Om det finns bilder i bilagan kommer de inte att visas. Hämta den ursprungliga bilagan
Social pop-out effekt
Med en negativt laddad person
Social Kogniton, VT 2010
Felix Koch
Innehållsförteckning
Inledning 3
Tidigare forskning 3
Metod 4
Metoddiskussion 4
Resultat 5
Diskussion 6
Referenser 8
Appendix 9
Bilaga 1. Frågeformulär 9
Bilaga 2. Kändisbild 10
Bilaga 3. Resultat 11
Inledning
Tidigare forskning
Tidigare studier har visat att ansikten med aggressiva eller hotfulla uttryck får större uppmärksamhet
jämfört med ansikten som ser glada eller neutrala ut. (Schrammel, et. al. 2009) Det finns även bevis
för att hotfulla objekt får mer uppmärksamhet än neutrala (Miltner et. al. 2004) Med anledning av
detta vill vi undersöka om samma effekt kan uppnås med ansikten som har en negativ laddning men
ett neutralt uttryck, och hypotesen blir därför att det negativt laddade ansiktet borde få mer
uppmärksamhet än andra.
Studien gjord av Schrammel et. al. (2009) visar betydelsen av ansiktsuttryck. De undersökte
försökspersonernas muskelrörelser i ansiktet, varaktighet av fokuseringen, pupillstorlek, samt deras
subjektiva upplevelse, och fann att mer uppmärksamhet lades på neutrala och hotfulla ansikten. I en
annan ögonrörelsestudie där man använde sig av blommor som neutralt stimuli blandat med
spindlar och svampar, där svamparna och spindlarna användes som distraktorer eller ”skrämmande”
stimlui, visades det att ögonen tenderade att dras mot det ”skrämmande” stimulit och att deltagarnas
uppmärksamhet . Dock så krävdes det att neutrala stimuli fanns i närheten av det skrämmande för
att få denna effekt. (Miltner, W et. al. 2004) Enligt Nummenmaa, L et. al. (2006) så fokuserar
människor även på känslomässigt laddade stimuli, oavsett om de är positiva eller negativa. Blickens
riktning har också betydelse för hur mycket uppmärksamhet ett ansikte får. Straube et. al (2010) har
med hjälp av fMRI studerat hur människor reagerar på ett ansikte som tittar rakt mot dem, samt
ansikten som sneglar åt sidan, båda med glada, neutrala och aggressiva uttryck. Resultatet blev att
amygdala aktiveras i större utsträckning när blicken är riktad mot försökspersonen, oavsett om
ansiktsuttrycket är aggressivt eller inte. Artikeln av Hansen & Hansen (1988) visade att i en
folkmassa så ”poppade” hotande ansikten ut mer än de neutrala. Detta tros kanske kunna bero på
någon slags preparerande parallell sökning vi människor gör efter hotande saker. En annan studie
visar att socialt hot väcker uppmärksamhet hos oss människor och denna information blir
processerad snabbt och effektivt av hjärnan. Det är på grund av detta som hotande ansikten i
folkmassor ”poppar ut” vid sådana studier. (Ashwin et. al. 2005).
Metod
Femton deltagare valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Studenter som fanns i närheten i
Key-huset tillfrågades om de var intresserade av att delta i ett kort experiment. Försökspersonerna
fick sitta framför en dator där en kamera läste av dennes ögonrörelser. Tre bilder visades, den första
i 40 sekunder, och de två senare i 20 sekunder vardera. Dock fick den första personen se sista bilden
i endast tio sekunder då detta räknades som ett pilottest. Bilderna bestod av 34 kändisar, bland annat
Hitler då han borde uppfattas som starkt negativ av de flesta. Alla stimulin hade samma överkropp,
för att undvika att vissa kändisar skulle stå ut mer på grund av till exempel klädsel. Kända personer
valdes ut vars ansiktsuttryck inte var extrema åt något håll, och var känslomässigt neutrala för de
flesta. Från början var avsikten att också använda okända personer, men denna idé valdes bort då vi
förutspådde att kända människors ansikten skulle dra till sig mer uppmärksamhet oavsett
ansiktsuttryck. Vi ansåg inte heller att det skulle hjälpa oss att besvara vår frågeställning. Bilderna
var i svartvitt för att undvika eventuell färgpop-out. Programmet BeGaze (STAVNING?)
registrerade under tiden personens ögonrörelser, och denna data låg sedan till grund för resultaten
vilka analyserades i efterhand. Efter försöket fick försökspersonen fylla i ett kort formulär (se
appendix) samt bjöds på fika.
