Rehabiliteringsgarantin
RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
1
Stockholm i december 2011
Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen för vård och omsorg.
Annie Hansen Falkdal
2
Innehåll
Sammanfattning ................................................................................................. 4
Bakgrund ............................................................................................................. 5
Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgarantin……………………………………….5
Forskningsprogrammet REHSAM……………
……………………………………..6
Landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin kvartal 1, 2, 3, 2011........ 7
Bilaga 1: Beh./rehab. kvartal 1 och 2, 2010-2011 …………..…………………..9
3
Sammanfattning
Enligt överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och
Socialdepartementet har under åren 2010 och 2011 960 miljoner kronor avsatts
per år för att öka tillgången på rehabiliteringsinsatser . Under första tre
kvartalen 2011 har landstingen genomfört insatser för 76 % av 960 miljoner
kronor vilket ska jämföras med samma period 2010 då landstingen hade
genomför insatser för motsvarande 62 %. Under de tre första kvartalen 2011
har landstingen påbörjat eller genomfört 6485 multimodala rehabiliteringar
(MMR) dvs. en ökning med 22 % procent jämfört med samma period år 2010.
Vad gäller KBT-behandlingar kom landstingen upp i 37 762 behandlingar under
de tre första kvartalen 2011 som är en ökning med 43 % procent från året innan.
Under första tre kvartalen 2011 har kvinnor fått del av 72 procent av
rehabiliteringsinsatserna, fördelningen mellan kvinnor och män är i stort sett
densamma mellan åren.
Femton av länen uppnådde en ökad produktion av behandlingar under de första
tre kvartalen 2011 jämfört samma period 2010. Behandlingar hos offentliga
vårdgivare har ökat från närmare 20 000 till 23 000 behandlingar, medan
behandlingar hos privata vårdgivare ökade kraftig från närmare 12 000 till
21 500 behandlingar. Landstingen arbetar intensivt för att bygga upp
organisation och nätverk som är lämpliga för uppgiften.
Rehabiliteringsgarantin är en statlig satsning för att personer med lättare och
medelsvår psykisk ohälsa och/eller generaliserad smärta, som är sjukskrivna
eller genom att förebygga en sjukskrivning. De ska få tillgång till bedömning
och vid behov behandling och rehabilitering med god kvalitet. Evidensbaserade
behandlingsmetoder ska användas. Sveriges Kommuner och Landsting har
tecknat en överenskommelse med regeringen. Landstingen ska erbjuda
multimodal rehabilitering till patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och
rygg, och/eller generaliserad smärta, och kognitiv beteendeterapi, interpersonell
psykoterapi eller kognitiv psykoterapi till personer med lättare eller måttlig
depression, ångest eller stress.
Rehabiliteringsgarantin är en del av det utvecklingsarbete som nu sker i Sverige
för att underlätta för människor i yrkesverksam ålder som på grund av sjukdom
upplever problem att stanna kvar i arbete, eller att återgå till arbete efter
sjukskrivning. Rehabiliteringsgarantin är en av metoderna att nyttja i hälso- och
sjukvårdens del av rehabiliteringskedjan. Syftet är att öka tillgänglighet till
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
behandling för de diagnosgrupper som står för största delen av
sjukskrivningarna. Syftet är också att öka kvaliteten i bedömning, vård och
rehabilitering inom den försäkringsmedicinska rehabiliteringen.
Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden
Under senare år har ett flertal initiativ tagits för att utveckla bra
sjukskrivningsprocess i Sverige med syfte att minska sjukskrivningarnas längd
och antal. En av dessa åtgärder är den så kallade sjukskrivningsmiljarden vars
syfte är att öka kvaliteten i bedömning, vård och rehabilitering för människor i
yrkesverksam ålder som upplever problem att stanna kvar i, eller efter en
sjukskrivning återgå i arbete. Staten betalar upp till en miljard kronor per år till
landstingen under 2006 – 2011. Rehabiliteringskedjans införande i
sjukförsäkringen 2008 har påverkat arbetet i hälso- och sjukvården genom bland
annat krav på snabbare tillgång till hälso- och sjukvårdens resurser. Arbetet i
länen har varit och är framgångsrikt genom omfattande utveckling av kunskap,
metoder och organisation. Ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd har införts
(dvs. rekommendationer för försäkringsmedicinskt arbete och rekommenderade
tider vid sjukskrivning). Samverkan utvecklas internt på varje enhet inom
landstinget, bland annat har rehabiliteringskoordinatorer tillsatts i många län
och arbete i team har utvecklats. I ett antal län finns speciella läkare i
primärvården som har försäkringsmedicinskt uppdrag. Samverkan utvecklas
också mellan primärvård och specialistkliniker, och med externa
rehabiliteringsaktörer.
