Sida 0 av 3
2016-02-19
Fördelarna med att behålla artikel 9 i direktivet
om energieffektivitet oförändrad
Per Holm, SABO
00 46 (0)70-648 01 08
[email protected]
Sida 1 av 3
Sammanfattning
Europeiska kommissionen avser att presentera en revidering av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet.
SABO, bransch- och intresseorganisation för Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, delar
kommissionens uppfattning att energianvändningen behöver minska för att reducera
koldioxidutsläppen och göra unionen mindre beroende av importerad energi. För att
tillämpningen i medlemsstaterna ska vara i linje med direktivets syfte måste skrivningen
”tekniskt möjlig, ekonomiskt rimlig och proportionerligt i förhållande till möjlig
energibesparing” i artikel 9 behållas. Skrivningen måste behållas eftersom alla
medlemsstater i EU har olika klimat, energisystem, affärsmodeller och byggnadstekniska
förutsättningar.
Individuell mätning och debitering av värme är varken kostnadseffektivt eller leder till
energibesparingar i Sverige. Anledningarna till detta är att det inte finns övertemperaturer
i det svenska flerbostadshusbeståndet och att de ekonomiska incitamenten för de boende
att minska temperaturen är för litet. En förändring av temperaturen på två grader i en
normal lägenhet på 70 m2 motsvarar runt 70 kr (7.4 €) per månad, men detta gäller endast
under de månader där lägenheten har ett värmebehov. Dessutom är det vanligt att 30-50
procent av kostnaden är fast och därigenom blir förändringen i kostnad för den boende
inte mindre.
Värmeenergieffektiviseringen i det svenska flerbostadshusbeståndet kommer att
upphöra om individuell mätning och debitering av värme blir tvingande eftersom
fastighetsägaren inte kommer att kunna ta del av besparingen.
Framgångsrik energieffektivisering i kommunala bostadsföretag
Svenska kommunala allmännyttiga bostadsföretag har en lång tradition av framgångsrik
energieffektivisering. För att ytterligare öka effektiviseringstakten lanserade SABO
tillsammans med medlemsföretagen en gemensam energieffektiviseringsmålsättning
2008. Målet innebär att de företag som ansluter sig ska minska sin energianvändning med
20 procent från 2007 till år 2016. Idag omfattar kampanjen 400 000 lägenheter och vi har
nått mer än 15 procents energibesparing till 2014.
Om byggnadstekniska förutsättningar i Sverige
Uppvärmning av lägenheter i flerbostadshus domineras sedan långt tillbaka av ett för
byggnaden gemensamt värmesystem med vatten som medium. 98 procent av alla
lägenheter försörjs av rörsystem1 med radiatorer som värmare. En rörstam kan försörja
flera lägenheter med värme och en lägenhet kan försörjas av flera rörstammar. Sverige
har ett ur ett europeiskt perspektiv kallt klimat med välisolerade klimatskal som omger
husen men utan isolering mellan lägenheterna.
Värme ingår i hyran och nationella riktlinjer om inomhustemperatur
Värme ingår i hyran i lägenheter i Sverige. De svenska kommunala allmännyttiga
bostadsföretagen försöker hålla samma temperatur i alla lägenheter i sitt fastighetsbestånd
1
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2010/statistiska-urval-ochmetoder-i-boverkets-projekt-betsi/
Sida 2 av 3
för att minimera energianvändningen. De boende har inte själv möjlighet att justera
temperaturen utan den styrs centralt i huset. Vanligtvis garanterar man att temperaturen i
lägenheterna är 20 – 21 OC. Att värmen ingår i hyran innebär att det inte finns någon
energifattigdom i svenska lägenheter. Folkhälsomyndigheten (Public Health Agency of
Sweden) anger i myndighetens allmänna råd om temperatur inomhus2 en varaktig
rekommenderad temperatur på 20 – 23 OC för allmänheten och 22 – 24 OC för känsliga
grupper.
Erfarenheter av ökad energianvändningen med individuella mätare
av värme
En förutsättning för att IMD av värme ska leda till energibesparingar är att den
absoluta majoriteten av de boende föredrar lägre temperatur i lägenheten. Om de
boende inte väljer så är installation av mätare verkningslöst. Med en normal
temperatur på 20–21 grader finns således i princip ingen möjlighet att spara energi
genom en sänkning av inomhustemperaturen om Folkhälsomyndighetens råd ska
följas.
De erfarenheter från fastigheter i Sverige som infört individuell mätning och
debitering av värme visar att de flesta hyresgäster väljer att behålla sin temperatur på
20–21 grader, några väljer lägre temperatur och några väljer att ha högre
inomhustemperatur om man kan välja och att man också är bredd att betala för det.