Det som undersöktes med hjälp av enkäten var bland annat om någon person utmärkte sig, och i så
fall varför. Detta för att kontrollera om de hade en speciell relation till någon och därför
uppmärksammade denna extra mycket. Vi frågade även om försökspersonerna uppfattade någon
som särskilt aggressiv eller negativ, och i så fall varför.
Metoddiskussion
I bilden vi hade på Hitler så tittade han till skillnad från många av de andra personerna inte in i
kameran utan snett till vänster. Man har märkt i tidigare forskning (källa) att man uppmärksammar
personer som tittar på en själv lättare än personer som tittar bort. Detta kan påverka hur mycket vi
uppmärksammar honom och om vi bedömer honom som mer aggressiv eller som ett hot. Om vi
hade haft en bild på Hitler när han tittar in i kameran kanske vi hade fått ett annorlunda resultat.
Vissa personer var lite mer utstickande än andra, och detta kan även ha påverkat resultatet, till
exempel hade Bono glasögon, vilka stack ut lite på bilden, och vissa personer hade lite mer kontrast
än andra och så vidare. Resultatet hade kunnat förbättrats om man sett till att det inte fanns sådana
faktorer, dock är det väldigt svårt att hitta bilder med exakt samma kontrast och ljusstyrka Eftersom
att huvudena var inklippta på kroppar som inte var deras kan det även ha varit så att vissa personer
inte passade in lika bra som andra, och gjort att de stuckit ut mer, och att man därmed tittar mer på
dem.
Något som vi kunnat göra annorlunda för att bättre få svar på vår hypotes är att ha formulerat frågan
"Var det någon person som du uppfattade som negativ/aggressiv?" annorlunda. Försökspersonerna
kan ha uppfattat frågan som att de tyckte personerna såg negativa/aggressiva ut, och inte hade en
negativ laddning som vi undrade. En försöksperson nämnde att denna tyckte Carolina Klüft såg
negativ ut eftersom hon stirrade läskigt. Detta tyder på att vi fått fram ett oönskat svar, som vi
kanske inte hade fått om vi inte formulerat frågan på det viset vi gjorde. Något annat som kan ha
påverkat studien var att vi i resultatet räknade med pilottestet. Dock ansåg vi att denne gav så pass
intressanta svar, och att de tio sekunder mindre han fick titta på sista bilden inte kan ha gjort så stor
skillnad, att vi valde att räkna med det resultatet också.
Resultat
För att kunna sammanställa resultaten från de femton försökspersonerna användes print screens
taget på de tre olika bilderna i programmet BeGaze. Dessa bilder visar var deltagarnas fokus låg på
var och en av bilderna, samt visade hur länge de hade tittat på olika stimuli genom en så kallad heatmap. Dessa bilder jämfördes sedan med vad deltagarna hade svarat på frågorna i formuläret, allt
sammanställdes i två diagram (se appendix).
Frågeformulären visade att elva utav de femton deltagarna (ca 73 %) mindes Hitler, dock var det
bara åtta av dem som såg Hitler som negativ/aggressiv. Motiveringar till detta var bland annat att
personen hade tidigare kunskap om honom, Andra världskriget, för att personen associerar honom
med något negativt. En deltagare såg Carolina Klüft som negativ/aggressiv på grund av att hon
”stirrade läskigt”, i övrigt sågs ingen mer som negativ.
Andra personer som deltagarna lade märke till extra enligt formuläret var bland annat Bono - ”hans
glasögon var markerade”, Arnold - ”skön kille”, Elvis - ”har personlig koppling” samt Jennifer
Aniston - ”jag läste en artikel om henne imorse”.
Print screen-bilderna visade att fem utav femton försöksdeltagare (ca 33 %) tittade relativt lite eller
mycket lite på Hitler, medan sju deltagare tittade mycket på honom och en deltagare tittade inte alls.
Alltså tittade knappt hälften av de som nämnde Hitler i formuläret mycket på honom. För att
jämföra detta resultat med några utav de andra kända personernas resultat valdes ett par utav dessa
ut där deltagarna hade tittat mycket lite eller ingenting alls på men ändå nämnt, samt ett par där
deltagarna både hade tittat mycket på samt nämnt. Det som då kunde utläsas var att 45 % av de som
nämnde Hitler hade även tittat signifikant mycket på honom, jämfört med till exempel Johnny Depp
där endast 14 % av de som nämnt honom hade tittat mycket. Ett annat exempel är Prins Carl Philip
där deltagarna hade tittat väldigt mycket på honom och gett en hög återkallningsfrekvens.
Uträkningen för prinsen visade att 129 % av de som nämnt honom hade tittat signifikant mycket på
honom, alltså var det fler deltagare som tittat mycket på prinsen än antal som sedan nämnt honom i
formuläret. Övriga kända personer gav ett varierat resultat. (Se appendix för fullständiga
uträkningar).