Rehabiliteringsgarantin – en överenskommelse mellan
SKL och regeringen
Huvudsyftet med rehabiliteringsgarantin är att de diagnosgrupper som står för
merparten av både korta och långa sjukskrivningar ska erbjudas utökad
möjlighet till medicinsk rehabilitering för att främja individernas arbetsförmåga
samt att föerbygga sjukskrivning. Villkoren tydliggjordes inför och under första
hälften av 2009. Patienter i åldern 16-67 år ska få tillgång till bedömning, vård
och rehabilitering för att lättare kunna stanna kvar i, eller återgå i arbete efter
sjukskrivning. De patientgrupper som rehabiliteringsgarantin vänder sig till är
patienter som bedöms ha lättare eller måttliga psykiska besvär (depression,
ångest eller stressrelaterad ohälsa) eller långvarig smärta i axlar, nacke, rygg
och/eller generaliserad smärta. Behandlingsmetoderna ska vara evidensbaserade
vilket enligt överenskommelsen innebär för psykiska besvär kognitiv
beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) eller kognitiv
psykoterapi (KP). I fortsättningen benämns dessa med begreppet KBT. Patienter
med långvarig smärta som bedöms ha behov av mer omfattade rehabilitering
erbjuds idag multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination
5
av välplanerade och synkroniserade åtgärder som utförs av ett team bestående
av olika professioner. I MMR ingår vanligen teori om smärta och medicinering,
beteendeförändringar, kroppsterapier och hantering av balansen mellan olika
aktiviteter i livet. Vanligt förekommande medlemmar i rehabiliteringsteamen är
läkare, socionom, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. Andra
professioner kan också ingå, till exempel sjuksköterska, friskvårdspersonal och
dietist.
2010 och 2011 har regeringen avsatt 960 miljoner kronor per år. Resterande upp
till miljarden avsätts för utveckling och forskning inom rehabiliteringsgarantins
ämnesområde. Forskningen sker via ett forskningsprogram som kallas
REHSAM. Ersättningen från rehabiliteringsgarantin för varje landsting är
beräknad utifrån antalet innevånare i länet i förhållande till Sveriges befolkning.
Landstingen får 10 000 kronor i ersättning för varje patient som behandlas med
KBT och 40 000 kronor för MMR. Om ett landsting inte genomför
behandling/rehabilitering upp till den nivå som det finns statliga medel avsatta
för länet (kan kallas länets TAK), går dessa medel istället till de landsting som
genomfört fler behandlingar eller rehabiliteringar än upp till sitt TAK. Ett extra
bidrag utbetalas också till länen för att ytterligare stimulera utvecklingen, denna
summa var 25 % på utbetalade behandlingsersättningar 2009 och 2010 och är
15 % 2011. Detta bidrag används av landstingen för att på olika sätt öka
tillgången till rehabiliteringsinsatser, bland annat för kompetenshöjning inom
KBT och MMR och utveckling av lämplig organisation för bedömning och
rehabiliteringsinsatser, samt system för ackreditering av behandlare och team
och uppföljning av behandlingsinsatser.
