1 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
2013-08-19
Rossana Rothstein - bunrr01
E-post: [email protected]
Dnr: 2013/2079-BaUN616
Barn- och ungdomsnämnden
Kopia till
Beslut- hantering av nämndinitativ- Möjliggör valfrihet för alla
elever i Västerås genom att tillåta friskolor i Västerås att köpa in
kommunens specialistkompetenser
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden avslår nämndinitiativet.
Ärendebeskrivning
Vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde den 18 juni 2013 inlämnade
Vicki Skure Eriksson (C), Mikael Damsgaard (M), Christina Alman (M),
Karolina Kling (M) och Anna Östholm (FP) ett nämndinitiativ med rubriken
”Möjliggör valfrihet för alla elever i Västerås genom att tillåta friskolor i
Västerås att köpa in kommunens specialistkompetenser”. Innebörden av
nämndinitiativet är att fristående skolor skulle ges möjlighet att köpa
specialistkompetens, såsom syn- och hörselpedagoger, från Västerås
kommun. I nämndinitiativet anges även att elever med särskilda behovs
möjlighet att fritt kunna välja skola skulle begränsas, om denna möjlighet till
inköp av angivna tjänster av fristående skolor från kommunen inte skulle
tillåtas.
Kommunens möjlighet att sälja tjänster till fristående skolor begränsas av
kommunallagen. Huvudregeln enligt nämnda reglering är att en kommuns
tjänsteförsäljning till fristående aktörer, inom den specialreglerade
skolverksamheten som omfattas av nämndinitiativet, inte är tillåten. Detta
eftersom det anses ligga utanför den kommunala kompetensen. Dessutom är
personal, som är heltidsanställd inom en kommun, ämnad att tjänstgöra enbart
åt den arbetsgivaren.
Huvudmannaskapet och ansvaret för elevernas utbildning måste vara klart
och tydligt. Det får aldrig vara någon tvekan om vem som är ansvarig för
elevens utbildning. Alla skolor, oavsett huvudman, ersätts på samma grund i
enlighet med bidrag på lika villkor. Med denna ersättning kan därefter
fristående skolor tillgodose elevens behov av särskilt stöd.
Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår förvaltningen att nämndinitiativet
avslås.
Bilagor
Nämndinitativ- Möjliggör valfrihet för alla elever i Västerås genom att tillåta
Skickad av: Rossana Rothstein - bunrr01
VÄSTERÅS STAD
TJÄNSTESKRIVELSE
2013-08-19
2 (2)
Dnr: 2013/2079-BaUN616
friskolor i Västerås att köpa in kommunens specialistkompetenser
Tjänsteskrivelse- Svar på nämndinitativ - möjliggör valfrihet för alla elever i
Västerås genom att tillåta frisklor i Västerås att köpa in kommunens
specialistkompetenser
1 (5)
TJÄNSTESKRIVELSE
Barn- och ungdomsnämnden
Stadsjuristen Rossana Rothstein och
Chefsjuristen Lena Grapp
2013-08-19
Dnr 2013/2079-BaUN
Kopia til
Barn- och ungdomsnämnden
Svar på nämndinitiativ – Möjliggör valfrihet för alla
elever i Västerås genom att tillåta friskolor i Västerås att
köpa in kommunens specialistkompetenser
Förslag till beslut
Nämndinitiativet avslås.
Ärendebeskrivning
Mikael Damsgaard (M), Christina Alman (M), Karolina Kling (M),
Anna Östholm (FP) och Vicki Skure Eriksson (C) har i ett
nämndinitiativ föreslagit att friskolor i Västerås ska ges möjlighet att
köpa specialistkompetens, såsom t.ex. syn- och hörselpedagoger, för
stöd till elever med särskilda behov från Västerås kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningens överväganden
Huvudmannens ansvar för utbildningen
Enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), SL, kan enskilda efter ansökan
godkännas av Statens skolinspektion som huvudmän för förskola,
förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,
gymnasiesärskola och fritidshem.
Ett godkännande att driva fristående verksamhet lämnas, enligt samma
lagrum, endast om den enskilde har förutsättningar att följa de regler
som gäller för utbildningen. Vid tillståndsgivningen förutsätts att den
enskilde kommer att ge särskilt stöd till elever som har behov av det.
