar efter intag.
Vid behov ska patienten ges N-Acetylstein intravenöst, i enlighet med det etablerade
doseringsschemat. Om kräkning inte är ett problem kan metionin som ges oralt vara ett lämpligt
alternativ för behandling i avlägsna områden som ligger långt ifrån ett sjukhus. Allmän stödjande
behandling måste finnas tillgänglig.
Behandling av patienter som uppvisar kraftigt nedsatt leverfunktion mer än ett dygn efter intag ska
diskuteras med Giftinformationscentralen eller ansvariga personer på en leveravdelning.
Fenylefrinhydroklorid
Symptom på allvarlig överdosering av fenylefrin innefattar hemodynamiska förändringar och
kardiovaskulär kollaps med andningsdepression. Behandling innefattar tidig ventrikeltömning och
symptomatiska och understödjande åtgärder. Hypertensiva effekter kan behandlas med en i.v.alfareceptorblockerare.
Läkemedelsverket 2015-02-26
Överdosering av fenylefrin leder sannolikt till: nervositet, huvudvärk, yrsel, sömnsvårigheter, höjt
blodtryck, illamående, kräkningar, mydriasis, akut trångvinkelglaukom (förekommer oftast hos
patienter med trångvinkelglaukom), takykardi, palpitationer, allergiska reaktioner (t.ex. utslag,
urtikaria, allergisk dermatit), dysuri, urinretention (förekommer oftast för patienter med
blåshalsobstruktion, som t.ex. prostatahypertrofi).
Ytterligare symptom kan innefatta hypertoni och reflex bradykardi. Vid svåra fall kan förvirring,
hallucinationer, anfall och arytmi förekomma. Den mängd paracetamol som krävs för att allvarlig
fenylefrintoxicitet ska uppstå är dock större än den mängd som krävs för att paracetamolrelaterad
levertoxicitet ska uppstå.
Behandlingen ska vara kliniskt lämplig. Allvarlig hypertoni kan behöva behandlas med
alfablockerande läkemedel som t.ex. fentolamin.
5.
FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1
Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp:
ATC-kod:
Paracetamol, kombinationer exkl. neuroleptika
N02BE51
Verkningsmekanism – paracetamol
In vivo har paracetamol både analgetiska och febernedsättande egenskaper vilka tros förmedlas genom
hämning av cyclooxygenas (COX) i centrala nervsystemet. Paracetamolet delar denna mekanism med
icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-läkemedel) men paracetamol har ingen
signifikant antiinflammatorisk aktivitet och hämmar inte heller produktionen av tromboxaner som
stimulerar blodplättarnas aggregering. Ytterligare metaboliseringsvägar, som de serotonerga
nedåtgående serotonerga smärtbanor, kan vara involverade i paracetamolets antinociceptiva effekt.
Verkningsmekanism – fenylefrin
Fenylefrin är en potent alfa1-adrenoceptor-agonist. Dess verkan på de perifera alfa1-receptorerna
inducerar vasokonstriktion, vilket minskar ödem och svullnad i näsans slemhinnor. När läkemedlet ges
intravenöst ökar fenylefrinet konsekvent den totala perifera resistensen (TPR), systoliskt och
diastoliskt blodtryck (SBP och DBP) och pulsen sänks som ett resultat av reflex bradykardi. De
hemodynamiska förändringarna som IV-fenylefrinet orsakar kan variera beroende på patientens ålder
och basblodtryck. Unga patienter med normala blodtrycksvärden kommer att uppvisa större
pulssänkning och mindre ökning av systoliskt blodtryck än unga patienter med högt blodtryck och
äldre patienter med normala blodtrycksvärden, medan äldre patienter med högt blodtryck visar minst
uttalad reflex bradykardi och mest uttalad höjning av systoliskt blodtryck. Det oralt administrerade
läkemedlet har inte visat konsekventa kardiovaskulära effekter vid de rekommenderade doserna på
10–12,2 mg QID, och orala doser på 40 till 60 mg behövs för att framkalla kliniskt betydelsefulla
kardiovaskulära effekter såsom ökat diastoliskt blodtryck och minskad hjärtfrekvens (reflex
bradykardi).
Hypertensiva interaktioner inträffar mellan sympatomimetiska aminer som fenylefrin och
monoaminooxidashämmare. Fenylefrin kan minska effektiviteten hos betablockerande läkemedel och
blodtryckssänkande läkemedel.