Forskningsprogrammet REHSAM
REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering för
vissa diagnosgrupper inom ramen för rehabiliteringsgarantin. De vanligaste
orsakerna till sjukskrivningar är smärttillstånd av ospecifik karaktär i nacke
rygg, armar och axlar samt psykisk ohälsa såsom lätta och medelsvåra
depressioner, ångestsyndrom samt stress. Det är därför av särskilt intresse att
förbättra situationen och inrikta rehabiliteringsgarantin för dessa
diagnosgrupper för att stödja människor att återgå i arbete eller att förhindra en
sjukskrivning. Programmet påbörjades 2009 och har inneburit två utlysningar
åren 2009 och 2010. Inom ramen för nuvarande Rehabiliteringsgaranti, år 2011,
fortsätter programmet genom en tredje utlysning som omfattar ca 35 miljoner
kronor. Vårdalstiftelsen ansvarar på uppdrag av Försäkringskassan för
utlysningsprocessen, expertbedömningar av ansökningar samt bidrar till
nätverksbyggande mellan de forskargrupper som fått finansieringsstöd.
6
Landstingens arbete med
rehabiliteringsgarantin
Landstingen har under flera år arbetat med att utveckla sjukskrivningsprocessen
i hälso- och sjukvården, bland annat med stöd av överenskommelsen mellan
SKL och regeringen, genom den så kallade Sjukvårdsmiljarden från 2006, som
innehåller ekonomiska incitament för att utveckla en kvalitetssäker och effektiv
sjukskrivningsprocess. Insatserna har bidragit till ökad kvalitet i
sjukskrivningsprocessen och idag hanteras patienters sjukskrivning med en
högre medvetenhet som en del i vård och behandling. Överenskommelsen
mellan regeringen och SKL om en Rehabiliteringsgaranti har ytterligare
förstärkt möjligheten för landstingen att i större omfattning erbjuda
evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser för de vanligaste
sjukskrivningsdiagnoserna. Erfarenheterna från arbetet med
sjukskrivningsmiljarden har bidragit till att landstingen relativt snabbt har
kunnat bygga upp en organisation även för Rehabiliteringsgarantin.
Rehabiliteringsgarantin är, som tidigare nämnts, till för patienter med långvarig
diffus smärta och/eller lättare till måttlig ångest, depression eller stress. Orsaken
att just dessa diagnosgrupper valts ut är för att de står för två tredjedelar av alla
sjukskrivningsfall. Sedan starten av garantin i mitten av 2008 har tillgången på
både kognitiv beteendeterapi och multimodal rehabilitering ökat.
Under de tre första kvartalen 2011 har landstingen påbörjat eller genomfört
6485 multimodala rehabiliteringar (MMR) dvs. en ökning med 22 procent
jämfört med samma period år 2010. Vad gäller KBT-behandlingar kom
landstingen upp i 37 762 behandlingar under de tre första kvartalen 2011 som är
en ökning med 43 procent från året innan. Under de tre första kvartalen 2011
har kvinnor fått del av 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, fördelningen
mellan kvinnor och män är i stort sett densamma mellan åren. Landstingen har
under de tre första kvartalen 2011 rapporterat in insatser motsvarande nära 730
miljoner kronor av de 960 miljoner som är avsatta för 2011, vilket motsvarar 76
procent av den totala ersättningen. Motsvarande period 2010 var de
rapporterade insatserna 62 procent av avsatt summa.
7
Femton av länen uppnådde en ökad produktion av behandlingar under de första
tre kvartalen 2011 jämfört samma period kvartalet 2010. Uppsala har uppnått
samma nivå båda åren. Jämtland har en lägre nivå men hade 2010 gått över
länets tak redan efter kvartal 3 (108%) medan de i år ligger på en mer förväntad
nivå (80%). Några av länen tycks ha svårighet att få igång dessa
behandlingar/rehabiliteringar vilket är något de bör analysera närmare (se tabell
1).
Behandlingar hos offentliga vårdgivare ökade, från 19 840 första tre kvartalen
2010 till 22 714 samma period år 2011. Behandlingar hos privata vårdgivare
ökade kraftigt, från 11 886 under de tre första kvartalen 2010 till 21 533 samma
period 2011 (se bilaga 1).
8
Redovisning för kvartal 1, 2 och 3, 2010 och 2011.
Tabell 1. Rehabiliteringsgarantin 2010 respektive 2011 (kvartal 1 + 2 + 3).