Den största anledningen till att boende i Sverige inte väljer att sänka temperaturen i
större utsträckning utan i många fall till och med höja den är att de ekonomiska
incitamenten för de boende att minska temperaturen är för litet. En höjning på två
grader i en normal lägenhet på 70 m2 kostar uppskattningsvis 70 kr (7,4 €) per
månad. En studie3 i 3675 lägenheter från bostadsbolaget i Helsingborg visar till och
med på en ökad medeltemperatur till 21,72°C efter införande av individuell mätning
och debitering av värme.
För att kunna få en högre temperatur än 20-21 grader, även om det endast är till
enstaka lägenheter, måste det centrala värmesystemet tillföras mer energi vilket ökar
energiförlusterna och energianvändningen. Det talar för att ett införande av
individuell mätning och debitering av värme i Sverige snarare kommer att öka
energianvändningen än minska den.
Behåll incitamenten till fortsatt energieffektivisering
I Sverige ingår värmen i hyran, till skillnad från många andra länder i Europa. Det
gör att fastighetsägaren har ett starkt motiv att tillhandahålla 20-21 grader inomhus
till minsta möjliga energianvändning. Inget delat incitament föreligger utan
fastighetsägaren kan vida lämpliga åtgärder för att minska energianvändningen. Det
kan till exempel handla om tilläggsisolering på vinden, fasadisolering, fönsterbyte,
införande av värmeåtervinning och injustering av värmesystem. Sådana åtgärder
förbättrar inte bara själva byggnaden utan ökar också inomhuskomforten för
hyresgästerna. Om kostnaden för den faktiska användningen av värme ska mätas och
2
3
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter1/fohmfs-2014-17.pdf
Individuell mätning och debitering av komfortvärme och varmvatten, Examensarbete, Lunds Universitet
Sida 3 av 3
debiteras hyresgästen separat blir sådana investeringar knappast intressanta för
fastighetsägaren. SABOs medlemsföretag har tydliggjort att
värmeenergieffektiviseringen i deras fastighetsbestånd kommer att upphöra om de
tvingas att installera individuell mätning och debitering av värme eftersom de inte
kommer att kunna ta del av besparingen.
Tack vare att värmen ingår i hyran har det svenska fastighetsbeståndet kontinuerligt
energieffektiviserats, vilket nyckeltalen i Odysee-databasen4 tydligt visar. Sverige
har en betydligt lägre värmeenergianvändning per bostad än vad Tyskland har, 1,38
toe/bostad i Sverige jämfört med 1,59 toe/bostad i Tyskland. Dessa siffror är
beräknade så att klimatskillnaderna i de två länderna räknas bort.
Stora brister i mätmetoderna
Individuell mätning av värme kan ske med olika metoder. En doktorsavhandling5 utförd
vid Lunds universitet har gjort en genomgång av olika mätmetoder i svenska hus.
Mätning av den tillförda värmen i respektive lägenhet är en metod vars mest signifikanta
brist är värmetransporter mellan angränsande lägenheter.
Individuell mätning och debitering av värme är inte
kostnadseffektivt i Sverige
Eftersom praktiska erfarenheter och akademiska analyser av individuell mätning och
debitering av värme i svenska förhållanden visar att installation av individuell mätning
inte minskar energianvändningen utan snarare riskerar att öka densamma är det inte en
kostnadseffektiv åtgärd. Dessutom riskerar den att öka energianvändningen direkt efter
installationen. Denna slutsats bekräftas av Boverket, den svenska myndigheten för
samhällsplanering, byggande och boende, som har utrett6 när individuell mätning och
debitering är kostnadseffektivt i befintlig bebyggelse. Utredningen visar att det generellt
inte är en kostnadseffektiv åtgärd i Sverige.
Om SABO och kontaktpersoner
Per Holm, energi- och digitaliseringsexpert, [email protected], +46-70-648 01 08
Johanna Ode, ansvarig internationella frågor, [email protected], +46-8-406 55 22
SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är bransch- och intresseorganisation för 300
allmännyttiga kommunala bostadsföretag. Tillsammans äger och förvaltar de 800 000 bostäder.
Företagen är viktiga aktörer på den svenska bostadsmarknaden, både lokalt och nationellt.
4
http://www.indicators.odyssee-mure.eu/online-indicators.html
Individual Metering and Charging of Heat and Hot Water in Multi-Apartment Buildings, Simon Siggelsten
6
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/individual-metering-and-charging-inexisting-buildings.pdf
5