5.2
Farmakokinetiska egenskaper
Paracetamol:
Absorption/distribution
Läkemedelsverket 2015-02-26
Absolut biotillgänglighet för oralt administrerat paracetamol är 75 % och genomgår förmodligen
förstapassagemetabolism. Tmax är vanligtvis mellan 30 och 120 minuter beroende på aktuell formel.
Absorptionens omfattning beror dock inte på formeln.
Eliminering
Halveringstiden är cirka 2–2,5 timmar.
Vid njur- eller leverinsufficiens efter överdosering och hos nyfödda barn fördröjs halveringstiden. Den
maximala effekten motsvarar plasmakoncentrationerna.
Vid svår njurinsufficiens (vid lägre kreatininclearance än 10 ml/min.) fördröjs halveringstiden för
paracetamol och dess metaboliter.
Metabolism
De huvudsakliga metaboliterna är glukuronid och sulfatkonjugater (>80 %) som utsöndras i urinen. En
liten mängd (<10 %) paracetamol oxideras i levern av cytokrom P4502E1 (CYP2E1). Denna reaktion
producerar den mycket reaktiva metaboliten NAPQI (N-acetyl-p-bensokinonimin) som orsakar den
karaktäristiska centrilobulära levertoxicitet som förknippas med överdosering av paracetamol.
Fenylefrin:
Absorption/distribution
Vid intravenös infusion når fritt 3H-fenylefrin maximal koncentration i slutet av infusion efter att
serumets koncentration minskar biexponentiellt med en 80-procentig minskning under de första 15
minuterna, följt av en långsammare minskning med en genomsnittlig halveringstid på 2 timmar. När
fenylefrin tas oralt absorberas det från mag-tarmkanalen med maximal serumkoncentration efter
mellan 45 och 75 minuter.
Eliminering
Efter en kort fas med snabb halveringstid ligger den genomsnittliga halveringstiden på 2,5 timmar. Vid
steady-state uppgår distributionsvolymen till 340 l, vilket tyder på lagring i vissa organ. Renalt
clearance är endast en bråkdel av totalt plasmaclearance.
Metabolism
På grund av omfattande förstapassagemetabolism är den totala biotillgängligheten för fenylefrin ca 38
%, av vilket 1 % är aktivt, icke-konjugerat moderfenylefrin.
Fenylefrin bibehåller avsvällande aktivitet för näsans slemhinnor när läkemedlet ges oralt, då det
distribueras genom systemcirkulationen till nässlemhinnans kärlbädd. När fenylefrin tas genom
munnen för en avsvällande effekt på nässlemhinnan ges det vanligen i intervall om 4–6 timmar.
5.3
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, toxicitet vid upprepad dosering, allmäntoxicitet,
gentoxicitet, karcinogenicitet, reproduktionseffekter och effekter på utveckling visade inte några
särskilda risker för människa.
6.
FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1
Förteckning över hjälpämnen
Askorbinsyra,
sackaros,
aspartam (E951),
Läkemedelsverket 2015-02-26
citronarom (innehåller: naturliga citronoljor, naturliga och naturidentiska aromämnen, maltodextrin,
mannitol (E 421), glukonolakton, akaciagummi, sorbitol (E420), kolloidal kiseldioxid (vattenfri) och
α-tokoferol (E 307)),
sackarinnatrium,
kolloidal kiseldioxid (vattenfri),
citronsyra (vattenfri),
natriumcitrat.
6.2
Inkompatibiliteter
Ej relevant
6.3
Hållbarhet
3 år
Förvaringstid efter rekonstitution:
Den rekonstituerade lösningen i varmt vatten är stabil i 1 timme vid rumstemperatur, men det
rekommenderas att lösningen intas omedelbart.
6.4
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvara läkemedlet i originalförpackningen.
Ljuskänsligt
Fuktkänsligt
Inga särskilda temperaturanvisningar.
För förvaringsanvisningar efter rekonstitution av läkemedlet, se avsnitt 6.3.
6.5
Förpackningstyp och innehåll
Laminerade foliedospåsar av aluminiumpapper
5, 6, 8, 10, 12, 16, 20 dospåsar är förpackade i en pappkartong.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras
6.6
Särskilda anvisningar för destruktion <och övrig hantering>
Inga särskilda anvisningar.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
7.
INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Actavis Group PTC ehf.
Reykjavíkurvegi 76-78
IS-220 Hafnarfjörður
Island
8.
NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Läkemedelsverket 2015-02-26
50803
9.
DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
Datum för det första godkännandet: 2015-02-26
Datum för den senaste förnyelsen:
10.
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2015-02-26
