Essäfrågor (Ps 3)
Provet består av sammanlagt fyra frågor varav två besvaras. Alla frågor är hämtade
från listan nedan.
1. Varför avviker två människors minnesbilder av en gemensamt upplevd händelse från
varandra? (V-04)
2. Många färdigheter, såsom idrott av olika slag, att spela ett instrument, köra bil eller
dansa, är komplexa och innebär att man utför många saker samtidigt. Välj ut och
presentera en fritidsaktivitet eller vardaglig färdighet som kräver att man gör flera
saker samtidigt. Analysera med stöd av psykologisk kunskap hur och på vilka grunder
en mästare eller person som har kommit långt klarar dessa uppgifter betydligt bättre än
en nybörjare. (V-07)
3. Människor talar nuförtiden ofta i sina mobiltelefoner på offentliga platser där det finns
mycket bakgrundsbrus och andra störande faktorer. Bussar och spårvagnar är exempel
på dylika platser. Hur är det möjligt att koncentrera sig på ett telefonsamtal i en sådan
situation? Motivera ur den kognitiva psykologins perspektiv. (H-07)
4. Vilka olika slag av minnen kan man tala om utgående från dess innehåll? Ge exempel!
Redogör för minnets struktur och utred orsakerna till varför vi glömmer.
5. Den autonoma regleringen av människans aktivitet.
6. Minnets struktur och funktion (H-08)
7. Under lektionerna måste studerande ofta samtidigt lyssna på läraren, göra
anteckningar, läsa lärarens stordior och tänka. Specificera hur uppmärksamheten
fungerar i en sådan situation, och uppskatta hur studiesituationen inverkar på
inlärningsresultaten. (V-08)
8. Hur hänger hjärnans formbarhet (plasticitet) ihop med människans psykiska
utveckling? (V-08)
9. Nuförtiden behöver människan hålla i minnet ett flertal lösenord, koder och
sifferserier. Vilka faktorer gör det lättare eller svårare att minnas dessa? (H-06)
10. Analysera skillnaderna och likheterna mellan den högra och den vänstra
hjärnhalvan med avseende på de psykiska funktionerna. (H-06)
11. Redogör för den biologiska grunden för reglering av dygnsrytmen hos människan.
12. Diskutera med hjälp av exempel hur människan själv kan påverka sin
aktiveringsnivå och vakenhet. (V-09)
11. Förklara varför det är möjligt att påverka de psykiska funktionerna med hjälp av
läkemedel. (H-09)
12. Sambandet mellan hjärnans transmittorämnen och människans psykiska funktioner.
(V-09)
13. I Pamela Kenealys undersökning (1997) fick försökspersonerna till uppgift att studera
kartor och lära sig komma ihåg de verbala ruttbeskrivningar som anslöt sig till dessa.
Allt efter humöret under själva inlärningen delades försökspersonerna in i glada och
ledsna. Följande dag undersökte man hur mycket försökspersonerna kom ihåg av det
de lärt sig dagen innan. Hälften av försökspersonerna deltog i en fri minnesåtergivning
som gick ut på att de utan att få något minnesstöd skulle räkna upp de rutter som de
lärt sig. Den andra hälften fick som stöd vid minnesåtergivningen den karta som de
studerat föregående dag. Försökspersonerna indelades också vid minnesåtergivningen i
glada och ledsna. Undersökningens resultat presenteras i diagrammen nedan: i den
vänstra figuren presenteras resultatet av fri återgivning och i den högra återgivning
med minnesstöd. Den lodräta axeln i bägge diagrammen visar hur många procent
försökspersonerna kunde återkalla av rutterna de lärt sig föregående dag. Den vågräta
axeln uttrycker huruvida försökspersonerna var glad eller ledsen vid inlärningen av
rutterna.. De heldragna linjerna i figurerna står för minnesresultatet hos de
försökspersoner som var glada vid återgivningen och de streckade linjerna beskriver
resultaten hos de försökspersoner som var ledsna. Ge en verbal beskrivning av
undersökningens resultat utgående från dessa hur humöret påverkar minnet.
14. Hermann Ebbinghaus studerade glömska kring sekelskiftet 1900. Han använde sig
själv som enda försöksperson och lärde sig en lista med meningslösa stavelser. Efter
inlärningstillfället försökte han vid olika tidpunkter återhämta så många stavelser från
den ursprungliga listan som möjligt. Efter det sista återhämtningstillfället jämförde
han resultaten för varje återhämtningstillfälle med den ursprungliga listan.
Figuren ovan återger forskningsresultaten. På x-axeln visas hur många timmar det vid
respektive återhämtningstillfälle förflutit från inlärningen av stavelserna. Tiden varierade
från omedelbar återhämtning (0h) till ca en månads fördröjning (744h). På y-axeln visas
hur många procent av alla stavelserna han kunde återhämta vid respektive tidpunkt.
Bedöm undersökningens reliabilitet, dvs tillförlitlighet, och dess validitet, dvs giltighet,
samt vilka slutsatser man med stöd av denna undersökning kan dra om glömska. (V-08)
15. Hur kan perceptionspsykologisk teori tillämpas i trafikfostran? (V-06)
16. Utred med hjälp av exempel, hur det limbiska systemet och hjärnbarkens pannlob
deltar i regleringen av känslor.