Om ett godkännande lämnas, ansvarar huvudmannen, enligt 2 kap. 8 §
SL, för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra
författningar. Huvudman för en utbildning kan således vara offentlig
eller enskild, men ansvaret för att följa de regler som gäller enligt
skollagen är detsamma.
VÄSTERÅS STAD
2 (5)
2013-08-19
SL 3 kap. innehåller regler om barn och elevers utveckling mot målen
och gäller för varje skolhuvudman. I 3 kap. 6-12 §§ finns regler om
särskilt stöd – för vilka skolformer reglerna gäller, hur stödet ska
utformas och vad som ska ligga till grund för utformningen av stödet.
Varje skolhuvudman måste se till att ha resurser och beredskap för att
tillgodose de stödbehov som kan uppkomma inom huvudmannens verksamhet. Skolinspektionen granskar regelbundet alla skolor, för att se att
de följer de lagar och regler som finns för verksamheten.
Entreprenader
Enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i 23 kap. SL, med bibehållet huvudmannaskap, sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk
person om att utföra uppgifter inom verksamhet som regleras av
skollagen. Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för
invandrare eller annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, får uppgifter överlämnas på entreprenad. Inom grundskolan,
grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter
som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad.
Bidrag från kommunen till fristående huvudmän
Bidragssystemet till fristående skolor bygger på ett regelverk om bidrag
på lika villkor, oavsett huvudman. Det är kommunens ansvar att
eleversättning fördelas lika såväl till fristående som till kommunal
verksamhet, i enlighet med skollagens regler.
Skollagen anger att kommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för
varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp och i
vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska utgå för lärverktyg,
elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader.
Ersättning ska utgå för såväl grundbelopp som, i förekommande fall,
tilläggsbelopp, enligt samma grunder oavsett huvudman. I uppräkningen
av vad grundbeloppet ska omfatta anges inte särskilt att ersättning utgår
även för insatser till elever i behov av särskilt stöd, men inom ramen för
begreppet elevhälsa innefattas även specialpedagogiska insatser och av
reglerna framgår särskilt att tilläggsbelopp bl.a. ska ges för elever som
har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Den kommunala kompetensen
I kommunallagen finns regler för vilken verksamhet en kommun får
bedriva, inom vilket geografiskt område verksamheten får bedrivas och
för vilka verksamheten får bedrivas – den allmänna kommunala kompetensen. Den allmänna kommunala komptetensen anger ramarna för
verksamhet som kan bedrivas i kommunal regi. Bl.a. ska kommunal
VÄSTERÅS STAD
3 (5)
2013-08-19
verksamhet präglas av ett allmänt intresse, varför stöd till enskilda enligt
reglerna i kommunallagen inte är tillåtet.
Utöver de generella reglerna i kommunallagen om den allmänna
kommunala kompetensen, finns specialreglerad kompetens, dels i lagen
(2009:47) om vissa kommunala befogenheter, den s.k. befogenhetslagen, som utvidgar den kommunala kompetensen inom vissa områden
och dels i specialreglerad verksamhet, som innefattar både skyldigheter
och befogenheter för kommunen. Ofta är de specialreglerade
verksamheterna angelägenheter som kommunen måste bedriva, s.k.
obligatorisk verksamhet i enlighet med det regelverk som gäller för
varje verksamhet. Ett exempel på specialreglerad verksamhet är
skolverksamheten som regleras av flera författningar och andra
regelverk, men det övergripande regelverket är skollagen.
I skollagen regleras bl.a., som framgår ovan under rubriken ”Bidrag från
kommunen till fristående huvudmän”, att kommunen ska ge bidrag till
fristående skolaktörer. Detta utgör ett exempel på ett specialreglerat
avsteg från kommunallagens regler om förbud mot stöd till enskilda.
Försäljning av tillfälligt överskott och samverkan
Inom ramen för den kommunala kompetensen faller även frågan om
kommunen får sälja tjänster eller samverka med andra aktörer.
Huvudregeln enligt kommunallagen är att det inte är tillåtet, eftersom
det anses ligga utanför den kommunala kompetensen. Emellertid finns
det undantag från denna huvudregel. T.ex. framgår det av rättspraxis att
i verksamhet som inte är specialreglerad, får kommunen tillfälligt sälja
överkapacitet/överskott, om det inte konkurrerar med det enskilda
näringslivet. Det är också tillåtet att samverka med andra kommuner, i
institutionell form – i bolag, kommunalförbund eller gemensam nämnd
– eller genom tecknande av samverkansavtal.