Landsting
MMR
antal
134 / 130
KBT/IPT
antal
469 / 798
Dalarna
215 / 295
Gotland
Män
Vårdgivare
Privat Offentlig
128 / 242
771 / 686
300 / 268
303 / 660
Andel
ansökt %
80 / 97
782 / 1 126
277 / 372
720 / 953
14 / 229
983 / 1 096
72 / 78
7 / 51
113 / 160
26 / 45
94 / 166
24 / 113
96 / 98
30 / 72
Gävleborg
125 / 120
347 / 549
118 / 174
354 / 495
54/ 185
418 / 484
37 / 42
Halland
174 / 161
579 / 610
197 / 222
557 / 549
330 / 334
427 / 437
52 / 47
Jämtland
181 / 140
405 / 336
154 / 131
432 / 345
59 / 100
527 / 376
108 / 80
96 / 180
1005 / 1 244
334 / 445
767 / 977
132 / 599
969 / 823
50 / 65
Kalmar
136 / 261
381 / 636
155 / 288
362/ 609
31 / 217
486 / 680
48 / 81
Kronoberg
161 / 123
326 / 221
108 / 122
379 / 222
215 / 178
272 / 166
64 / 44
Blekinge
Jönköping
Norrbotten
Kvinnor
105 / 154
401 / 619
111 / 187
395 / 586
10 / 59
496 / 714
40 / 56
Skåne
984 /1 296
2 759 / 5 339
993 / 1 871
2 750 / 4 764
2 510 / 4 885
1 233 / 1 750
66 / 95
Stockholm
956 / 1 094
4 906 / 8 199
1 645 / 2 672
4 217 / 6 621
4 769 / 5 935
1 093 / 3 358
53 / 69
71 / 140
964 / 1 199
289 / 387
746 / 952
221 / 385
814 / 954
56 / 73
Uppsala
268 / 295
1 078 / 1 162
339 / 369
1 007 / 1 088
300 / 567
1 042 / 890
79 / 79
Värmland
235 / 333
438 / 511
174 / 231
499 / 613
185 / 374
488 / 470
61 / 76
Västerbotten
202 / 294
249 / 301
122 / 155
329 / 440
35 / 104
416 /491
50 / 64
Västernorrland
141 / 157
330 / 467
127 / 154
344 / 470
162 / 227
309 / 397
45 / 51
356 / 643
830 / 544
75 / 64
Södermanland
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland
Summa år 2010
Summa år 2011
119 / 80
1 067 / 1 938
303 / 280
883 / 907
475 / 863
8 753 / 11 243
2 819 / 3 633
6 409 / 8 629
2 065 / 5 841
5 163 / 6 419
83 / 106
153 / 55
618/ 582
181 / 160
595 / 477
37 / 44
734 / 593
54 / 32
397 / 361
420 / 1 199
176 / 439
641 / 1 121
73 / 246
11 886 /
21 533
744 / 1 314
19 840 /
22 714
57 / 69
5 336 /
6 485
26 390 /
37 762
8 776 /
12 579
22 950 /
31 668
62 /
76
Förklaring tabell 1:
Redovisas kvartal 1+ 2 + 3, 2010 / 2011.
MMR Antal multimodala rehabiliteringsserier/peson som är påbörjade eller genomförda.
KBT/IPT Antalet kognitiv beteendeterapi eller interpersonell terapi serier/person som är påbörjade
eller genomförda.
Män-Kvinnor Antalet män respektive kvinnor som har fått eller får antingen KBT-, IPT-behandlingar
eller multimodal rehabilitering.
Vårdgivare Antalet behandlingar utförda hos privata respektive offentliga vårdgivare.
Ansökt andel Ansökningar som landstingen har gjort för första och andra kvartalet i procent av
total möjliga bidraget per år.
9
Rehabiliteringsgarantin 2011, kvartal 1, 2 och 3
Upplysningar om innehållet
Anna Östbom, [email protected]
© Sveriges Kommuner och Landsting, 2011
Ladda ned på www.skl.se/sjukskrivningar
10