Diskussion
Våra resultat pekar inte exakt åt det håll vi hade väntat oss. Hitler var bland de 11 personer som
försökspersonerna hade tittat mest på men fick inte så mycket uppmärksamhet som vi hade trott.
Dock var det flest personer som uppgav att de hade sett honom i enkäten, 11 stycken av 15. Detta
kan bero att Hitler representerar något negativt för de flesta, till skillnad från resten av kändisarna.
Det kan även vara så att Hitler är så pass utstickande och uppmärksamhetsgivande att man inte
behöver titta på honom särskilt mycket för att lägga märke till eller minnas honom, och därför valde
försökspersonerna att lägga ner tiden på att titta mer på kändisar som de inte kände igen lika
mycket.
För att kunna jämföra deltagarnas olika resultat så dividerade vi antalet deltagare som hade tittat
mycket på en person med antalet deltagare som hade nämnt denne. Ett högt värde visar att fler hade
uppmärksammat personen men inte nämnt denne i formuläret, och ett lågt värde att många nämnt
personen men ej tittat så mycket på personen enligt datan. Det vi hade förväntat oss var att Hitler
skulle ha ett väldigt högt värde, dock fick han ett värde som låg i mitten av skalan, jämfört med de
kändisar som uppmärksammats och nämnts oftast. Detta stämmer inte riktigt överens med tidigare
studier som har visat att personer som ser aggressiva ut får mer uppmärksamhet (Schrammel, et. al.
2009, Hansen & Hansen, 1988). En anledning till det kan vara att han snarare är negativt laddad än
har ett negativt ansiktsuttryck, samt att han tittar åt sidan, vilket enligt Straube et. al. (2010) kan ha
betydelse för hur mycket uppmärksamhet ett ansikte får. Vår hypotes kan alltså inte styrkas, dock
har vi sett att han har nämnts flest gånger i enkäten.
Att just prinsen hade flest personer som hade tittat extra mycket på honom kan bero på att en del
personer misstog honom för Orlando Bloom. Försökspersonerna kanske funderade på vem det
verkligen var och lade ner extra mycket tid att titta på honom. Det var alltså mycket fler personer
som tittade länge på prinsen än någon annan kändis, vilket kan tyckas konstigt, det borde därmed
bero på att folk inte visste om det var Orlando Bloom eller prinsen, och därmed tittade länge för att
kunna urskilja vem det var. Man kan även anta att försökspersonerna tittade extra mycket på vissa
ansikten för att de inte kände igen dem på en gång och att det alltså tog en stund innan de kände
igen ansiktet.
Att Hitler inte blev lika uppmärksammad som vi trodde kan ha att göra med att han inte är en av de
personerna som är mest uppmärksammad i nuläget. Hitler är inte den personen man ser oftast i
vardagen jämfört med t.ex Prins Carl Philip eller några av andra kändisarna på bilden som
uppmärksammas mycket i media. Personerna kan ha tittat mycket på personer som de sett och hört
om mycket på senaste tiden. Ett bra exempel på det är när en försöksperson uppmärksammade
Jennifer Aniston mest eftersom hon läst en artikel om henne tidigare den dagen.
Eftersom vi kunde se att Hitler blev nämnd oftare än andra vore det intressant att göra ytterligare
studier på hypotesen att negativt laddade personer uppmärksammas på samma sätt som ett
aggressivt ansikte. Nya infallsvinklar skulle kunna vara att visa Hitler i en annan kontext, till
exempel med endast andra politiker eller historiska personer, eller välja en annan negativt laddad
person.
Referenser
Ashwin, C., Wheelwright, S. and Baron-Cohen, S. (2005), Finding a face in the crowd: Testing the
anger superiority effect in Asperger Syndrome, Brain and cognition 61 (1), pp. 78-95
Hansen, Christine H. Hansen, Ranald D. (1988), Finding the face in the crowd: An anger superiority
effect, Journal of Personality and Social Psychology, Vol 54(6), 917-924
Miltner, W. H. R., Krieschel, S., Hecht, H., Trippe, R., Weiss, T., (2004) Eye Movements and
Behavioral Responses to Threatening and Nonthreatening Stimuli During Visual Search in Phobic
and Nonphobic Subjects, Emotion Vol 4(4) 323-339
Schrammel, F., Pannasch, S., Graupner, S.-T., Mojzisch, A., Velichovsky, B.M. (2009),
Psychophysiology 46 (5), pp. 922-931
Straube, T., Langohr, B., Schmidt, S., Mentzel, H.-J., Miltner, W.H.R. (2010), Increased amygdala
activation to averted versus direct gaze in humans is independent of valence of facial expression,
Neuroimage 49 (3) pp. 2680-2686