Samverkan med privata aktörer förutsätter i princip alltid upphandling,
såvida inte möjligheten till samverkan är reglerad i speciallag.
Av SL 23 kap. 9 § framgår att samverkan mellan enskilda
skolhuvudmän och kommunen får ske inom elevhälsan genom att en
enskild huvudman får överlåta ansvaret för medicinska insatser inom
ramen för elevhälsan som anges i SL 2 kap. 25-28 §§, till en kommun
eller ett landsting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget är
överens om detta.
Personal som är anställd inom en kommun är ämnad att tjänstgöra enbart åt den arbetsgivaren. Om en arbetstagare inte innehar en heltidstjänst hos kommunen, finns det inget som hindrar att arbetstagaren även
tar anställning hos en fristående skolhuvudman under den tid som inte
upptas av kommunalt arbete alternativt som egen företagare säljer
VÄSTERÅS STAD
4 (5)
2013-08-19
exempelvis specialpedagogiska tjänster till fristående skolhuvudmän,
förutsatt att det inte kommer i konflikt med reglerna om förtroendeskadlig bisyssla.
Sammanfattande bedömning
I nämndinitiativet föreslås att friskolor i Västerås ska ges möjlighet att
köpa specialistkompetens för stöd till elever med särskilda behov,
såsom t.ex. syn- och hörselpedagoger, från Västerås kommun.
Som framgår ovan är det inte förenligt med gällande lagstiftning för
kommunen att sälja tjänster inom specialreglerad verksamhet och - mot
bakgrund av den begränsade samverkan som är möjlig enligt skollagen är det inte heller möjligt för enskilda huvudmän och kommuner att
samverka kring den specialistkompetens som nämndinitiativet syftar på.
Detta då t ex syn- och hörselpedagoger inte utgör resurs inom
medicinska insatser, inom vilket område fristående skolor och
kommunen kan samverka genom skollagens reglering i SL 23 kap.
I specialreglerad verksamhet är handlingsutrymmet för kommunen begränsat till det som anges i den lag som gäller för den specialreglerade
verksamheten.
I nämndinitiativet står bl. a. följande. ”Idag kan elever med särskilda
behov på grund av funktionsnedsättningar få stöd av kommunens
specialistkompetens, till exempel syn-och hörselpedagoger. Skulle
eleven välja en annan skola än kommunens egen, försvinner dock den
möjligheten”.
Som framgår ovan får alla skolor, oavsett huvudman, ersättning per elev
på samma grunder. Alla skolor, oavsett huvudman, har möjlighet att få
extra ersättning för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Av
ovanstående framgår också att det står enskilda huvudmän fritt att köpa
specialistkompetens från andra enskilda fysiska och juridiska personer.
Denna möjlighet gäller således inte tjänsteköp från kommunen.
Förvaltningen anser därför att den slutsats som dras i nämninitiativet, att
möjligheten till stöd av syn- och hörselpedagog försvinner om en elev
väljer en annan skola än en kommunal, är felaktig. Om eleven väljer att
byta huvudman från kommunal till fristående görs ett aktivt val av elev
och vårdnadshavare. Elevens rätt till stöd är inte beroende av utförande
skolhuvudman, utan skall vara lika oavsett vilken huvudman som
bedriver verksamheten.
Det är en rättighet för elever att välja skola. Likvärdiga villkor i alla
avseenden för alla elever oavsett vem som är huvudman för skolan, är
en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna välja skola oavsett
bakgrund och förutsättningar.
VÄSTERÅS STAD
5 (5)
2013-08-19
Huvudmannaskapet och ansvaret för elevernas utbildning måste vara
tydligt och klart för eleven. Om skolan brister i kvalitet, måste det klart
framgå vilken huvudman som ansvarar för utbildningen och tillsynen
för att skolhuvudmän följer de lagar och regler som gäller för
verksamheten ankommer på Skolinspektionen, oavsett skolhuvudman.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts, anser förvaltningen att
nämndinitiativet ska avslås.
